Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling

Transkript

1 Sexuellt riskbeteende bakgrund, bemötande och behandling Sofia Bidö, Biträdande enhetschef, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i klinisk behandling sofia.bido@sll.se

2 BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING TF-KBT, EMDR, Barnterapi PDT, Anknytningsorienterad Individuellt eller i grupp Krisstöd vid misstanke om brott - Barnahus INSATSER FÖR BARN/UNGA SOM AGERAR SEXUELLT Konsultation, Riskbedömning Övergreppsspecifik behandling KUNSKAPSCENTRUM FÖR BARN OCH TRAUMA Konsultation, Utbildning Metodutveckling

3 Agenda Sexuellt riskbeteende och unga som skadar sig genom sex Unga i ökad risk Signaler och symtom Hinder att berätta Bedömning och utredning Behandling och bemötande

4 Sexuellt riskbeteende och unga som skadar sig genom sex

5 Sex som självskadebeteende?

6 Man ska inte använda sin egen barndoms sexuella erfarenheter som mall för vad som är normal sexualitet idag. Barn vet mycket mer om sex idag, exponeras för mycket mer (men de har därmed inte större förståelse). Toni Cavanagh Johnson, psykolog Övergrepp online och sex som Poa Samuelberg leg psykolog, leg psykoterapeut BUP

7 Grader av sexuellt risktagande GRUNDLURAD/ MANIPULERAD SEXUELLT GRÄNSTESTANDE/RI SKTAGANDE UPPREPAT SEXUELLT RISKTAGANDE/ SJÄLVDESTRUKTIV

8 Grader av risktagande Manipulerad: Hanna 13 år Utsätter sig för fara: Josefin 10 år Söker aktivt upp faran: Nathalie 17 år

9

10 Unga i ökad risk att skada sig genom destruktivt sex Risktagare Tidigare upplevelser av trauma, försummelse Identitetsproblem Unga med psykiatrisk problematik Unga som säljer sex Behöver pengar

11 Självskadebeteende Med flit eller vilja ytligt skada sig själv utan avsikt att vilja ta sitt liv Strategi för att hantera negativa tankar och känslor, traumatriggers Tillfällig ångestlindring Bekräftar negativ självbild; kroppsuppfattning, självkänsla (bestraffar) Upplevelse av kontroll över smärta Tomhet och övergivenhet Förstärkt närvaro och verklighetskänsla

12

13 NSSI Non Suicidal Self Injury Självskadebeteende utan suicidal intention, med syfte att på kort sikt minska psykisk smärta/kroppsliga sensationer. Icke socialt sanktionerade, självförvållade skador. Problembeteende omnämnt i forskning. (Jmf Självskadebeteende - 1 av 9 symtomkriterier vid Borderline personlighetsstörning/ Emotionellt instabil personlighetsstörning i diagnostiska systemen.)

14 NSSI and Indirect Self-Injury Jämfört med personer som enbart använde indirekta former av självskadebeteende, var de med NSSI mer självkritiska, hade högre poäng på ett mått på självmordsbenägenhet och hade en historia av flera självmordsförsök. Resultaten tyder på att NSSI och indirekt självskada bäst ses som separata och distinkta kliniska fenomen.

15 Sex som självskada att skada sig genom sex Oklar ifrågasatt definition Skillnad - En annan person som skadar, man släpper kontrollen till någon annan Att skada sig genom sex innebär att en person har ett mönster av att söka sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk och fysisk skada. Beteendet orsakar signifikant lidande eller försämrad funktion i skolan, arbetet eller på andra viktiga områden (Landberg, 2012).

16 En rörelse mot att återta känslan av kontroll (Coy, 2008) Sex objekt Utsatt barn Den levda kroppen Överlevare professionell

17 Unga i ökad risk

18 Utvecklingspsykologiskt perspektiv risktagande hos ungdomar Ungdomstid ökad risk förolyckas, skada sig, råka illa ut Möjliggör att utöka sitt revir och utvecklas Att debutera sexuellt utvidgar repertoaren av social kompetens Att intellektuellt förstå riskerna är en sak, handla i enlighet med kunskapen är en annan. Hjärnans utveckling, stress, alkohol

19 Tonårshjärnan, risk och sex (Åke Pålshammar, Läkartidningen, 2010, no 6) En bil med stark, högpotent motor i samspel med riskabelt svaga bromsar och styrsystem

20 Tonårshjärnans utveckling Frontalhjärnans omognad behövs för att uppfatta och bedöma risker Mer känslig och sårbar hjärna hög ångest, åtrå, stress påverkar förmågan att vara rationell och logisk Socioemotionella drifter och mogna kognitiva nätverk vid social och emotionell påfrestning tar drifterna kommandot över beteendet impulskontroll, känsloreglering, uppskjutande av belöning och motstånd mot kamratinflytande

21 Vanliga kognitiva förvrängningar/ tankefel Överskattar sitt eget ansvar över situationen Överskattar sin egen kontroll över situationen Underskattar förövarens påverkan och strategier Minimerar för att skydda andra (föräldrar, kompisar, förövare man har en relation till) Subjektiva konsekvensanalyser för att jag så

22 Symtom och signaler

23 SIGNALER Ofta vaga signaler, observera förändringar Kan visa utagerande beteende, tillbakadragande, isolering, sexualiserat språk/beteende Berättar för jämnårig kamrat/partner Ju allvarligare utsatthet desto svårare att berätta!

24 Symtom vid traumatisering Dålig självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Skol-/inlärningssvårigheter Ångest Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordsbenägenhet Dåligt uppförande Fobier PTSD? mm mm Hyperaktivitet Depression Missbruk Självskadebeteende Sexualiserat beteende Trots Sömnsvårigheter

25 Ökad risk för allvarliga symtom Interpersonella och/eller upprepade trauman Neuropsykiatriska diagnoser och allvarlig sjukdom Kliniska populationer Risk för utsatthet ökar vid tidigare utsatthet!

26 Hinder att berätta

27 Alexandramannen

28 HINDER för att berätta om traumatiska upplevelser Vilja att berätta Brist på skydd Hopplöshet Skuld & skam Relation till förövare Rädsla för konsekvenser Minnessvårigheter

29 Hinder för vuxna att fråga Rädsla att ta fel Föräldrars reaktioner Utlösa en kris Etiska Undervärderar vår roll/förmåga Av skydd för barnet, vill inte göra ont värre Kulturella tabuer Rädsla att förstöra rättslig process

30 Förhållningssätt som underlättar Enskilda samtal med barn/förälder Aktivt undersökande konkret Tydlig information vem, vad, rättigheter? Ge kontroll - valmöjligheter Uppmuntra! Psykoedukation normalisera Hitta gemensamt språk

31 Samtalsmetodik Grip det gyllene tillfället om det går Bättre sent än aldrig ibland behövs tankepaus och konsultation Berätta vad du observerat och uttryck din oro Den gången då du Validera, bekräfta känslan Normalisera Vad är det värsta som kan hända? Fallgropar!!! ( skulle du vilja berätta?, hur kunde du göra det igen, varför inte berättat förrän nu, stackars dig, det var ju inte ditt fel )

32 Poa Samuelberg leg psykolog, leg psykoterapeut BUP

33 Bedömning och utredning

34 Vad gäller vid sexuella övergrepp? Kan man kalla det där ett övergrepp? Hur mycket ska vi bry oss om det? Hur ska vi prata om rätt och fel med barnet? Vad är egentligen OK och inte OK? enligt vem då? Olagligt?* Lagligt? Skadligt?* Bra för barn? Normer & regler Åsikter * uppgifter vi måste anmäla till socialtjänsten enligt SoL kap.14 1

35 Förslag på tänkbara formuleringar i olika fall Olagligt?* Lagligt? OLAGLIGT: Det är förbjudet för alla vuxna och äldre ungdomar att göra något sexuellt med barn (pussa, prata sex, blotta sig, tafsa, ta sexbilder, pilla, runka, knulla). Det spelar ingen roll vad barnet gjort eller sagt. Det är förbjudet att ha samlag med någon som är under 15 år (stoppa in snopp, fingrar eller föremål i mun, slida eller stjärt). Det är förbjudet att tvinga eller utnyttja sitt övertag över någon till sex. LAGLIGT: Ungdomar över 15 får ha sex med varandra. Barn får vara kära i vem de vill, vara intresserade av sex och nyfikna. sig illa. Skadligt?* Bra för barn? SKADLIGT: Att bli tvingad, hotad, lurad, eller mutad till sex. Sex eller beröringar som är jobbiga, gör ont, skrämmer eller är förvirrande. Barn som har sex mot betalning brukar må dåligt av det senare i livet. Bli lurad av någon som tar sex-bilder av en och sprider dom vidare. BRA FÖR BARN: Utforskande lek mellan barn som är ömsesidig, spännande, lustfylld och glädjefull. Normer & regler REGLER PÅ AVDELNINGEN: Sexuella relationer mellan de inlagda tillåts inte. I DIN FAMILJ: Mamma och pappa vill inte att du onanerar då andra kan se dig. Pappa har sagt att du inte får titta på porr på datorn. I SAMHÄLLET: De flesta tycker det är OK att man onanerar. Det är vanligt att titta på porr. De flesta svenska femtonåringarna har inte haft sitt första samlag ännu. Åsikter Man kan TYCKA olika JAG TYCKER DET ÄR OK ATT. JAG TYCKER INTE DET ÄR OK ATT. * uppgifter vi måste anmäla till socialtjänsten enligt SoL

36 Sexuella övergrepp kan vara SKYDD Socialtjänsten Barn far illa? Bistånd? LVU? Initiera samverkan Samverkan RÄTT Polis, Åklagare Domstol Bevis? Beivra brott? Förhindra? VÅRD BUP m.fl. Hur mår barnet? Behandling? Skada? ETT LIDANDE - GE SYMTOM

37 Grad av stabilitet?

38 Yttre stabilitet Fysiskt skydd (från utpekad förövare/utsatthet) Psykologiskt skydd (upplevelsen av trygghet) Basal omsorg - värme, välling, vila Basalt känslomässigt stöd Samverkan med socialtjänsten!

39 Inre stabilitet Copingstrategier? Förmåga till affektreglering? Anknytningsmönster och relationsfärdigheter?

40 Vilken funktionen fyller det att skada sig genom sex? Nyfikenhet kring sexualitet Gränstestande Lurad/groomad Behov av pengar, mat, droger Ensamhet Önskan om bekräftelse och uppskattning Återupprepar tidigare erfarenheter av sexuell utsatthet- kontroll? Ett sätt att självskada i affektreglerande syfte

41 OFTA EN DESTRUKTIV SPIRAL Identitetssökande inklusive sexuell identitet - längtan efter närhet, relation, bekräftelse, uppmärksamhet, känna sig åtråvärd - bekräftande av en negativ självbild negativa tankar, förnedring, straff Smärtlindring, att bli någon som inte har ångest, känsla av kontroll efter övergrepp

42 SJÄLVSKADEBETEENDE - Ångestspiral Ångest Ökad ångest Lösningsförsök Alternativt lösningsförslag Lättnad Självskada

43 Emotionell instabilitet? Upprepat självskadebeteende och/eller suicidförsök Stora svängningar i humör och känslor Instabila relationer Impulsivitet Svårighet med kontroll av aggressiva impulser Tomhetskänsla Instabil självbild och identitetskänsla Stressrelaterade paranoida tankegångar/dissociativa symtom Separationssvårigheter

44 PTSD och/eller dissociation? Har den unge som skadar sig genom sex upplevt de sexuella mötena som traumatiserande och/eller finns andra trauman i den unges historia? Återupplevande Undvikanden Förhöjd vaksamhet Dissociation

45 Neuropsykiatriskt tillstånd? ADHD Autismspektrum tillstånd Begåvning Tourette Tvång/OCD

46 Missbruk? Alkohol (Audit) Droger (Dudit)

47 Behandling och bemötande

48 Vilken behandling passar bäst? Inga enkla svar! Oklara definitioner och gränsdragningar, jfr skillnader mellan direkt och indirekt självskada. Stora individuella skillnader Stöd finns för behandlingsformer som DBT och MBT vid direkt självskada och andra symtom på emotionell instabilitet, men dessa metoder når långt ifrån alla.

49 Vad kan man pröva? Om annat självskadebeteende och tecken på emotionell instabilitet DBT eller MBT och kanske ERGT Om PTSD och/eller dissociation till följd av traumatiserande upplevelser Traumabearbetning med t ex EMDR, TF-CBT, Prolonged Exposure Om svår dissociation förlängd, individuellt anpassad stabiliseringsfas.

50 Relation och bemötande är grunden i all behandling Våga ställa direkta frågor som sexuella erfarenheter, sexuella övergrepp, sex mot ersättning och sex som självskada mm Våga och orka fortsätta och vara nyfiken när den unge signalerar, börjar berätta Hjälp den unge att uttrycka sig, använd material och metoder som kan underlätta samtal Var tydlig med syfte och mål för samtalen Hjälp den unge vidare om du inte själv kan och ska erbjuda behandling

51 Viktiga teman i behandling Förstå beteendets funktion och hitta alternativ Våga se sin utsatthet Bygga upp trygga relationer Utforska sin identitet Utforska sin sexualitet Traumabearbetning? Färdighetsträning? Behandlarens nyfikenhet på den unge kan väcka den unges nyfikenhet på sig själv!

52 Tipsa föräldrar Närvaro och uppmärksamhet Uppmärksamma förändringar, tystnad mm Våga fråga, visa du är orolig och bryr dig om Unga vill ha regler Våga vara osäker Begär stöd och hjälp för egen del

53

54

55

56 Känslokort