Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI

Transkript

1 Psykiska ohälsa i förskolan Tidig upptäckt Tidiga Insatser TUTI Berit Gustafsson, Distriktssköterska, Barnsjuksköterska Steg 1 Psykoterapi Vårdenhetschef BUP Höglandet Doktorand Linköping

2 TUTI - Projektets Syfte Definiera psykisk hälsa-ohälsa hos små barn Är mätningar av barns problembeteenden ett pålitligt sätt att mäta små barns psykiska ohälsa? Hur många barn i förskoleåldern i Sverige har psykisk ohälsa, definierat som olika typer av beteendeproblem? Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp i och/eller utanför Förskolan? Dokumenterat? Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp respektive inte får hjälp? Vad kännetecknar god samverkan runt barn som har problem med psykisk hälsa

3 Hälsobegreppet Definitioner Psykisk hälsa Upplevelse av meningsfullhet i tillvaron, delaktighet i samhället och upplevelse av att ha förmåga att hantera livets normala motgångar Psykisk ohälsa Brister i hälsan, med ohälsa avses brister i en eller flera av hälsans komponenter (socialstyrelsen) Salutogena perspektivet menar att en individ aldrig är helt frisk eller helt sjuk utan rör sig mellan dessa två poler, frisk och sjuk. Fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet (Antonovsky)

4 Psykisk ohälsa hos små barn Vad vet vi? Barn till psykiskt sjuka och till personer med missbruksproblem är en riskgrupp för psykisk ohälsa Socioekonomiska förutsättningar och grupptillhörighet spelar ibland roll Enbart titta på diagnoser ger en underrapportering. Identifiera enskilda beteenden ger en högre prevalens Systematisk kunskapsöversikt för att kartlägga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i Sverige från av Kungliga Vetenskapsakademins Hälsoutskott visade mycket få studier som omfattande förskole- och lågstadiebarn. Utvecklingen av barns psykiska hälsa är ofullständigt utforskad, speciellt vad gäller åldersgruppen 0-10 år.

5 Vad visar forskningen om barn och ungdomars psykiska ohälsa i Sverige? Psykisk ohälsa har inte minskat bland barn och ungdomar. Tonårsflickor självskattar mera nedstämdhet och oro Sjukhusvården för depression hos flickor har ökat Även pojkarnas symtom ökat, men inte lika kraftigt Andelen tonåringar som sökt öppenvård BUP för ångest/depression har ökat för båda könen Självmordsfrekvensen oförändrad i ungdomsgruppen då den minskat för övriga åldersgrupper

6 Folkhälsoinstitutets Studie, Psykisk hälsa 86% av år 6 och 80% av år 9 i Sverige Använde internationellt validerat instrument, SDQ Strenght and difficulties questionnaire Förekomsten av psykiska problem var högre i år.9 för både pojkar och flickor Emotionella problem 15% flickor, 3% pojkar år 9. Uppförandeproblem 14%pojkar och 7%flickor år 9. SDQ tar upp områden som visat sig spela roll för psykiska hälsan

7 SDQ Strenght and difficulties questionnaire, 25 frågor i fem problemskalor mäter beteendeproblem: Emotional känslomässiga, Conduct uppförande, beteende Hyperactivity - hyperaktivitet Peer problems kamratrelationer Prosocial sociala färdigheter

8 SDQ Är mätningen av barns beteendeproblem pålitligt - TUTI SDQ har tidigare ej validerats och reliabilitetstestats för barn i åldern 1-3 år 84% av Förskolepersonalen skattade de 25 frågorna som relevanta oavsett ålder Preliminära data visar att SDQ fungerar som mätmetod av förskolepersonal även i åldern 1-3 år

9 SDQ helskala Beteendeproblem - TUTI 663 barn i studien varav 340 pojkar och 323 flickor Inga Beteendeproblem 84% Gränsvärde 7% Beteendeproblem 9% Totalt hade 16 % Beteendeproblem Det finns barn som har svårt i sitt vardagsfungerande trots låga poäng i SDQ och vice versa.

10 SDQ Emotional Symtom Scale, Känslomässiga Problem Frågor i Förskolepersonalens enkät Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt otrygg Rädd för mycket, är lättskrämd

11 SDQ Conduct Problems Scale uppförande, beteende Frågor i Förskolepersonalens enkät Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem Säger ofta emot vuxna Kan vara elak mot andra

12 SDQ Hyperactivity Scale Frågor i Förskolepersonalens enkät Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig Lättstörd, tappar lätt koncentrationen Kan stanna upp och tänka sig för innan han/ hon gör olika saker Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga

13 SDQ Peer Problems Scale - Kamratproblem Frågor i Förskolepersonalens enkät Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv. Har minst en god vän (kamrat) Vanligtvis omtyckt av andra barn Blir retad eller mobbad av andra barn Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn

14 SDQ Prosocial Scale Sociala färdigheter Frågor i Förskolepersonalens enkät Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor Delar gärna med sig till andra barn (tex. godis, leksaker, pennor) Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Snäll mot yngre barn Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, barn)

15 Tilläggsfrågor SDQ 1-3 år Gnäller ofta Passiv, drar sig undan Kan hålla gemensamt fokus Trotsig

16 50 identifierade barn med beteendeproblem rekryteras- Inklusionskriterier Barn som reagerar ogynnsamt på miljöfaktorer, anknytningsproblem (överdrivet hämmat och vaksamt eller ohämmat beteende och distanslöshet) Svårigheter i föräldra-barn samspel Barn med egna problem med socialt samspel/ömsesidighet Avvikelser när det gäller delad uppmärksamhet Temperamentsvariationer, explosiva utbrott, kraftiga svängningar i stämningsläge, sömnproblem

17 50 identifierade barn med beteendeproblem rekryteras- Inklusionskriterier, forts. Störningar av aktivitetsnivå, impulsivitet som stör omgivningen, eller underaktivitet Emotionella problem, onormal rädsla, ängslighet, klängighet Depressiva tecken Motoriska svårigheter (stel mimik eller klumpighet) Perceptuella problem (överkänslighet ljud, ljus, kroppsberöring, matproblematik) Allmänna utvecklingsproblem/psykomotoriska utvecklingsförseningar Barnet brukar medvetet våld mot andra vuxna och barn

18 Samverkan - Barn med identifierad psykisk ohälsa En gång var 5:e månad får personalen och övriga aktörer kring barnet, BHV, BUP, HAB svara på frågor om hur de samverkar kring barnet och familjen Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp? Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp respektive inte får hjälp? Veta vad som kännetecknar god samverkan runt barn som har problem med psykisk hälsa

19 Föräldrafrågor Disabkids Smiley Module 5 frågor PSE Parent self efficacy, 6 frågor enbart Hur jag ser på mig själv som förälder ASQ Attachment Style Qesttionnaire 40 självskattande Relationsfrågor till de 50 föräldrarna.

20 1 TUTI Tidig upptäckt tidig insats TACK! tyr Projekt i samarbete CHILD Högskolan Jönköping Jönköpings läns landsting

21 Bild 20 1 ike Gustafsson;

22 Referenser Achenbach, T. M., & Rescorla, L. A. (2000). CBCL - Preschool forms and profiles. Burlington, VT: University of Vermont, Research Center for Children, Youth, & Families Almqvist, L. (2006) Patterns of engagement for chioldren with and without developmental delay. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 3(1), Essau, C., Olaya, B., Pauli, G., & t, Ollendick. (2011). Psychometric properties of the Strength and Difficulties Questionnaire from five European countries. International Journal of Methods in Psychiatric Research, 21(3): Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special support Prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica 99,

23 Referenser forts. Nordens Barn Tidiga insatser för barn och familjer. Utgivare: Nordens Välfärdscenter Rothenberger, A., Becker, A., Erhart,M., Wille, N., Ravens- Sieberer, U & the Bella study group. (2008). Psychometric properties of the parent strengths and difficulties questionnaire in the general population of German children and adolescents: results of the BELLA study. Eur Child Adolesc Psychiatry [Suppl 1] 17: Ullenhag, A., Almqvist, L., Granlund, M., & Krumlinde, L. (accepted) Evaluation of the cultural validity of the Children s Assessment of Participation and Enjoyment/Preferences for Activities of Children, CAPE/PAC for Swedish children. Scandinavian Journal of Occupational Therapy