Barn och trauma. BUP Traumaenhets målgrupper. Våga fråga. Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober 2016

Transkript

1 Barn och trauma Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog BUP Traumaenhets målgrupper Vi träffar barn som varit med om olika typer av stressfyllda händelser. Det kan handla om: Grav omsorgssvikt Sexuella övergrepp i nära relation Fysiskt och/eller psykiskt våld i familjen Trauma i samband med flykt/migration Bevittnat ett grovt brott Vi träffar också barn och unga med egna allvarliga sexuella beteendeproblem. Våga fråga "Jag tycker att folk borde fråga mer. Att man inte tar upp det själv betyder inte att man inte vill prata om det. Det räcker inte att bara fråga en gång. Du kan behöva fråga fem gånger utan att det är möjligt att svara, trots att man egentligen inte vill något hellre än att berätta. Och säg inte Du får säga till om du vill prata om det. För man säger inte till. Jag har aldrig gjort det, även om jag verkligen ville. " Grände, 2007 Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 1

2 Rikskonferens Kvalitet i förskolan Stockholm 12 oktober 2016 FN s konvention om BARNS RÄTTIGHETER Artikel 3 barnets bästa skall komma i främsta rummet. Artikel 13 & 14 - Barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det. i tal, skrift, konstnärlig form eller annat uttrycksmedel som barnet väljer. Barn har rätt till ledning att utöva sin rätt Artikel 19 barnet skall skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp Artikel 34 barnet skall skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp Psykiskt traumaett sår i det inre som har svårt att läka. Att bevittna eller utsättas för situationer som inneburit skada eller hot mot den egna eller andras integritet. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut BUP Traumaenhet Men! En situation är inte traumatisk i sig. Den egna upplevelsen av den avgör. Reaktioner på fara och stress: Fight (slåss) Flight (fly) Freeze (stelna) Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut BUP Traumaenhet Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 2

3 Att i efterhand reagera som om faran fortfarande finns. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut BUP Traumaenhet Ett sätt att förstå den traumatiserade - Normal och mänsklig reaktion på onormala händelser, som inte avtar med tiden. Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut BUP Traumaenhet Förekomst av barnmisshandel % i normalpopulation 3-4 % allvarlig aga (Allmänna Barnhuset 2000;; 2007, Annerbäck et al 2010) Förekomsten har ökat mellan kartläggningar 2000 & 2007 Ökad risk: barn med funktionshinder, kroniska somatiska sjukdom/tillstånd, låg inkomst & migrationsbakgrund (Svensson et al, 2011) Både män & kvinnor förövare Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 3

4 Förekomst sexuella övergrepp Representativt urval av närmare 6000 gymnasieelever om erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering under uppväxten (Svedin C G, Priebe G, Wadsby M, Johnson L & Fredlund C 2015). Var femte elev, d v s 21 % har varit utsatta för någon form av sexuella övergrepp (ca 5-15% tvingade till sex eller onani) En fjärdedel av eleverna, d v s 25 % hade någon gång skickat en nakenbild eller film. 0,9 % har någon gång sålt sexuella tjänster. 2,2 % har någon gång skadad sig själva genom sex. Förekomst av våld mot förälder 8 % i normalpopulation, 2% händer ofta (Rädda Barnen, Brå & SCB mfl) 20-40% i kliniska populationer (Broberg et al, 2009) Grovt våld mot kvinnor kulminerar i åldern år, börjar ofta under graviditet/spädbarnstid 60% av barnen också misshandlade Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 4

5 Egenvård ta hand om sig själv i mötet med utsatta barn Kom ihåg: - Minnen inte farliga - Våra (samhällets) insatser fungerar och är nödvändiga Fokus på barnet gör ditt arbete utifrån roll och uppdrag - Diskutera påverkan och coping med kollegor - Vilka må-bra-strategier har du? Medveten närvaro Vad påverkar barn och ungas reaktioner? Tidigare traumahistoria Grad av uppfattad fara Vuxnas omsorg, hjälp och skydd Temperament och medfödda svårigheter Ålder och mognadsnivå Närhet och relation till det som varit skämmande Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 5

6 Om anknytning Still face experiment Sömnproblem Oro, ångest Suicidala tankar och handlingar Matproblem Rädsla Irritabilitet/ ilska Koncentrations- svårigheter Tillitsbrist/ relationsproblem Kroppsliga besvär Nedstämdhet/ orkeslöshet Svårt hantera känslor Vilka diagnoser ställs bland de vi träffar? Kris och stressreaktioner (akut stressreaktion, maladaptiv stressreaktion) Postraumatiskt stressyndrom (PTSD) Dissociativ problematik Utagerande beteenden, depression eller ångest En del barn har dessutom med sig svårigheter redan från start: Låg begåvning ADHD Autismspektrumproblematik Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 6

7 Traumatypiska besvär Svårt att hantera känslor Beteenden som inte matchar barnets ålder/mognad Repetitiv lek (spelar upp delar av traumatiska händelser, härmar förövaren) Att prata för mycket eller för lite eller förvirrat om det som hänt Traumatriggers att bli påmind om det skrämmande - Barnet blir kraftigt upprört. - I andras ögon verkar barnet överreagera vid olika händelser. - Barnet undviker vissa situationer eller drar sig undan för att inte bli triggat. - Barnet skäms för sina reaktioner eller oroar sig för att bli tokig. Vanliga svårigheter för små barn (0-5 år) Ljudkänslighet Undvikande av närhet Lättskrämdhet Förvirring kring vem som kan ge skydd och vad som är farligt Separationsångest Ilskeutbrott Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 7

8 Vanliga svårigheter för barn i skolåldern Känslosvängningar Inlärningssvårigheter Generell ångest och specifika rädslor Uppmärksamhetssökande Beter sig som ett yngre barn Kamratproblem Trots Påverkan på barns utveckling Hjärnans utveckling avhängig användandet à Use it or loose it Vid upprepad stark stress: hjärnan fokuserar på hot och överlevnad snarare än långsiktig inlärning Långvarig och upprepad exponering för stresshormoner kan ge allvarliga skador hjärnan och därmed störa humörreglering, minne, tolkningar av omgivningen Omgivningens förmåga att reglera och skydda avgörande för att minska stress Barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Mer utsatta för både sexuella övergrepp, barnmisshandel och familjevåld Olika funktionshinder medför olika sorters sårbarhet Med vissa funktionshinder är det svårare att nå upp till myndigheters krav & förväntningar Kräver samverkan, otydligt ansvar hos myndigheter och vård Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 8

9 Vad ser jag hos de barn jag möter? Det finns ett behov av utforskande samtal: När barn på olika sätt visar att de har det svårt När signaler gör oss oroliga När vi vill att ett barn ska berätta om specifika erfarenheter som de kan ha haft Signaler kan vara: Något barnet säger Något barnet visar t.ex. genom: Utagerande beteende Regrediering Sexualiserat beteende Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 9

10 Att möta barnets känslor och kroppsspråk Du ser så arg / ledsen / trött ut... Vad har hänt? Berätta för mig! Saker barnen ritar, skapar och skriver Ta hand om, och kommentera när något är ovanligt: Vad har du ritat? Berätta om din teckning! Vad är det här? Vem har du ritat? Vad gör och tänker han/hon? NRSB, 2002 Ta vara på tillfället! Om ett barn uppvisar sexuella beteendeproblem, stoppa beteendet och ställ vidare frågor: Hur lärde du dig det? Har du sett någon annan göra det? Finns det någon som har gjort så mot dig? Hur kände du dig då? Nasjonalt ressurssenter for seksuelt misbrukte barn (NRSB), 2002 Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 10

11 Målsättningar för barnsamtal i svåra situationer Att barnet vet vad som händer i aktuell situation Att barnet fått information om vanliga reaktioner och sina rättigheter Att barnet getts möjlighet att berätta, lärdomen att det kan finnas hjälp att få Ökad tilltro till vuxna och myndigheter Att barnets egna upplevelser och behov stärks inte att få fram vad som hänt! Vad hindrar barnen från att prata med oss om svåra saker? De är rädda för konsekvenserna av att berätta De har hotats De känner sig generade, skamsna och/eller skyldiga De är rädda för reaktionen från den de säger det till De är rädda för att inte bli trodda och förstådda Övergrepp är tabu Minnena kan vara overkliga Det har inte hänt... Att hantera dina egna och barnets känslor Man kan inte låta bli att bli berörd Uppmärksamma vilka känslor du får Ta ansvar för dina egna känslor Bekräfta och tacka barnet för tilliten Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 11

12 Man ska inte använda sin egen barndoms sexuella erfarenheter som mall för vad som är normal sexualitet idag. Barn vet mycket mer om sex idag, exponeras för mycket mer (men de har därmed inte större förståelse). Toni Cavanagh Johnson, psykolog Övergrepp online och sex som självskadebeteende Poa Samuelberg leg psykolog, leg psykoterapeut BUP Traumaenhet Normal sexuell lek problematiskt sexuellt beteende Spontan Lättsam Styrd av nyfikenhet/ utforskande Ömsesidig Olika grad av genans vid upptäckt Lätt att stoppa eller avleda Tvångsmässighet Dominans Inslag av tvång, hot, aggression, ängslan Inte åldersadekvat beteende Mindre mottaglig för tillsägelser Barn med sexuella beteendeproblem Bland barn med sexuella beteendeproblem är könsfördelningen mer jämn (jämfört med vuxna/tonåringar) Högre andel med egen utsatthet se över skyddsbehov Insatser mot familj/nätverk i fokus skydd, motivation, behandling. Med lägre ålder blir kopplingen till framtida sexualbrott svagare Mer varierade behov och bredare behandlingsinsatser Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 12

13 Vad behöver utsatta barn? Skydd - SoL 14:1 Berätta, bli trodd och få bekräftelse Krisbemötande och information Stödjande insatser Barn-psykiatrisk bedömning och behandling (60%) när den yttre stabiliten är tillräcklig "they have guns..." Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut Poa Samuelberg, leg psykolog, leg psykoterapeut BUP Traumaenhet Vad behöver barn och unga som utsatts för stress extra mycket av? Förutsägbarhet och struktur i vardagen Goda stunder tillsammans med vuxen Hjälp i att förstå sina reaktioner, känslor, tankar Tillgång till vuxnas fysiska och känslomässiga närvaro Tid för att lära om! Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 13

14 Varför berörings- och avslappningslekar? Minska på stress genom att hjälpa kroppen till lugn. - Barn som har varit med om traumatiska händelser har ofta en hög spänningsnivå i kroppen. Lekarna kan användas för nedvarvning. - Många traumatiserade barn har till exempel insomningssvårigheter. Ger tillfälle att öva ja/nej-känsla & kommunikation. - Barnen har ofta erfarenhet av att deras gränser i allmänhet och kroppsgränser i synnerhet inte har respekterats. Leken öppnar för nya erfarenheter. Ger möjlighet att ta emot omsorg och beröring på ett tryggt sätt. - Traumatiserade barn värjer sig ofta mot beröring och man kan därför bli extra försiktig med att beröra barnet i vardagen. Men barn behöver fysisk närhet och det gäller att hitta sätt som passar det specifika barnet. I planerad lek kan det utforskas. Varför speglingslekar och övningar i medveten närvaro? Tränar koncentration - Stress leder ofta till stora svårigheter att hålla fokus, lekar blir ett sätt att träna på detta på ett glädjefullt sätt. Medveten närvaro, fokus på här och nu - Barn som besväras av påträngande tankar och bilder kan uppleva det skönt med en paus och får en första känsla av att det är möjligt att genom byte av fokus påverka sitt mående. Genom att följa och härma varandras gester och uttryck fördjupas känslan av att bli sedd - Övningen kräver att man uppmärksammar varandra, att bli sedd ger en känsla av att vara värdefull att vara med. Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 14

15 Bra och dåliga hemligheter Bra hemligheter är sådant man blir glad av att tänka på, det känns pirrigt i magen och man blir förväntansfull. Till exempel födelsedagspresent, överraskning eller överenskommelse med bästa vän. Dåliga hemligheter är sådant man blir orolig och/eller ledsen av, det känns jobbigt i magen. Dåliga hemligheter får man berätta även om någon sagt att man inte får göra det. Exempel på kroppsregler 1. Det är OK att röra dina privata områden när du är ensam. 2. Det är inte OK att röra någon annans privata områden. 3. Det är inte OK för andra att röra dina privata områden. 4. Det är inte OK att visa dina privata områden för andra. 5. Det är inte OK att fråga någon om att bryta en kroppsregel och man får inte tjata! Vid oro om våld/övergrepp Vilka frågor ska man ställa och till vem? Öppna och fokuserade frågor till barnet Anmälan till socialtjänst innehåll Skriv gärna precis det barnet sa och hur du frågade Berätta för föräldrarna om anmälan? Avvakta gärna med detta Vad gör man i väntan på besked från socialtjänsten? Håll kommunikation med socialtjänsten om din roll och vid behov andra (barnahusteamet) och följ planering med familjen i den mån det är möjligt. Vad gör man när socialtjänsten polisanmält? Håll kommunikation med socialtjänst. Ställ inte fler frågor till barnet om brottet under det att förundersökningsprocessen pågår. Undersök hur barnet mår och fatta nödvändiga åtgärder utifrån det. Erbjud nödvändiga insatser efter förundersökning utifrån barnets mående. Erbjud någon uppföljning till barnet. Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 15

16 Om barn misstänks vara utsatta för brott - Barnahus Att barn, utsatta för brott i form av våld eller övergrepp, ska få ett så bra, professionellt och sammanhållet stöd och bemötande som möjligt, både i den psykosociala samt i den rättsliga processen. Gyllene regeln: det ska bli bättre för barnet efter att ha varit på barnahus än hur det var innan. Polis Socialtjänst Vad behöver vi veta av det här barnet eller familjen utifrån vår verksamhet Åklagare Rättsläkare Bup Polis Åklagare Rättsmedicin Barn som misstänks varit utsatta för brott ska bara behöva komma till ett ställe, inte slussas runt mellan olika myndigheter. Socialtjänst Särskild företrädare Barnahus Miljön ska vara barnanpassad och barnet ska i möjligaste mån slippa berätta sin historia för många olika professionella. Samordnare Barnpsykiatri Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 16

17 Samråd Polis Barnahusteam BUP Åklagare Barnskyddsteam ALB Socialtjänst Barnets väg i Barnahus Sid 50 Reflektion: Vad tar jag med mig från denna föreläsning? Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 17

18 Tack för idag! Arrangör: KompetensUtvecklingsInstitutet, 18