SDQ Strengths and Difficulties Questionnaire
|
|
- Linnéa Linda Sandström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) är ett bedömningsinstrument som kan användas för att skatta barns och ungdomars psykiska hälsa. Formuläret innehåller frågor vars syfte är att bidra till en bedömning av barnets eller ungdomens beteende och utifrån detta ge en uppfattning om den psykiska hälsan. SDQ mäter följande problem/färdigheter: emotionella problem beteendeproblem hyperaktivitet kamratproblem prosocialt beteende. Formuläret finns i flera olika versioner för olika behov. Tidsspannet som frågorna refererar till är de senaste sex månaderna. För uppföljningsenkäten gäller den senaste månaden. SDQ lämpar sig för screening eller som en del av en första bedömning av barnets eller ungdomens eventuella beteendeproblem. Formuläret är även användbart för uppföljning av individer och grupper, till exempel vid en intervention, samt för att mäta effekter av behandlingar. Forskning är ytterligare ett brett användningsområde för SDQ [1]. Vilka grupper är instrumentet gjort för? SDQ är ett instrument för barn och ungdomar. Svenska versioner av formuläret finns för åldrarna 2-17 år. Engelska versioner finns även för ungdomar över 18 år. Skattningen görs av barnet/ungdomen själv (SDQ-S), föräldrar (SDQ-P) eller lärare (SDQ-T). Översikt Funktion Screening Stöd vid bedömning/diagnosticering Uppföljning av insats till en individ Uppföljning av insats till en grupp Sakområde Tidiga tecken på psykisk ohälsa (allmänt) Beteendeproblem Målgrupper Åldrar 2-17 Självskattning Föräldraskattning Lärarskattning Antal frågor Originalversion: 25 påståenden Förlängd version: 25 påståenden + 5 frågor (belastning) Uppföljningsversion: 25 påståenden + 5 frågor (belastning) + 2 frågor (intervention) Tidskrav 5-10 minuter. Tolkningsstöd Instruktioner finns på engelska Legitimationskrav Nej Licenskrav Nej Kostnad Formulär kan laddas ner gratis Administration Fylls i manuellt på papper. Särskilt tillstånd behövs för att använda instrumentet i web-baserade undersökningar Fortsättning 1
2 Hur många frågor består instrumentet av? SDQ består av 25 frågor fördelade på fem delskalor. Det finns även en version som kompletterar originalskalan med frågor om de eventuella problemen; hur länge dessa funnits och hur de upplevs (belastnings-skala). Det finns också en uppföljningsversion med ytterligare två frågor för användning vid klinisk uppföljning. Evidens och beprövad erfarenhet Föräldraskattning Lärarskattning/självskattning Hur lång tid tar det att fylla i? Tidsåtgången för att svara på SDQ är ca 5-10 minuter. Tolkning av resultat Varje fråga besvaras på en tregradig skala med svarsalternativen stämmer inte, stämmer delvis och stämmer helt. Stämmer delvis ger alltid 1 poäng men för de båda övriga alternativen är poängen 0 eller 2 beroende på hur påståendet är formulerat. Om alla påståenden besvarats ger varje delskala 0-10 poäng. För delskalor där minst tre påståenden besvarats är det möjligt att ersätta obesvarade påståenden med medelvärdet för de besvarade påståendena för att på så sätt få en totalsumma. För att tolka svaren i enkäten räknas först summan ut för varje delskala. Sedan adderas alla delskalor UTOM prosocialt beteende för att få totalpoängen. Detta ger en totalsumma på 0-40 poäng. Belastnings-skalan ger en totalsumma på 0-10 poäng på självskattnings- och föräldraversionen samt 0-6 poäng på lärarversionen. Det är viktigt att komma ihåg att medan en högre poäng på problemskalorna indikerar mer problem så gäller det motsatta för prosocialt beteende. Vid användning av SDQ med individer med låg risk för beteendeproblem rekommenderas ibland att använda en alternativ indelning med tre delskalor: internaliserande problem (emotionella + kamratproblem), utåtagerande problem (uppförandeproblem + hyperaktivitet) och prosocialt beteende. Den ursprungliga indelningen med fem delskalor rekommenderas dock vid screening för problem samt vid användning med barn med hög risk för beteendeproblem [2]. För övrig information kring tolkning av resultat, besök: Gränsvärden Gränsvärden, så kallade cut-offs, kan användas för att få en bild av hur ett eller en grupp av barns skattningar förhåller sig till skattningar av barn som inte har någon problematik. De kan ge en 2
3 indikation om hur problematiken ser ut, om det bör göras ytterligare utredningar samt vad som kan vara relevant att titta närmare på. Det är alltid upp till klinikern att utifrån erfarenhet och kunskap göra en samlad bedömning. Gränsvärden ska därför endast ses som vägledande och ytterligare information bör alltid inhämtas för en mer komplett bedömning. Gränsvärdena får man genom att jämföra en grupp utan problem med en grupp som har konstaterade problem (t.ex. någon form av diagnos). Om inte sådana gränsvärden finns tillgängliga kan man istället använda sig av den så kallade 90:e percentilen. Då brukar man tala om att de 10 procent som har högst poäng hamnar över gränsvärdet för när ett barn kan anses ha problem. Gränsvärden utifrån 90:e percentilen är mer osäkra eftersom de bygger på antaganden. Nedan följer gränsvärden framtagna för svenska barn och ungdomar i åldrarna 1-5 (lärarskattning) [3], 6-10 år (föräldraskattning) [4] samt år (självskattning) [5]. Då en lägre poäng på delskalan prosocialt beteende kan tolkas som mer problem anges för denna delskala den 10:e percentilen och poäng lika med eller mindre än gränsvärdet indikerar problem. Inga skillnader i gränsvärden mellan flickor och pojkar rekommenderas. Gränsvärden för SDQ utifrån den 90:e percentilen (10:e percentilen) Under gränsvärdet för beteendeproblematik Över gränsvärdet för beteendeproblematik SDQ prosocialt beteende 1-5 år (4-10) (0-3) 6-10 år (6-10) (0-5) år (5-10) (0-4) SDQ hyperaktivitet 1-5 år år år SDQ emotionella problem 1-5 år år år SDQ uppförandeproblem 1-5 år år år SDQ kamratproblem 1-5 år år år SDQ total 1-5 år år år
4 Förutsättningar för användning SDQ kan laddas ner gratis från: Formuläret får användas av enskilda personer och för icke-kommersiella ändamål förutsatt att ingen avgift tas ut från familjerna. Både den engelska versionen av SDQ och dess översättningar är upphovsrättsskyddade. Detta innebär att de inte får ändras på något sätt, frågor får inte läggas till och formuläret får endast användas i sin helhet. Ej auktoriserade översättningar är inte tillåtna. Det är inte heller tillåtet att distribuera elektroniska versioner av formuläret utan tillstånd. För att söka tillstånd kontaktas: youthinmind@gmail.com. Poängsättning sker för hand. Mallar för poängsättning kan laddas ner och skrivas ut från: Det finns en mall för varje delskala. Det finns även en avgiftsbelagd tjänst för elektronisk poängsättning här: Tjänsten finns för närvarande på engelska. I dagsläget finns det även möjlighet att fylla i en web-baserad version av formuläret här: Denna tjänst skapar automatiskt en rapport över resultaten. Evidens och beprövad erfarenhet SDQ-P bedöms vara en väletablerad bedömningsmetod medan SDQ-S och SDQ-T bedöms vara delvis väletablerade. Mer information om vilka kriterier som krävs för att ett instrument ska få kallas delvis väletablerad hittar du här. Den svenska versionen av SDQ-P har utvärderats i tre referentgranskade artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Två av dessa utvärderingar visar på både bra validitet och reliabilitet. Den svenska versionen av SDQ-T har utvärderats i en referentgranskad artikel som visar både bra validitet och reliabilitet. SDQ-S har utvärderats i fyra referentgranskade artiklar varav en visar på bra reliabilitet och minimal validitet. Alla versionerna har endast testats på vissa åldersgrupper. Alla originalversionerna av SDQ har utvärderats i minst två referentgranskade artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter av olika team av utredare [8-16]. De indikerar bra validitet och reliabilitet för alla tre versionerna. SDQ har använts i svenska och norska studier [6,7] för att mäta effekter av interventioner. Vad som kan betraktas som en signifikant förändring beror på flera olika faktorer och kan skilja mellan olika behandlingar och grupper. Därför bör en statistiker alltid konsulteras för att klargöra vad som gäller i varje enskilt fall. 4
5 Referenser 1. Youthinmind: 2. Goodman, A., Lamping, D. L., & Ploubidis, G. B. (2010). When to use broader internalizing and externalizing subscales instead of the hypothesised five subscales on the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ): Data from British Parents, Teachers and Children. Journal of Abnormal Child Psychology, 38(8), Gustafsson, B. M., Gustafsson, P. A., & Proczkowska-Björklund, M. (2016). The Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) for preschool children- a Swedish validation. Nordic Journal of Psychiatry, 70(8), Smedje, H., Broman, J-E., Hetta, J., & von Knorring, A. L. (1999). Psychometric properties of a Swedish version of the Strengths and Difficulties Questionnaire. European Child and Adolescent Psychiatry 8, Lundh, L-G., Wångby-Lundh, M., & Bjärehed, J. (2008). Self-reported emotional and behavioural problems in Swedish 14- to 15-year-old adolescents: A study with the selfreport version of the Strengths and Difficulties Questionnaire. Scandinavian Journal of Psychology, 49, Ahlen, J., Hursti, T., Tanner, L., Tokay, Z., & Ghaderi, A. Prevention of anxiety and depression in Swedish school children: a cluster-randomized effectiveness study. (2017). Prevention Science Nordhov, S. M., Rønning, J. A., Ulvund, S. E., Dahl, L. B., & Kaaresen, P. I. (2012). Early intervention improves outcomes for preterm infants: randomized controlled trial. Pediatrics, 129(1), Bekker, J., D. Bruck and E. Sciberras (2016). Congruent validity of the Strength and Difficulties Questionnaire to screen for comorbidities in children with ADHD. Journal of Attention Disorders 20(10): Croft, S., C. Stride, B. Maughan and R. Rowe (2015). Validity of the Strengths and Difficulties Questionnaire in preschool-aged children. Pediatrics 135(5): e1210-e Goodman, R., H. Meltzer and V. Bailey (1998). The Strengths and Difficulties Questionnaire: a pilot study on the validity of the self-report version. European Child & Adolescent Psychiatry 7(3): Hill, C. R. and J. N. Hughes (2007). An examination of the convergent and discriminant validity of the Strengths and Difficulties Questionnaire. School Psychology Quarterly 22(3):
6 12. Johnson, S., C. Hollis, N. Marlow, V. Simms and D. Wolke (2014). Screening for childhood mental health disorders using the Strengths and Difficulties Questionnaire: the validity of multi-informant reports. Developmental Medicine & Child Neurology 56(5): Kovacs, S. and C. Sharp (2014). Criterion validity of the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) with inpatient adolescents. Psychiatry Research 219(3): Mellor, D. (2004). Furthering the use of the strengths and difficulties questionnaire: reliability with younger child respondents. Psychological Assessment 16(4): Sharp, C., T. J. Croudace, I. M. Goodyer and D. Amtmann (2005). The Strength and Difficulties Questionnaire: Predictive validity of parent and teacher ratings for help-seeking behaviour over one year. Educational and Child Psychology 22(3): Williamson, A., P. McElduff, M. Dadds, C. D Este, S. Redman, B. Raphael, J. Daniels and S. Eades (2014). The construct validity of the Strengths and Difficulties Questionnaire for aboriginal children living in urban New South Wales, Australia. Australian Psychologist 49(3):
7 Bilaga. Sammanställning av evidens. Evidensnivå Föräldraversion (SDQ-P för 4-17 åringar) Lärarversion (SDQ-T för 4-5 åringar) Självskattningsversion (SDQ-S för åringar) Väletablerad bedömningsmetod Delvis väletablerad bedömningsmetod Delvis väletablerad bedömningsmetod Referenser Föräldraversion (SDQ-P) [1] Björnsdotter, A., Enebrink, P., & Ghaderi, A. (2013). Psychometric properties of online administered parental strengths and difficulties questionnaire (SDQ), and normative data based on combined online and paper-and-pencil administration. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 7(1), 40. [2] Malmberg, M., Rydell, A.-m., & Smedje, H. (2003). Validity of the Swedish version of the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ-Swe). Nordic Journal of Psychiatry, 57(5), [3] Smedje, H., Broman, J.-E., Hetta, J., & von Knorring, A.-L. (1999). Psychometric properties of a Swedish version of the Strengths and Difficulties Questionnaire. European Child & Adolescent Psychiatry, 8(2), Lärarversion (SDQ-T) [4] Gustafsson, B. M., Proczkowska-Björklund, M., & Gustafsson, P. A. (2017). Emotional and behavioural problems in Swedish preschool children rated by preschool teachers with the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). BMC Pediatrics, 17(1),
8 Självskattningsversion (SDQ-S) [5] Blom, E. H., Larsson, J.-O., Serlachius, E., & Ingvar, M. (2010). The differentiation between depressive and anxious adolescent females and controls by behavioural self-rating scales. Journal of Affective Disorders, 122(3), [6] Essau, C. A., Olaya, B., Anastassiou-Hadjicharalambous, X., Pauli, G., Gilvarry, C., Bray, D.,... Ollendick, T. H. (2012). Psychometric properties of the Strength and Difficulties Questionnaire from five European countries. International Journal of Methods in Psychiatric Research, 21(3), [7] Lundh, L.-G., Wångby-Lundh, M., & Bjärehed, J. (2008). Self-reported emotional and behavioral problems in Swedish 14 to 15-year-old adolescents: A study with the self-report version of the Strengths and Difficulties Questionnaire. Scandinavian Journal of Psychology, 49(6), [8] Svedin, C. G., & Priebe, G. (2008). The Strengths and Difficulties Questionnaire as a screening instrument in a community sample of high school seniors in Sweden. Nordic Journal of Psychiatry, 62(3),
9 Reliabilitet Validitet Artikel N Ålder Urval Intern konsistens Reliabilitet Strukturell validitet Prediktiv validitet Samtidig validitet Yta under kurvan Sensitivitet/ specificitet 1 SDQ-P Totalt Generellt* 0,89-0,91 för delskalor - RMSEA = 0, SDQ-P Generellt 0,84 (0,52-0,87 för delskalor) SDQ-P Klinisk diagnos 0,80 (0,68-0,85 för delskalor) 3 SDQ-P , , , 10 år 0,76 (0,51-0,75 för delskalor) 4 SDQ-T - Inte korrekt testat Generellt 0,86 0,84 (0,26-0,87 för delskalor) Inte korrekt testat SDQ-T Generellt 0,83 0,56 (0,38-0,87 för delskalor) Inte korrekt testat. - 0, SDQ-S Generellt urval/patienter med depression/ångest ,75-0,89-9
10 6 SDQ-S Generellt 0,61 (0,02-0,71 för delskalor) - RMSEA = 0,10 CFI = 0,60 7 SDQ-S - 0,19 (mot ångest) år, utländsk bakgrund överrepresenterad 0,80 (0,57-0,74 för delskalor) 0,72 (0,51-0,75 för delskalor) - - Inte testat för alla delskalor - - SDQ-S Generellt 0,76 (0,56-0,68 för delskalor) 8 SDQ-S - Inte korrekt testat Generellt 0,74 (0,50-0,70 för delskalor) SDQ-S 0,75 Inte korrekt testat Generellt, kvinnor 0,71 (0,41-0,70 för delskalor) SDQ-S Generellt, män 0,77 (0,56-0,71 för delskalor) = Minimal (M); = Tillfredsställande (T); = Bra (B). Alla de engelska versionerna av SDQ har utvärderats i minst två referentgranskade artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter av olika team av utredare och indikerar bra validitet och reliabilitet i minst en referentgranskad artikel. Kriterier för bedömningen av evidensen hittar du här. *Generellt urval innebär att befolkningen inte har några specifika problem eller risker. 10
GHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
BUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Clinical Outcomes in Routine Evaluation- Outcome Measure (CORE-OM) är ett självskattningsinstrument som mäter olika aspekter av psykisk hälsa/ohälsa,
FTF Fem till Femton (5-15)
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde FTF [1] syftar till att kartlägga utvecklingsrelaterade svårigheter och beteendeproblem hos barn och unga. Instrumentet har utvecklats genom ett tvärvetenskapligt
Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
KSQ Karolinska Sleep Questionnaire
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) är ett självskattningsformulär som mäter sömnsvårigheter. Frågorna i formuläret avser de senaste tre månaderna
SCL Symptoms Checklist
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Symptoms Checklist (SCL) [1] är ett instrument för symptomskattning som avser mäta hur en person ansett sig må psykiskt och fysiskt den senaste veckan.
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde ESTER [1] är ett forskningsbaserat bedömningssystem som används med barn och unga som uppvisar, eller är i riskzonen för, normbrytande beteende. Det
KASAM Känsla av sammanhang
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde KASAM (Känsla av sammanhang, kallad Orientation to Life Questionnaire i dess originalform) är ett instrument som utvecklats utifrån teorin att hur
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument
Kriterier och riktlinjer för evidensbaserad bedömning av mätinstrument Evidens för instrument kan mätas med liknande kriterier som vid mätning av evidens för interventioner 1. Nedan finns en sammanfattning
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) [1] kan användas för att snabbt få en överblick
EQ-5D. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde EQ-5D [1] är ett instrument som består av två delar och mäter hälsorelaterad livskvalitet, oavsett sjukdomsbild. Instrumentet mäter det allmänna hälsotillståndet
Bilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.
A1: Barnens självskattning vid första mättillfället (Svar inkom från totalt 17 barn vid första mättillfället.) A2: Barnens självskattning vad andra mättillfället (4 barn hade hoppat av och endast 13 svarade
Att välja instrument för att bedöma psykisk hälsa om evidens och överväganden
Att välja instrument för att bedöma psykisk hälsa om evidens och överväganden Raziye Salari (Fil.dr.) & Natalie Durbeej (Med.dr.) Raziye.Salari@pubcare.uu.se Natalie.Durbeej@pubcare.uu.se En internationell
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus
Childhood signs of ADHD and psychosocial outcomes in adolescence - a longitudinal study of boys and girls (2015) Eva Norén Selinus Huvudhandledare: Clara Hellner Gumpert Bihandledare: Henrik Anckarsäter,
Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014
Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av
Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI
Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI Berit Gustafsson, Distriktssköterska, Barnsjuksköterska Steg 1 Psykoterapi Vårdenhetschef BUP Höglandet Doktorand Linköping TUTI - Projektets
From the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande Rosaria Galanti, professor, projektledare
Kunskap om ungas psykiska hälsa och lärande www.kupolstudien.se Rosaria Galanti, professor, projektledare VÄLKOMNA! Kupols sista år i skolan Nyheter på teamfronten Var står vi nu? Rosaria Galanti 9/8/2016
Våra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014
2015-07-20 1 (10) PM Jane Harvey Sociala kvalitetsenheten Socialnämnden Våra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014 Sammanfattning Våra VIKTiga barn är en verksamhet inom barn-
FORSKNINGSRAPPORT 8 Behandlingsresultat Magelungen
FORSKNINGSRAPPORT 8 Behandlingsresultat Magelungen Rapport 8 Delrapport från pågående uppföljningar av Magelungens dagverksamheter, Hemmasittarprogrammet (HSP), behandlingshem och resursboende (B). 29
The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)
The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna
Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument
Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan
Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
SDQ som screeninginstrument Dess förmåga att skilja mellan normalpopulation och klinisk population Johan Strömbeck Handledare: Laura Ferrer-Wreder och Lena Reuterskiöld MASTERUPPSATS I PSYKOLOGI, 30 HP,
Breaking the vicious circle
Breaking the vicious circle STUDIES ON THE INTERPLAY BETWEEN MENTAL HEALTH AND SCHOOL ACHIEVEMENT AMONG STUDENTS IN THE FIRST YEARS OF PRIMARY SCHOOL IN SWEDEN. Fiffi Boman, Social Medicine and Global
COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC
Working with Imprecise methods: COMBINING THE OUTCOME OF DIAGNOSTIC INTERVIEW ASSESSMENTS IN INDIVIDUAL PATIENTS USING A NOMOGRAM BASED ON BAYESIAN LOGIC Tord Ivarsson¹, Gudmundur Skarphedinsson², Nina
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Evidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Jönköping University
Jönköping University Forskning inom CHILD: Livssituationer och åtgärder för barn som är i behov av särskilt stöd Barn och funktionshinder Barn i förskola och skola Barn och hälsa Lärande och kommunikation
Adolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
KAPITEL 11 ord- och förkortningslista
11. Ord- och förkortningslista ADIS Adolescens Antisocialt beteende ATP BASC-PRS BASC-TRS BDI Behaviorism Anxiety Disorder Interview Schedule for DSM-IV. Strukturerad klinisk intervju för barn 6 18 år
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016
Use of alcohol, tobacco and illicit drugs: a cause or an effect of mental ill health in adolescence? Elena Raffetti 31 August 2016 Introduction Introduction Adolescents as a group are particularly vulnerable
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Hur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv
CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs
Psykisk hälsa och självbild hos gymnasieungdomar i Umeå kommun
Psykisk hälsa och självbild hos gymnasieungdomar i Umeå kommun Mari Nordström -Bask Handledare: Bruno Hägglöf Umeå Universitet / Barn- och ungdomspsykiatri Ht 2009 Självständigt arbete för kandidatexamen
Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade
SF 36 Dimensionerna och tolkning
SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi
Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering Anna Sarkadi BRAINS Barnhälsovårdens uppdrag: att skapa optimala förutsättningar för BRAINS, Better Relations And Interconnected
varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26
Introduktion till CORE Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam 2014-05-26 Agenda 10:00 Introduktion till CORE Uppkomst, användningsområde, exempel på internationell forskning Introduktion
GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete
1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t
SMD 1,21 (1,59 till 0,83) PTSD symtomatologi (självskattad) Fördel TF-KBT. Direkt efter insats. PTSD symtomatologi (självskattad)
Bilaga 1 Tabell 1 Sammanställning av resultaten som avser -relaterade mått. Här presenteras endast jämförelser som bygger på mer än en studie. Samtliga insatser gavs mer än tre månader efter den traumatiska
Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression
Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.
ISAS Del 1. Beteenden
ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök
Rutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Instrument för bedömning av suicidrisk
Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)
Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se
Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI)
Tidig upptäckt - tidig insats (TUTI) Mats Granlund 1,2,3,6, Lena Almqvist 1,4,5, Per Gustafsson 7, Berit Gustafsson 1,7, Marie Golsäter 1,3, Marie Proczkowska 7, Madeleine Sjöman 1,2,4 1 CHILD, 2 Institutet
SARA:SV Spousal Assault Risk Assessment guide (Short Version)
2014-07-02 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder SARA:SV Spousal Assault Risk Assessment guide (Short Version) SARA:SV är en checklista som används för att bedöma risken för
Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)
Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid
ADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.
SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. BÖCKER Autismspektrum. Wing, L. (1996). Cura Bokförlag AB THE AUTISMS. Coleman and Gillberg (2012) ADHD och autismspektrum
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT
The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre
Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet
GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del
GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade
Exempel på tidigare tentamen
Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt
EXEMPEL: Studie med både kvantitativ och kvalitativ metod. Forskningsplan X
Forskningsplan X Bakgrund och syfte Inom området barn och ungas psykiska hälsa har vikten av att följa upp och utvärdera hur brukare upplever det stöd och den hjälp som de får uppmärksammats allt mer.
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS Swedish Quality Registry for Pain Rehabilitation SQRP http://www.ucr.uu.se/nrs/ Presentation HAD till NRS hemsida -7-4/EP HAD består av 4 frågor som ger
Gruppbehandling av barn och ungdomar med ångeststörningar En utvärdering av behandlingsprogrammet Cool Kids Program
Institutionen för psykologi Gruppbehandling av barn och ungdomar med ångeststörningar En utvärdering av behandlingsprogrammet Cool Kids Program Lars-Olov Lomvi Psykoterapeutexamensuppsats Vol II (2007):05
Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD
IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt
SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt Eleonor Arén, samordnande sjuksköterska, Comos Kajsa Ådahl, projektledare, CHAP, Uppsala Universitet Cosmos asyl-och integrationshälsan
Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
10 november 13 januari 2011
STOCKHOLMS UNIVERSITET Masterprogrammet Psykologiska institutionen Höstterminen 2010 Delkurs 7,5hp Anvisningar till kursen (smärre ändringar kan ske) Interpersonella processer ur ett anknytningsperspektiv
Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister
Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra
Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer
Översättning av Transgender Congruence Scale (TCS) till svenska enligt WHO:s riktlinjer Södersten M a,b, Johansson A c, Beckman U d, Östberg P b, Dhejne C c,e a Funktionsområdet Logopedi, Karolinska Universitetssjukhuset,
Effektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet
Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet Sara Elofsson enhetschef/socialpedagog Maria Heiver enhetschef/psykolog 2018-06-04 Barn- och ungdomshälsan Innehåll Om barn- och ungdomshälsan Bakgrund till
Ungdomars psykiska hälsa och skolprestation
Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Ungdomars psykiska hälsa och skolprestation En studie baserad på Liv och Hälsa ung 2015 Författare: Emma Lehto Karin Öman Handledare: Helena Fabian Examinator:
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER
ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS
FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder
FLACC Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder (McGrath et al, 1996) En beteendeskattning är värdefull om självskattning är tveksam
HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet
HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15 Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet Deltagare All gravida kvinnor vid MVC 1983 med beräknad nedkomst
BUSA är ett nationellt kvalitetsregister
BUSA ett nationellt kvalitetsregister över ADHD och dess behandling Jan-Olov Larsson 1 Tobias Edbom 2 1 Leg läkare, docent i Barn- och Ungdomspsykiatri, Karolinska Institutet och överläkare på BUP Farsta,
Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga
Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga Ingela Furenbäck Presentationen utgår från socialstyrelsens skrift: Systematisk uppföljning beskrivning och exempel (Glad, 2014) Syftet är
ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet
ADHD och stress Johan Isaksson Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet ADHD och stress Stressor Upplevd stress Stressfysiologisk respons Upplevelse av den fysiologiska responsen
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige. Ett förslag till allmän hälsokontroll av 4-åringar
Att följa, stimulera och bedöma språkutveckling en uppgift för barnhälsovården i Sverige Monica Westerlund, leg logoped, docent vid Medicinska fakulteten, Uppsala universitet monica.westerlund@kbh.uu.se
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö
Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser
Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser Elin Vimefall Örebro Universitet 2017-11-08 1 Vad är en samhällsekonomisk analys? Svarar på frågan om ett projekt är samhällsekonomiskt lönsamt eller ej.
Klaraverksamheten. Skola och socialtjänst i samverkan för helhetslösningar och gemensamma mål för barn i risk i skola och hem.
Klaraverksamheten Skola och socialtjänst i samverkan för helhetslösningar och gemensamma mål för barn i risk i skola och hem Ulf Axberg 2016 Innehåll Uppdraget... 3 Hur tog vi oss an uppgiften?... 3 Vad
Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger?
Välkomna till konferensen Ställer vi frågor om sex, våld och droger? 2016-10-26. Organisation Social utveckling Verksamhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Enhetschef Alkohol, narkotika, dopning och
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
"Effekter av universellt föräldrastöd till föräldrar till flickor och pojkar i mellanbarndom och tidiga tonår avseende deras psykiska hälsa " 0.
Reviderad forskningsplan avseende Insatser till föräldrar med barn i mellanstadieåldern och de tidiga tonåren. Effekter av föräldrastöd med avseende på risk- och friskfaktorer samt psykisk hälsa (HFÅ 2010/96)
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa EBM: val mellan minst två alternativ Patientens erfarenheter preferenser EBM Professionens beprövade