Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

Transkript

1 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan och aktivt arbete mellan berörda huvudmän. Gemensam ledning och styrning är en förutsättning och framgångsfaktor. Delad vision och gemensamma mål är viktigt. God synkronisering inom den offentliga sektorn kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt som syftar till att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och omsorgsbehov. Detta medför att våra gemensamma resurser nyttjas effektivt, samtidigt som vi ger våra barn och unga en god uppväxt. Bakgrund År 2010 och år 2011 tog hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnd 4, fram två rapporter med inriktning på hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i södra och mellersta Bohuslän. Rapporterna gäller på barn och unga med psykisk ohälsa. I oktober 2011 överlämnades rapporterna till SIMBA för vidare hantering. Föreliggande handlingsplan kan ses som ett led i SIMBAs arbete utifrån dessa barnrapporter. Barnet/den unge och dennes familj ska kunna få rätt insats i rätt tid utifrån en helhetssyn på barnets situation och behov. För att samtida insatser av olika huvudmän ska kunna synkroniseras behövs samverkan och samordning över vårdgivargränser och förvaltningar. En god samverkan omfattar bland annat tydliga mål, uppdrag och ansvarsfördelning. Detta förutsätter i sin tur kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och begrepp. Ovan nämnda barnrapporter visar på tydliga brister i samverkan och övriga samordningsfrågor. För att lyckas skapa förutsättningar för god samverkan och samordning krävs ett styr- och ledningssystem där det tydligt framgår vad som faller inom respektive huvudmans och funktions ansvarsområde. Det förutsätter att hela styrsystemet hänger ihop och att varje nivå svarar för sina kritiska samordningsuppgifter. Definitioner Begreppet psykisk ohälsa kan användas för psykiska symptom som påverkar en individ i olika grad, men ändå inte klassificeras som psykisk sjukdom. Vanliga symptom är oro, nedstämdhet, ängslan och sömnsvårigheter. Ofta används psykisk ohälsa också som ett vidare samlingsbegrepp som även inrymmer psykisk sjukdom som psykisk funktionsnedsättning. I handlingsplanen används psykisk ohälsa i den senare betydelsen.

2 Syftet med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att skapa en struktur, som främjar uppbyggnaden av ett välfungerande styr- och ledningssystem både på ledningsnivå och på operativ nivå. Ett styr- och ledningssystemet som fokuserar på samverkan och samarbete mellan olika huvudmän där både politiker och beslutsfattare arbetar för att ta tillvara barnet/den unges bästa utifrån ett helhetsperspektiv Mål SIMBA-området ska den 1/ ha en fungerande organisation för gemensam ledning och styrning. En organisation som utifrån en gemensam behovsanalys genomförd under år 2014 fattar beslut om åtgärder för att förbättra insatserna för psykisk hälsa hos barn och unga inom SIMBA-området. Pågående utvecklingsarbete inom SIMBA-området PRIO-medlen Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen. Målgruppen är barn och unga mellan 0-25 år som lider av, eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Satsningen PRIO har som syfte att förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg genom helhetslösningar. Regionen/landstinget och kommunerna i länet ska bland annat tillhandahålla webbaserad information eller motsvarande. I informationen ska det beskrivas var i landstinget och kommunerna barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd, hjälp och information. Det ska också finnas en plan för kommun och region/landsting där det gemensamma ansvaret och huvudmännens respektive ansvar tydliggörs. Västbusarbetet Västbus arbetar för att barn- och ungdomar med sammansatt psykisk, psykiatrisk och social problematik inte ska hamna mellan stolarna", det vill säga inte erhålla adekvat hjälp från de olika verksamheterna. För att lägga fokus på barnet ska chefer och medarbetare från socialtjänst, skola, elevhälsa, barn- och ungdomshabiliteringen (BUH), barn- och ungdomsmedicin (BUM) och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) med flera arbeta enligt Västbus riktlinjer. Målgruppen för Västbus riktlinjer är barn och unga vuxna till och med 20 år med sammansatt problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Familjecenterat arbetsätt Samordningen och samarbetet mellan kommunens och hälso- och sjukvårdens verksamheter som vänder sig till barn och familjer ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Med familjecentrerat arbetssätt avses att insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Målet är att förbättra uppväxtvillkoren för barnet genom att stärka familjen.

3 Familjecentral En familjecentral är en organisering av det familjecentrerade arbetssättet. Familjecentralen är en mötesplats för föräldrar/vårdnadshavare och barn. En mötesplats där föräldrar/vårdnadshavare har möjlighet att träffa andra i samma situation. Familjecentralen är en generell verksamhet med förebyggande och hälsofrämjande insatser. De enheter som vänder sig till föräldrar och barn 0-5 år är samlokaliserade i familjecentralen, mödra och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola, med flera. Inom SIMBA-området finns idag en familjecentral i Kungälvs kommun. Processer och diskussioner för att starta upp familjecentral pågår i övriga kommuner. Sociala investeringar tidiga insatser Tidiga insatser och sociala investeringar handlar om att ta fram metoder och verktyg för kommuner och landsting som ger förbättrade resultat för barns livskvalitet och ett minskat lidande samt främjar ett mer kostnadseffektivt resursutnyttjande. Sociala investeringar syftar till att främja tidiga insatser med tidiga avses tidigt i ålder eller tidigt i processen, det vill säga så långt det är möjligt innan problemen uppstår. Sociala investeringar innebär ett långsiktigt tänkande, till skillnad från den kortsiktighet som karaktäriserar traditionell budgetstyrning över ett eller två år. Det finns en strävan efter att med sociala investeringar komma bort från ett så kallat stuprörstänk, där exempelvis kommun, landsting och stat fattar beslut med enbart den egna organisationen i åtanke. Sociala investeringar uppmuntrar till samverkan eftersom det ofta är en aktör, till exempel en viss förvaltning i en kommun, som bär kostnaden, medan helt andra aktörer får ta del av de intäkter alternativt minskade kostnader samt hälsovinster som investeringen genererar. Sociala investeringar kan betraktas som ett sätt att bedriva systematiskt utvecklingsarbete, där man väljer metoder, prövar metoder och drar lärdom av de prövade metoderna. SOLTAKH Sociala investeringar De fyra kommunerna (Tjörn, Stenungsund, Kungälv och Ale) ingår i en nätverksgrupp med SOLTAKH:s kommuner, (Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Ale, Kungälv, Härryda). Gruppen har fokus på det sociala investeringsperspektivet och syftet har varit och är att skapa ett nätverk kring ämnet sociala investeringar. I nätverket ska ges möjligheter att utbyta erfarenheter, sprida omvärldsbevakning samt stärka varje kommun i det fortsatta arbetet kring frågorna. MiniMili I Ale kommun pågår ett arbete inom ramen för det sociala investeringsperspektivet där hälsooch sjukvården samt SKL (Sveriges kommuner och landsting) ingår. Arbetet syftar till att forma en psykosocialmedicinsk mottagning för ungdomar kallad MiniMili. MiniMili vänder sig till ungdomar upp till 25 år med risk- eller missbruk samt till deras familjer. Syftet med MiniMili är att ha fokus på prevention vilket innebär tidiga insatser tidigt i processen. Verksamheten ska erbjuda lättillgänglig rådgivning och behandling i öppenvårdsform med omfattande familje- och nätverksinriktat arbete. Insatserna ska vara både av medicinsk och av social karaktär. MiniMilis uppdrag kommer även att omfatta uppsökande arbete i syfte att nå ungdomen i ett tidigt skede.

4 På en övergripande nivå syftar investeringen i MiniMili till att skapa samverkansformer och möjligheter till ett förebyggande utvecklingsarbete inom och mellan olika huvudmän. Samarbetsparter i verksamheten kommer att vara skola, socialtjänst, ungdomsmottagning, BUP, primärvård, samt arbetsmarknadsenheten. Pågående arbete inom VGR Inom Västra Götalandsregionen (VGR) har Regionutvecklingsnämnden i uppdrag att ta fram ett förslag på hur VGR skulle kunna arbeta med sociala investeringar utifrån barn och ungdomars utveckling och hälsa. Ett förslag är på väg att tas fram av en arbetsgrupp och kommer att beslutas inom kort. Checklista för politiker och beslutsfattare En av erfarenheterna från utvecklingsarbetet kring barns och ungas psykiska hälsa i Psynkprojektet 1 är att många förtroendevalda och beslutsfattare tycker att området är svåröverskådligt och därmed svårbemästrat eftersom det omfattar så många delar av välfärdssystemet. Verktyg efterfrågas för att få en helhetsbild som stöd i beslutsfattandet. Ett material i form av en checklista är under framtagande i Psynkarbetet och syftar till att ge förtroendevalda och beslutsfattare vägledning både om situationen för barn och unga och om verksamheternas resultat. Utgångspunkten är att effektiv styrning kräver: En tydlig bild av nuläget. En idé om ett önskat läge på kort och längre sikt. Fastslagna strategier för att uppnå det önskade läget. Under synkroniseringsarbetet enligt förslag kommer materialet Checklista för beslutsfattare och politiker vara ett hjälpmedel för att främja en helhetssyn på de olika verksamheternas/huvudmännens insatser till barn och unga så att uppmärksamhet och resurser kan ledas dit förbättringsbehoven är störst. Fortsatt arbete Organisation För att arbetet ska kunna drivas framåt med tydliga mål behövs en organisering och struktur för det fortsatta arbetet. Styrgruppen för arbetet bör utgöras av SIMBA:s politiska samrådsgrupp. Den övergripande ledningsgruppen bör vara utvecklingsgruppen för barn och unga inom SIMBA. Referensgruppen bör bestå av grupp där lokala utförare från region och kommun ingår. Processledare som får sitt uppdrag från styrgruppen och även återrapporterar till den samma. 1 Psynkprojektet syftar på det arbete som bedrivits inom ramen för överenskommelser mellan Socialdepartementet och SKL: Modellområdesprojektet ( ) samt Psynk psykisk hälsa barn och unga ( )

5 Processledare, förslag till aktivitetsplan och process För att uppnå målet behöver en processledare tillsättas. Processledarens uppdrag blir att tillsammans med styrgrupp och övergripande ledningsgrupp ta fram förslag på hur organisationen ska utformas. Processledaren har också i uppdrag att ta fram den behovsanalys som ska fungera som underlag för lednings- och styrningsfunktionens organisation om aktiviteter I analysen ska dels behov hos barn och unga vad gäller psykisk hälsa belysas men också i vilken grad befintliga aktiviteter möter upp dessa behov. På så vis identifieras gap mellan behov och insatser. Processledaren bör vara anställd i SIMBA vilket skapar en naturlig arena och en neutralitet i kontakterna med kommunerna och VGR. Samabetspartners Vårdcentraler, ungdomsmottagning, BUP, BUM, BUH, socialtjänst, skola, kultur och fritid. Finansiering Inom ramen för PRIO-medlen har HSN 4 tildelats 435 tkr. För att kunna använda dessa pengar på ett optimalt sätt bör de hanteras inom ramen för SIMBA. Förslaget är att lägga dem på en processledare för att driva arbetet utifrån denna handlingsplan. Psynk/SKL kan bidra med följande med under 2014: - aktiv medverkan som bollplank i styrgrupp. - medel (ca 25 %) för att anlita kvalificerad senior projekt- eller processledning som kan fungera som katalysator för redan utvecklade kompetens och resurser. Förväntade lönekostnader inklusive PO Förväntad driftsbudget kr kr Förslag till Tidplan Arbetet bör till en början genomföras under Då det handlar om ett processarbete kan det vara aktuellt att även fortsätta arbetet med en processledare under januari 2014 processledaren börjar arbeta 30 april 2014 förslag till organisation beslutas 30 augusti 2014 gapanalys sammanställd, presenteras för lednings-/styrningsorganisationen 30 september 2014 organisationens funktion granskas, ev. revideringar beslutas 30 oktober 2014 förslag till aktiviteter för att minska gap presenteras 30 november 2014 beslut om aktiviteter för att minska gap 1 januari 2015 beslut om måluppfyllelse Arbetsgrupp i framtagandet av handlingsplan: Anna Lagerqvist, planeringsledare folkhälsa, Västra Götalandsregionen Birgitta Augustsson, temaledare tidiga insatser/sociala investeringar, Psynk/SKL I samarbete och konsultation med kansliet Psynk/SKL