Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Transkript

1 Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen? Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand KaU Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

2 ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram (3 år), kurser och uppdragsutbildningar Psykoterapi och stöd olika former för barn och unga (0 24 år) Forskning och metodutveckling Ca 25 medarbetare psykologer, psykiatrer, socionomer, specialpedagoger, administratörer Grundad

3 Påfrestning - från stress till trauma Förväntad, utvecklingsmässigt & kulturellt accepterad stress POSITIV STRESS Emotionellt påfrestande stress TOLERERBAR STRESS Traumatisk stress TOXISK STRESS (Lieberman, 2010) 3

4

5 Adverse Childhood Experiences (ACE-studien, Felitti et al 1998)

6 Den största internationella studien om förekomst av negativa barndomsupplevelser och samband med hälsa i vuxen ålder (Felitti et al, 1998). (n= ca vuxna) Upprepats i flera senare studier. 1. Negativa barndomsupplevelser är betydligt vanligare än vad vi vanligtvis är medvetna om. 2. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och utveckling av riskbeteende. 3. Starkt samband mellan antal negativa barndomsupplevelser och psykisk sjukdom/missbruk i vuxen ålder. 4. Tydligt samband mellan negativa barndomsupplevelser och fysisk sjukdom (cancer, stroke, hjärtsjukdom, olycksfall, övervikt) i vuxen ålder.

7 Områden som undersöktes i ACE study n= ca vuxna, frågor om de första 18 åren Psykisk misshandel: En vuxen du levde med i ditt hem svor åt dig, förolämpade, nedvärderade dig och/eller skrämde dig Fysisk misshandel: En vuxen du levde med i ditt hem knuffade, slet i dig, slog dig, kastade saker på dig och/eller slog dig så att du fick märken eller skador Sexuella övergrepp: En vuxen, en släkting, vän till familjen eller främling som var minst 5 år äldre än du rörde din kropp på ett sexuellt sätt, förmådde dig att röra hans/hennes kropp på ett sexuellt sätt eller försökte att ha/hade någon typ av samlag med dig

8 Områden som undersöktes i ACE study forts Psykisk försummelse: Någon i din familj fick dig att känna dig viktig/speciell, du kände dig älskad, din familj tog han dom varandra och hade nära kontakt, din familj var stödjande. Fysisk försummelse: Någon tog hand om dig, skyddade dig, tog dig till doktorn vid behov, du fick tillräckligt att äta, dina föräldrar var tillräckligt nyktra för att ta hand om dig, du hade hela och rena kläder.

9 Områden som undersöktes i ACE study forts Problem i hemmet Våld mot mamma: Din mamma/styvmamma blev knuffad, fick saker kastade på sig, blev biten, sparkad, slagen med nävar eller föremål, hotad med eller skadad av kniv eller skjutvapen av din pappa/styvpappa/sin pojkvän. Missbruk i hemmet: En familjemedlem hade missbruksproblem (alkohol eller droger). Psykisk ohälsa i hemmet: En familjemedlem var deprimerad, psykisk sjuk och/eller försökte begå självmord. Separation eller skilsmässa: Dina föräldrar separerade eller skilde sig. Frihetsberövad familjemedlem: Någon i hemmet var frihetsberövad, satt i fängelse.

10 The Ace Study resultat 36% hade ingen erfarenhet av svåra påfrestningar 51% hade erfarenhet av 1-3 svåra påfrestningar En av fem (20%) hade erfarenhet av 3 eller fler svåra påfrestningar Kvinnor mer utsatta för psykisk misshandel och sexuella övergrepp Män mer utsatta för fysisk misshandel Samband mellan påfrestningar i barndomen och en rad senare problem med liv och hälsa kunde konstateras

11

12 ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och rökning som vuxen % or more ACE Score > 6 p<.001

13 % Have Injected Drugs ACE-study: Negativa barndomserfarenheter och intravenöst drogmissbruk 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, or more ACE Score >4 p<0.001

14

15

16 Adverse Childhood Experiences (ACE-studien, Felitti et al 1998)

17 Våld och hälsa (NCK, 2014) Undersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet (både i barndomen och vuxenlivet) samt kopplingen till hälsa Utsatthet i barndomen PTSD 3-5 gånger vanligare, depression dubbelt så vanligt, psykosymatiska symtom dubbelt så vanliga

18 Allvarliga psykiska sjukdomar/tillstånd och utsatthet i barndomen Allvarliga psykiska sjukdomar och tillstånd är polygenetiska. Men, gener förklarar endast en del av tillstånden. Andra faktorer krävs, ofta i kombination med genetisk sårbarhet. Utsatthet i barndomen ökar risken att utveckla allvarlig psykiska sjukdomar och tillstånd x 3 Ca 50% av patienter med psykos eller bipolaritet rapporterar om utsatthet i barndomen. Erfarenhet av försummelse, psykisk misshandel samt fysiskt våld och övergrepp i barndomen försvårar sjukdomsförloppet (allvarligare och mer komplicerade symtom) och medför att behandlingseffekter minskar. (Aas et al, 2016; Varese et al,2012, Church 2017)

19 Fördjupad förståelse av hur svåra påfrestningar påverkar oss

20 Neurobiologiskt perspektiv på svåra påfrestningar HPA-axeln. Hormon- och beteendesystemet som är kroppens svar på stress. Hypothalamus (H) hypofysen (P) binjurebarken (A)

21 Traumatisering och effekter på hjärnan Barnets hjärna - Soldatens hjärna McCrory et al. (2011) Van Wingen et al. (2012)

22 Tänka, förstå Reglera Känna Uppfatta Reagera

23 Tänka, förstå Reglera Känna Uppfatta Reagera Hjärnfunktioner som fokuserar på alarm blir mer sensitiva och aktiva än de för självreglering, utforskande och inlärning

24 Reglering ett nyckelbegrepp Små barn blir lätt dysreglerade Behöver hjälp att stå ut med och ta hand om sina reaktioner: regleringsstöd Goda erfarenheter av regleringsstöd - grunden för att utveckla självreglering och bygger positiv förväntan, tillit (inre arbetsmodeller)

25 Reglering utforskande och inlärning Trygghet och tillgång till regleringsstöd: grunden för att utforskande och nyfikenhet ska aktiveras förutsättning för optimal inlärning

26 Konsekvenser av trauma (Cook et al 2005, Ford et al 2013) Ett överstimulerat, irritabelt och hypersensitivt nervsystem (hjärna + csn) kan leda till regleringssvårigheter inom: Koncentrations- & fokuseringsförmåga Hantera impulser, reaktioner, känslor Socialt samspel och relationer Hyperkänslighet Mat- och sömnrubbningar Beteendeproblem

27 Små barn är mer sårbara för och mer utsatta för våld i nära relation Närmare våldet Drabbas oftare av grovt våld i nära relation Mer vanligt att de utsätts inom omsorgssystemet

28 Riskfaktorer för traumatisering Att vara liten och/eller omogen Egen sårbarhet/disposition Grav exponering - nära, ofta, grovt Bristande skydd, trygghet, bekräftelse och stöd omsorgssystemet inblandat

29

30 Symtom & diagnoser efter trauma Ångest Sviktande självkänsla Somatiska krämpor Tillbakadragenhet Koncentrations-/inlärningssvårigheter Oro Aggressiva beteenden Ätstörningar Självmordstankar Hyperaktivitet Depression Självskadebeteende Språkstörning Sexualiserat beteende Dåligt uppförande Tvång Trots Fobier Sömnsvårigheter Vanligaste diagnoser hos utsatta barn: ADHD, Depression, Ångest, Beteendestörning, PTSD (Pelcovitz et al, 2000)

31

32 Våld mot barn i Sverige Sexuella övergrepp Våld mellan vuxna Barnmisshandel Omsorgssvikt

33 Våld mot barn hur vanligt är det? Fysisk barnmisshandel: 13 % Bevittnat våld: 10 % Sexuella övergrepp: 9 % av flickorna och 3 % av pojkarna utsatta för allvarliga (ofta upprepade) övergrepp En av fem ungdomar har utsatts för någon typ av sexuellt övergrepp Många berättar - men ovanligt att berätta för någon professionell (Allmänna Barnhuset 2000; 2007;2011;2016; Annerbäck et al 2010, Broberg et al 2011)

34 Kliniska populationer många riskfaktorer Upp till 50 % av barn i kliniska populationer har erfarenhet av våldsutsatthet Ökad risk för barn & unga: psykiska och fysiska funktionsnedsättningar, kroniska somatiska sjukdomar och tillstånd, flickor, könsidentitet/-uttryck utanför normen, tidigare utsatthet, barn med bristande vuxenstöd, knapp ekonomi, våld i familjen (Svensson et al, 2011; Hultmann, 2015, Svedin et al, 2015; Jonsson, 2015)

35 Förekomst av våld mellan vuxna i familjen 8 % i normalpopulation, 2 % ofta 20-60% i kliniska populationer (t ex patienter inom BUP, socialtjänst) Starkt samband med barnmisshandel (Rädda Barnen, SCB, Brå)

36 Det mesta talar för att vi inte kommer upptäcka utsatta barn Föräldrar/förövare förnekar/förringar/döljer utsatthet (Hydén, 2005) Barn berättar sällan om missförhållanden i hemmet (Georgsson et al., 2011) Personal i Socialtjänst och Hälso- och sjukvård är obenägna att fråga om våld (Broberg et al., 2011, Hultmann, 2015) Personal som arbetar med barn i övriga verksamheter är obenägna att anmäla oro (Svensson et al., 2015) Utredningar i Socialtjänst och Hälso- och sjukvård görs ofta utan att barnet träffas enskilt (Broberg et al., 2011, Heimer et al 2016) Rutinfrågor om våld rekommenderas av SoS i samtliga ärenden inom BUP, MVC, MBHV, Vuxenpsykiatri (Socialstyrelsen, 2014)

37 Rutinfrågor om våld rekommenderas, Socialstyrelsen % av behandlarna tyckte det var obekvämt att fråga om våld 1% av barnen tyckte det var upprörande att få frågor om våld (Jensen, 2015)

38 Hur kommunicerar vi med barn och unga om Våld, övergrepp, kroppen & dess privata områden, svåra saker i familjen Farliga, äckliga och skrämmande saker ill: Moa Hoff

39 Insatser (ill S Wirsén)

40 Insatser för (potentiellt) traumatiserade barn Akutintervention Krisstöd Fördjupat krisstöd Specialiserad behandling

41 Insatstrappa Spec behandlingsinsats Fokuserad stödinsats Information & bekräftelse Skydd & Trygghet

42 Mål för insatser ökad tillgång till regleringsstöd Stärka trygg anknytning och goda relationer Utveckla tillgång till regleringsstöd Främja typisk utveckling, utforskande och inlärning

43 Främja lek och lekfullhet Forskningsstöd finns för att: Lek och lekfullhet är avgörande för barns utveckling (neurobiologiskt, psykologiskt, socialt mm) Avgörande väg till förändring för både barn och vuxna, särskilt vid traumatillstånd (Brown, 2010; Fredrickson, 2013; Shore, 2012; Siegel, 2012; Stern, 2000) ill S Wirsén

44 I trygghet och närvaro - lek och lekfullhet aktiveras Förutsättningar för utveckling av nya Tankar, Känslor Handlingsmönster Sinnesupplevelser Nya synapser och neurala nätverk kan bildas Synkronisering av neurala nätverk (Brown, 2010; Fredrickson, 2013; Shore, 2012; Siegel, 2012; Stern, 2000)

45 Behandlingsmetoder för utsatta barn och unga som visat goda effekter Vissa prövade i Sverige för barn som upplevt våld i nära relation (irisk-studien, 2015) Rekommenderas för användning i socialtjänsten: Rekommenderas för användning i BUP och liknande: Kid s Club (9-12 år) (Graham-Bermann m. fl., 2007) Project Support (3-12 år) (McDonald, Jouriles & Skopp, 2006) KIBB (7-17 år) (Runyon, 2009; Kjellgren et al 2015) Child-Parent Psychotherapy (CPP, 0-6 år) (Lieberman, Ghosh Ippen & Van Horn, 2015) Trauma-fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-CBT, 3 17år) (Cohen m. fl., 2004; 2017) EMDR (4 17år) (Shapiro, 2018; Tinker, 1999)

46 World is changed one child at a time. People will forget what you said, people will forget what you did, but people will never forget how you made them feel. (Maya Angelou, ill S Wirsén)

47

48 Litteraturtips

49