Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Transkript

1 Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se

2 BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga med komplex traumatisering Interpersonella, upprepade händelser av traumatisk karaktär Grav omsorgssvikt Sexuella övergrepp Fysiskt och/eller psykiskt våld Trauma i samband med flykt/migration 2. Barn och unga med allvarliga sexuella beteendeproblem

3 Agenda Definition Förekomst Påverkan Barns behov Behandling

4 Vad är barnmisshandel? När en vuxen person utsätter ett barn för psykiskt eller fysiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. (SOU, 2001:72)

5 Förekomst Nationella kartläggningen 2011 Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet (Staffan Janson, Carolina Jernbro & Bodil Långberg) Attityder till kroppslig bestraffning har successivt ändrats sedan 60-talet 9 av 10 föräldrar tycker inte att det är rätt att slå barn Anmälningar har stadigt ökat sedan 1980 ökad anmälningsbenägenhet Minskning av våld parallellt med minskade förolämpningar Att ruska spädbarn är mycket ovanligt. Däremot uppger 30% av föräldrar att de ruskat/knuffat/huggit tag i de större barnen. (Förskolebarn 38-45%) Ca 3% av föräldrar anger att de slagit sitt barn Ca 14% av barn uppger att det blivit slagna någon gång, 3% uppger att det hänt många gånger. kraftigt slag med handen, sparkad, bränd eller skållad, klämd över strupen, slagen med tillhygge rapporteras av 1-4% av barnen Tydligt samband mellan att bli slagen hemma och vara inblandad i mobbingsituationer

6 Riskfaktorer (Staffan Janson, Carolina Jernbro & Bodil Långberg) Starkt ökad risk Våld mellan vuxna Föräldrar påverkade av alkohol Något ökad risk Låg inkomst nivå Utlandsfödda föräldrar Separerade föräldrar Trötthet, stress hos förälder

7 Barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning (Staffan Janson, Carolina Jernbro & Bodil Långberg) Mer utsatta för både slag och familjevåld Blir mer slagna än friska barn (20 resp 10%) Bevittnat våld (12 resp 6%)

8 Föräldrar som misshandlar Egna erfarenheter av våld hög risk Missbruk och kriminalitet hög risk Depression måttlig ökad risk Tonårsgraviditet måttlig ökad risk Intellektuellt funktionshinder måttlig ökad risk

9 Det allra allvarligaste Antal barnamord har sjunkit (från 15 till 5/år) Abusive Head Injury (AHI) ca 15/ barn, dvs ca 15 barn/år. Sverige ligger generellt lågt i internationell jämförelse Fortsatt stort behov att förbättra rutiner och diagnosticering!

10 Förekomst av våld mot förälder 8 % i normalpopulation, 2% händer ofta (Rädda Barnen, Brå & SCB mfl) 20-40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009) Grovt våld mot kvinnor kulminerar i åldern år, börjar ofta under graviditet/spädbarnstid 95% av förövarna är män(anmält våld) 60% av barnen också misshandlade

11

12 Hur får man fram en uppgift om potentiellt traumatiserande händelse? Uppgifter om våld i familjen är ovanligt på BUP Efter skriftlig fråga vid alla nybesök ökade förekomsten till 21 % (Hedtjärn, Hultman och Broberg) Slutsatser: - Alltid se till att träffa föräldrar och barn i enskilda samtal under initialbedöming - Ställa direkta frågor (skriftligt och/eller muntligt) om våld, sexuella övergrepp och missbruk oavsett kontaktorsak

13 Symptom vid traumatisering Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Ångest Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordsbenägenhet Dåligt uppförande Fobier PTSD? mm mm Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Trots Sömnsvårigheter

14 Påverkan på barns utveckling Hjärnans utveckling avhängig användandet Use it or loose it Vid upprepad stark stress: hjärnan fokuserar på hot och överlevnad snarare än långsiktig inlärning Långvarig och upprepad exponering för stresshormoner kan ge allvarliga skador på ex limbiska systemet och därmed störa humörreglering, minne, tolkningar av omgivningen Omgivningens förmåga att reglera och skydda avgörande för att minska stress

15 Påverkan på lång sikt Starka samband: beteendeproblem, PTSD, kriminalitet, fetma Visst samband: låg utbildningsnivå, depression, suicidförsök, alkoholmissbruk, prostitution Svaga samband: självskada, drogmissbruk, tonårsgraviditet, dålig hälsa som vuxen, upplevd dålig livskvalité Samhällskostnader

16 Vad behöver utsatta barn? Synlig- och giltiggörande Skydd och Trygghet Rätt resurser insatstrappa Alla: Anpassat bemötande och information Många: Stödjande insats av något slag, t ex Trappan -samtal, stödgrupp Många: Specialiserad barnpsykiatrisk bedömning/behandling (ca 60%) Samverkan, samarbete och dialog - förutsättning för framgångsrik behandling

17 Aktuellt läge i hälso- och sjukvården (RB 2012) Ojämn kunskapsnivå grundutbildningarna saknar perspektiv på utsatta barn ex BUP: ser inte alltid våldsutsatta barn som målgrupp bristande kunskap om riskgrupper arbetssätt som försvårar upptäckt Få verksamheter screenar och registrerar ex BUP: uppgift om utsatthet för 2-5% av patienterna jfr förekomst i screeningstudie 25% Anmäler till socialtjänst alltför sällan ex ALB: anmälan i mindre än 50% av fallen trots diagnos bmh/sö, ex tandvård: 90% hade oro för utsatthet men endast 20% anmält, BVC

18 Utmaningar Att inte undvika frågor om våld och utsatthet till såväl barn som föräldrar risk för retraumatisering? risk för skapa samarbetssvårigheter? risk för lägga tungt ansvar hos barnet? oro, rädsla, ovana, osäkerhet Hur ordna en bra situation för att fråga? Hur gör och säger man? Hur tar man emot svaret? Stöd för personal?

19 Vad underlättar för personal? Kunskap Träning och vana Struktur i organisationen: Mandat och stöd (ledning/kollegor) Formulär Rutiner för anmälan Rutiner för återkoppling och samverkan (träffa samverkanspartners) Våga se, våga fråga, våga agera!

20 Hinder för att berätta om traumatiska upplevelser Minnessvårigheter Smärtsamt att berätta Skuld & skam Relationen till våldsutövaren Inte rätt läge Konsekvenser om jag berättar

21 Vanliga kognitiva förvrängningar/ tankefel Överskattar sitt eget ansvar över situationen Överskattar sin egen kontroll över situationen Underskattar förövarens påverkan och strategier Minimerar för att skydda andra (föräldrar, kompisar, förövare man har en relation till) Subjektiva konsekvensanalyser för att jag så

22 Förhållningssätt som underlättar för barn & unga i samtal Enskilda samtal Aktiv & undersökande, Nyfiken! Tydligt & fokuserat Vara bekväm i din yrkesroll Manipulera inte När / var / hur-frågor DU är en viktig person förmedla hopp!

23

24

25

26 FN s konvention om BARNS RÄTTIGHETER Artikel 3 barnets bästa skall komma i främsta rummet. Artikel 13 & 14 - Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer. Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt Artikel 19 barnet skall skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp Artikel 34 barnet skall skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp