Slutrapport projekt PIMA Lärande och samhällsekonomisk utvärdering Västerås stad

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Slutrapport projekt PIMA Lärande och samhällsekonomisk utvärdering Västerås stad Göteborg,

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 7 BAKGRUND... 7 PAYOFFS UPPDRAG... 8 METOD... 9 Payoffs modeller... 9 Avgränsningar Intervjuer, fokusgrupper och möten Workshops Möten Dokumentation Processtöd och löpande kommunikation RESULTAT AV PIMA-PROJEKTET RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE STRATEGISK STYRNING Flexibla anställningsförhållanden DET OPERATIVA ARBETET ORGANISATORISKT LÄRANDE STRATEGIER FÖR ATT NÅ OCH ATTRAHERA TJEJER ARBETETS BETYDELSE IMPLEMENTERING SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING NYTTOSAM - MODELL FÖR SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR SYFTET MED DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVÄRDERINGEN INFORMATION OM INDIVIDERNAS LIVSSITUATION SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS Finansiella och reala resurser Tidsperspektiv; Utfall, resultat och effekter Samhället och dess aktörer Samhällsekonomisk potential Intäkter på kort och medellång sikt Insatskostnad Lönsamhet på kort (ett år) och medellång sikt (fem år) inklusive återbetalningstid VÄRDET AV SOCIAL INVESTERING SAMHÄLLSEKONOMISKT RESULTAT POTENTIAL INTÄKTER PIMA-projektets intäkter LÖNSAMHET PIMA-verksamhetens lönsamhet Socialt investeringsperspektiv ÅTERBETALNINGSTID

3 PROGNOS JÄMFÖRELSE PIMA OCH C2C REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER STRATEGISK STYRGRUPPSFUNKTION UPPFÖLJNING AV HÅLLBARA RESULTAT IMPLEMENTERING DET ÖVERGRIPANDE MÅLET FÖR PIMA SAMORDNINGSFÖRBUNDET ÄR EN MÖJLIGGÖRARE AVSLUTNINGSVIS

4 Sammanfattning Projekt PIMA har arbetat med att stödja unga kvinnor i utanförskap. Arbetet har bedrivits enligt grundtankarna inom supported employment och har fokus på att deltagarna ska komma i arbete eller studier. Parallellt har projektet arbetat med att bryta destruktiva beteenden, exempelvis kriminalitet. Viktiga grundpelare i upplägget har varit praktik, att insatsen har fått ta tid och att personalen har arbetat med stor flexibilitet och individuell anpassning. Payoff har haft i uppdrag att genomföra en lärande och en samhällsekonomisk utvärdering av projekt PIMA. Detta är Payoffs slutrapport av både den lärande- och den samhällsekonomiska utvärderingen, vilken avser perioden 2016 till Utöver denna slutrapport har vi lämnat två delrapporter för den lärande utvärderingen och två rapporter för den samhällsekonomiska utvärderingen. Det är Payoffs bedömning att projekt PIMA har fungerat bra. Projektet har överträffat sina mål när det gäller andel deltagare som går vidare till arbete och studier, det samhällsekonomiska målet och målet om förbättrad samverkan. Resultatet för andelen deltagare som går vidare till arbete och studier var 71 procent, jämfört med målet 60 procent. Den samhällsekonomiska återbetalningstiden är 14 månader, jämfört med målet 18 månader. Projektägaren Västerås stad är den aktör som haft störst intäkter genom projektet och stadens satsade resurser har en återbetalningstid på sju månader. Projekt PIMA har arbetat med att stödja deltagarnas personliga utveckling bort från utanförskap, icke-arbete och kriminalitet och mot innanförskap, arbete samt ett hederligt och hälsosamt liv. Målgruppen för projektet har en omfattande och komplex problematik som kräver omfattande och uthålliga insatser. Trots det har PIMA genom effektiva insatser skapat stegförflyttningar hos deltagarna, vilket har gjort att det skapas en samhällsekonomisk intäkt motsvarande kr per deltagare och år. PIMAs resultat och effekter Från projektstart har tre grupper i PIMA-projektet genomförts och avslutats. Projektet omfattade tio årsplatser. Totalt fanns möjlighet för deltagarna att vara inskrivna i 18 månader. 71 % av de deltagare som genomgått insatsen har avslutats mot arbete alternativt studier. Målet var 60 procent och har därigenom överträffats. Målet samverkan har i projektet inte följts upp med något speciellt mätverktyg. Däremot kan Payoff konstatera att deltagarna innan PIMA föll mellan myndighetsstolarna och fick inte det stöd som de var i behov av. Efter PIMA har deltagarna fått respekt och förtroende för PIMAs personal och berörda myndigheter, samt har fått ett bättre liv. Målet bör därför ses som uppnått. Det viktigaste resultatet av projekt PIMA är emellertid att det har implementerats och permanentats i Västerås stads ordinarie verksamhet. Det innebär att fler individer i framtiden kommer att få ett bra stöd att integreras i samhället. 4

5 Samhällsekonomisk nytta; PIMA och C2C Både PIMA och C2C klarar av att stödja sina deltagare till att leva ett hederligare och hälsosammare liv, där de i högre grad kan försörja sig själva. Det skapar samhällsekonomiska intäkter, motsvarande vad som beskrivs i tabellen nedan. Observera att intäkterna är årligen återkommande. Tabell 1. Intäkter per år för deltagare i PIMA och C2C Per deltagare PIMA Per deltagare C2C Samhället kr kr Staden kr kr Regionen kr kr Staten, varav kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan 0 kr kr Övrig stat kr kr Deltagarna kr kr Insatserna inom PIMA och C2C är resurskrävande och kostsamma. Men eftersom insatserna är effektiva skapas trots det hög lönsamhet och kort återbetalningstid. På fem års sikt skapas den samhällsekonomiska lönsamhet som beskrivs i tabellen nedan. Tabell 2. Lönsamhet för PIMA och C2C på medellång sikt. Per deltagare PIMA Per deltagare C2C Samhället kr kr Staden kr kr Regionen kr kr Staten, varav kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Övrig stat kr kr Återbetalningstiden för samhället och berörda parter beskrivs i tabellen nedan, dvs. den tid det tar innan insatsen har återbetalat sig. 5

6 Tabell 3. Återbetalningstid för PIMA och C2C. PIMA (mån) C2C (mån) Samhället 14 5 Staden 7 12 Regionen Staten, varav 32 5 Arbetsförmedlingen neg neg Försäkringskassan --- neg. Med utgångspunkt från vad som redovisas ovan är det Payoffs bedömning att projekt PIMA och C2C har varit samhällsekonomiskt effektiva, det vill säga att de satsade resurserna har använts på ett sådant sätt att det gjort stor skillnad för målgruppen och samhället. Reflektioner och rekommendationer Avslutningsvis vill Payoff lämna följande rekommendationer, vilka vi hoppas ska bidra till att det lärande som skapats inom ramen för PIMA och C2C tas tillvara på ett bra sätt och därigenom fortsätter att göra skillnad för deltagarna, parterna och samhället. Payoff rekommenderar att en strategisk styrgruppsfunktion finns kvar även i framtiden. Styrgruppens absolut viktigaste funktion den närmaste tiden är att säkerställa att lärande och mervärden från projekttiden tas tillvara i den permanentade C2C-verksamheten. Payoff rekommenderar en fortsatt uppföljning av verksamhetens mål och att löpande analysera resultatet, så att kloka beslut om fortsatt utveckling och drift kan fattas. Denna uppföljning anser Payoff även ska innefatta uppföljningar efter att individer har slutat insatsen. Exempelvis efter sex eller tolv månader, vilket synliggör de mer långsiktiga effekterna av insatserna. Payoff rekommenderar att personal, verksamhetsledare, ansvarig chef och styrgruppen tillsammans genomför ett gemensamt arbete för den implementerade C2C-verksamheten. Syftet är att lära känna varandra, komma överens om värdegrund och säkerställa en samsyn kring syfte, mål och genomförandet av verksamheten. Vi rekommenderar även att en implementeringsplan görs, för att säkerställa en smidig och effektiv övergång från projekt till ordinarie verksamhet. 6

7 Inledning Detta är Payoffs slutrapport för uppdraget att utvärdera och stödja projekt PIMA. Vi har tidigare lämnat två delrapporter samt en samhällsekonomisk delrapport och en samhällsekonomisk slutrapport. Denna rapport kan ses som en sammanfattning av både den lärande/processorienterade utvärderingen och den samhällsekonomiska utvärderingen. För den som vill få ytterligare information rekommenderar vi att kontakt tas med C2C/PIMA eller Samordningsförbundet Västerås för att få ta del av ovan nämnda delrapporter och de fördjupningar som finns i dessa rapporter. Bakgrund 2013 startade Västerås stad projektet Chance2Change, C2C, vilket samfinansierades tillsammans med Samordningsförbundet Västerås. Projektägare var Västerås stad. Målgruppen var inledningsvis tjejer och killar i åldern år, vilka behövde ett samordnat stöd från samhället för att kunna bryta sitt utanförskap, integreras i samhället och klara av att försörja sig själva och leva ett självständigt liv. C2C har varit ett framgångsrikt projekt genom att deltagare har fått stöd att bryta sitt utanförskap. Exempelvis har kriminalitet minskat och deltagarna har klarat av att göra stegförflyttningar mot arbete och studier så att de i högre omfattning kan klara av att försörja sig själva och leva ett självständigt liv. Framgångsfaktorer för C2C har varit: Anställning. Praktisk samverkan med berörda myndigheter utifrån varje individs behov. Möjligheten att träffa deltagarna dagligen. Relativt lång projekttid, där deltagarna har möjlighet att vara inskrivna i 18 månader. Flexibilitet inom projektet ger möjlighet till individuella lösningar. Deltagarna har fått en meningsfull sysselsättning där de är efterfrågade. De finns en struktur och förväntningarna är tydliga. Vägledarna skapar relationer, är tålmodiga, står kvar, lyssnar, sätter gränser och peppar. Att några deltagare ganska snabbt gick ut på praktik, samt att deltagare från den tidigare verksamheten fått arbete, skapar en tilltro till projektet. Supported employment. Engagerad styrgrupp med bredd, som vågat ta beslut och anpassa verksamheten efter behov. Arbetsförmedling, Västerås Stad, Kriminalvård och Polis (Regionen). Målgruppen i C2C ändrades under projektets gång till att bara omfatta killar. Därmed stod tjejer i motsvarande situation utan stöd. Därför har det parallellt med projekt C2C pågått arbete med förstudie och ansökan om finansiering från samordningsförbundet för att kunna starta upp motsvarande projektverksamhet för tjejer, i ansökan kallad Chance 2 Change för tjejer, men som sedan har gått under namnet PIMA. Ansökan blev beviljad av samordningsförbundets styrelse och projektet startade i augusti

8 Syftet för PIMA är att stärka unga kvinnor i utanförskap, år, på vägen mot arbete eller studier, för att skapa nytta för individen, omgivningen och samhället. Det övergripande målet för PIMA är att ta fram en modell/verksamhet som bygger på de framgångsfaktorer och den struktur som gäller för C2C för killar, anpassat för tjejers behov. Strategier för att nå och attrahera tjejerna ska särskilt redovisas. Dessutom ska projektet synliggöra målgruppen och dess behov. Projektets effektmål är följande: 1. Minst 60 % av alla deltagare ska vara i arbete alternativt studier efter 18 månader i projektet 2. Återbetalningstiden för projektet är högst 18 månader, enl. samhällsekonomiska beräkningar 3. Förbättrad samverkan mellan myndigheter Projekt PIMA genomfördes under tiden Angående implementering av projektet finns det beskrivet redan i ansökan en ambition att PIMA ska bli en del av den totala C2C-verksamheten och implementeras i den ordinarie verksamheten för Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden från budgetåret Payoffs uppdrag Payoff har fått i uppdrag att genomföra en utvärdering av projektet PIMA, dels i form av en lärande utvärdering, dels i form av en samhällsekonomisk utvärdering och analys. Syftet med den lärande utvärderingen är att skapa förutsättningar för hållbara resultat samt synliggöra vad som lett fram till resultaten. Utvärderingen ska innehålla en slutrapport med genomgång av uppnådda resultat, effekter, vilka metoder och arbetssätt som utvecklats, hur väl projektet har nått sina mål, mervärden, framgångsfaktorer, hinder samt slutsatser/förslag kring hur ordinarie verksamheter kan utvecklas. Under projekttiden kommer Payoff bland annat delta på processdagar, genomföra fokusgrupper/intervjuer, ta del av dokumentation från projektet, återkoppla sina iakttagelser, lyfta frågeställningar som Payoff anser viktiga för att utveckla projektet och öka måluppfyllelsen, allt i syfte att öka de långsiktiga effekterna. Syftet med den samhällsekonomiska utvärderingen är att synliggöra de ekonomiska effekterna dels för samhället totalt, dels för respektive myndighets/organisations ansvarsområde och för deltagarna. Den samhällsekonomiska utvärderingen ska kunna användas som underlag för beslut om framtida prioriteringar i budget, med syfte att implementera PIMA i den ordinarie verksamheten i Västerås stad. Målsättningen med båda utvärderingarna är att de skall kunna ligga till grund för att bedöma projektets resultat, lönsamhet och lärande. Information från utvärderingarna ska även underlätta spridning av resultatet, vara ett beslutsunderlag för att avgöra Om, Vad och Hur projektet skall implementeras och hur ordinarie verksamheter kan utvecklas. Payoffs utgångspunkt är att en utvärdering i möjligaste mån skall vara lärande och följa projektet kontinuerligt. Det innebär att resultat och lärdomar synliggörs för att 8

9 underlätta såväl själva genomförandet som spridningen och påverkan. Det ingår också att granska och ifrågasätta projektets mål, för att kunna utveckla målbilden under projektets gång. Payoff utgör externa ögon och skall komma med oberoende synpunkter på projektets genomförande relativt plan, syfte och förväntat resultat och möjliga långsiktiga effekter. Tanken är att stödet skall vitalisera, underlätta och effektivisera genomförandet. Utvärderingen ska även utgöra ett processtöd och vara ett bollplank till projektledningen under genomförandet. Metod Under projekttiden har Payoff bland annat deltagit på processdagar, tagit del av dokumentation från projektet, återkopplat sina iakttagelser, lyft fram frågeställningar som Payoff anser viktiga för att projektets möjligheter att utvecklas och öka sin måluppfyllelse, allt i syfte att öka de långsiktiga effekterna. Payoffs modeller Payoff arbetar i alla sina uppdrag med fokus på att stödja våra uppdragsgivare att skapa samhällsnytta och hållbara resultat. För att åstadkomma detta arbetar vi enligt två strategiska modeller; VerkSam och NyttoSam. Verksam är vår modell för verksamhetsutveckling och NyttoSam är vår modell för samhällsekonomisk utvärdering av sociala insatser. VerkSam är en strukturerad och väl beprövad modell för verksamhetsutveckling, med fokus på långsiktiga effekter. Genom att sammanställa relevant bakgrundsinformation och analysera den kan ett syfte för verksamheten arbetas fram. Syftet svarar på Vad verksamheten ska göra, för Vem verksamheten ska finnas och Varför det är viktigt att satsa på verksamheten? Därefter kan mål beslutas för att visa på vad verksamheten ska uppnå. Därpå planeras vilka aktiviteter som ska genomföras för att uppnå målen. Sedan beslutas hur organisationen ska se ut och vilka kompetenser som behövs. Avslutningsvis byggs en struktur för ledning, styrning och uppföljning upp, så att verksamheten får relevant information om måluppfyllelse och tidigt får signaler om behov att fatta strategiska beslut om förändring. Information och analys Ledning, styrning och uppföljning Syfte Långsiktiga effekter Organisation, resurser och kompetens Mål Aktiviteter 9

10 NyttoSam är Payoffs modell för samhällsekonomiska utvärderingar. Den bygger på grundläggande nationalekonomisk teori, Sveriges skattesystem, socialförsäkringssystemet, lagar och regler för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och standardkostnader för ett stort antal insatser inom myndigheter och organisationer. Genom att beräkna värdet av det produktionsvärde som en individ som arbetar bidrar med och kostnaden för resursförbrukningen, exempelvis polisinsatser, rättsväsende och sjukvård, kan NyttoSam beräkna samhällsekonomisk potential, intäkt, lönsamhet och återbetalningstid. Beräkningarna kan göras i form av totalstudier, urvalsstudier och typfallsstudier. Det kan ske både som förkalkyler, delkalkyler, kalkyler efter avslutad insats och framtidsprognoser. Samtliga beräknade resultat kan redovisas på total samhällsnivå och nedbrutet för stad/kommun, region/landsting, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, övrig statlig verksamhet, försäkringsgivarna och för individ/målgrupp. NyttoSam beskrivs mer utförligt längre fram i denna rapport och i bilaga. Inom ramen för PIMA har vi både genomfört förstudie/prognos, delrapporter och i denna rapport görs en avslutande totalstudie. Resultatet för PIMA jämförs även med motsvarande resultat för C2C-deltagarna. Avgränsningar För att inte överdriva effekter i våra samhällsekonomiska beräkningar gör Payoff alltid avgränsningen att enbart räkna på effekterna för den aktuella individen. Samtidigt är det viktigt att lyfta fram att individens livssituation i läget före projektet även påverkar människor i dess omgivning, t.ex. familj och personer som utsatts för brottsliga handlingar. Om individens situation förbättras genom projektet, får ordning på sitt liv och mår bättre är det sannolikt att familjen också mår bättre, de kriminella aktiviteterna minskar eller upphör och påverkan på brottsoffer minskar. Dessa sekundära effekter är mycket viktiga att lyfta fram, men för att skapa tydliga orsak-verkan-samband väljer Payoff att inte ta med dessa sekundära effekter i beräkningarna. Det betyder att det, utöver vad som visas i denna utvärdering, sannolikt finns ytterligare samhällsekonomiska effekter som uppstår. Intervjuer, fokusgrupper och möten Under uppdragets genomförande har intervjuer, fokusgrupper och möten varit verktyg för att lyfta fram kunskap, erfarenheter och olika perspektiv. Följande grupper har intervjuats i olika former: Deltagare Operativ personal Projektledning Strategiska personer 10

11 Workshops Under uppdraget har workshops genomförts. I dessa workshops har det skett arbete med olika uppgifter och teman. Ett viktigt fokus har varit målformulering och målstyrning. Möten Under uppdraget har utvärderaren deltagit på ett flertal möten. Grundstommen i mötesstrukturen har varit att delta på projektets processdagar, vilka har genomförts två gånger per år. Där har styrgruppen och personalen i projektet träffats för att diskutera projektets utveckling, vilka resultat som har skapats, olika typer av problemområden samt att fatta beslut för att kunna fortsätta utvecklingen av projektverksamheten. Utöver processdagarna har utvärderaren träffat projektledaren och personal i projektet för att diskutera projektets utveckling. Dokumentation Under hela uppdraget har utvärderaren löpande fått ta del av relevant information från projektet. Dokumentationen har exempelvis bestått av: Styrgruppsprotokoll Protokoll från APT (arbetsplatsträffar) Styrande dokument i Västerås stad Övrig, relevant dokumentation från projektet, inkl. ansökan och rapporter till samordningförbundet Processtöd och löpande kommunikation Utifrån utvärderarens perspektiv har det varit lätt att hålla kontakten och kommunicera med projektledaren. Detta har skapat goda förutsättningar för utvärderaren att förstå projektets verksamhet och vilka problemområden som de har stött på. Kontakten har bestått av: Kontinuerlig telefonkontakt med projektledning för att följa vad som händer i projektet och för att vara bollplank inför beslut Löpande mailkontakt för att komplettera telefoninformationen 11

12 Resultat av PIMA-projektet Payoff har följt och stöttat projekt PIMA från starten fram till projektslut. Egentligen har vi stöttat projektet ännu lägre än så, då vi under C2C-projektet löpande argumenterade för vikten av en liknande insats för tjejer i utanförskap. Nedan följer en sammanfattning av de resultat som vi har sett under vårt uppdrags genomförande. Resultat och måluppfyllelse Från projektstart har tre grupper i PIMA-projektet genomförts och avslutats. Projektet omfattar tio årsplatser. Totalt finns möjlighet för deltagarna att vara inskrivna i 18 månader. 20 unga kvinnor har deltagit i projektets tre första grupper. Av dessa har 10 individer, 71 % avslutats mot arbete alternativt studier. Målet för projektet var att minst 60 procent av de avslutade deltagarna skulle gå vidare till arbete eller studier efter att insatsen avslutats. Därigenom har målet klart överträffats. Fem individer har avslutats på grund av misskötsel (låg närvaro alternativt återfall i missbruk), två deltagare har avslutats till föräldraledighet, en deltagare hänger kvar då hon studerar och avslutas i februari 2019 då hennes 18 månader är slut. Två individer har avslutats inom 3 månader och räknas som dropouts. Dessa personer kan anses inte ha varit redo för insatsen. Arbete med grupp fyra och fem pågår, vilka omfattar ytterligare femton unga kvinnor. Projektet har också ett samhällsekonomiskt mål, där de satsade resurserna i projektet ska betala tillbaka sig till samhället på 18 månader. Utvärderingen visar att PIMA har haft en återbetalningstid på 14 månader. Således har projektets mål överträffats. En fördjupad redovisning och analys av det samhällsekonomiska resultatet redovisas nedan i denna rapport under rubriken Samhällsekonomiskt resultat. Projekt PIMA har också haft ett mål att förbättra samverkan mellan berörda myndigheter och parter, vilka har kontakt med målgruppen. Detta har inte mätts med något speciellt mätverktyg. Däremot har löpande dialog med projektets ledning och personal tydligt indikerat att samverkan nu fungerar bra. I vilken omfattning den har förbättras är svårt att uttala sig om. Payoff kan däremot konstatera att innan deltagarna kom till PIMA har samverkan inte fungerat. Individerna har hamnat mellan stolarna och deras förtroende för samhället och myndigheters stöd var lågt. Nu finns istället en respekt hos deltagarna för PIMAs och C2Cs personal och de berörda myndigheterna. Det är därför Payoffs bedömning att även detta mål har uppnåtts. Strategisk styrning När Payoff granskar och analyserar projekt PIMA kan vi konstatera att det finns en bra grund för strategisk styrning av projektet. Dels finns en tydlig beskrivning av vad som projektet ska åstadkomma; syfte, övergripande mål och effektmål. Syftet beskriver på en övergripande nivå Vad som ska göras, för Vem det ska göras och Varför det är viktigt att insatsen genomförs. Därutöver finns tydliga målsättningar, vilka beskriver vad projekt PIMA ska uppnå. Effektmålen är också nivåsatta, vilket gör det möjligt att 12

13 mäta, följa upp och analysera måluppfyllelsen både utifrån ett strategiskt och operativt perspektiv. För att säkerställa en bra strategisk styrning räcker det inte bara med tydliga mål. Projektet har dessutom haft en väl sammansatt och mycket engagerad styrgrupp. Styrgruppens sammansättning har varierat något över tid, men ständigt haft en bred förankring hos berörda parter. Dessutom har styrgruppen haft ett tydligt ansvar, mandat och även vågat använda sig av detta för att analysera och fatta strategiska beslut. Projektet har, utöver styrgruppsmöten, genomfört processdagar två gånger per år. Vid processdagarna har samordningsförbundets modell för självvärdering använts. Det har säkerställt en tydlig struktur med fokus på att diskutera följande tre nivåer utifrån ett strategiskt perspektiv; Deltagaren, Personalen och Organisationen. Payoff har utöver detta fört in samhällsnivån som ytterligare ett perspektiv i diskussionerna. Utifrån ovanstående beskrivning är det Payoffs bedömning att projektet har haft en väl fungerande strategisk styrning. Flexibla anställningsförhållanden I arbetsmodellen för PIMA är arbete både ett mål och ett arbetsverktyg. Arbetsträning, praktik och provanställning är mycket viktiga steg i deltagarens utvecklingsprocess. För att kunna använda sig av dessa utvecklingssteg måste processen anpassas till regelverk för olika ersättningssystem. Under viss del av projektet skapade detta problem och flera deltagares utvecklingsprocess bromsades upp. Att kunna ta steget ut i arbetslivet med stöd av projektet är en framgångsfaktor som inte får hindras av att regelverket för olika typer av anställningsformer inte stämmer överens med deltagarnas situation. Payoff anser att projektet och styrgruppen har hanterat dessa systemkrockar väl vid den uppkomna situationen. Men det finns anledning att ständigt säkerställa att praktik kan genomföras inom ramen för gällande ersättningsystem. I annat fall tappar PIMA och även C2C ett av sina absolut viktigaste arbetsverktyg för att skapa konkreta resultat för deltagarna. Det operativa arbetet Inom personalgruppen i PIMA finns en lång och omfattande erfarenhet av att jobba med målgruppen och vilka metoder som fungerar. Samtidigt har målgruppen en komplex och omfattande problematik, vilket ställer höga krav på personalens kompetens att hantera problemområden, engagemang och förmåga att samarbeta inom arbetsgruppen. Det har satt personalen på prov och kommer med all säkerhet att göra det även i framtiden. För att klara av arbetet på ett bra sätt krävs en tydlig och strukturerad planering. Deltagarna måste dels känna att de delar/moment som insatsen består av stödjer deras utveckling, dels måste deltagarna känna att arbetet sker utifrån deras egna behov och att de har möjlighet att vara med och påverka. Individprocessen i PIMA har utvecklats under projekttiden. Exempelvis uppmärksammades det att deltagarna ville ha mer fokus på arbete. Mer aktiviteter lades då in där personal coachade deltagarna i deras arbete med att förbereda sig och söka jobb. Li- 13

14 kaså uppmärksammades det att i vissa fall hamnade deltagare i vänt-läge medan personalen hjälpte andra deltagare. Arbetet lades då om, så att det finns en planering för de i gruppen som inte får direkt handledning av personalen. Det betyder att deltagarna alltid har en meningsfull uppgift att ta tag i och inte behöver sitta och vänta på att få stöd från personalen. Det operativa arbetet innefattar även att på ett effektivt sätt använda personalgrupperna inom C2C och PIMA. Detta har till viss del gjorts under en längre tid. I och med att verksamheterna samlokaliseras har detta kunnat ske i större utsträckning. Därigenom ökar möjligheterna till arbetsväxling, utnyttjande av kompletterande kompetenser, utbyte av erfarenheter, lärande samtidigt som det minskar riskerna vid tillfällig frånvaro. Det är Payoffs bedömning att planering, ledning och genomförandet av det operativa arbetet har fungerat bra. När utmaningar har uppstått har detta hanterats på ett konstruktivt sätt. Personalgruppen och verksamheten har på en övergripande nivå fungerat bra, vilket i ett nästa steg har skapat effektiva insatser. Organisatoriskt lärande Projektpersonal har tillsammans med styrgruppen tagit tag i de problembilder som uppstått. De har även tagit till sig och reflekterat över synpunkter från utvärderarna och andra externa parter. Detta är en process som fungerat bra och som har varit en viktig framgångsfaktor för att har gjort att projektet har blivit ett bra och fungerande projekt. Payoff bedömer att det organisatoriska lärandet har varit en viktig faktor för projektets resultat. Vi bedömer även att en viktig förutsättning har varit det nära och stödjande ledarskap som projektägaren har utövat. Inställningen har varit lösningsfokuserad och motiverande, vilket har gjort att projektet vågat prova sig fram på ett konstruktivt sätt. Strategier för att nå och attrahera tjejer I ansökan till samordningsförbundet står särskilt omnämnt att projektet ska ta fram och utveckla strategier för att nå och attrahera tjejer, vilka har behov av samordnat stöd. Tidvis har projektet haft svårt att identifiera och rekrytera deltagare till PIMA, så tjejerna har varit svåra att nå. Olika metoder har prövats under projekttiden för att förbättra rekryteringen och öka inflödet av deltagare till projektet. Tjejerna finns ofta kring killarna i C2C och killar har i flera fall rekommenderat tjejer att söka till PIMA. Detta är ett bra sätt att nå tjejer, eftersom killarna går i borgen för att PIMA är en bra insats där deltagaren får ett bra stöd. Samtidigt är det en strategi som kan vara svår att skala upp, eftersom den i sin helhet bygger på just förtroende och att killarna av fri vilja marknadsför PIMA till tjejerna. Om personal från PIMA aktivt försöker använda sig av killarna för att nå tjejer finns risk att förtroendet bryts och då kommer denna kanal för rekrytering att sluta fungera. Projektet har också ökat sin synlighet ute på stan. T.ex. har de i samband med arrangemang funnits ute på stan med personal med profilkläder och informationsmaterial. 14

15 Även denna strategi har fungerat, även om det direkta resultatet har varit relativt litet i form av tjejer som direkt har anmält intresse av att ingå i PIMA. Istället har det varit en del i att öka målgruppens medvetenhet om att PIMA finns och vad det innebär. En annan del i arbetet med att nå fler tjejer i utanförskap är att i större utsträckning nå nya deltagare via befintliga deltagare. När nya grupper startar arbetar personalen därför tydligare med att identifiera vilka andra tjejer som finns i de nya deltagarnas nätverk, vilka också skulle vara i behov av stöd från PIMA. Det är viktigt att det arbetet sker tidigt i processen, då det många gånger ingår i deltagarens utvecklingsprocess att bryta med gamla strukturer och gamla vänner för att de ska klara av att utvecklas själva. Samarbetet med socialtjänsten har också utvecklats under projekttiden. Inledningsvis var detta samarbete relativt begränsat. Under projekttiden har samarbetet utvecklats och flera deltagare har rekommenderats av socialtjänsten att ta kontakt med PIMA. En orsak som kan bidra till att identifierade och motiverade deltagare eventuellt kan hindras från att delta i PIMA är om de finns ett aktivt missbruk hos individen. Personalen har därför arbetat med att hitta rutiner för hur de ska kunna jobba förebyggande med deltagare inför start, så att de säkerställer att deltagarna är rena från droger när de påbörjar insatsen i PIMA. Projektet har haft diskussioner med missbruksvården och med Socialtjänsten för att hitta en brygga som gör det möjligt för tjejerna att hitta en väg från missbruk över till att bli drogfria och delta i den aktiva insatsen inom PIMA-verksamheten. De är Payoffs bedömning att projektet under projekttiden på flera sätt har arbetat aktivt med att utveckla strategier för att nå tjejer i målgruppen. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det inte finns någon enskild eller enkel lösning för att identifiera och nå målgruppen. Det finns många exempel på att tjejer är mer osynliga för samhällets aktörer än killar och hamnar under radarn för insatser. Detta bekräftas även av den samhällsekonomiska utvärderingen, vilken tydligt visar att kostnaderna för killarnas utanförskap är större än för tjejerna. Tjejernas utanförskap sker helt enkelt mer i det tysta och är av annan karaktär än killarnas. Antalet tjejer som söker sig till PIMA har under vissa perioder av projektet varit lågt. Under senare tid har dock antalet ökat och det har även funnits en mindre kö av deltagare, vilket visar att insatserna har fungerat. Det är därför Payoffs bedömning att arbetet med att utveckla strategier för att nå tjejer behöver fortsätta, då det generellt är svårare att nå tjejer än killar. Det är också vår uppfattning att dessa insatser behöver öka i omfattning. PIMA behöver ytterligare öka medvetenheten hos målgruppen att insatsen finns samt vilket stöd deltagarna kan få från PIMA. Annars finns en risk att tjejer som har stort behov av stöd från PIMA fortsätter att vara osynliga, inte tar kontakt och därmed förblir i utanförskap som riskerar att eskalera. Denna risk är, enligt Payoffs bedömning, betydligt större för tjejer än för killar. Killarna i utanförskap är ofta mer synliga för samhället genom att de i större utsträckning är utåtagerande och på så sätt blir kända av polis, socialtjänst m.fl. 15

16 Arbetets betydelse En grundläggande tanke i PIMAs verksamhet är att arbete både ska vara ett mål och ett verktyg för rehabilitering. Det ska vara tydligt att deltagaren på sikt ska integreras i samhället på ett sådant sätt att hen kan försörja sig själv genom arbete. Sedan kan vägen dit gå direkt mot arbete eller via studier. Deltagarna i PIMA uttrycker tydligt att de vill ha ett stort fokus mot arbete inom ramen för insatsen. Det finns ett intresse och en motivation hos deltagarna att klara av ett arbete och det ger hen en chans att visa för sig själva och omgivningen att hen kan stå på egna ben. Sedan är det också uppenbart att deltagarna har olika förutsättningar, vilket gör att resan mot ett arbete kan vara olika lång. En framgångsfaktor i PIMA har varit att deltagarna får lön och inte bidrag. Det förstärker kopplingen till arbete och deltagarnas upplevelse att det är på riktigt. Att tjäna egna pengar genom arbete är mycket mer värt än de pengar som de antingen får från bidrag eller som de får från kriminalitet; egen eller andras. Arbete skapar dels resultat på kort sikt genom att deltagarna ser att de får en lön och att de kan berätta för sin familj och sina vänner att de har ett jobb. Dels skapar de resultat som stärker hållbarheten i deltagarnas utvecklingsprocess. På ett arbete skaffar de sig arbetslivserfarenhet, kompetens och de kan visa på att de klarar av det sociala samspelet på arbetsplatsen. Därigenom kan arbetet även stärka deltagarens personliga CV, skapar ett personligt nätverk, vilket i sin tur skapar ökade förutsättningar till att deltagaren varaktigt får fäste på arbetsmarknaden. Det ger även möjlighet att bygga upp professionella nätverk och skaffa sig referenser, när deltagare ska söka sig vidare till nya jobb och anställningar. Ytterligare en fördel med en inkomst, vilken kanske deltagarna inte inledningsvis uppmärksammar, är att de på sikt kvalificerar sig för det mer ordinarie välfärdssystemet i samhället. Genom att tjäna pengar kvalificerar de sig för arbetslöshetsersättning, sjukpenning och pension. Detta är något som icke skattepliktiga inkomster aldrig leder fram till. Det är Payoffs bedömning att PIMA har arbetat på ett strukturerat och väl fungerande sätt när det gäller att både coacha deltagare mot arbete och i nästa steg arbeta med matchning mot arbetsmarknaden. Det har dels skett direkt mot potentiella arbetsgivare, så att deltagarna faktiskt kommit ut i arbete. Dels har det skett via studier, för att deltagarna ska bygga en grund för att hållbart etablera sig på arbetsmarknaden. Implementering PIMA har skapat en mängd olika resultat på flera olika nivåer; individnivå, organisationsnivå och samhällsnivå. Men det viktigaste resultatet enligt vår uppfattning är att PIMA nu implementeras i den ordinarie verksamheten. Genom att implementera PIMA tas erfarenheter, kompetens och lärande tillvara. Upparbetade arbetssätt, samverkan och kontaktytor kan fortsätta att användas och vidareutvecklas. Därigenom kommer ytterligare deltagare att få ta del av insatsen samt att Västerås stad och berörda parter i lokalsamhället kommer att få ta del av den nytta som PIMA skapar. I samband med implementeringen sker flera saker. Dels slås verksamheterna i C2C och PIMA ihop och blir en integrerad verksamhet, men där insatserna bedrivs åtskilda 16

17 för tjejer och killar. Dels övergår den totala C2C-verksamheten från Förebyggarcentrum till Arbetsrehabiliteringen inom Utbildning och Arbetsmarknad. Dessutom har verksamheten samlokaliserats under hösten Verksamheten övergår samtidigt från en beställar-utförar-organisation till en budgetstyrd förvaltningsorganisation. Dessa saker ihop gör att det till viss del kommer att gälla nya förutsättningar för C2C, vilket bör observeras och tas hänsyn till i implementeringsarbetet. Det är Payoffs bedömning att Västerås stad, i samråd med sina samverkansparter, agerat på ett klokt sätt för att ta tillvara på det arbete som byggts upp och utvecklats tillsammans med Samordningsförbundet Västerås och övriga berörda parter. Samtidigt vill Payoff föra fram behovet av att ha respekt för utmaningar i implementeringsarbetet och att implementeringen inom Utbildning och Arbetsmarknad inte tas för en given framgång. Istället bör detta arbete tas på allvar för att säkerställa att lärdomar och mervärden från projekttiden fullt ut kommer till nytta i den permanentade verksamheten. 17

18 Samhällsekonomisk utvärdering I detta uppdrag ingår det att göra en samhällsekonomisk utvärdering av vilka resultat som projekt PIMA har skapat med hjälp av tilldelade resurser. Utvärderingen görs med hjälp av data som har samlats in av projektpersonalen, avseende deltagarnas livssituation före de påbörjar insatsen i PIMA och hur den ser ut när de lämnar PIMA. Utvärderingen omfattar nio avslutade deltagare i perioden till hösten För övriga deltagare var insatsen inte avslutad, vilket gör att de inte kan ingå i denna del av utvärderingen. Det samhällsekonomiska resultatet visar på det ekonomiska värde som har skapats av PIMA. Utvärderingen visar både på det totala resultat som har skapats för samhället, men också vilket värde som skapats för respektive av följande aktörer; kommun/stad, region/landsting, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, övriga statliga verksamheter och för individen. Den samhällsekonomiska intäkten som skapas av PIMA jämförs sedan med den totala kostnaden för att genomföra projekt PIMA, inkl. den externa finansieringen från Samordningsförbundet Västerås. På så sätt kan vi både beräkna lönsamhet och återbetalningstiden för de satsade resurserna. Den samhällsekonomiska utvärderingen kan tillsammans med den övriga analysen i utvärderingen ge ett bredare och bättre underlag för att bedöma resultat och möjliga, långsiktiga effekter av det arbete som PIMA genomför. Det är viktigt att uppmärksamma att samhällsnytta består av flera delar; samhällsekonomisk nytta och livskvalitet. De rent samhällsekonomiska effekterna består av det produktionsvärde som skapas om individer kommer i arbete. Därutöver skapas finansiella effekter, vilka består av transaktioner när betalningsförmåga omfördelas i samhället. Exempelvis består de finansiella effekterna av bidrag, skatter och lön. Produktions -värde Finansiella effekter Samhällsekonomisk nytta Livskvalitet är en viktig dimension av samhällsnyttan, men bör hanteras som en ickemonetär effekt. Det betyder att det är bara produktionsvärde och finansiella effekter som tas med i utvärderingen av den samhällsekonomiska nyttan. Livskvalitetfaktorer, eller mjuka faktorer, kan snarare ses som förklaringsvariabler. Livskvalitetfaktorerna sätter det ekonomiska resultatet i ett sammanhang och förbättrar möjligheten till analys och slutsatser. 18

19 Finansiella effekter Samhällsnytta Produktionsvärde Livskvalitet NyttoSam - modell för samhällsekonomiska utvärderingar Den samhällsekonomiska utvärderingen och analysen har gjorts med hjälp av Payoffs modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska resultaten och effekterna för samhället som helhet samt för kommun, landsting, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, staten, försäkringsgivarna och deltagarna. Tanken med att visa de samhällsekonomiska effekterna är att: Visa på de osynliga kostnaderna av utanförskap, i huvudsak kostnader för individernas icke-arbete. Beräkna intäkterna av förebyggande och rehabiliterande arbetslivsinriktade insatser. Beskriva hur den ekonomiska nyttan fördelar sig mellan parterna och vad som uppnås för samhället. Sammantaget ger utvärderingen en helhetsbild som kan ligga till grund för hur fortsatta satsningar och investeringar i välfärden kan göras på ett långsiktigt och hållbart sätt och vilka mål som kan vara realistiska för dessa. NyttoSam är en modell, som utvecklats av Payoff för att genomföra samhällsekonomiska utvärderingar. NyttoSam har använts i över hundra samhällsekonomiska utvärderingar, vilka har skett på uppdrag av kommuner, samordningsförbund, landsting, försäkringskassa, arbetsförmedling med flera. NyttoSam utgår från grundläggande nationalekonomisk teori, regelverket för socialförsäkringssystemet, skattesystemet, arbetsmarknadspolitiska insatser och standardkostnader för de flesta av de insatser som samhället sätter in för att stödja utsatta grupper. Med hjälp av modellen jämförs deltagarnas samhällsekonomiska livssituation Före de fick möjlighet att delta i PIMA med deltagarnas samhällsekonomiska livssituation Efter avslut i insatsen. På så sätt kommer beräkningarna visa på den förändring som PIMA har skapat hos deltagarna. 19

20 Syftet med den samhällsekonomiska utvärderingen Syftet med den samhällsekonomiska utvärderingen är i ett första steg att visa på kostnaderna för deltagarnas utanförskap och marginalisering. I ett andra steg beräknas nyttan av insatsen och effekterna synliggörs för hela samhället, de olika aktörerna och deltagarna. Genom att kostnaderna för insatsen jämförts med vilka intäkter insatsen leder till på kortare och sannolikt på lite längre sikt kan åtgärdens lönsamhet bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv istället för att enbart fokusera på kostnaderna under ett budgetår. Den samhällsekonomiska utvärderingen ger en helhetsbild av projektets effektivitet och lönsamhet. Genom analysen redovisas hur fördelningen av kostnader och nytta varierar mellan olika samhällsaktörer (myndigheter). Ytterligare användningsområden av den samhällsekonomiska utvärderingen är att underlätta spridning, lärande och ta fram underlag för beslut om satsningar som innebär höga initiala kostnader, men som sannolikt är lönsamma på sikt. Information om individernas livssituation Med hjälp av kunskap om deltagarna har deras livssituation Före och Efter insatsen identifierats. Underlaget består av nio deltagare, vilka har avslutats och tagit steget vidare mot arbete och studier under projekttiden. Före PIMA lever deltagarna ett liv där försörjningen till största delen består av bidrag eller helt saknar offentlig försörjning. Att helt sakna offentlig försörjning och inkomst betyder att individerna är försörjda via familjen, kompisar och/eller kriminalitet. Inkomst som är kopplad till kriminalitet i någon form tas inte med i dessa beräkningar, utan utvärderingen använder sig av den skattepliktiga försörjning som kan följas i BNP, Bruttonationalprodukten. Efter att individerna har deltagit i PIMA har flera deltagare fått en betydligt bättre struktur i sina liv. Flera personer har dessutom klarat av att gå till arbete och studier, alternativt står till arbetsmarknadens förfogande. Det har varit svårt att få fram uppgifter om det totala stödet som deltagarna har fått från olika myndigheter i samhället. Det är projektets uppfattning att stödet till deltagarna har varit mer omfattande i Före-läget, än vad underlaget visar. Payoff gör ingen uppskattning av storleken på detta, eventuellt utökade stöd. Men vi kan konstatera att om så är fallet innebär att det faktiska resultatet är ännu bättre än vad som redovisas i denna rapport. Samhällsekonomisk analys Nedan beskriver vi ett antal viktiga delar i den samhällsekonomiska analysen, det så kallade samhällsekonomiska kretsloppet. 20

21 Företagen Betalning och ersättningar Offentliga sektorn Varor och tjänster Hushållen Finansiella och reala resurser Vid samhällsekonomiska beräkningar är det viktigt att skilja på finansiella resurser (betalningar och ersättningar) och reala resurser (varor och tjänster). Finansiella resurser motsvarar transaktioner där köpkraft omfördelas i samhället mellan olika aktörer, t.ex. genom bidrag, skatter och lön. Finansiella resurser är av stor betydelse för enskilda aktörer, men på samhällsnivå utgör dessa ett nollsummespel. Reala resurser motsvaras av värdet på de varor och tjänster som skapas och förbrukas. Dessa påverkar både de enskilda aktörerna i samhället och den totala samhällsekonomin. Tidsperspektiv; Utfall, resultat och effekter När Payoff utvärderar olika typer av verksamheter och projekt har vi ständigt fokus på vilken förändring och ekonomisk nytta som insatsen har skapat. Det är då viktigt att skilja på olika tidsperspektiv; utfall, resultat och effekter. Utfall är den förändring som insatsen har skapat hos individen under själva insatstiden eller just när den avslutas. Resultat kan betecknas som den förändring som har uppstått efter en kortare tid. Payoff väljer att titta på resultat upp till ett år efter avslutad insats. Långsiktiga effekter är de kvarstående avtryck som insatsen har skapat efter längre tid. Payoff väljer att titta på effekter upp till fem år. När det har gått mer än fem år är det vanskligt att uttala sig om effekter av en insats eftersom orsak-verkan-sambandet minskar ju längre tiden går. Deltagare i en insats påverkas hela tiden av nya intryck och insatser. I denna delrapport fokuserar vi på vilka stegförflyttningar och resultat som skapats på kort sikt, upp till ett år. Därutöver gör vi en bedömning av vilka effekter som kan skapas om deltagarna fortsätter att behålla sin befintliga status när det gäller försörjningssituation och resursförbrukning. Om deltagarnas livssituation i förlängningen fortsätter att förbättras kommer även de samhällsekonomiska resultaten att öka och 21

22 om individernas livssituation försämras kommer de samhällsekonomiska resultaten att minska. Just i projekt PIMA vill vi poängtera vikten av insatsens stora potential genom att tidigt uppmärksamma och ta tag i problembild och kriminalitet hos deltagarna. PIMA har därför med stor sannolikhet skapat förutsättning för stora samhällsekonomiska effekter under lång tid framöver. Samhället och dess aktörer Vårt totala samhälle består av en mängd aktörer. I denna utvärdering redovisar vi resultaten för följande aktörer; Samhället totalt, kommun/stad, region/landsting, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, övrig stat (exempelvis polis och rättsväsende) samt individer/deltagare i projektet. Samhällsekonomisk potential Samhällsekonomisk potential visar vilken samhällelig kostnad deltagarna utgjorde innan insatsens start, dvs. potentialen. Intäkter på kort och medellång sikt Samhällsekonomisk intäkt visar på hur stora intäkter/kostnadsreduceringar som har skapats Efter jämfört med Före insatsen genom att deltagarna mår bättre och i större omfattning kan försörja sig själva. Insatskostnad Insatskostnaden visar den totala resursförbrukningen kopplad till insatsens genomförande. Det samhällsekonomiska värdet av insatskostnaden inkluderar indirekta skatter. Lönsamhet på kort (ett år) och medellång sikt (fem år) inklusive återbetalningstid. Lönsamheten visar på värdet av den samhällsekonomiska intäkten jämfört med insatskostnaden. Återbetalningstiden visar hur lång tid det tar för samhället och respektive aktör innan de satsade resurserna har betalat tillbaka sig. 22

23 Värdet av social investering Syftet med PIMA är att på ett bättre sätt stödja ungdomar och unga vuxna som har behov av samordnat stöd från samhället. Tanken är att samordnade satsningar ska skapa en effektivare insats, dvs. att individens livssituation och förmåga att försörja sig själv förbättras snabbare och/eller i större omfattning och/eller på ett mer hållbart sätt jämfört med stöd från aktörernas ordinarie verksamhet. Om värdet/intäkten av de resurser som satsas på sikt överstiger kostnaden för att genomföra insatsen är den sociala investeringen lönsam. Nedan beskrivs dessa samband. Kostnad/ Utebliven intäkt pga utanförskap Ordinarie verksamhet PIMA Ökad nytta av social investering Tid 23

24 Samhällsekonomiskt resultat Ett årligt utanförskap för en individ kostar samhället i genomsnitt cirka kr per person och år. Det visar resultaten av över hundra olika sociala projekt, som Payoff utvärderat samhällsekonomiskt sedan 2007 på uppdrag av olika samordningsförbund. Kostnaderna för samhället utgörs dels av att deltagaren inte arbetar och dels är i behov av mera vård- och handläggningsresurser än vad som normalt skulle varit fallet jämfört om personen försörjde sig själv och befann sig i ett arbete. Om individen har ett mer omfattande utanförskap, vilket är fallet i PIMA, ökar samhällets kostnader på grund av kostnader för bland annat polis, rättsväsende och kriminalvård. Under 2016 till 2018 har PIMA stöttat sina deltagare till ett bättre liv. Deltagarna har därigenom kunna genomföra stegförflyttningar mot arbete och studier samt mot ett liv där de mår bättre, i större grad är självständiga och kan ta eget ansvar. Det gör i sin tur att de i minskad omfattning förbrukar olika typer av stödresurser i samhället. Resultatet som presenteras nedan i rapporten avser nio deltagare i projekt PIMA. PIMA har självklart jobbat med fler deltagare än så, men dessa hade, vid denna utvärderings genomförande inte avslutat insatsen ännu. Potential Samhällsekonomisk potential motsvarar summan av värdet av den förlorade produktionen i Före-läget genom att individen/deltagaren inte arbetar samt värdet av den resursförbrukning av stödinsatser i samhället som individen förbrukar. Potentialen kan också beskrivas som den totala samhällsekonomiska kostnad som individen skapar innan hen får ta del av stödet från PIMA. Förlorad produktion är värdet av den produktion som samhället går miste om genom att individen inte har något arbete, alternativt enbart arbetar deltid eller har ett subventionerat arbete. Detta jämförs sedan med att individen hade klarat av att arbeta heltid på ett arbete utan subvention. Den totala potentialen för de nio deltagarna från PIMA som ingår i denna utvärdering är 6,3 mkr per år, vilket motsvarar drygt 700 tkr per deltagare och år. Det indikerar att deltagarna lever i ett relativt omfattande samhällsekonomiskt utanförskap innan de får möjligheten att vara med i projektet. Detta kan jämföras med att den genomsnittliga potential som finns i Payoffs databas över samtliga genomförda utvärderingar för samordningsförbund runt om i Sverige under perioden är drygt 600 tkr per deltagare och år. Om vi istället jämför med killarna i C2C så är potentialen för dessa killar över en miljon kronor, på grund av att de förbrukar mer resurser i form av polis, rättsväsende och till viss del kriminalvård. Se mer kring detta under rubriken Jämförelse PIMA och C2C. Intäkter De samhällsekonomiska intäkter som redovisas beskriver dels värdet av den ökade produktionen som individerna åstadkommer i Efter-läget jämfört med Före-läget, dels 24

25 värdet av den minskade resursförbrukningen. Produktionsvärde skapas genom att deltagarna kommer i någon form av arbete. Värde av minskad resursförbrukningen skapas genom att deltagarna mår bättre och i större utsträckning klarar sig själva, dvs. inte längre behöver samma stöd från kommun, vård, försäkringskassa, arbetsförmedling, polis m.m. Intäkterna är årligen återkommande så länge deltagarna behåller sin förbättrade status. Förbättras deltagarnas status i framtiden ökar intäkterna ytterligare. Om deltagarnas status försämras kommer intäkterna att minska. PIMA-projektets intäkter När deltagarna i PIMA kommer till projektet så är de i stort behov av stöd för att bryta sitt utanförskap. De har i begränsad omfattning något arbete, utan försörjer sig till stor del med stöd från familjen eller via bidrag. De flesta förbrukar relativt lite stöd från samhället. Men det finns några personer som har stöd eller tom stort stöd från samhället. Detta stöd innebär exempelvis insatser från behandlingshem, vården, socialtjänsten och polisen. Det gör att gruppen som helhet har en relativt hög förbrukning av stödinsatser. Under har PIMA stöttat sina deltagare till ett bättre liv, vilket även har gett samhällsekonomiska effekter. Som framgår av tabell 1 nedan var intäkten för samhället kr per deltagare och år. Totalt skapar de nio deltagarnas stegförflyttningar en samhällsekonomisk intäkt motsvarande kr per år. Samtliga samhällsaktörer får positiva intäkter, förutom Arbetsförmedlingen. Orsaken är att Arbetsförmedlingen har stöttat anställningar med lönesubventioner. Detta ligger helt i linje med Arbetsförmedlingens uppdrag och därigenom blir Arbetsförmedlingen en möjliggörare för deltagarnas personliga utveckling från utanförskap mot ett självständigt liv. På sikt bör dock lönesubventionen kunna minskas. Då förbättras resultatet som redovisas i denna rapport både för Arbetsförmedlingen och samhället. Tabell 1. Intäkter för PIMA på kort och medellång sikt för de 9 deltagare som ingår i underlaget till denna delrapport. Kort sikt, ett år Totalt, alla deltagare Per deltagare Prognos, fem år Totalt, alla deltagare Samhället kr kr kr Staden kr kr kr Regionen kr kr kr Staten, varav kr kr kr Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr Övrig stat kr kr kr Deltagarna kr kr kr 25

26 Två av deltagarna har i Efter-läget föräldrapenning från Försäkringskassan. Då detta inte är relaterat till PIMAs insats tas dessa individer inte med i beräkningarna för denna utvärdering. Den primära anledningen till det positiva utfallet för samhället är att PIMA har lyckats stötta flera av sina deltagare till arbete; några på heltid, några på deltid och de flesta utan subvention. Flera deltagare har också lyckats bryta, alt. minska sitt beroende av försörjningsstöd, stödet från vården har minskat och ingripande från polisen (vad vi känner till) har upphört helt. Samhällets intäkt består huvudsakligen av ökat produktionsvärde på grund av att fler arbetar samt minskade kostnader för behandlingshem, vårdkostnader, minskade polisinsatser, men också av minskade handläggningskostnader för exempelvis försörjningsstöd. Västerås stad är den enskilda samhällsaktör som får störst intäkter av PIMA-verksamheten. Stadens intäkt består bland annat av minskade kostnader för behandlingshem, utbetalning av försörjningsstöd, minskad handläggning samt ökade skatteintäkter. Intäkten för regionen består ungefär av lika delar minskade vårdkostnader och ökade skatteintäkter. Att Arbetsförmedlingen får ökade kostnader beror på att de, i enlighet med sitt uppdrag, stödjer vissa anställningar med lönebidrag. Försäkringskassan är inte inkopplade mot dessa individer och påverkas därför inte ekonomiskt av individernas utveckling. Intäkten för den övriga staten består av minskade kostnader för polisingripanden och ökade skatteintäkter (i form av sociala avgifter och indirekta skatter). De stora vinnarna är självklart de deltagare som klarar av att utvecklas med hjälp av PIMA och därigenom mår bättre, samt klarar av att arbeta i större utsträckning och leva ett mer självständigt liv. De individer som ökat sin disponibla inkomst mest är de som erhållit ett arbete. Genom att några deltagare har kommit i arbete och några fortfarande är beroende av bidrag finns ett stort spann i den disponibla inkomsten bland deltagarna. Den genomsnittliga ökningen av disponibel inkomst är kr per deltagare och år. De värden som redovisas i tabell 1 under rubriken, Prognos fem, år bygger helt och hållet på utfallet efter ett år, dvs att status efter ett år bibehålls i ytterligare fyra år. Under rubrik Prognos, nedan i denna rapport redovisar vi en mer differentierad prognos vilken bygger på faktisk kunskap om den planerade framtiden för deltagarna. Lönsamhet Lönsamhet beskriver värdet som finns kvar efter att kostnaderna för projektet har räknats bort, dvs. intäkter minus kostnader. Eftersom intäkterna är årligen återkommande medan projektkostnaden är engångspost kan lönsamheten på kort sikt vara låg eller negativ, men på sikt kan det skapas betydande värden i samhället. Ett alternativt sett att redovisa lönsamheten är att skriva av kostnaden på t.ex. tre år. Att kostnaden skrivs av på ett antal år är ett normalt förfarande när man analyserar insatser utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Vid avskrivning förbättras lönsamheten på kort sikt genom att kostnaderna för insatsen omfördelas. Men den totala lönsamheten är självklart oförändrad. 26

27 PIMA-verksamhetens lönsamhet PIMA-projektet finansieras i dagsläget av Samordningsförbundet Västerås, vilket i praktiken gör att kostnaden fördelas med 25/25/25/25 mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, staden och regionen. Det är denna fördelning som ligger till grund för lönsamhetsberäkningarna nedan. Vid en framtida implementering i stadens ordinarie verksamhet kommer merparten av insatskostnaden att falla på staden. Samhällets lönsamhet kommer då fortfarande vara oförändrad, men lönsamhet minskar för staden eftersom staden kommer att stå för insatskostnaden. På kort sikt, ett år, är lönsamheten på samhällsnivå negativ, kr. Det betyder att de stegförändringar som deltagarna klarar av att ta med hjälp av projektet inte skapar så stora intäkter att de överstiger insatskostnaden det första året. På fem års sikt har dock en betydande positiv lönsamhet skapats, motsvarande ca 11,3 mkr. Tabell 2. Lönsamheten för PIMA på kort och medellång sikt. Kort sikt, ett år Prognos, fem år Totalt, alla deltagare Per deltagare Totalt, alla deltagare Samhället kr kr kr Staden kr kr kr Regionen kr kr kr Staten, varav kr kr kr Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Utifrån målgruppens utanförskap och i den omfattning och riktning som deltagarna klarar av att göra stegförflyttningar närmare arbetsmarknaden är staden den aktör som redan på kort sikt får en positiv lönsamhet. Även på fem år sikt är staden den aktör som uppnår den största lönsamheten. Till skillnad från lönsamheten på kort sikt visar prognosen på fem år att både samhället, staden, regionen och staten har en positiv lönsamhet. Om behovet av lönebidrag på sikt minskar kommer även Arbetsförmedlingens lönsamhet att förbättras. Att Försäkringskassan har en negativ lönsamhet beror enbart på att de är en delfinansiär av samordningsförbundets verksamhet. I övrigt påverkas Försäkringskassan inte av deltagarna i denna utvärdering. 27

28 kr Lönsamhet, kort sikt kr - kr kr Samhället Staden Lt Staten totalt Af F-kassa kr kr Diagram 1. Lönsamheten för PIMA på kort sikt kr Lönsamhet, medellång sikt kr kr kr kr kr - kr kr Samhället Staden Lt Staten totalt Af F-kassa kr Diagram 2. Lönsamheten för PIMA på medellång sikt. I enlighet med vad diagrammet ovan visar skapar den nio deltagarna i PIMA betydande samhällsekonomisk lönsamhet på fem års sikt, trots att lönsamheten efter ett år är negativ. Socialt investeringsperspektiv Om insatskostnaden för PIMA redan från början ses som en social investering kan kostnaden skrivas av på t.ex. tre år. Det skulle i så fall innebära att den negativa lönsamheten efter ett år skulle förändras till ett bli en positiv lönsamhet på samhällsnivå 28