Sammanfattning av drogvaneundersökningen

Transkript

1 Sammanfattning av drogvaneundersökningen Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 5 december

2 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 8 Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8-9 Spel 10 Slutsats Slutsats 10 1

3 Bakgrund Med anledning av de senaste årens utveckling då det gäller ungdomars förhållningssätt till ANDT(Alkohol, narkotika, doping och tobak) i Sverige genomför Karlshamns kommun årligen en drogvaneundersökning som syftar till att undersöka hur ungdomar förhåller sig till ANDT. Detta för att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun. Syfte Syftet med kartläggningen är att undersöka målgruppens förhållningssätt till alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT) men även att upptäcka samband mellan ungdomars olika levnadsvanor och mellan andra faktorer som kan samvariera. Resultaten blir ett viktigt underlag för prioritering och uppföljning av kommunens ANDT-förebyggande arbete. Metod En webbaserad enkätundersökning har genomförts under lärarledd mentorstid på högstadieskolorna samt gymnasieskolorna i Karlshamns kommun. Enkäten bestod av 52 frågor som har arbetats fram av kommunens ANDT-Strateg med inspiration från länets övriga levnadsvaneundersökningar samt CAN(centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Enkätverktyget defgo har använts vid såväl enkätens upprättande samt vid analys och slutrapport. Enkäten besvarades 2016 av totalt 1414 elever jämnt fördelat mellan flickor och pojkar. Detta innebär en svarsfrekvens på 87 % på högstadiet samt en svarsfrekvens på 84 % på gymnasiet. Något som är viktigt att ta i beaktande gällande statistiken över gymnasieskolan är att svarsfrekvensen 2015 var betydligt lägre jämfört med högstadieskolan. Detta påverkar möjligheten att säkerställa gymnasieskolans underlag statistiskt från 2015 och påverkar även möjligheten att jämföra med 2016 års resultat. Att uttala sig om trender är också svårt då undersökningen endast genomförts under två års tid, det ger dock en fingervisning om utvecklingen. Validiteten som innebär hur väl resultatet beskriver verkligheten, d.v.s. det undersökningen hade för avsikt att mäta anses vara hög. Urvalet var i Karlshamns fall årskurs 7-9 på högstadiet samt År 1 och 2 på gymnasiet, då undersökningen studerar elever i årsklasser som hela populationer finns inga urvalsfel. Huruvida om ungdomarna är sanningsenliga i sina svar är svårt att uppskatta. Forskning visar att vuxna har en tendens att underrapportera socialt oönskat beteende i dessa typer av undersökningar och vissa forskare anser att barn och ungdomar gör detsamma. Reliabiliteten, vilket innebär tillförlitligheten hos en mätning eller undersökning. D.v.s. hur stor sannolikhet är det att svaren blir detsamma vid upprepade mätningar. Flertalet av frågorna i undersökningen har varit identiska med CANs nationella mätningar vilka anses ha en hög reliabilitet. Bortfall finns i undersökningen, både på högstadieskolan och gymnasieskolan. Den andel elever som inte är svensktalande har inte genomfört undersökningen. Det är viktigt att fundera över hur undersökningen kan utvecklas för att inkludera alla. Det finns även bortfall vid sjukdom, eller praktik vid en del skolor. Undersökningen genomfördes via webben med hjälp utav en länk som sändes ut till eleverna, och undersökningen genomfördes sedan på mentorstid i skolan var den totala svarsfrekvensen 73 % men bortfallet var större på gymnasieskolan än på högstadieskolorna. Högstadieskolorna hade en svarsfrekvens på 83 % och gymnasieskolan på 53 % i År 1 och 40 % i År 2 vilket innebar att resultatet från gymnasieskolan inte gick att säkerställa statistiskt. Det interna bortfallet utvärderades inför 2

4 drogvaneundersökningen 2016 och implementeringsprocessen analyserades och nödvändiga förbättringar genomfördes. Drogvaneundersökningen som genomfördes 2016 hade en svarsfrekvens på 87 % på högstadiet respektive 84 % på gymnasiet. Alkohol Uppger att de aldrig har druckit alkohol Flickor Högstadiet Pojkar Högstadiet Flickor Pojkar Gymnasiet Gymnasiet Diagrammet ovan visar hur många procent som aldrig druckit alkohol från högstadiet till gymnasiet. Undersökningen visar en förändring sedan 2015 där främst unga flickor dricker mindre alkohol och att debuten senareläggs samt att fler inte väljer att prova alkohol. Undersökningen visar även att eleverna oavsett ålder vanligtvis får tag i alkohol via kompisar eller kompisars syskon, precis som föregående år är det den gruppen som utmärker sig. Årets undersökning visar att fler vuxna, föräldrar eller vårdnadshavare är konsekventa i större utsträckning och inte tillåter att deras barn och unga dricker alkohol. Det är också färre vuxna som köper ut till sina ungdomar. Undersökningen 2015 visar föräldrar/vårdnadshavares acceptans till att deras ungdomar dricker alkohol enligt högstadieelevernas svar i undersökningen. 68,67 % vet att ingen av dem tillåter att ungdomarna konsumerar alkohol och endast 5,87 % svarar att båda tillåter visar 75,38 % att ingen av föräldrar/vårdnadshavare tillåter att deras ungdomar dricker alkohol samt uppger endast 5,64 % att båda tillåter. Föräldrar/vårdnadshavares acceptans till att deras ungdomar dricker alkohol ökar med tiden enligt undersökningen års undersökning visar en ökning från 5,87 % på högstadiet och till 44,65 % på gymnasiet och endast 26,10 % av eleverna på gymnasiet uppger att ingen av 3

5 föräldrarna/vårdnadshavarna tillåter att de dricker alkohol. Detta visar tydligt på hur acceptansen ökar kraftigt från högstadiet till gymnasiet uppger 40,21 % att båda föräldrarna/vårdnadshavarna tillåter att gymnasieungdomarna dricker alkohol och endast 30 % av dem svarar att ingen av föräldrarna/vårdnadshavarna tillåter att de dricker alkohol. Undersökningen visar på att alkoholkonsumtionen kraftigt stiger från högstadieelever till gymnasieelever och även att föräldrar/vårdnadshavare blir mer tillåtande gällande ungdomarnas alkoholvanor. Trenden visar dock att fler föräldrar/vårdnadshavare inte accepterar att deras ungdomar dricker alkohol. Fler är konsekventa och säger nej vilket är ett av de områden vi arbetar med, stärka föräldrar i föräldrarollen. I övrigt anser 57 % av gymnasieeleverna att det är oansvarigt av föräldrar/vårdnadshavare att förse sina ungdomar med alkohol(oförändrat sedan 2015). 71,72 %(2015) av högstadieeleverna anser detsamma och 2016 uppger 76 % detsamma. Detta innebär även att attityden hos högstadieungdomarna har förändrats vilket är en positiv utveckling medan gymnasieungdomarna visar på oförändrat. Narkotika Uppger att de använt någon form av narkotika 0 Flickor Högstadiet Pojkar Högstadiet Flickor Gymnasiet Pojkar Gymnasiet Diagrammet ovan visar hur många procent som någon gång använt någon form av narkotika. På högstadiet är det ,99 % av eleverna som har använt någon form av narkotika någon gång. På gymnasiet är det ,06 % av eleverna som har använt någon form av narkotika någon gång. 4

6 Utvecklingen från 2015 visar att droganvändningen ökar mest hos pojkar på högstadiet. En minskning hos flickor på högstadiet om än marginell och i stort sett oförändrad. Eftersom svarsfrekvensen på gymnasiet 2015 var svag så är inte resultatet helt jämförbart. Det är år 2016 kring 200 fler elever som har svarat på gymnasiet vilket påverkar jämförbarheten utökades undersökningen med ytterligare en fråga kopplat till läkemedelsanvändande. Frågan formulerades: Har du använt sömn/lugnande, smärtstillande läkemedel under de senaste 12 månaderna? 9,61 % av högstadieeleverna svarar ja många gånger och 12,23 % av gymnasieeleverna svarar ja många gånger. Detta speglar den uppfattning som Karlshamns kommuns vuxenenhet ser kring missbruksmönster hos våra invånare uppgav 14,57 % av Karlshamns högstadieelever har någon gång blivit erbjudna att prova narkotika. På gymnasiet ökade den siffran till 36,66 % som uppger att de erbjudits att prova narkotika visar undersökningen likvärdiga siffror, endast en svag ökning på gymnasiet med 2 % till 38 %. Undersökningen visar även att ett stort antal elever på såväl högstadieskolor som gymnasieskola väl känner till vem som skulle kunna förse dem med narkotika uppger 9,80 % av eleverna på högstadiet sig med säkerhet veta vem som säljer, och motsvarande siffra på gymnasiet är 17,10 % års undersökning visar att det är oförändrat på högstadiet men även här en ökning på gymnasiet där nära 20 % av eleverna vet säkert vem som säljer. Detta innebär att över hundra elever har kännedom om vem som säljer narkotika. 20 % på högstadiet och 31 % på gymnasiet uppger att de tror sig veta vem som skulle kunna sälja narkotika till dem i 2016 år undersökning. Den narkotika som används i störst utsträckning är fortfarande cannabis(hasch, marijuana). Det skiljer sig fortfarande mellan andelen som testat cannabis vid ett tillfälle till dem som är mer frekventa användare av drogen, alltså har använt cannabis mer än 5 gånger. I jämförelse med föregående år så visar undersökningen fler frekventa användare av cannabis i årets undersökning. Nära 50 % av alla svarande, både högstadieelever och gymnasieelever som uppger att de någon gång testat cannabis är alltså frekventa användare av cannabis. Nätdroger Precis som 2015 så visar drogvaneundersökningen 2016 att nätdroger som exempelvis spice vara relativt ovanligt förekommande bland Karlshamns ungdomar. Endast 1,74 % av högstadieeleverna uppger sig har provat den typ av substanser. På gymnasiet ökar siffran något till 3 %. Undersökningen visar att de är fler som känner till andra som använt eller beställt nätdroger. 9 % på högstadiet respektive 13 % på gymnasiet. De flesta av de svarande vill inte uppge vem det är utan uppger att det är någon annan, men det vanligast förekommande i övrigt är att det är kompisar som beställt eller använt preparaten. Nationellt syns en minskning av dessa substanser och övriga kommuner i Blekinge upplever också att detta har minskat. Däremot har nya substanser kommit på marknaden på nätet som exempelvis fentanyl, kopior på läkemedel som liknar olika typer av bensodiazepiner. 5

7 Tobak/Rökning Uppger att de aldrig har rökt Flickor Högstadiet Pojkar Högstadiet Flickor Gymnasiet Pojkar Gymnasiet Diagrammet visar hur många procent som uppger att de aldrig har rökt. 82 % på högstadiet har aldrig provat att röka, ovan visas även fördelningen mellan pojkar och flickor samt förändringen sedan föregående år. 43 % är motsvarande siffra på gymnasiet. Detta visar att det är fler unga som aldrig börjar att röka. Det är för tidigt att se några trender, utan det kan endast konstateras att det är färre som röker bland våra unga 2016 jämfört med ,4 % av högstadieeleverna räknas till rökare. I denna beräkning har svaren samlats från de som uppger att de röker dagligen, nästan varje dag, bara i bland samt bara på fest. Nedan visas fördelningen samt hur frågan ställs. 27 % av gymnasieeleverna räknas som rökare. Beräkningen har gjorts på samma sätt och nedan visas fördelningen samt hur frågan ställs. 6

8 2015 uppgav Högstadieeleverna som är rökare att de främst blir bjudna av andra kompisar som röker, men 12,94 % uppger även att de köper sina cigaretter själva. 18,24 % köper cigaretter av kompisar och 9,41 % köper smuggelcigaretter. Under 2016 har detta förändrats något och fördelningen visas nedan. Positivt är att mycket liten andel får cigaretter från föräldrar/vårdnadshavare. Det vanligaste stället de köper cigaretter på är kiosker uppgav Gymnasieeleverna som är rökare att de köper sina cigaretter själva i störst utsträckning med 32,18 % medan 26,24 % fortfarande blir bjudna av kompisar och 16,34 % köper av kompisar. Nedan visas 2016 års fördelning. Andelen som köper smuggelcigaretter har åter minskat bland gymnasieeleverna sedan högstadiet. Det vanligaste stället där gymnasieeleverna köper cigaretter är även här kiosker, men även varuhus och matbutiker är vanligt. Denna aspekt är viktig i samverkan med polis och kommunens tillsynshandläggare. En länsstrategi för ANDT har under 2016 tagits fram i Blekinge där tillsynen har en betydande roll i det tillgänglighetsbegränsande arbetet. Gällande acceptans från föräldrar/vårdnadshavares sida kring rökning visade undersökningen 2015 att 37,87 % av högstadieelevernas föräldrar inte tillåter att deras ungdomar röker hade detta höjts ytterligare och 41 % visar att båda föräldrarna säger nej. Årets undersökning visar även att 6,7 % svarar att båda föräldrarna tillåter att de röker. Motsvarande på gymnasiet var ,65 % och har ökat till 40 % Tobak/Snus Några av högstadieeleverna har provat att snusa men de som uppger att de snusar dagligen är mycket få endast 3 %. På gymnasiet ser det annorlunda ut och fler snusar ca 12 % dagligen. Det är pojkar som snusar i störst utsträckning och endast ett fåtal flickor. Detta skiljer sig inte från föregående år. 7

9 Hälsofrämjande miljöer Efter familjen är skolan den viktigaste arenan för det hälsofrämjande arbetet där drogpreventiva insatser ingår. I Karlshamns kommun vill vi kunna erbjuda alla elever en bra arbetsmiljö för att eleverna ska kunna fullfölja sin utbildning på bästa sätt. Skolan är elevernas arbetsplats lika mycket som övrig personal på skolan. I nära samverkan mellan elever, hem, skola, fritidsgård, socialtjänst och polis strävar vi efter att arbeta förebyggande mot narkotika och i ett tidigt upptäcka barn och unga i risk. Forskningen visar att miljön har betydelse för ungas framtida beteende och levnadsvanor. Detta innebär en ökad risk att växa upp med en närstående som exempelvis dagligröker i sin omgivning. Risken är alltså högre för ungdomar som växer upp i en miljö där rökning förekommer, att de själva senare blir dagligrökare. För att förebygga att unga människor börjar röka är hälsofrämjande miljöer nödvändiga och att främja skyddsfaktorer mm. I detta arbete är skola, fritidsgårdar en viktig hälsofrämjande arena. Andra viktiga hälsofrämjande arenor är idrottsanläggningar och föreningsliv. Målet är att en strategi för tobaksfri skoltid bör finnas på varje skolan i kommunen. Kommunen tillämpar även redan rökfri arbetstid inom kommunal verksamhet vilket revideras årligen enligt plan. En viktig aspekt i det förebyggande arbetet mot tobak är att det bör innefatta all tobak(även snus) och ska efterlevas för att få effekt. Här spelar implementeringen av policys stor roll för hur det senare fungerar i verksamheten. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa Flickor Högstadiet Uppger att de alltid mår bra Pojkar Högstadiet Flickor Gymnasiet Pojkar Gymnasiet Diagrammet ovan visar statistiken över de elever som uppger att de alltid mår bra. 8

10 2015 visade undersökningen att 21,44 % av högstadieleverna uppgav sig vara deprimerade eller må psykiskt dåligt flera gånger i månaden, 33,96 % uppgav någon gång per termin och 3,31 % alltid. I statistiken nedan visas 2016 års statistik: 2015 visade drogvaneundersökningen att på gymnasiet uppgav sig 29,75 % vara deprimerade eller må psykiskt dåligt flera gånger i månaden och 38,04 uppgav någon gång per termin samt 2,76 % alltid. Statistiken nedan visar 2016 års resultat: 2015 svarar majoriteten av eleverna på högstadiet att de trivs mycket bra till bra i skolan och det är endast 11 % som svarar varen bra eller dåligt samt strax under 4 % som upplever sig trivas ganska dåligt till dåligt. På Gymnasieskolan visade resultaten detsamma vilket innebär att trivslen var densamma genom högstadie och gymnasiet visar detsamma, 80 % uppger att de trivs mycket bra eller bra i skolan. Däremot uppger de övriga eleverna att de varken mår bra eller dåligt, ganska dåligt eller dåligt. Se fördenligen nedan för högstadiet: Respektive gymnasiet: Prescis som föregående år uppger eleverna på både högstadiet och gymnasiet att de trivs med förhållandet till sin familj. När resultaten analyseras kan 7 % identifieras och återkommer i ett flertal frågor. Detta samvarierar med trivsel i skolan, trivsel i relationen till sin familj, upprepad frånvaro, rökning, narkotikaanvändning och så vidare. Då korstabuleringar görs visar sig samband mellan de ovan nämnda. 9

11 Spel I drogvaneundersökningen tittar vi även på ungdomarnas förhållningssätt till spel. Det finns i dag inga självklara samband som visar mellan överdrivet spelande och ANDT men däremot visar denna undersökningen på att flera elever själva anser att de lägger för mycket tid på spel. Få beskriver att de spelar om pengar utan det handlar främst om dataspel, mobiltelefon, spelkonsoller som Xbox exempelvis, precis som föregående år uppgav 21 % på högstadiet och 18 % på gymnasiet att de spelar flera timmar om dagen uppgav 23 % på högstadiet och 18 % på gymnasiet att de spelar flera timmar om dagen uppgav 31 % av högstadieeleverna att deras spelande har haft negativ inverkan på exempelvis sömn/trötthet, ej hunnit göra läxor eller annan fritidsaktivitet. 36 % av gymnasieeleverna uppger detsamma har den upplevelsen gått ner till 26 % på högstadiet och detsamma på gymnasiet uppgav ungerfär 15 % av alla svarande uppger att deras föräldrar anser det är ok att de lägger den tiden på spelande uppgav över 40 % att deras föräldras inställning är att det är helt ok att de lägger ner så mycket tid på sitt spelande. Slutsats Undersökningen visar åter på att det kan finnas ett samband mellan psykisk hälsa och användning av narkotika. I frågor där ungdomarna ges möjligheten att själva motivera varför de tror att en del väljer att prova narkotika upprepar svaren sig igen. Majoriteten svarar att de gör det för att de mår dåligt, att de vill fly verkligheten, glömma allt som är jobbigt och må bättre. Andra svarar grupptryck, att de umgås i fel kretsar, för att de vill vara coola, för att kompisar tjatar eller tvingar dem, tycker att det är coolt och häftigt och vill imponera på kompisar. Något som ororar är att en del ungdomar uppger att de blir tvingade eller hotade att ta droger som senare kan leda till ett beroende. Vi vet med hjälp av forskning att sannolikheten för att testa droger är högre för de som röker och konsumerar alkohol. Att undvika tobak och alkohol i unga år minskar risken att komma i kontakt med andra droger och därför är det tobaksförebyggande arbetet otroligt viktigt och bör prioriteras. Undersökningen visar även att konsumtionen av alkohol ökar mellan årskurserna, och så gör även rökningen. Den största ökningen sker mellan årskurs 9 och år 1 på gymnasiet. Det förebyggande arbetet är viktigt för att kunna fånga upp barn och ungdomar i risk i ett tidigt skede. Att arbeta uppsökande, bygga relationer med ungdomar för att stödja och motivera dem till att göra aktiva val till förändrat beteende. För att undvika större insatser i framtiden är det viktigt att detta förebyggande arbete fortsätter att utvecklas. I Karlshamn uppger ungdomar att de enkelt kan få tag i narkotika, ungdomar på såväl högstadieskolorna samt gymnasieskolorna har blivit erbjudna att testa droger och flertalet av dem vet vilka som distribuerar dem. Det som brukas i störst utsträckning är cannabis. Användningen startar många gånger tidigt redan i 13 års ålder. Även nationella undersökningar visar att debutåldern sjunker. Den liberala attityden till cannabis har ökat, vilket har påtalats av skolans personal, fritidsledare, fältsekreterare samt behandlingspersonal och även av föräldrar. Totalt uppger 54 elever på högstadiet 2016 att de har använt narkotika, på gymnasiet uppger 61 elever detsamma. 95 % av dessa röker cannabis och nära 50 % av dessa är frekventa cannabisrökare som rökt mer än 10 gånger. 10