Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014
|
|
- Siv Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014
2 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av verksamheter med första linje-uppdrag... 7 Instrument... 7 Resultat från utvärderingen... 8 Översikt... 8 Resultat Resursenheten barn och unga Kontaktorsak Insats Mått på psykisk hälsa SDQ C-GAS Resultat BUSC Kontakt Insats Mått på psykisk hälsa SDQ C-GAS Resultat Ungdomsmottagning Översikt Kontakt Insats Mått på psykisk hälsa CORE-OM C-GAS Resultat Barn- och mödrahälso-vården Översikt Kontakt Insats Mått på psykisk hälsa
3 Nästa steg Når vi rätt målgrupp? Är vi tillgängliga? Hur ser samarbetet med övriga aktörer ut? Har vi rätt kompetens för att möta de barn och unga som söker hjälp? Tabeller Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) 20 Tabell 7. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Tabell 8. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde) Tabell 9. C-GAS Medelvärde efter kön Tabell 10. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal)
4 Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 26 Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Tabell 17. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Tabell 18. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde) Tabell 19. C-GAS Medelvärde efter kön Tabell 20. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 40 Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 24. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 25. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Tabell 26. CORE-OM skattningar genomförd av barnet/ungdomen vid första besök (medelvärde) Tabell 27. C-GAS Medelvärde efter kön Tabell 28. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Tabell 29. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön Tabell 30. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 52 Tabell 31. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Tabell 32. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 33. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Figurer Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet... 8 Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön 9 Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)
5 Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Figur 10. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom Figur 11. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder Figur 12. C-GAS Lådagram från resultatet vid första och senaste besök Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Ta bort? Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Figur 20. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom Figur 21. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder Figur 22. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Figur 30. CORE Lådagram över delskalornas spridning uppdelat efter kön Figur 31. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Figur 32. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Figur 33. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) Figur 34. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Figur 35. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Figur 36. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Figur 37. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
6 Inledning Samhällets insatser till barn och unga som drabbas av lätt till medelsvår psykisk ohälsa är ofta bristfälliga, de får ofta vänta länge och tvingas ofta kämpa för att få den hjälp de behöver. Upplevelsen är att barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa faller mellan stolarna då det saknas strukturer för att möta dessa barn och unga på rätt nivå. Många kommuner och landsting har under de senaste åren arbetat med att utveckla en nivå av stöd mellan de generella insatserna och specialistnivån för barn och ungas psykiska hälsa, den så kallade första linjen. Tanken med att utveckla en första linje är att stöd och hjälp ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid till de barn och unga som behöver det. Barn och ungas behov av stöd och vård vid psykisk ohälsa kräver att kommun och landsting samarbetar och gemensamt tar ansvar för att tillgängliggöra rätt insatser i rätt tid. Skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver därför samverka för att utveckla en fungerande första linje. Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga I juni 2011 träffade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen (Socialdepartementet) en överenskommelse om ett treårigt arbete med synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Projektets övergripande mål är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas på ett sådant sätt att unga och deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver det. Ett femtiotal kommuner och landsting medverkar i projektet. Idag finns det stora lokala och regionala variationer i hur man organiserar och tillgängliggör insatser inom första linjen. Under åren genomfördes Modellområdesprojektet psykisk hälsa barn och unga i fjorton geografiska områden tillsammans med SKL. Målsättningen med projektet var att skapa ett underlag för olika modeller för hur första linjen kan organiseras i områden med skilda geografiska och demografiska förutsättningar. Under Psynkprojektet psykisk hälsa barn och unga som pågår är nästa steg att påbörja arbetet med att utvärdera första linjens verksamheter och insatser. Första linjen Första linjen är den eller de verksamheter eller funktioner som har till uppgift att vara de som först tar emot barn, unga eller familjer som söker hjälp för att ett barn eller en ungdom mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra grundläggande utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av problematik och tillstånd av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan uppstå i olika stadier av ett barns liv. Barn och unga har under sin uppväxt kontakt med olika typer av offentliga verksamheter som har möjlighet att upptäcka och ge insatser vid psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att både kommunala och landstingsdrivna verksamheter aktivt deltar i arbetet med att utveckla första linjen. Parallellt med arbetet att
7 bygga upp och utveckla första linjen inom landstinget och kommunen pågår även ett arbete med att öka samarbetet mellan de två huvudmännens verksamheter. Att upptäcka och ge insatser i tid kräver ofta ett samarbete mellan olika verksamheter. Ett tydligt exempel på ett sådant samarbete är skolans möjlighet att upptäcka barn som riskerar eller har indikerad psykisk ohälsa och hjälpa dessa vidare till verksamheter inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. Som en del av det utvecklingsarbete som bedrivs genom Psynkprojketet pågår ett arbete med att utveckla första linjen inom kommun och landsting. En del av det arbetet fokuserar på att ta fram gemensamma mått för att utvärdera effekten av de insatser som ges inom första linjen. 13 geografiska områden och 27 kommunala och landstingsdrivna verksamheter runt om i Sverige deltar i arbetet. Utvärderingen är ett led i att utveckla verksamheterna och att säkerställa att de insatser som erbjuds inom första linjen är effektiva i sitt mål att stödja barn och unga. Utvärderingen kan användas av respektive område för att utveckla och förbättra den egna verksamheten och som underlag för att förankra första linjen i respektive kommun och landsting. Syftet är också att genom att beskriva olika verksamheter sprida kunskap och erfarenhet för hur man kan bygga upp och utveckla en första linje i de områden i Sverige där insatser på första linjen ännu inte är utvecklade
8 Utvärdering av verksamheter med första linje-uppdrag Utvärderingen av första linje-verksamheter har skett i tre omgångar under , två förberedande under 2013 och en huvudomgång under mars till september I den här rapporten presenteras en sammanställning av data från BUSC som samlats in under huvudomgången, mars till september Under mätperioden genomfördes en utvärdering i 27 verksamheter med ett uppdrag att möta barn/ungdomar och föräldrar som söker hjälp inom första linjen. Under utvärderingen samlade verksamheterna in information genom att använda gemensamma formulär och instrument. Utvärderingen bygger på att man vid första och uppföljande besök använder sig av dessa formulär och instrument för att samla information om de insatser som ges i verksamheten. Nedan följer en beskrivning av vilken information som har samlats in och på vilket sätt. Instrument För att samla in information kring vem som kommer till verksamheten och vilken typ av insats barnet/ungdomen eller föräldern har fått används en enkät framtagen specifikt för utvärderingen. Enkäten vill fånga upp basinformation om barnet/ungdomen, information om hur kontakten hanterats och hur kontakten fortgått. Det gemensamma mått som valts för att mäta hur de barn/ungdomar som kommer till verksamheterna mår är de formulär som kallas för Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Clinical Outcome in Routine Evaluation Outcome Measurement (CORE-OM) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS). SDQ och CORE-OM är liknande instrument men åldern som de kan användas på skiljer sig. För verksamheter som träffar ungdomar och unga vuxna över 18 år används skattningsformuläret CORE-OM och verksamheter som endast träffar barn under 18 år använder SDQ. Skattningar med hjälp av antingen SDQ eller CORE-OM gjordes vid både första och uppföljande besök. Även C-GAS skattades vid första och uppföljande besök av den som gav insatsen, det gjordes för samtliga åldersgrupper. Den information som samlats in med hjälp av SDQ/CORE-OM, C-GAS och enkäten sammanställdes efter mätperiodens slut den 30 september Därefter genomfördes en genomgång av all sammanställd data. Utfallet från denna genomgång finns under rubriken resultat
9 Resultat från utvärderingen Översikt Mellan mars och september 2014 har 194 barn, ungdomar eller föräldrar kommit i kontakt med första linjen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden. Det vill säga alla de barn, ungdomar och föräldrar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin insats under mellan mars till september. De verksamheter i Angered som in gått i utvärderingen är Resursenheten barn och unga (Socialtjänsten), Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC), Ungdomsmottagningen och Psykologerna på Barn- och mödrahälsovården. Dessa fyra verksamheter skiljer sig i uppdrag och kommer därför att presenteras var för sig. Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet Till Resursenheten barn och unga kom den under mars till september 50 barn, till BUSC 41, till Ungdomsmottagningen 49 och till Barn och mödrahälsovården
10 Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön
11 Resultat Resursenheten barn och unga De fyra verksamheterna kommer att presenteras var för sig och först presenteras resultatet från Resursenheten barn och unga. Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 42 procent flickor/kvinnor och 56 procent pojkar/män. Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 21 42,0 Pojke/man 28 56,0 Ej angivet 1 2,0 Total ,0 De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 0 och 20 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 8,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 8,9 år jämfört med 7,8 år. I figur 3 och tabell 2 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt. Bland flickorna/kvinnorna är det flest som kontaktar verksamheten i åldersgruppen
12 Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år år år år år år år år Total På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På Resursenheten barn och unga har 5 antal upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september Denna uppföljning har skett med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar som fått en insats på verksamheten har följts upp i 10 procent av fallen
13 Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På Resursenheten barn och unga har de träffat socionom/kurator, psykolog, specialpedagog, och sjuksköterska. Flest besök skedde hos en socionom/kurator då 86 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan. Den som gav insatsen träffade i 10 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men behandlarna har också träffat föräldrarna, i 48 procent av fallen träffade behandlarna både barn/ungdom och föräldrar under insatsen. I 18 procent av fallen träffade behandlaren endast föräldern. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet uppnåtts, som 44 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 4 har 17 procent av barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket. En stor andel har också angivit annan orsak. Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontaktorsak Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på
14 barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För Resursenheten barn och unga är det vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet. Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 6. På Resursenheten barn och unga är det vanligast med att kontakten kommit från MVC/BVC och Socialtjänstens myndighetsutövande gren
15 Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Det är vanligast är att kontakten togs genom remiss från annan verksamhet men det är i stort sett lika vanligt med tidsbokning eller telefonintervju. Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till Resursenheten barn och unga i Angered? I figur 8 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt
16 Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för verksamheten är familjerelaterad problematik, det vill säga 36 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på Resursenheten barn och unga hade familjerelaterad problematik. Andra vanliga kontakorsaker än: relationsrelaterad problematik och skolrelaterad problematik. De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är familjerelaterad problematik vanligast med 48 procent och för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad problematik (39 procent) och skolrelaterad problematik (36 procent). Se tabell 3 för ytterligare information om skillnaden mellan könen. Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
17 Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression Koncentrationssvårigheter/överaktivitet Relationsrelaterad problematik Psykosomatisk problematik Självdestruktivs beteende Familjerelaterad problematik Oro/ångest Stressrelaterad problematik Matrelaterad problematik Aggressivitet Dålig självkänsla Skolrelaterad problematik Kris Sömnproblem Rädsla Missbruk Annan
18 Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande samtal till föräldrar som ges i 67 procent av fallen
19 Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Insats Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Konsultation till annan aktör Gruppverksamhet för föräldrar Gruppverksamhet för barn/ungdom Funktionell Familjeterapi (FFT)
20 Barnorienterad Familjeterapi (BOF) Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag Samspelsbehandling föräldrar och barn Strukturerad vård- och omsorgsplan Samordnad individuell plan (SIP) Medicinsk bedömning Kostrådgivning/konstsamtal Hälsosamtal Insats från sjukgymnast Stödjande samtal till barn/ungdom Stödjande samtal till föräldrar Stödjande samtal med familj Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk Systematisk psykologisk behandling, kognitiv Kartläggning/utredning Specialpedagogisk insats Systematisk psykologisk behandling, annan Annan Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet och barnet eller ungdomens behov. På Resursenheten barn och unga är det genomsnittliga antalet besök 6,6 stycken. Av dessa har 9 procent besökt verksamheten en gång. Den som genomförde flest antal besök hade 28 träffar
21 Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Antal Medelvärde Antal besök 43 6,6 Mått på psykisk hälsa Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS) vid Resursenheten barn och unga i Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår. SDQ SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och 17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år. SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet, kamratproblem samt styrkor som benämns som prosocialt beteende, som till exempel omtänksamhet och generositet. Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman i en total där 40 är den högsta möjliga problematik. Det har totalt genomförts 26 SDQ-skattningar på Resursenheten barn och unga i Angered vid första besöket. Detta inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv. Totalt antal SDQ-skattningar genomfört av barnet själv är 10 och av förälder 16. Ingen lärare gjorde en skattning. Totalt genomfördes 12 uppföljande skattningar av SDQ, dvs. i 46 procent av fallen följdes den första skattningen upp. Av de 50 barn/ungdomar som kom till Resursenheten barn och unga i Angered mellan mars och september 2014 genomfördes minst en SDQ-skattning för 19 barn (38 procent). Av dessa barn/ungdomar fick 9 barn (47 procent) en uppföljande skattning av SDQ. Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Första besök Uppföljande besök Självskattning 10 5 Föräldraskattning
22 Lärarskattning 0 0 Totalt I tabell 7 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 7. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Totalt Emotionella symptom 4,90 Uppförandeproblem 3,10 Hyperaktivitet 4,40 Kamratproblem 3,80 Prosocialt beteende 8,20 Problem i vardagen 3,67 Total SDQ 16,20 Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 8. I det fallet skattar föräldrarna barnens problematik som lägre. Det betyder dock inte att barnen och föräldrarna har olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQ-versionerna har gör att det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i de olika versionerna. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 8. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde). Totalt Emotionella symptom 4,75 Uppförandeproblem 2,63 Hyperaktivitet 4,94 Kamratproblem 3,44 Prosocialt beteende 7,56 Problem i vardagen 3,46 Total SDQ 15,75 Lådagramen i figur 10 och 11 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av SDQ-skattningen. Lådagram Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln Första visar linjen var i 50 Angered procent av resultaten sammanställning hamnar. I av den verksamhetsstatistik horisontella linjen på från respektive mars sida till om september 2014 rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger 21 medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i lådagrammet.
23 Figur 10. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom. Figur 11. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder. C-GAS C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste
24 månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex , 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. C- GAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger. Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 22 barn eller ungdomar på Resursenheten barn och unga i Angered. Tabell 9. C-GAS Medelvärde efter kön Antal Medelvärde Flicka/kvinna 11 59,5 Pojke/man 11 57,0 Total 22 58,2 När man ser på fördelningen av skattningarna för C-GAS ser vi skillnaden mellan flickor/kvinnor och pojkar/män. Vanligast är ett C-GAS-resultat mellan Tabell 10. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Totalt 22 Totalt
25 Figur 12. C-GAS Lådagram från resultatet vid första och senaste besök. Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På Resursenheten barn och unga i Angered har 10 barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket, det betyder att 45 procent av alla skattningar följts upp
26 Resultat BUSC Nedan presenteras resultatet för Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC). Av de 41 barn och unga som sökt sig till verksamheten är 22 procent flickor/kvinnor och 78 procent pojkar/män. Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 9 22,0 Pojke/man 32 78,0 Total De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 4 och 16 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 10,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 9,8 år jämfört med 12,3 år. I figur 13 och tabell 12 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt eftersom det är för få tjejer/kvinnor
27 Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år år år år år år år år Total På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På BUSC har inga upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På BUSC har de träffat psykolog, läkare och sjuksköterska. Flest besök skedde hos en sjuksköterska då 95 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan
28 Den som gav insatsen träffade i alla fall träffade behandlarna både barn/ungdom och föräldrar under insatsen. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet har uppfyllts, dock har endast anledning till avslut angivits 4 gånger. Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontakt Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För BUSC är det vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet kontaktar verksamheten. I 8 fall har föräldrarna själv tagit initiativ till kontakt
29 Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 16. På BUSC är det vanligast med att kontakten kommit från elevhälsan eller skolan. Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)
30 Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste kontaktvägen på BUSC är remiss från annan verksamhet. Tidsbokning har skett i 2 fall. Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till BUSC? I figur 18 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för BUSC är koncentrationssvårigheter/överaktivitet, det vill säga 76 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på BUSC hade koncentrationssvårigheter/överaktivitet. En annan vanlig kontakorsak är skolrelaterad problematik. Se tabell 13 för ytterligare information om skillnaden mellan könen
31 Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
32 Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression Koncentrationssvårigheter/överaktivitet Relationsrelaterad problematik Psykosomatisk problematik Självdestruktivs beteende Familjerelaterad problematik Oro/ångest Stressrelaterad problematik Matrelaterad problematik Aggressivitet Dålig självkänsla Skolrelaterad problematik Kris Sömnproblem Rädsla Missbruk Annan
33 Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är insats kartläggning/utredning (100 procent) och medicinsk bedömning (83 procent). Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
34 Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Insats Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Konsultation till annan aktör Gruppverksamhet för föräldrar Gruppverksamhet för barn/ungdom Funktionell Familjeterapi (FFT) Barnorienterad Familjeterapi (BOF) Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag Samspelsbehandling föräldrar och barn Strukturerad vård- och omsorgsplan Samordnad individuell plan (SIP) Medicinsk bedömning Kostrådgivning/konstsamtal Hälsosamtal Insats från sjukgymnast Stödjande samtal till barn/ungdom Stödjande samtal till föräldrar Stödjande samtal med familj Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk Systematisk psykologisk behandling, kognitiv Kartläggning/utredning Specialpedagogisk insats Systematisk psykologisk behandling, annan Annan Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet och barnet eller ungdomens behov. På BUSC är det genomsnittliga antalet besök 2,8. Dock har endast 4 fyllt i antal besök. Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Antal Medelvärde
35 Antal besök 4 2,8 Mått på psykisk hälsa Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS) vid BUSC i Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår. SDQ SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och 17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år. SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet, kamratproblem samt styrkor som benämns som prosocialt beteende, som till exempel omtänksamhet och generositet. Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman i en total där 40 är den högsta möjliga problematik. Det har totalt genomförts 49 SDQ-skattningar på BUSC i Angered vid första besöket. Detta inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv. Totalt antal SDQskattningar genomfört av barnet själv är 16 och av förälder 33. Ingen lärare gjorde en skattning. Inga uppföljande skattningar av SDQ genomfördes. Av de 41 barn/ungdomar som kom till BUSC i Angered mellan mars och september 2014 genomfördes minst en SDQ-skattning för 39 barn (95 procent). Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Första besök Uppföljande besök Självskattning 16 0 Föräldraskattning 33 0 Lärarskattning 0 0 Totalt
36 I tabell 17 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 17. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Totalt Emotionella symptom 3,00 Uppförandeproblem 2,75 Hyperaktivitet 6,13 Kamratproblem 2,31 Prosocialt beteende 7,75 Problem i vardagen 2,60 Total SDQ 14,19 Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 18. I det fallet skattar föräldrarna barnens totala problematik som större. Det betyder dock inte att barnen och föräldrarna har olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQversionerna har gör att det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i de olika versionerna. Tabell 18. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde). Totalt Emotionella symptom 2,76 Uppförandeproblem 3,12 Hyperaktivitet 7,03 Kamratproblem 3,21 Prosocialt beteende 7,12 Problem i vardagen 3,09 Total SDQ 16,12 Lådagramen i figur 20 och 21 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av SDQ-skattningen. Lådagram Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln visar var 50 procent av resultaten hamnar. I den horisontella linjen på respektive sida om rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger 2014 medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i 35 lådagrammet.
37 Figur 20. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom. Figur 21. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder
38 C-GAS C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex , 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. C- GAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger. Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 41 barn eller ungdomar på BUSC i Angered med ett medelvärde på 68,3. Tabell 19. C-GAS Medelvärde efter kön Antal Medelvärde Flicka/kvinna 9 67,1 Pojke/man 32 68,6 Total 41 68,3 Vanligast bland barnen på BUSC i Angered är ett C-GAS-resultat mellan Tabell 20. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Totalt
39 Figur 22. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På BUSC i Angered har inga barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket
40 Resultat Ungdomsmottagning Översikt Mellan mars och september 2014 har 49 antal barn eller ungdomar kommit i kontakt med ungdomsmottagningen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden. Det vill säga alla de barn och ungdomar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin insats under mellan mars till september. Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 87,8 procent flickor/kvinnor och 12,2 procent pojkar/män. Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 43 87,8 Pojke/man 6 12,2 Total ,0 Av de barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 14 och 25 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 19,6 år. Flickorna/kvinnorna är något yngre än pojkarna/männen med en medelålder på 19,4 år jämfört med 21,3 år. I figur 23 och tabell 22 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi inte se att detta mönster återupprepas eftersom det är så få antal pojkar
41 Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år år år år år år år år Total På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På ungdomsmottagningen har 4 upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september Denna uppföljning har skett med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar som fått en insats på ungdomsmottagningen har följts upp i 8 procent av fallen
42 Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På ungdomsmottagningen har de träffat socionom/kurator och läkare. Flest besök skedde hos en socionom/kurator då 98 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan. Den som gav insatsen träffade i 97 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men behandlarna har också träffat föräldrarna, vid ett fall träffade behandlaren också föräldern. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet uppnåtts, som 52,5 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 24 har barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket eller remitterats vidare i ungefär lika stor utsträckning. Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontakt Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För
43 ungdomsmottagningen är det vanligast är att barnet eller ungdomen själv kontaktar verksamheten. Vid 12 fall togs kontakten genom en annan verksamhet. Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 26. På Ungdomsmottagningen är det ingen verksamhet är mycket vanligare än den andra när det gäller kontakt med verksamheten. Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)
44 Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste kontaktvägen på ungdomsmottagningen är tidsbokning eller telefonintervju. Möjliga kontaktvägar på ungdomsmottagningen är drop-in och remiss från annan verksamhet eller verksamhetsgren. Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till ungdomsmottagningen? I figur 28 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för ungdomsmottagningen är nedstämdhet/depression, det vill säga 47 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på ungdomsmottagningen hade nedstämdhet/depression. Andra vanliga kontakorsaker än: familjerelaterad problematik, oro/ångest och stressrelaterad problematik. De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är nedstämdhet/depression och oro/ångest för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad problematik, familjerelaterad problematik, stressrelaterad problematik och dålig självkänsla. Se tabell 23 för ytterligare information om skillnaden mellan könen
45 Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)
46 Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression Koncentrationssvårigheter/överaktivitet Relationsrelaterad problematik Psykosomatisk problematik Självdestruktivs beteende Familjerelaterad problematik Oro/ångest Stressrelaterad problematik Matrelaterad problematik Aggressivitet Dålig självkänsla Skolrelaterad problematik Kris Sömnproblem Rädsla Missbruk Annan
47 Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den absolut vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande samtal till barn/ungdom. Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)
Föräldrastöd i Jönköping
Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska
Läs merBilaga 1: Diagram och statistiska uppgifter från SDQ analysverktyget, referensvärden mm.
A1: Barnens självskattning vid första mättillfället (Svar inkom från totalt 17 barn vid första mättillfället.) A2: Barnens självskattning vad andra mättillfället (4 barn hade hoppat av och endast 13 svarade
Läs merSOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17
SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE
Läs merFörsta linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa
Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa - Ansvarsfördelning, målgrupp och insatser (arbetsmaterial) 1 Sammanfattning 2 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 En ny modell... 6 Första linjen...
Läs merVåra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014
2015-07-20 1 (10) PM Jane Harvey Sociala kvalitetsenheten Socialnämnden Våra VIKTiga Barn rapport och utvärdering av verksamheten under 2014 Sammanfattning Våra VIKTiga barn är en verksamhet inom barn-
Läs merSamverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa
Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk
Läs merFörsta linjen unga, Karlstadsområdet
Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga
Läs merTilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom
Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom 1 Inledning Socialstyrelsen beskriver psykisk ohälsa som psykiska symtom som hindrar känslomässigt välbefinnande, optimal utveckling
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merSamordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merEvidens på första linjen unga VISIT Hagfors. Ulf Hjelm Psykolog
Evidens på första linjen unga VISIT Hagfors Ulf Hjelm Psykolog Välkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med? En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merVISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Läs merGunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)
Medverkande: Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Moderator Gunnel Löndahl öl BUP Malmö; konsultläk Första
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merUtvärdering av Barnhälsan
Utvärdering av Barnhälsan En pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa www.lio.se Sammanfattning Barnhälsan är en pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merVISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merVäntetider inom första linjen för barn och unga
Väntetider inom första linjen för barn och unga Bakgrund Mätning av väntetider och tillgängligheten inom första linjen för barn och unga under 18 år har pågått sedan 2014. I överenskommelsen 2015 mellan
Läs merDansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor
Dansterapi för f r unga pojkar med diagnosen ADHD och dansterapi för f deprimerade tonårsflickor Presentation på p konferensen Kulturen har en plats i vård v och behandling 13 oktober 2009 Professor Erna
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merStödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam
Läs merFoto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa
Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merUtbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända
Utbildningskatalog 2017 Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildning i flera led för effektiv kunskapsspridning Hälsa i Sverige för asylsökande och
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,
Läs merFörsta linjen för barn och ungas psykiska hälsa
Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Innehållsförteckning Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa... 0 framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt... 0 Inledning... 2 Historik
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merThe Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)
The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ) Tobias Edbom Mia Danielson 2014-05- 27 SDQ Strengths and difficulaes quesaonnaire Ger en uppfafning om barns psykiska hälsa och möjlighet af följa över
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merHLT- strukturerad samverkans modell
HLT- strukturerad samverkans modell Mellan förskola/skola, elevhälsa, socialtjänst och hälsocentral för att främja förebyggande och tidiga insatser för barn 0-16 år och deras familjer. HÄLSA LÄRANDE- TRYGGHET
Läs merSamverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II
Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II 2016-09-01 - - 2018-06-30 Barn och unga 6 18 år Fast konsultationstid med specialistnivån, BUP Samverkan med BUM vid behov Samverkan
Läs merRapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011
Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos
Läs merÖvergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Läs merAnvisningar manuell rapportering av väntetider inom första linjen
Anvisningar manuell rapportering av väntetider inom första linjen Version 1 (2018-05-30) Anvisningar manuell rapportering av väntetider inom första linjen Kort introduktion till dokumentet Dokumentet är
Läs merInformation till personal inom barnhälsovården Marks kommun
Information till personal inom barnhälsovården Marks kommun Rutiner under pilotprojekt Tidig upptäckt, tidiga insatser Inledning Syftet med projektet som har fått namnet Tidig upptäckt, tidiga insatser
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merFörsta linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa. Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in
Första linjens hälso- och sjukvård för barn och ungas psykiska hälsa Anna Jonsson Regional samordnare för Första linjen och En väg in Var kan jag få hjälp som passar bäst för mig? Första linjen eller Barn-
Läs merMotion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga
2015-09-22 Regionledningskontoret Motion: Dags att kartlägga och utveckla Första linjen för barn och unga Protokollsutdrag från regionstyrelsens sammanträde 2015-08-18 Tjänsteskrivelse 2015-06-05 Motion
Läs merVälkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med?
Välkommen till VISIT. Vad kan vi hjälpa dig med? VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. 2015-01-28 VISIT,
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs merMaria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se
Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016
Bildningsförvaltningen Centrala elevhälsan 2017-02-17 Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merUppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade
Läs merSkottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017
Skottlands modellen Vad innebär den? Varför är den intressant för oss i Sverige? Barndagen Karlskrona den 29 november 2017 Kjerstin Bergman Nationell samordnare regionalt utvecklingsarbete BoU Skottland
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merUngdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete
Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merFramtagande och genomförande
Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout
Läs merLandskrona. ca 43400 invånare. Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende
Landskrona ca 43400 invånare Kommunens prioriterade områden -Skola -Sysselsättning -Trygghet -Näringsliv -Boende Värdegrund BRA -Bemötande -Resultat -Ansvar Organisation Familjehemssektionen (Fosterhem)
Läs merUtvärdering Gröna Kortet. Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå
Utvärdering Gröna Kortet Inom Psynkprojektet - Barn i behov av sammansatt stöd Norrbottens Läns Landsting Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå Gröna kortet är: Rutiner och checklista för personal
Läs merÖverenskommelse inom området psykisk hälsa 2019
Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019 Beslutad av regeringen den 19 juni och av SKL den 19 juni 2019 2019-06-24 Avdelningen för vård och omsorg 1 Övergripande kring ÖK 2019 psykisk hälsa Fördelningen
Läs merVår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Läs merRedovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merPROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ
DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar
Läs merPsykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna
Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt
Läs merHandlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området
2013-11-15 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings
Läs merBarn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Läs merVägledning Anslutning till Signe för väntetider inom första linjen
Vägledning Anslutning till Signe för väntetider inom första linjen Kort introduktion till vägledningsdokumentet Dokument är framtaget för att förenkla för landsting/regioner att ansluta sig till Signeplattformen
Läs merVälkomna! Tema- ledsna och oroliga barn. Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa
Välkomna! Till lärandeseminarium 1 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- ledsna och oroliga barn Skellefteå 19.10 2011 Umeå 20.10 2011 Lycksele 26.10 2011 Program för dagen
Läs merSFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Läs merLOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE
Dokumenttyp: Rutin/Instruktion Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Barn och utbildningsnämnden Dokumentansvarig: Verksamhetschef Barn och elevhälsan Line Uski Torpe Gäller från: 2017-05 Diarienr: BUN 2017.48/690
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR
DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:
Läs merBARNFETMABEHANDLING OCH
BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med
Läs merSamverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013
Västbus Skaraborg Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Vårdsamverkan Skaraborg är en samverkansgrupp mellan Skaraborgs Sjukhus, Primärvården Skaraborg och kommunerna i Skaraborg.
Läs merBarn och unga, med psykisk ohälsa och dess vårdnadshavare ska erbjudas tidiga och samordnade insatser samt optimal hantering på rätt nivå.
Upprättat av Utfärdsdatum Sida 1 av 7 SIMBA- teamen inom ramen för SIMBA-modellen för tidiga och samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa Inledning För att på bästa sätt ge barn, unga och
Läs merKvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merGemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merUtlåtande från hälso- och sjukvården
Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver
Läs merSociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Individ- och familjenämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-15 Dnr: 2015/173-IFN-010 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Remiss
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merPsykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings län och
Läs merGemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)
Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...
Läs merÖverenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1
Datum 2011-05-23 Överenskommelse mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne gällande utredning vid misstanke om dyslexi 1 1. Överenskommelse mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Överenskommelse
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merMöt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?
Läs merFörsta linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial)
Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Innehållsförteckning Inledning... 2 Historik - Att bygga upp första linjen... 4 Fas 1 fokus
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merMotionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merArbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg
KOMMUNERNA OCH REGIONEN I GÄVLEBORGS LÄN Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg - antagen av Länsledning Välfärd 2016-10-14. 2016-10-14
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merBUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD
BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka
Läs mer