Redovisning av resultat från 2006 års Stockholmsenkät

Transkript

1 M A R I A - G A M L A S T A N S TJÄNSTEUTLÅTANDE SDN S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G BARN OCH UNGDOM, FAMILJEENHETEN Handläggare: Monica Ahlqvist DNR 400/579- Till Stadsdelsnämnden Redovisning av resultat från års Stockholmsenkät Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner redovisningen. BrittMarie Kyndel Stadsdelsdirektör Birgitta Wigren Chef Barn och Ungdom Sammanfattning Stockholmsenkäten är en elevundersökning som genomförs vartannat år. Här redovisas resultatet för de 160 flickor och 156 pojkar i år 9 som i enkäten uppgett att de är folkbokförda i Maria-Gamla stan. Tobaksbruket har minskat bland eleverna i stadsdelen. Dock röker 25% av flickorna och 14% av pojkarna dagligen eller nästan dagligen. En tredjedel av eleverna i år nio i Maria-Gamla stan dricker inte någon alkohol alls. Drickandet har minskat bland det stora flertalet elever. En mindre grupp elever dricker fortfarande mycket och ofta. Andelen elever i nian som har sniffat vid minst ett tillfälle har ökat; bland flickorna från 7% till 9% och bland pojkarna från 11% till 15%. 12% av eleverna i Maria-Gamla stan uppger att de någon gång använt narkotika var siffran 19 procent, vilket innebär en minskning mot tidigare.

2 2 Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelning Barn och Ungdom. Bakgrund Stockholmsenkäten är en elevundersökning som genomförs vartannat år bland samtliga elever i år 9 i grundskolan och år 2 på gymnasiet. Våren deltog över elvatusen elever i Stockholmsområdet. Alla stadens kommunala skolor deltog i undersökningen medan deltagandet var frivilligt för enskilt drivna skolor. Även vissa kranskommuners elever svarade på enkätfrågorna. Ungdomarna svarade bland annat på frågor om sin livssituation, skola och fritid och användning av droger. Resultaten kan användas både av forskare och praktiker. Regelbundenheten ger möjlighet att följa förändringar och jämföra mellan åren. 160 flickor och 156 pojkar i år 9 har i enkäten uppgett att de är folkbokförda i Maria-Gamla stans stadsdelsområde. Här följer en redovisning av resultaten gällande dessa ungdomar inom frågeområdena: Droger och spel, Skola och fritid samt Psykisk ohälsa. Redovisning av enkätens resultat Tobak Har aldrig rökt Röker dagligen eller nästan dagligen % 42% 47% 51% 44% 29% Flicka Pojke % 22% 28% 9% 25% 14% Flicka Pojke Rökningen har minskat bland eleverna i år 9 i Maria-Gamla stan. 44 procent av flickorna och 51 procent av pojkarna uppger att de aldrig har rökt. Fortfarande röker dock 25 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna dagligen eller nästan dagligen. Utvecklingen i stadsdelen följer medeltalen för övriga Stockholm med ungefär samma procenttal.

3 3 Har aldrig snusat Snusar dagligen eller nästan dagligen % 51% 73% 73% 6 52% % Flickor 2 Pojkar 1 2% 2% 15% 11% 4% 2002 Flicka Pojke 73 procent av flickorna i nian och 60 procent av pojkarna uppger att de aldrig snusat. Snusandet bland niorna i stadsdelen har minskat bland pojkarna och ökat något bland flickorna. Jämfört med medeltalen för Stockholm i övrigt har Maria-Gamla stan en något mindre andel snusande bland pojkarna och lika stor andel bland flickorna. Köper tobak själv 10 75% 5 25% 86% 78% 82% 7 Elever i Maria- Gamla stan Stockholm Andelen elever i nian som köper tobak själva i butik eller kiosk har minskat både i stadsdelen och i hela Stockholm. Trots detta uppger fortfarande 78 procent i Maria-Gamla stan att de själva köper i butik eller kiosk, även om vi inte säkert vet i vilken stadsdel inköpen sker. I Maria-Gamla stan svarar 8 procent av dem som röker i nian att de får tobaken av sina föräldrar medan medeltal för övriga Stockholm är 12 procent. Det är alltså färre i Maria-Gamla stan som får tobak av sina föräldrar. 26 procent av eleverna som röker i nian uppger att de får röka för sina föräldrar, jämfört med i medeltal 24 procent i övriga Stockholm. Det är alltså något större andel i Maria-Gamla stan som får röka för sina föräldrar. Även om man generellt kan se en minskning av tobaksbruket bland niorna i stadsdelen så är det fortfarande en relativt stor andel som röker och/eller snusar med eller utan föräldrars tillåtelse.vi har all anledning att fortsätta arbetet inom

4 skolan och fritiden och med föräldrarna för att ytterligare minska tobaksbruket bland unga. 4 Enligt tobakslagen är det förbjudet att sälja tobak till personer under 18 år och försäljaren ska genom legitimationskontroll försäkra sig om att köparen har uppnått denna ålder. Förvaltningen har tillsynsansvaret i stadsdelen och enkätsvaren tyder på att det i Maria-Gamla stan finns handlare som säljer tobak till unga, vilket även bekräftats i våra inköpsstudier. Under hösten erbjuds handlarna återigen utbildning i ansvarsfull försäljning. Vi kommer även att genomföra nya inköpsstudier och vid behov inleda tillsynsärenden. Alkohol Dricker inte alkohol 10 75% 5 25% 17% 27% 32% 35% 31% 35% 27% 29%34% Flickor Pojkar Totalt 2002 Ungefär en tredjedel av niorna i Maria-Gamla stan uppger att de inte dricker någon alkohol alls. Denna andel har ökat mest för flickornas del från 17 procent 2002 till 32 procent. 2 15% 1 5% 15% 14% 12% 13% 1gång per mån Storkonsumerar alkohol 2 ggr per mån 8% 7% 13% 4% 3% 1 g per vecka 2002 Storkonsumtion av alkohol definieras som att vid ett och samma tillfälle dricka 18 cl sprit eller en hel flaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/ alkoläsk eller fyra burkar starköl eller en sex burkar folköl. Andelen elever i Maria-Gamla stan som storkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare har minskat bland både pojkar och flickor och allra störst är minskningen bland dem som uppger att de storkonsumerar någon gång per vecka; från 13 procent 2002 till 3 procent i år.

5 5 Starköl uppger 17 procent av flickorna och 25 procent av pojkarna i nian att de dricker en gång i månaden eller oftare. Motsvarande siffror för var 18 procent bland flickorna och 21 procent bland pojkarna. Detta innebär en ökning bland pojkarna och en svag minskning bland flickorna. Vin svarar 21 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna i nian att de dricker en gång per månad eller oftare. var motsvarande siffror 16 procent för flickorna och 9 procent för pojkarna. En ökning bland både pojkar och flickor. Sprit uppger 27 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna i nian att de dricker en gång i månaden eller oftare. var dessa siffror 24 procent för flickorna och 17 procent för pojkarna. Innebär en ökning bland flickorna. Starkcider, alkoläsk etc. uppger 26 procent av flickorna och 23 procent av pojkarna i nian att de dricker en gång i månaden eller oftare. Motsvarande siffror för var 31 procent bland flickorna och 23 procent bland pojkarna. Detta innebär en liten minskning bland flickorna. Hemtillverkad sprit uppger 10 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna i nian att de dricker en gång per månad eller oftare. Motsvarande siffror för var 19 procent för flickorna och 13 procent för pojkarna. En minskning både bland flickor och pojkar. Folköl uppger 18 procent av flickorna och 26 procent av pojkarna att de dricker en gång i månaden eller oftare. var motsvarande siffror 30 procent bland flickorna och 29 procent bland pojkarna. En minskning bland både flickor och pojkar. Köper själv folköl i affär 10 75% 5 25% 5 39% 29% % 18 % 11% 3% Flickor Pojkar Totalt 2002 Bland de elever i Maria-Gamla stan som uppger att de dricker alkohol har inköpen av folköl i butik minskat de senaste åren. Förvaltningen har tillsynsansvaret gällande folkölsförsäljning i stadsdelen och alkohollagen förbjuder försäljning av folköl till personer under 18 år. Kanske har det gångna årets extra satsning på tillsyn i stadsdelen lett till att det blivit svårare för unga att köpa folköl i Maria-Gamla stan.

6 6 Av dem som dricker alkohol uppger 8 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna i nian i Maria-Gamla stan att de köper privatimporterad eller smugglad alkohol. Vanligaste sättet att få tag på alkohol är annars från kamrater eller kamraters syskon eller att någon vuxen köper ut. Bjuden på alkohol av föräldrar Maria- Stockholm Gamla stan medelvärde 2002 Bjudna på alkohol av sina föräldrar (enstaka glas eller blir ofta bjuden) blev 27 procent av eleverna i nian i stadsdelen år har denna andel minskat till 20 procent. Medeltal för övriga Stockholm visar samma utveckling; från 25 procent år 2002 till 17 procent. Niorna i Maria-Gamla stan blir bjudna av sina föräldrar i något högre utsträckning än niorna i övriga Stockholm. Andelen elever i nian som tycker att någon i den egna familjen dricker för mycket alkohol har i Maria-Gamla stan minskat från 17 procent 2002 till 14 procent. Andelen i medeltal för övriga Stockholm har under samma period ökat från 12 till 13 procent. Vi kan konstatera att ungefär en tredjedel av eleverna i nian i Maria-Gamla stan inte dricker någon alkohol alls. Antalet flickor som inte dricker har ökat mest. Drickandet bland samtliga elever har alltså minskat under de senaste åren samtidigt som det fortfarande finns en mindre andel elever som dricker mycket och ofta. Troligen är det så att vi genom det generella förebyggande arbetet inom skola och fritid når det stora flertalet unga, men att vi hittills inte varit lika framgångsrika när det gäller att minska drickandet i den mindre grupp av de unga som befinner sig i ett utanförskap eller på annat sätt är marginaliserade. Förebyggandet måste här starta mycket tidigt. Genom att vid föräldramöten i högstadiet ge upprepad information och kunskap om vikten av att inte langa och inte bjuda unga på alkohol ( =Örebro preventionsprogram) hoppas vi kunna bidra till att allt färre vuxna bjuder ungdomar på alkohol och att föräldrar till eleverna i Maria-Gamla stan bibehåller en restriktiv inställning till ungdomsdrickande.

7 7 Sniffning Andelen elever i nian som har sniffat vid minst ett tillfälle har ökat i Maria-Gamla stan; bland flickorna från 7 procent till 9 procent och bland pojkarna från 11 procent till 15 procent. Att sniffa innebär betydande risker och kan leda till allvarliga fysiska skador. Samtidigt är sniffandet relativt svårt att upptäcka bland annat genom att det endast ger ett kortvarigt rus. Det är därför viktigt att alla vuxna som arbetar med unga i stadsdelen uppmärksammar och direkt agerar när man ser tecken på detta. Klotter/olaglig grafitti Klottrat/ olaglig graffiti % 11% 9% 7% 18% 14% 19% 13% 12% Flickor Pojkar Totalt 2002 Andelen elever i nian i Maria-Gamla stan som uppger att de klottrat eller målat olaglig graffiti en eller flera gånger under de senaste 12 månaderna har minskat från 19 procent till 12 procent mellan 2002 och. Det är pojkarna som står för minskningen, medan flickorna under samma period ökat något. Alla som arbetar med unga i stadsdelen bör ha goda kunskaper både om subkulturen runt klotter och graffiti för att kunna möta denna problematik. Stadsdelsförvaltningen anordnar regelbundet fortbildningar tillsammans med klotterpolisen, för samtliga praktiker inom avdelning Barn och Ungdom.

8 8 Narkotika Använt narkotika minst en gång senaste 4 veckorna 6% 4% 2% 5% 3% 1% Flickor Pojkar Totalt En procent av flickorna i nian i Maria-Gamla stan uppger att de använt narkotika under den senaste 4-veckorsperioden liksom fem procent av pojkarna. Det är första gången denna fråga ställts i undersökningen. 12 procent av samtliga elever i nian i stadsdelen uppger att de någon gång använt narkotika var siffran 19 procent, alltså en minskning mellan dessa år. På frågan om vilken typ av narkotika de använt är det allra vanligaste svaret cannabis. Det är fler flickor än pojkar som också har använt kokain och ectasy, medan pojkarna uppger crack och morfin oftare än flickorna. Det handlar här om ett litet antal elever men målet är naturligtvis att ingen elev ska använda något preparat som klassats som narkotika. Det vanligaste sättet att skaffa narkotika är att bli bjuden av kamrater, detta svar är genomgående vanligast både i Maria-Gamla stan och i övriga Stockholm. Därefter kommer att man köper av någon man inte känner personligen. Enligt Narkotikastrafflagen är det i Sverige ett brott att befatta sig med narkotika, allt från att sälja, köpa, inneha, transportera och till att bruka. Samtidigt som det är mycket lätt och även har blivit billigare att få tag på olika preparat. I stadsdelen bör vi naturligtvis verka överallt där vi kan, tillsammans med föräldrar och polismyndighet och andra aktörer för att förhindra att unga begår narkotikabrott eller kommer till skada på grund av droger.

9 Spel 9 Frågor om spel finns med i elevundersökningen för första gången. 31 procent av flickorna i nian i Maria-Gamla stan uppger att de under de senaste året köpt lotter eller satsat pengar på spel av något slag. Av pojkarna uppger 45 procent att de gjort något av detta. Medelvärde för Stockholm i övrigt var 26 procent för flickor och 44 procent för pojkar. Bland eleverna i Maria-Gamla stans om svarat att de spelat eller köpt lotter någon gång under de senaste 12 månaderna uppger 2 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna att de försökt minska sitt spelande, känt sig rastlösa eller irriterade av att inte spela eller ljugit om sin mängd spelande. Det är svårt att dra några långtgående slutsatser av dessa siffror. Kanske är det ändå värt att notera att så pass stor andel som 13 procent av pojkarna som spelar själva tycker att de spelar för mycket eller har upplevt negativa konsekvenser av sitt spelande redan i så pass unga år. Detta är troligen ett område som vi snarast behöver lära oss mera om, bland annat för att kunna förebygga spelberoende hos unga i stadsdelen i framtiden. Psykisk ohälsa Några av frågorna i enkäten handlar om psykisk ohälsa och stressrelaterade symptom som att - känna sig ledsen och deppig utan att veta varför - ha svårt att somna en gång i veckan eller mer - ha huvudvärk en gång i veckan eller mer - vara nöjd med sitt utseende - vilja ändra mycket på sig själv - tycka att man inte duger något till - ha haft nervös mage en gång i veckan eller mer - ha sovit oroligt och vaknat på natten en gång i veckan eller mer - känna sig rädd utan att veta varför - ofta känna sig slö och olustig När det gäller svaren på dessa frågor kan man tyvärr konstatera att flickorna genomgående och på samtliga frågor ger svar som visar att de mår sämre än pojkarna. I de flesta variablerna ligger också Maria-Gamla stan högre än övriga Stockholm (medelvärdet) en indikation på att niorna här har en sämre psykisk hälsa. Detta förhållande har även uppmärksammats av dem som arbetar vid vår Ungdomsmottagning på Södermalm. De ser i sitt dagliga arbete utvecklingen mot en allt sämre psykisk hälsa även bland de äldre flickorna. Här finns ett stort förbättringsområde och vi skulle behöva öka både vår egen medvetenhet och våra kunskaper och införa ett tydligare genus- perspektiv i stadsdelens verksamheter.

10 10 Skola Eleverna i Maria-Gamla stan trivs bra i sina skolor. 81 procent av flickorna och 90 procent av pojkarna trivs ganska bra eller mycket bra. Trots att eleverna trivs i skolan så är det 5 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna som svarar att de blivit mobbade en gång i månaden eller oftare under läsåret. Varit med om att mobba eller trakassera andra under läsåret har 16 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna. Jämfört med medelvärden för övriga Stockholm är siffrorna lägre i Maria-Gamla stan men de visar ändå att vi behöver fortsätta arbetet mot kränkande särbehandling och mobbning i stadsdelens verksamheter. Fritid Brukar vara på fritidsgård % 14% 64% 6% 19% 61% 14% 6% 56% 9% 19% 45% Flickor Pojkar Flickor Pojkar Sthlm Sthlm medel medel Ofta Ibland Aldrig 3 procent av flickorna och 6 procent av pojkarna i nian i stadsdelen uppger att de ofta brukar vara på fritidsgård eller träffpunkt.14 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna brukar vara där ibland. 64 procent av flickorna och 61 procent av pojkarna besöker aldrig fritidsgård eller träffpunkt. I Maria-Gamla stan brukar 80 procent av flickorna i nian delta i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning och så gör även 73 procent av pojkarna. I övriga Stockholm deltar 78 procent av flickorna och 80 procent av pojkarna i ledarledda aktiviteter. Andelen elever i Stockholm i stort som besöker fritidsgårdar är större än i Maria- Gamla stan. Det är svårt att veta vad skillnaden beror på men en bidragande orsak är troligen utbudet av andra verksamheter i och nära stadsdelen. Förutom fritidsgårdar och idrottsaktiviteter finns verksamheter som riktar sig till ungdomar bland annat på biblioteken och inom kyrkans församlingar, samtidigt som caféer och lokaler med till exempel dataspel konkurrerar om ungdomarnas intresse och tid.