Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser"

Håkan Lindberg
för 5 år sedan
Visningar:

1 Akuta insatser för barn och unga efter svåra händelser Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Doktorand ERICASTIFTELSEN

2 Vad är akuta insatser? Få studier av akuta interventioner för barn etiskt & praktiskt komplicerat Trots bristande forskningsstöd - konsensus om att tidiga insatser är värdefulla Rekommendationer och riktlinjer finns

3 Akuta interventioner = inom sex veckor Syfte: återställa förutsättningar för fortsatt normalutveckling och förebygga svåra effekter av påfrestningen (ex PTSD, div regleringsproblem och dissociation) Vanliga former av insatser: Psykologisk första hjälpen (PFA) Psykoedukation, avlastande samtal

4 Allt skadligt är inte traumatiserande Traumateori typ I & II Katastrofer & olyckor (typ I) Återkommande påfrestningar, ofta i omsorgssystemet (typ II)

Modern syn på kris reaktioner och insatser 80 % av befolkningen i västerländsk population kommer att råka ut för minst en potentiellt traumatiserande händelse (Frans et al, 2005) Drabbades reaktioner

5 Modern syn på kris reaktioner och insatser 80 % av befolkningen i västerländsk population kommer att råka ut för minst en potentiellt traumatiserande händelse (Frans et al, 2005) Drabbades reaktioner är signaler på stress och rädsla snarare än symtom (Hart; Orner, 2005) Att för snabbt uppmuntras att uttrycka och fördjupa sig kring akuta emotionella reaktioner kan skada (Seery et al, 2008) Debriefing rekommenderas därför inte däremot PFA och avlastande samtal

6 Utformning av krisstöd Aktuell forskning utifrån bred ansats Vad gör människor motståndskraftiga? Praktik: stärk det som fungerar! Finns inte en stödmetod som passar alla Praktik: använd grundläggande principer och anpassa efter individ och kontext. Var följsam till individuell återhämtningsstil

7 Reaktioner vid akuta påfrestningar Barn reagerar individuellt, utifrån ålder och utvecklingsnivå Barns reaktioner hänger starkt samman med hur de vuxna i omsorgssystemet reagerar Risk för ihållande negativa effekter om händelsen innehåller död, dödshot mot/eller förlust av närstående i omsorgssystemet Barns reaktioner liknar vuxnas med uttryck för chock, förvirring, avskärmning och tecken på att översvämmas

Ålder spelar roll Små barn får oftare kroppsliga reaktioner samt återupprepar och härmar traumafragment i lek, teckningar, språk och beteende Små barn visar ofta oro t ex genom separationskänslighet,

8 Ålder spelar roll Små barn får oftare kroppsliga reaktioner samt återupprepar och härmar traumafragment i lek, teckningar, språk och beteende Små barn visar ofta oro t ex genom separationskänslighet, klängighet, främlingsrädsla, regressivt beteende Hos barn 7-12 år har sömnstörningar noterats oftare. (Sömnstörningar är generellt vanliga ) Hos skolbarn och unga noteras oftare problem med koncentration och minne

9 Krisstödets utveckling Krisens faser (Cullberg, 1975; 2006) Myter om kris och sorg - Att inte uppvisa en uttalad reaktion leder till komplikationer på sikt - Man måste alltid bearbeta svåra händelser - Man måste prata om det som hänt - Efter en svår händelse måste man vila, ta det lugnt och vara sjukskriven ett tag Evidens för ovanstående resonemang saknas (Wortman &Boerner, 2007)

10 Fem principer för tidigt krisstöd (PFA) (Hobfoll et al, 2007) Främja hopp Främja lugn Främja tillit Främja trygghet Främja samhörighet

11 Främja trygghet Akut sjukvård alltid först Se till grundläggande behov (häll i, håll om, håll ut) Betona säkerheten det farliga är över Ge kort information om vad som hänt + skydd, hjälp, stöd

12 Främja lugn Rutiner + Förutsägbarhet Erbjud en lugnande miljö Skydda från stress och exponering Ge kort och saklig information Stabilisera vid behov

13 Främja samhörighet Undvik/minimera separationer Kontakta närstående ge stöd i att kontakta (glöm ej barns vänner och syskon) Länka över till fortsatt stöd Ge praktisk hjälp Sensitivitet gällande kultur, kön, ålder, familjestrukturer

14 Främja tillit Visa tilltro till den drabbades resurser och förmågor Uppmuntra positiva strategier för bemästring och reglering Identifiera luckor mellan individens önskan och tillgängliga resurser ge stöd avseende att formulera delmål, prioritera, hitta kortsiktiga lösningar

15 Främja hopp Ett resultat av övriga principer Ju mer akut läge desto mer närfokus på hoppet (hur klara närmsta stunden, dagarna, veckan etc )

16 Vad ska jag tänka på som hjälpare? Kort- och långsiktiga lösningar på praktiska problem och hantering av reaktioner Hjälp barnet/den unge att ta ett steg i taget. Sortera frågor. Var är min pappa? När kommer mamma? Var är min skola? Hur ska jag komma hem? Börja i det lilla: Nu ska du sitta här, Här är en nalle. Vissa frågor tar lång tid att lösa

17 Viktiga principer i stödet Stärk omsorgssystemet (vuxna) i att lugna barnet Respektera olika återhämtningsstil Var flexibel inför barns olika strategier att skapa trygghet och minska stress Watchful waiting stödja barnet/förälder genom att följa reaktioner, symtom Barn kan behöva en individuellt stödinsats

18 När ska vi intervenera? Barn/unga utan föräldrar/trygga vuxna - extra sårbara När barnet/den unge/föräldern gör något skadligt för sig själv eller en annan Var vaksam på om barnet/den unge tystnar, isolerar sig, avskärmar sig Kvarstår symtom efter 2-3 mån bör behov av insats bedömas

19 Om barn/unga vill berätta Visa att du är beredd att lyssna Stöd med frågor: Hur var det för dig? Var, när, hur? Ge barnet frihet att svara antingen på en kognitiv eller emotionell nivå Håll fokus på fakta och i vilken ordning saker hände avvakta med känslomässiga reaktioner Ta hjälp av lite leksaker, penna, papper, etc som stöd om barnet/den unge vill berätta genom att visa (och för förströelse)

20 Lästips: National Child Traumatic Stress Network NCTSN Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri KcKP Child Trauma Academy childtrauma.org pfamobile PFA Tutorial PTSD Coach Nancy Kassam Adams PFA i somatisk vård

21 Psykiskt och socialt omhändertagande vid stora olyckor och katastrofer (POSOM) Ska finnas i varje kommun Syfte: hantera krisberedskap Sammansättning: kommunledning, socialtjänst, sjukvård, kyrka, trossamfund Mål Stödja drabbade Informera Samverka Sker ofta i stöd- och informationscentrum

22 Nationella Stödstyrkan

23 Vad är Stödstyrkan? -Stöd till UD och drabbade svenskar i utlandet -Skräddarsydd insatsstyrka -Kort reaktionstid -Bedöma behov -Ge krisstöd på plats och följa upp vid hemkomst Foto: Eva-Lena Demarin - Samordna, rapportera och ev evakuera

24 Behandling för barn och unga vid traumatillstånd Repetition

25 Vilka barn/unga behöver specialiserad behandling? 40 60% av barn/unga som utsatts för upprepade traumatiska påfrestningar Utvecklat egen problematik, funktionssänkning och (ibland) lidande Barn/unga placerade i jouroch familjehem, institutionsvård

26 Forsknings- och kunskapsläget Forskningsevidens för barn och unga: CPP, TF-KBT, EMDR, (DBT) KIBB pågående studie Beprövad erfarenhet: Gruppbehandling, fokus på anknytning/relationer, Uttryckande/skapande med traumafokus Läkemedelsbehandling: Behandling av symtom (ångest, sömnstörning, depression ) som stöd till psykoterapi (Foa, 2009; Courtois & Ford, 2013; BUP Stockholms riktlinjer 2015)

27 Metoder som visat goda effekter Prövade i Sverige för barn som upplevt våld i nära relation (irisk-studien, 2015) Rekommenderas för användning i socialtjänsten: Kid s Club (Graham-Bermann m. fl., 2007) Project Support (McDonald, Jouriles, & Skopp, 2006) Rekommenderas för användning i BUP: Child-Parent Psychotherapy (CPP) (Lieberman, Ghosh Ippen & Van Horn, 2015) Trauma-fokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-CBT) (Cohen m. fl., 2004)

28 NU Komponenter i traumafokuserad behandling Bedömning av skydd, trygghet och stabilitet Stabilisering psykoedukation om traumareaktioner, symtom och hur hantera DÅ Traumabearbetning rekonstruktion: berätta om, visa, rita, leka Skapa ett narrativ/berättelse, exponering SEN Konsolidering Framtidsperspektiv, hopp, stärka nyutvecklade strukturer

30 Målet för traumabehandling ökad tillgång till reglering Utveckla/stärka trygg anknytning och goda relationer Ökad reglering av affekter, impulser, känslor, kroppsliga reaktioner/signaler Öka förmågan till reflektion och mentalisering Öka tillgång till exekutiva funktioner, minneskapacitet, uppmärksamhet och koncentration

31 Traumaterapeutens förhållningssätt Aktiv Fokuserad Nyfiken Ovetande och välinformerad Ill: Moa Hoff

32 Beredskap att kommunicera om Kroppen, dess privata områden och sex Våld, död och skräck Farliga, äckliga och skrämmande saker Det värsta, svåraste och det konstigaste ill: Moa Hoff

33 Intervenera aldrig utan att själv vara reglerad

34 Tekniker och verktyg

35 Aktivering Toleransfönstret Hyperaktivering Toleransfönstret område för optimal aktivering Hypoaktivering (efter D. Siegel, 1999)

36 Toleransfönstret som terapeutiskt verktyg

37 Dysreglering kan yttra sig på olika sätt

39 Tekniker för stabilisering och självreglering Avslappningsövningar Psykoedukation om symtom, reaktioner, trauma

40 Reglering av andra

41 Tidslinje, kalender - överblick

42 Skapa ett narrativ om det som hände

45 Uttrycka och differentiera känslor

47 Konsolidering och framtidsfokus Få ihop sin berättelse: då - nu - sen Uttrycka önskningar, rita alternativa slut, framtidsbilder Nya förmågor i nya sammanhang

Relevanta dokument

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)