Ungdomsenkäten Marie Haesert

Transkript

1 Marie Haesert

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Alkoholkonsumtion och attityder Elever som inte dricker alkohol Föräldrarnas bjudvanor Får de unga dricka för sina föräldrar? Tillgänglighet av alkohol Tobak Cigaretter Snus Får de unga röka eller snusa för sina föräldrar? Hur lätt är det för unga att köpa tobak?... 4 Narkotika Psykisk hälsa Självförtroende och självkänsla Att inte duga till Psykosomatiska symptom Oro och ångest Mobbade eller trakasserad Fritid Förebyggande åtgärder (25)

3 1 Sammanfattning Färre nackaungdomar röker och dricker och föräldrarnas bjudvanor har förbättrats. Men det finns också vissa oroande siffror: dels för flickor i nian när det gäller alkohol, dels gymnasiepojkarnas narkotikaanvändning. Fler nackaungdomar väljer bort tobak och alkohol En större andel elever i nian dricker inte alkohol. Sedan 8 har andelen ökat med drygt 8 procentenheter. Vid årets undersökning är det 37 procent flickor och 47 procent pojkar som svarar att de inte dricker alkohol. För flickor på gymnasiet har antalet som inte dricker alkohol ökat med drygt 5 procentenheter medan det för pojkar är oförändrat. Storkonsumtionen minskar Även bland storkonsumenterna (de som dricker motsvarande 18 cl sprit eller en hel flaska vin minst en gång i månaden), har drickande minskat från 8 bland pojkar och flickor i årskurs 9 samt bland pojkar och flickor på gymnasiet. Däremot ses en ökning bland flickor jämfört med vilket är oroande. Även berusningsdrickande har minskat över tid bland de pojkar och flickor som dricker i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Sett till den totala andelen dricker och berusar sig elever i Nacka något mer än snittet i länet. Föräldrarnas bjudvanor förbättras Föräldrars bjudvanor har fortsatt minska när det gäller pojkar och flickor ur samtliga grupper i Nacka jämfört med resultat från 8 och. Den största minskningen kan ses för flickor årskurs 9 där andelen minskat med 12 procentenheter. Vid frågan om man får dricka för sina föräldrar svarade 7 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna att de får det. Däremot är det närmare procent som inte vet om de får de eller inte! Vem köper ut? Den allra vanligaste langaren är äldre kompisar eller kompisars syskon. Men många får också alkohol från någon annan vuxen som köper ut. I år 2 på gymnasiet är det också en relativt stor andel som får från syskon eller föräldrar alternativt köper själv på restaurang eller pub. 3 (25)

4 Rökning minskar i alla grupper - utom bland flickor i nian Vad gäller tobaksbruket bland de unga i Nacka har det över tid minskat för samtliga grupper förutom för flickor i årskurs 9 i Nacka där man kan se en marginell ökning. Var fjärde elev i årskurs 9 i Nacka röker dagligen eller ibland. Siffran är något högre än snittet för länet. Bland elever i år 2 på gymnasiet är det mer än var tredje som använder tobak, vilket innebär att Nacka ligger strax under länssnittet. Narkotika I Nacka har en högre andel pojkar än flickor, både i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet, använt narkotika någon gång. Bland pojkar i årskurs 9 svarar 12 procent att de någon gång använt narkotika, och motsvarande siffra för flickor är 9 procent. Detta ligger på samma nivå som den för länet i stort. Vad som oroar är att det är en tendens till ökning bland flickor, medan det bland pojkar minskar något. Bland elever i år 2 på gymnasiet har det bland flickor skett en minskning medan det bland pojkarna fortsätter att öka. Vid årets undersökning är det 35 procent av pojkarna som använt narkotika, en siffra som ligger 8 procentenheter över länssnittet. Psykisk ohälsa I Ungdomsenkäten ställs det många frågor om problem som kan vara tecken på psykisk ohälsa. Det handlar om både inåtagerande, psykosomatisk ohälsa (kroppsliga symtom och självbild) och utåtagerande symtom (aggressivitet, trots, problemlösningsförmåga, grad av spänningssökande). Psykisk hälsa är ett stort och komplext område och det är därför svårt att ge en entydig bild. Flickor har en sämre självbild och har fler så kallade psykosomatiska problem jämfört med pojkar i Nacka, något som också stämmer överens med resultaten för länet i stort. Vad vi dock kan se är att det finns en tendens till att det har skett en ökning av andelen pojkar som har psykosomatiska problem. När det gäller resultaten för både elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet är de något lägre än länssnittet, dvs. bland Nackas ungdomar är det färre som exempelvis har ont i magen eller huvudvärk ofta. Pojkarna däremot har mer utåtagerande beteenden och detta gäller för både årskurs 9 och år 2 gymnasiet. Resultaten ligger på samma nivåer som länet. 4 (25)

5 15 procent av eleverna i årskurs 9 i Nacka upplever sig bli mobbade, andelen flickor är här något större än andelen pojkar. Motsvarande siffra för elever i år 2 på gymnasiet är 8 procent och även här är det något fler flickor. Båda resultaten motsvarar länssnittet. Vid jämförelse med tidigare undersökningar är det något fler i gymnasiet som upplever att de blivit mobbade. 2 Alkoholkonsumtion och attityder I Nacka kan man se en positiv utveckling när det gäller alkoholkonsumtionen bland unga. Jämfört med 8 och har andelen som inte dricker alkohol ökat och andelen som storkonsumerar alkohol minskat. 2.1 Elever som inte dricker alkohol Resultaten från visar att andelen unga i Nacka som inte dricker alkohol har fortsatt ökat sedan 8. Ökningen kan ses främst bland pojkar och flickor i årskurs 9, där nästan varannan pojke i årskurs 9 avstår från att dricka. Motsvarande siffra för flickor är 37 procent. Bland flickor i år 2 på gymnasiet har andelen som inte dricker ökat något, från 11 till 15 procent. Siffrorna för pojkar är oförändrade, dvs. 15 procent. Fortsatt är det dock fler unga som väljer att dricka alkohol i Nacka jämfört med länet i övrigt. 5 (25)

6 Andel elever (%) som väljer att inte dricka alkohol Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Elever som storkonsumerar alkohol och berusar sig Generellt är det färre unga i Nacka som berusar sig eller storkonsumerar alkohol. Av de svarande eleverna i årskurs 9 är det drygt var tredje elev som berusar sig och på gymnasiets år 2 är lite mer än hälften. Trots att vi ser en nedgång ligger vi högre än snittet i länet. I Ungdomsenkäten definieras begreppet storkonsument som att man vid ett och samma tillfälle antingen dricker en halv kvarting starksprit, en hel flaska vin, fyra starköl eller sex burkar folköl. Andelen ungdomar som storkonsumerar alkohol har minskat sedan år 8. Bland flickor i årskurs 9 har andelen minskat med 11 procentenheter sedan 8 dock ser vi en ökning jämfört med. Bland pojkarna däremot ser vi att trenden fortsätter nedåt. Bland pojkarna i år 2 på gymnasiet storkonsumerar drygt varannan alkohol och bland flickorna är det var fjärde som dricker denna mängd minst en gång i månaden eller oftare vid ett och samma tillfälle. Se nedan för förändring över tid. Nacka ligger högre än länssnittet både i årskurs 9 och på gymnasiet. 6 (25)

7 Andel elever (%) som storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 2.2 Föräldrarnas bjudvanor Att förälder bjuder sitt barn innefattar enligt Ungdomsenkätens definition att barn får smaka ur föräldrarnas glas, får enstaka glas eller ofta blir bjuden av sina föräldrar. Andelen föräldrar som bjuder sina barn på alkohol har fortsatt minska sedan 8. En fortsatt markant minskning kan ses för föräldrar till flickor i årskurs 9, där andelen föräldrar som bjuder sina barn minskat med 24 procentenheter och där andelen som blivit bjudna idag ligger på 3 procent. För pojkar är motsvarande siffra 31 procent, och elever i år 2 på gymnasiet blir överlag bjudna på alkohol av sina föräldrar i högre utsträckning än elever i årskurs 9 men även här ser vi en minskning. Generellt är Nackas föräldrar mer restriktiva jämfört med länets enligt denna undersökning. 7 (25)

8 Andel föräldrar (%) som bjuder sina barn på alkohol Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 2.3 Får de unga dricka för sina föräldrar? Ungdomarna får också svara på frågan om de tror att de får dricka för sina föräldrar. På denna fråga svarar 72 procent av pojkarna och 78 procent av flickorna nej. Ju äldre de blir desto fler är det som säger att de får dricka för sina föräldrar, bland flickorna i årskurs 2 på gymnasiet är det 3 procent och 28 procent av pojkarna. Även vad gäller denna fråga är Nackas föräldrar mer restriktiva vad gäller de yngre ungdomarna jämfört med länets siffror. För de äldre är de på samma nivå som länet. 2.4 Tillgänglighet av alkohol Varifrån får ungdomarna alkohol? Den allra vanligaste källan är äldre kompisar eller kompisars syskon. Men många får också alkohol från någon annan vuxen som köper ut eller från föräldrar. I åk 2 på är det också en relativt stor andel som köper privatimporterad eller smugglad alkohol. 3 Tobak Resultaten från visar att användningen av tobak bland eleverna har minskat sedan föregående undersökning. Vad som är viktigt att lyfta fram är att 8 (25)

9 det stora flertalet av de unga i Nacka varken röker eller snusar. 3.1 Cigaretter Bland pojkar i årskurs 9 har rökningen minskat med fem procentenheter sedan föregående undersökning, från procent till 15 procent. Motsvarande siffra för flickor i årskurs 9 som dagligen eller ibland röker cigaretter är oförändrad sedan men har minskat från 8, och ligger nu på 23 procent. Andelen pojkar och flickor i Nacka som röker dagligen eller ibland är högre än länssnittet. Rökningen har bland pojkar i år 2 på gymnasiet minskat med en procentenhet till 31 procent. Vid en jämförelse med länet är det fler rökande pojkar i Nacka (5 procentenheter mer). Andelen flickor i år 2 på gymnasiet som röker dagligen har minskat med två procentenheter och är idag tillbaka på samma nivå som 8 dvs. 34 procent. Även här är det något högre än länets siffror. Andel elever (%) som röker dagligen eller ibland Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 3.2 Snus Andel elever som snusar dagligen har minskat överlag sedan Stockholmsenkäten 8. Andelen pojkar i år 9 som snusar dagligen har minskat från 14 9 (25)

10 procent till 11 procent, och i gymnasiets år 2 har andelen minskat från 24 procent till 22 procent. Siffrorna för 12 är de samma som länssnitt. Andel elever (%) som snusar dagligen eller ibland Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 3.3 Får de unga röka eller snusa för sina föräldrar? Föräldrarna i Nacka har blivit mer restriktiva dvs. det är få unga som svarar att de får röka eller snusa för sina föräldrar. Bland eleverna i årskurs 9 är det drygt 2 procent som får detta för sina föräldrar men ju äldre eleverna blir desto mindre restriktiva blir föräldrarna. Motsvarande siffra för denna grupp är 9 procent. Både bland elever i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet i Nacka är det hälften så många jämfört med länet. 3.4 Hur lätt är det för unga att köpa tobak? Enligt lag ska man vara 18 år för att få köpa tobak i affären men trots detta är det lite mer än var fjärde pojke och flicka i årskurs 9 som själva köper cigaretter eller snus. Bland flickorna har det för köp av cigaretter ökat med 14 procentenheter och för pojkarna med 11 procentenheter sedan. Av de flickor och pojkar som snusar är det drygt hälften som köper själva och även här har det skett en ökning sedan föregående undersökning. Bland de som röker i årskurs 2 på gymnasiet svarar 38 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna att de själva (25)

11 handlar sina cigaretter. Bland denna grupp har det dock minskat något. Andel elever (%) som köper cigaretter själv Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 4 Narkotika Det stora flertalet av de tillfrågade ungdomarna har inte använt narkotika, dock visar resultaten från årets enkät att andelen elever som provat narkotika har ökat sedan år 8. Ökningen gäller dock inte för pojkar i årskurs 9, där andelen som använt narkotika minskat från 13 procent (15 procent ) till 12 procent samt för flickor i år 2 på gymnasiet. I årets undersökning är det procent av flickorna och jämfört med resultaten från har det minskat med 4 procentenheter. Resultaten från i år visar också, i likhet med resultaten från tidigare undersökningar, att fler pojkar än flickor i Nacka använt narkotika. Jämfört med länet är det en större andel pojkar och flickor (både i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet) i Nacka som använt narkotika. Av resultaten från i år kan man också konstatera att andelen elever i år 2 på gymnasiet som provat på narkotika är mer än dubbelt så stor som andelen elever i årskurs (25)

12 Andel elever (%) som någon gång prövat narkotika Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Den vanligaste typen av narkotika som testats eller används av elever i Nacka är cannabis som följs av kokain, heroin och ecstasy. Narkotikatypen är densamma i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Ett sätt att försöka ta reda på ett mer regelbundet användande bland de unga är att fråga om de använt narkotika under den senaste 4-veckors perioden. Bland samtliga svarande i undersökningen är det 6 procent pojkar och 3 procent flickor och motsvarande siffra för gymnasiet är 13 procent pojkar och 5 procent flickor. Här ser vi att det har skett en ökning sedan förutom bland flickor på gymnasiet. Vid jämförelse med länet ligger Nacka på samma nivå förutom bland pojkar på gymnasiet där siffrorna är högre. 12 (25)

13 Andel elever (%) som använt narkotika någon gång under den senaste 4-veckors perioden Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 5 Psykisk hälsa Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva psykiska besvär som ängslan, oro, ångest, sömnproblem, anspänning och värk. God psykisk hälsa är avgörande för en rad områden i livet, som framgång i skola och arbetsliv, en stimulerande fritid och goda sociala relationer. Tonåren är en turbulent tid i livet, då stora förändringar sker både fysiskt och psykiskt. Det är därför extra viktigt att det finns skyddande faktorer som bidrar till en god psykisk hälsa hos ungdomar. I Ungdomsenkäten ställs det många frågor om problem som kan vara tecken på psykisk ohälsa. Det handlar om både inåtagerande, psykosomatisk ohälsa (kroppsliga symtom och självbild) och utåtagerande symtom (aggressivitet, trots, problemlösningsförmåga, grad av spänningssökande). 5.1 Självförtroende och självkänsla Självförtroende, det vill säga att ha tilltro till sin egen förmåga och självkänsla, att i grunden vara medveten om sitt eget värde som person, är faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Resultat från olika studier visar att ohälsan ökar i takt med en ökad oro för att inte duga eller räcka till. 13 (25)

14 5.2 Att inte duga till Resultaten från visar att fler flickor än pojkar ganska ofta eller väldigt ofta tycker att de inget duger till. I Nacka uppger 7 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna i årskurs 9 att de ofta tycker att de inget duger till. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 8 procent av pojkarna och procent av flickorna. Vid jämförelse med tidigare undersökningar är det i stort sett oförändrade resultat. Andel elever (%) som ofta eller ganska ofta tycker att de inget duger till Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier I jämförelse med länet ligger samtliga fyra grupper något under snittet. 5.3 Psykosomatiska symptom Psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk och sömnbesvär är viktiga aspekter av ungdomars hälsa och kan vara tidiga indikatorer på psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att uppmärksamma dessa, och andra, psykosomatiska symptom tidigt och ta dem på allvar. Huvudvärk Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och tonåringar är så kallad spänningshuvudvärk. visar att fler flickor än pojkar lider av huvudvärk en gång i veckan eller oftare. I Nacka uppger 3 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna i årskurs 9 att de har huvudvärk minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på 14 (25)

15 gymnasiet är 33 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. Bland flickor i årskurs 9 ses en tydlig trend på nedgång av andelen som minst en gång i veckan har ont i huvudet. Bland övriga är det svårt att dra några direkta slutsatser. Andel elever (%) som minst en gång i veckan har huvudvärk Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier I jämförelse med länet i övrigt är det en mindre andel unga som ofta eller ganska ofta har ont i huvudet i Nacka. Nervös mage Ungdomsenkäten visar att fler flickor än pojkar har nervös mage (t ex magknip, magkramper, orolig mage, illamående, gaser, förstoppning eller diarré) en gång i veckan eller oftare. I Nacka uppger 27 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna i årskurs 9 att de lider av nervös mage minst en gång i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 3 procent av flickorna och 15 procent av pojkarna. I diagrammet nedan ses förändringen över tid som i stort är oförändrad. 15 (25)

16 Andel elever (%) som minst en gång i veckan har nervös mage Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 16 (25)

17 Svårt att somna Sömn är viktigt för att hjärnan och kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta sig. visar att fler flickor än pojkar har svårt att somna minst en kväll i veckan. I Nacka uppger 41 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna i årskurs 9 att de har svårt att somna minst en kväll i veckan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 42 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna. Både bland flickor i årskurs 9 och i år 2 på gymnasiet har det skett en minskning med nästan procentenheter. Bland pojkar är det oförändrat eller en marginell ökning. Andel elever (%) som minst en gång en kväll i veckan har svårt att somna Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 5.4 Oro och ångest Oro och ångest är naturliga reaktioner från kroppen, och finns i någon utsträckning hos alla individer. Ångest kan vara ett sjukligt fenomen, men är också en del av det vanliga livet. Det finns ingen klar gräns mellan vad som är vanlig eller sjuklig ångest. Att känna sig ledsen och deppig Resultaten från visar att det idag är fler flickor än pojkar som ganska eller väldigt ofta känner sig deppiga och ledsna utan att veta varför. 17 (25)

18 I Nacka uppger 12 procent av pojkarna och 29 procent av flickorna i årskurs 9 att de ofta känner sig deppiga. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 11 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Vid jämförelser med 8 och har det skett en minskning med närmare procentenheter bland flickorna i årskurs 9 medans det bland flickorna i årskurs 2 skedde en ökning mellan år 8 och. Bland pojkarna är det i stort sett oförändrat. Andel elever (%) som ganska ofta eller väldigt ofta känner sig ledsna eller deppiga utan att veta varför Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Härligt att leva visar att något fler pojkar än flickor ganska ofta eller väldigt ofta tycker att det är riktigt härligt att leva. I Nacka uppger 75 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna i årskurs 9 att de tycker det är härligt att leva. Motsvarande siffror för gymnasiets år 2 är 73 procent av pojkarna och 73 procent av flickorna. I stort är det oförändrat över tid bland samtliga grupper förutom bland flickor i årskurs 9 där det blivit något färre. 18 (25)

19 Andel elever (%) som ofta eller väldigt ofta tycker det är riktigt härligt att leva Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier I jämförelse med länet ligger pojkarna och flickor över snittet. 5.5 Mobbade eller trakasserad Resultaten från Ungdomsenkäten 8 visar att något fler flickor än pojkar utsatts för mobbning eller trakasserier i skolan det här läsåret. I Nacka uppger 12 procent av pojkarna och 18 procent av flickorna i årskurs 9 att de blivit mobbade eller trakasserade i skolan. Motsvarande siffror för år 2 på gymnasiet är 6 procent av pojkarna och 11 procent av flickorna. Bland flickor i år 2 på gymnasiet har det skett en ökning med drygt 5 procentenheter. 19 (25)

20 Andel elever (%) som blivit mobbade eller trakasserade Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier (25)

21 6 Fritid I Ungdomsenkäten undersöks också vad ungdomar gör på sin fritid, såsom att vistas på fritidsgårdar eller träffpunkter och ledarledda aktiviteter. Av årets enkät framgår att 2 av tio elever i årskurs 9 ibland eller ofta vistas på fritidsgårdar. Bland elever i år 2 på gymnasiet uppger 7 procent att de ibland eller ofta vistas på fritidsgård. I diagrammet nedan ses hur förändringen ser ut över tid. Andel elever (%) som ibland eller ofta vistas på fritidsgård Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier Andelen elever i årskurs 9 som ibland eller ofta deltar i ledarledda fritidsaktiviteter ligger på 7 procent. Motsvarande siffra bland elever i årskurs 2 på gymnasiet är 59 procent. Bland eleverna i år 2 på gymnasiet är det en något större andel pojkar än flickor som vistas på fritidsgårdar eller träffpunkter. 21 (25)

22 Andel elever (%) som ibland eller ofta brukar delta i ledarledd aktivitet Källa: Stockholmsenkäten 12 Nacka tidsserier 7 Förebyggande åtgärder Till grund för det förebyggande arbetet i kommunen finns den kommunövergripande drogförebyggande policyn. I policyn står att den ska utgöra grunden för det förebyggande arbete som ska bedrivas i kommunen, bland annat utifrån Nacka kommuns övergripande mål God livsmiljö och långsiktig hållbar utveckling och Trygg och Säker kommun. Denna policy vill visa vikten av att samla alla goda krafter som arbetar med barn och ungdomar i kommunen och den ska vara vägledande för företag och organisationer inom Nackas geografiska gränser. Nacka kommuns drogförebyggande arbete ska bedrivas hälsofrämjande och fokusera på friskfaktorer. Alkohol- och tobaksforskning visar på att de mest effektiva preventiva åtgärderna är att begränsa tillgängligheten av tobak, alkohol och andra droger. Ett sätt att begränsa tillgängligheten är pris, antal försäljningsställen i kommunen, att åldersgränser kontrolleras vid försäljning samt en aktiv 22 (25)

23 tillsyn. Det är viktigt att handlarna upplever att det finns en kontroll av åldersgränsen för inköp av tobak och folköl, och att de handlare som tar ansvar för legitimationskontroll blir uppmärksammade för det. Inom det tillgänglighetsbegränsande området finns också så kallade krogprogram som Ansvarsfull alkoholservering och Krogar mot Knark. Här handlar mycket av arbetet om personalutbildning för restaurangpersonalen samt en policy för att få en bättre tillsyn på exempelvis krogen eller restaurangen. En annan forskningsbaserad metod som lyfts fram är föräldrastöd. Inom föräldrastöd finns det många metoder att välja på men ett exempel är EFFEKT som förebygger tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott bland ungdomar. Det riktar sig i första hand till föräldrar med barn i årskurs 7-9. Programmet ges som strukturerade presentationer en gång per termin på skolans ordinarie föräldramöten. Det övergripande syftet med informationen till föräldrarna är att ge dem kunskap, motivation och argument för att ha tydliga förväntningar på sitt barns beteende. Skolan är också en viktig arena för det förebyggande arbetet. Eftersom barn och ungdomar spenderar större delen av sin vardag i skolan är det en viktig arena för bland annat det tobaksförebyggande arbetet. Skolan är den aktör som, näst efter föräldrarna, har bäst förutsättningar för att lyckas i det tobaksförebyggande arbetet och studier har visat att skolans förhållningssätt och arbetssätt gällande tobak och tobaksbruk under skoltid har påverkan på antalet elever som kommer att börja bruka tobak. Det har också visat sig finnas samband mellan ungdomars bruk av tobak och ungdomars bruk av andra droger. Sett utifrån detta perspektiv blir skolans tobaksförebyggande arbete än viktigare. En annan viktig del är också rökfria skolgårdar. Enligt tobakslagen (SFS 1993:581) är rökning förbjuden i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Rektor eller motsvarande som ansvarar för verksamheten är ytterst ansvarig för att rökförbudet upprätthålls. Kommunerna har tillsynsansvar över rökförbudet och kan avlägga besök för att kontrollera att tobakslagens regler följs. Vid överträdelse kan kommunen ge ett föreläggande, eventuellt åtföljt av vite. 23 (25)

24 24 (25)

25 Öppenhet och mångfald Vi har förtroende och respekt för människors kunskap och egna förmåga - samt för deras vilja att ta ansvar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se