Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Transkript

1 AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215

2 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8 Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8 Spel 8 Slutsats Slutsats 8-9 1

3 Bakgrund Med anledning av de senaste årens utveckling då det gäller ungdomars förhållningssätt till ANDT(Alkohol, narkotika, doping och tobak) i Sverige ville Karlshamns kommun undersöka hur deras ungdomar förhåller sig till ANDT. För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan år. Syfte Syftet med kartläggningen var att undersöka målgruppens förhållningssätt till alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Syftet var även att upptäcka samband mellan ungdomars olika levnadsvanor men även mellan andra faktorer som kan samvariera. Resultaten blir ett viktigt underlag för prioritering och uppföljning av kommunens ANDT-förebyggande arbete. Metod En webbaserad enkätundersökning har genomförts under lärarledd mentorstid på högstadieskolorna samt gymnasieskolorna i Karlshamns kommun. Enkäten bestod av 52 frågor som har arbetats fram av kommunens ANDT-Strateg med inspiration från länets övriga levnadsvaneundersökningar samt CAN(centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Enkätverktyget defgo har använts vid såväl enkätens upprättande samt vid analys och slutrapport. Enkäten nådde 1517 elever och 1121 svar inkom. Något som är viktigt att ta i beaktande gällande statistiken över gymnasieskolan är att svarsfrekvensen var betydligt lägre där jämfört med högstadieskolan. Den totala svarsfrekvensen är 73 %, men fördelningen är en hög svarsfrekvens på högstadieskolorna och lägre på gymnasieskolorna. Detta innebär att den procentsats som visas är beräknat efter en svarsfrekvens på 53 % År 1 och 4 % År 2 på gymnasieskolan och 83 % i årskurs 7, 9 % i årskurs 8, 79 % i årskurs 9 på högstadieskolorna. Valideten, innebär alltså hur väl resultatet beskriver verkligheten, d.v.s. det undersökningen hade för avsikt att mäta. Urvalet var i Karlshamns fall årskurs 7-9 på högstadiet samt År 1 och 2 på gymnasiet, då undersökningen studerar elever i årsklasser som hela populationer finns inga urvalsfel. Huruvida om ungdomarna är sanningsenliga i sina svar är svårt att uppskatta. Forskning visar att vuxna har en tendens att underrapportera socialt oönskat beteende i dessa typer av undersökningar och vissa forskare anser att barn och ungdomar gör detsamma. Oavsett blir CANs undersökningar jämförbara med Karlshamns, vilket ger Karlshamn en bra bild om nuläget. Reliabiliteten, vilket innebär tillförlitligheten hos en mätning eller undersökning. D.v.s. hur stor sannolikhet är det att svaren blir desamma vid upprepade mätningar. Flertalet av frågorna i undersökningen har varit identiska med CANs nationella mätningar vilka anses ha en hög reliabilitet. Inspiration har även hämtats från Olofströms kommun som har genomfört denna typ av undersökning under fem års tid. Bortfall finns i undersökningen, både på högstadieskolan och gymnasieskolan. Undersökningen genomfördes via webben med hjälp utav en länk som sändes ut till eleverna, och undersökningen genomfördes sedan på mentorstid i skolan. Den totala svarsfrekvensen blev 73 % men bortfallet var större på gymnasieskolan än på högstadieskolorna. Högstadieskolorna hade en svarsfrekvens på 83 % i årskurs 7, 9 % i årskurs 8, 79 % i årskurs 9 samt gymnasieskolan på 53 % i År 1 och 4 % i År 2 vilket innebär att resultatet från gymnasieskolan inte går att säkerställa statistiskt. Vad det interna bortfallet beror på utvärderas inför nästkommande undersökning

4 Procent i Karlshamn Alkohol Alkohol Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 16,98 29,63 46,53 7,87 84,91 Flickor 12,96 35, ,16 78,26 Pojkar södra Sverige Flickor södra Sverige Diagrammet ovan visar hur många procent som druckit alkohol från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Undersökningen visar även att 34,29 % av eleverna på högstadiet inte dricker alkohol alls. På gymnasiet svarar 11,2 % av eleverna detsamma. Undersökningen visar även att eleverna oavsett ålder vanligtvis får tag i alkohol via kompisar eller kompisars syskon. 49,38 % på gymnasiet svarar att de får sin alkohol från kompisar eller kompisars syskon. 25, 31 % svarar att en annan vuxen köper ut åt dem. Det är mer vanligt att ta alkohol hemma utan lov på högstadiet än på gymnasiet samtidigt som acceptansen från föräldrarna/vårdnadshavarna ökar med åldern. 16,67 % på högstadiet och 25,31 % på gymnasiet svarar att de har en annan vuxen som köper ut alkohol till dem. Kring 6 % av samtliga elever från såväl högstadiet som gymnasiet svarar även att andra vuxna bjuder dem på alkohol. Undersökningen visar även hur högstadieelever väljer bland den alkohol som finns på marknaden. Starkcider och sprit är det som konsumeras i störst utsträckning bland högstadieeleverna. Hos gymnasieeleverna kan vi se att andelen som inte druckit någon form av alkohol de senaste 3 dagarna har minskat. Det har blivit mer jämt fördelat mellan vilken sorts alkohol som konsumeras men det är fortfarande sprit som är vanligast förekommande med 45,9 %. Undersökningen visar även att pojkar väljer att konsumera starköl och sprit i första hand och flickor väljer i första hand vin, starkcider och sprit. Undersökningen visar föräldrar/vårdnadshavares acceptans till att deras ungdomar dricker alkohol enligt högstadieelevernas svar i undersökningen. 68,67 % vet att ingen av dem tillåter att ungdomarna konsumerar alkohol och endast 5,87 % svarar att båda tillåter. Föräldrar/vårdnadshavares acceptans till att deras ungdomar dricker alkohol ökar enligt gymnasieelevernas svar i undersökningen. En ökning från 5,87 % på högstadiet och till 44,65 % på 3

5 Procent i Karlshamn gymnasiet och endast 26,1 % av eleverna på gymnasiet uppger att ingen av föräldrarna/vårdnadshavarna tillåter att de dricker alkohol. Undersökningen visar på att alkoholkonsumtionen kraftigt stiger från högstadieelever till gymnasieelever och även att föräldrar/vårdnadshavare blir mer tillåtande gällande ungdomarnas alkoholvanor. Ett trettiotal elever på högstadiet uppger även att de är oroliga för sina föräldrars/vårdnadshavares alkoholvanor, motsvarande siffra för gymnasieeleverna är 25. Forskning visar att uppväxtmiljön har stor betydelse för barn och ungas framtida beteende och levnadsvanor. 57,5 % av gymnasieeleverna anser att det är oansvarigt att förse sina ungdomar med alkohol. 71,72 % av högstadieeleverna anser detsamma. Narkotika Narkotika Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar,98 3,82 1, ,38 Flickor 7,29 6,54 13,95 16,67 Pojkar södra Sverige 6 15 Flickor södra Svergie 4 12 Diagrammet ovan visar hur många procent som någon gång använt någon form av narkotika från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Observera att detta totalt handlar om kring 95 ungdomar och att uppgifter från övriga södra Sverige(CAN) endast finns tillgänglig i årskurs 9 på högstadiet samt år 2 på gymnasiet. Hänsyn bör även tas till svarsfrekvensen i År 2 på gymnasiet och att 15,38 % i detta fall innebär kring 8 personer som någon gång testat narkotika. 14,57 % av Karlshamns högstadieelever har någon gång blivit erbjudna att prova narkotika. På gymnasiet ökar den siffran till 36,66 % som uppger att de erbjudits att prova narkotika. Undersökningen visar även att ett stort antal elever på såväl högstadieskolor som gymnasieskola väl känner till vem som skulle kunna förse dem med narkotika. 9,8 % på högstadiet uppger sig med säkerhet veta vem som säljer, och motsvarande siffra på gymnasiet är 17,1 %. Ungefär den dubbla siffran uppger att de tror sig veta vem som skulle kunna sälja narkotika till dem. 4

6 Procent i Karlshamn Den narkotika som används i störst utsträckning är cannabis(hasch, marijuana). Det skiljer sig avsevärt mellan andelen som testat cannabis vid ett tillfälle till dem som är mer frekventa användare av drogen, alltså har använt cannabis mer än 5 gånger. Vad det gäller regelbundenheten framkommer att det är mer ovanligt att flickor blir frekventa användare av drogen. Det är mer vanligt förekommande att flickor testar vid ett engångstillfälle, medan undersökningen visar att det är mer vanligt att pojkar blir mer frekventa användare. Se diagram nedan. Har använt cannabis 5 gånger eller fler Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 1,2 8,6 4,3 15,38 Flickor 3,7 5,6 11,9 Kolumn1 Kolumn2 Nätdroger På högstadiet visar det sig vara relativt ovanligt att beställa droger via internet. Användningen utav så kallade nätdroger, exempelvis spice eller annan rökmix är även det ovanligt och endast 1,87 % av högstadieeleverna uppger sig har provat den typ av substanser. På gymnasiet ökar siffran något till 2,6 %. Ett 8-tal ungdomar känner någon som har beställt narkotika via internet och uppger att det är kompisar eller någon annan i störst utsträckning och det gäller samtliga respondenter. 5

7 Procent i Karlshamn Tobak/Rökning Rökning Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 3,72 5,84 13,45 26,22 28,3 Flickor 7 2,69 26,97 33,33 Pojkar södra Sverige Flickor södra Sverige Diagrammet visar hur många procent som röker från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Högstadieeleverna som är rökare uppger själva att de främst blir bjudna av andra kompisar som röker, men 12,94 % uppger även att de köper sina cigaretter själva. 18,24 % köper cigaretter av kompisar och 9,41 % köper smuggelcigaretter. Positivt är att mycket liten andel får cigaretter från föräldrar/vårdnadshavare. Det vanligaste stället de köper cigaretter på är kiosker. Gymnasieeleverna som är rökare uppger att de köper sina cigaretter själva i störst utsträckning med 32,18 % medan 26,24 % fortfarande blir bjudna av kompisar och 16,34 % köper av kompisar. Andelen som köper smuggelcigaretter har kraftigt minskat bland gymnasieeleverna sedan högstadiet. Det vanligaste stället där gymnasieeleverna köper cigaretter är även här kiosker, men även varuhus och matbutiker är vanligt. Denna aspekt lyftes upp då det är intressant för tillsynsmyndighet samt polis att med informationen kunna utveckla sitt sätta att prioritera vart tillsynsresurserna bör läggas. Samverkan sker redan i kommunen kring tillsynsarbetet och en ny tobaksstrategi är under revidering. Gällande acceptans från föräldrar/vårdnadshavares sida kring rökning visar undersökningen att 37,87 % av högstadieelevernas föräldrar inte tillåter att deras ungdomar röker. Motsvarande på gymnasiet är 34,65 %, vilket inte skiljer särskilt mycket. Det som däremot skiljer sig mellan föräldrar på högstadiet och gymnasiet då det gäller acceptans är att de blir mer accepterat av gymnasieföräldrarna. Fler föräldrar tillåter att deras ungdomar röker och därmed ökar även rökningen kraftigt hos ungdomarna mellan årskurs 9 och år 1 på gymnasiet. Den största ökningen sker hos pojkar som näst intill dubbleras. Dessa resultat är användbara då förebyggande och kunskapshöjande insatser planeras för föräldrar. Undersökningen visar även när ökningen sker bland ungdomarna och ger ett underlag inför planering av förebyggande insatser i exempelvis skolans verksamhet. 6

8 Procent i Karlshamn Tobak/Snus Snus Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 År 1 År 2 Pojkar 2,79 8,9 12,5 3,1 9,44 Flickor 1,2 4,35 Pojkar södra Sverige Flickor södra Sverige 2 4 Diagrammet visar hur många procent som snusar från årskurs 7 till år 2 på gymnasiet. Det är få flickor som snusar vilket var ett väntat resultat. Det som sticker ut är år 1 på gymnasiet där 3,1 % uppger att de snusar av pojkarna vilket sedan sjunker kraftigt till år 2 på gymnasiet till 9,44 %. Detta kan med stor sannolikhet bero på den låga svarsfrekvensen i År 2 på gymnasiet. Undersökningen har analyserats men inga övriga mätfel har visat sig, dock känns resultatet tveksamt i jämförelse med CAN resultat för södra Sverige 214 som visar att 25 % av pojkarna snusar i år 2. Högstadieeleverna uppger att 61,96 % av deras föräldrar inte tillåter att de snusar. Gymnasieeleverna uppger 29,81 %. Även här följer skillnaden ökning precis som tidigare gällande alkohol och rökning. Här ser vi tydligt åter igen att acceptansen hos föräldrar/vårdnadshavare blir högre på gymnasiet än på högstadiet. Det är fler pojkar än flickor som snusar och det är näst intill inga flickor som snusar regelbundet. Ca 1 % har någon gång testat att snusa men inte fortsatt. Hälsofrämjande miljöer Som omnämndes i tidigare avsnitt visar forskningen att miljön har betydelse för ungas framtida beteende och levnadsvanor. Detta innebär en ökad risk att växa upp med en närstående som exempelvis dagligröker i sin omgivning. Risken är alltså högre för ungdomar som växer upp i en miljö där dagligrökare finns att de själva senare blir dagligrökare. Av högstadieeleverna uppger att 5,44 % att de inte har någon alls som röker i deras omgivning. Av gymnasieeleverna uppger 27,95 % motsvarande svar. Undersökningen visar att det inte är fler föräldrar som börjar röka under denna period utan att det är en tydlig ökning av kompisar i deras närhet som börjat röka. För att förebygga att unga människor börjar röka är hälsofrämjande miljöer nödvändiga och att främja skyddsfaktorer mm. I detta arbete är skola, fritidsgårdar en viktig hälsofrämjande arena. Andra viktiga hälsofrämjande arenor är idrottsanläggningar och föreningsliv. En strategi för tobaksfri skoltid bör finnas på varje skolan i kommunen. Kommunen tillämpar även redan rökfri arbetstid inom kommunal verksamhet vilket ska revideras enligt plan senast En viktig aspekt i det 7

9 förebyggande arbetet mot tobak är att det bör innefatta all tobak(även snus) och ska efterlevas för att få effekt. Här spelar implementeringen av policys stor roll för hur det senare fungerar i verksamheten. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa På högstadiet svarar majoriteten av eleverna att de trivs mycket bra till bra i skolan och det är endast 11 % som svarar varen bra eller dåligt samt strax under 4 % som upplever sig trivas ganska dåligt till dåligt. På Gymnasieskolan visar resultatet detsamma vilket innebär att tivslen är densamma genom högstadie och gymnasiet. 93,55 % av eleverna på högstadiet trivs med förhållandet till sin familj och av eleverna på gymnasiet svarar 88,69 % att det trivs med förhållandet till sin familj vilket innebär att detta förändras successivt mellan högstadie och gymnasiet. 6,54 % av högstadieeleverna har skolkar flera gånger varje månad, varav 2,43 % flera gånger i veckan. 12,23 % är motsvarande siffra på gymnasieskolan vilket pekar på att även förekomsten av skolk ökar med åldern. 21,44 % av högstadieleverna uppger sig vara deprimerade eller må psykiskt dåligt flera gånger i månaden, 33,96 % uppgav någon gång per termin och 3,31 % alltid. På gymnasiet uppger sig 29,75 % vara deprimerade eller må psykiskt dåligt flera gånger i månaden och 38,4 uppgav någon gång per termin samt 2,76 % alltid. Detta innebär att andelen som uppger att de aldrig känner sig deprimerade eller mår psykiskt dåligt är 44,46 % på högstadiet och 31,9 % på gymnasiet. Spel Undersökningen visar även ungdomarnas förhållningssätt till spel. Det finns i dag inga självklara samband som visar mellan överdrivet spelande och ANDT men däremot visar denna undersökningen på att flera elever själva anser att de lägger ner för mycket tid på spel. Få beskriver att de spelar om pengar utan det handlar främst om dataspel, mobiltelefon, spelkonsoller som Xbox exempelvis. 21 % på högstadiet och 18 % på gymnasiet uppger att de spelar flera timmar om dagen. 31 % av högstadieeleverna har uppgett att deras spelande har haft negativ inverkan på exempelvis sömn/trötthet, ej hunnit göra läxor eller annan fritidsaktivitet. 36 % av gymnasieeleverna uppger detsamma. Ungerfär 15 % av alla svarande uppger att deras föräldrar anser det är ok att de lägger ner den tiden på spelande. Slutsats Undersökningen visar på att det kan finnas ett samband mellan psykisk hälsa och användning av narkotika. I frågor där ungdomarna ges möjligheten att själva motivera varför de tror att en del väljer att prova narkotika upprepar svaren sig. Majoriteten svarar att de gör det för att de mår dåligt, att de vill fly verkligheten, glömma allt som är jobbigt och må bättre. Andra svarar grupptryck, att de umgås i fel kretsar, för att de vill vara coola, för att kompisar tjatar eller tvingar dem, tycker att det är coolt och häftigt och vill imponera på kompisar. Något som ororar är att en del ungdomar uppger att de blir tvingade eller hotade att ta droger som senare kan leda till ett beroende. Det finns även samband som tidigare är kända från andra undersökningar som visar sig finnas även i Karlshamn. Exempelvis att sannolikheten för att testa droger är högre för de som röker och konsumerar alkohol. Att undvika tobak och alkohol i unga år minskar risken att komma i kontakt med andra droger och därför är det tobaksförebyggande arbetet otroligt viktigt och bör prioriteras. Undersökningen visar även att konsumtionen av alkohol ökar mellan årskurserna och så gör även rökningen. Den allra största ökningen sker mellan årskurs 9 och år 1 på gymnasiet. Mellan årskurs 8 8

10 och år 2 på gymnasiet sker över en dubblering, vilket samvarierar med vad ungdomarna själva uppger, att deras föräldrar blir mer accepterande gällande alkohol och tobak.troligtvis finns det ett samband mellan de båda faktorerna, högre acceptans genererar en högre konsumtion. I Karlshamn uppger ungdomar att de enkelt kan få tag i narkotika, ungdomar på såväl högstadieskolorna samt gymnasieskolorna har blivit erbjudna att testa droger och flertalet av dem vet vilka som distribuerar dem. Nätdroger som lyfts fram som ett stort orosmoment tidigare visar sig vara mindre än förväntat. Det är mycket få ungdomar som uppger att de någon gång använt spice eller liknande rökmix. Ett flertal känner någon som har beställt eller testat men överlag visar undersökningen på minimal användning av dessa preparat. Det som brukas i störst utsträckning är i stället cannabis. Användningen startar relativt tidigt redan i årskurs 7 för att sedan öka något till årskurs 8, och i denna årskursen är det flickor som testar mest, dock står pojkar för den mer frekventa användningen. I årskurs 9 har andelen som testat någon form av narkotika ökat ytterligare men här har pojkarna ökat och andelen har mer än dubblerats. I jämförelse med CANs mätningar för södra Sveriges ungdomar i årskurs 9 så befinner Karlshamn sig några procentenheter över snittet. Något som utmärker sig i Karlshamn är att det är fler flickor än väntat som provat narkotika i unga åldrar. Ungas egna förslag Ungdomarna har själva fått ge förslag på vilka insatser och aktiviteter skolan kan göra för att arbeta förebyggande mot droger. En del menar att det är helt föräldrarnas ansvar, medan andra menar att det är skolans. Att ge mer stöd åt de ungdomar som behöver det och tala mer om narkotika och hur allvarligt det faktiskt är ges som förslag. Flera av ungdomarna menar att det är viktigt att samverkan mellan skola, polis och föräldrar fungerar. Mer information om konsekvenserna av att använda droger efterfrågas också. Att starta ungdomsgrupper som arbetar förebyggande mot droger nämns av flera svarande, vilket skulle kunna vara ett uppdrag för ett ungdomsråd i kommunen. Workshop höst 215 Utifrån detta underlag planeras en workshop hösten 215 för att gemensamt prioritera framtidens ANDT arbete i Karlshamns kommun. Viktiga aktörer är utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och polis. Ledning(förvaltningschefer, verksamhetschefer, enhetschefer, rektorer), kuratorer, fritidsledare, skolsköterskor, fältare, behandlare och andra sakkunniga inom området kommer vara nyckelpersoner under dagen. Diskutera gemensamma strukturer för skolans förebyggande arbete kring ANDT samt konkretisera effektiva insatser som kan implementeras på samtliga skolor. Drogpolicys(ANDT) bör finnas på samtliga skolor tillsammans med en handlingsplan som visar ansvar, konsekvenstrappa och åtgärder. Hur kommunen i samverkan kan bemöta, ge stöd, råd och behandling som Karlshamns unga bör också lyftas för diskussion. 9