Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Transkript

1 Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var nio till tio år gamla. Verksamheten för barnen var tre dagar i veckan. Utöver barngrupperna träffades barnens föräldrar i grupp och ledarna samverkade löpande med barnens lärare. Barnen fick hjälpas åt att döpa en maskot som användes under gruppverksamheterna den döptes till Greta, och projektet fick således också namnet GRETA. Bakgrund På Långbrottskolan hade BUS-ambassadörer identifierat flera barn som hade behov av en meningsfull fritid samt som på olika sätt var i behov av stöd att utveckla en bättre självkänsla och framtidstro. Barnen var inte inskrivna på Frita men en del stannade kvar på skolan efter skoltidens slut. Flera av föräldrarna var hemma och saknade jobb eller annan sysselsättning. En del av barnen for runt vind för våg och en del var bara hemma. Personalen på fritidshemmen såg det inte som en bra lösning att barnen skulle delta på ordinarie frita efter skolan. Dels för att föräldrarna var hemma och dels för att det var många barn inskrivna. Kommunens folkhälsosamordnare föreslog en riktad fritidsverksamhet som barnen skulle delta i tre dagar i veckan. Övergripande mål med projektet Att utveckla en riktad verksamhet för barn med behov av en meningsfull fritid samt stärka barnens självkänsla, tillit och framtidstro utifrån en helhetssyn som involverar barn, förälder och personal och fritid. Effektmål - barn - stärka barnets självkänsla - stärka barnets framtidstro - stärka barnets tillit till andra - att barnet lär sig hantera känslor (ilska, glädje, sorg och oro) - öka barnets fysiska aktivitet - att barnet lär sig leka - att barnet hittar minst en fritidssysselsättning

2 Effektmål - föräldrar - stärka föräldern i föräldrarollen - öka förälderns kunskap om skyddsfaktorer för barn - att hela familjen skapar tydliga rutiner - att hela familjen lär sig hantera ilska, glädje, sorg och oro - öka barn och förälderns kvalitetstid med varandra Effektmål - skola och personal - öka samverkan mellan föreningsliv och skola - stärka personalens roll i arbete med barn som lever i riskmiljöer Genomförande Skolans trygghetsgrupp överlämnade en lista med namn på barn till skolsköterskan. Skolsköterskan kontaktade därefter föräldrarna och erbjöd deras barn att delta i den riktade gruppverksamheten. Alla föräldrar fick information om att deras barn skulle delta i ett nytt projekt som skulle komma att utvärderas och följas upp och att en tät kontakt med föräldrar är viktig. De informerades om att ledarna ville träffa varje barns föräldrar enskilt inför starten och fyra gånger till i grupp med föräldrar till övriga barn och en gång till enskilt när verksamheten slutar för att följa upp hur det har fungerat. När ledarna träffade barn och föräldrar inför verksamhetens start fick föräldern uppskatta barnens svårigheter och styrkor genom att fylla i ett SDQ formulär. Föräldrarna fick berätta om sina barn och hur de upplevde att barnet mådde och om det fanns några särskilda behov som behövdes ta hänsyn till. Alla föräldrar informerades åter om hur viktiga de är i verksamheten och att en tät dialog mellan dem och gruppledarna är viktig. Alla föräldrar skrev på en samtyckesblankett om att gruppledarna vid behov har fått utbyta information med skolpersonal. Verksamheten har pågått på Långbrottskolan under läsåret 2012/2013 tre dagar i veckan (må, ti och on) klockan enligt följande start och sluttider; Start hösttermin: 1 oktober Slut hösttermin: 19 december Start vårtermin: 7 januari Slut vårtermin: 10 juni Verksamheten har pågått under höstlov, sportlov och påsklov samt under studiedagar. Barnen Det var 10 barn som erbjöds och tackade ja till att delta i verksamheten, två var 11 år födda 2001, fem var 10 år gamla, födda 2002 och tre var 9 år, födda Åtta av barnen var pojkar och två flickor. Från och med oktober till december deltog flickorna två dagar i veckan, en dag i veckan deltog de i kommunens ordinarie barn- och ungdomsstödsverksamhet. Från och med januari 2013 deltog flickorna i verksamheten tre dagar i veckan. Det två 11 åriga pojkarna avslutade sitt deltagande i verksamheten efter ett par träffar. En pojke hade redan en meningsfull fritid och den andra pojken skulle flytta från kommunen.

3 Gruppverksamheten En dag i veckan deltog barnen i gruppverksamhet med syfte att stärka självkänslan, sin framtidstro och de har fått jobba med olika må bra teman utifrån gruppens och individernas behov. Verksamheten leddes av två BUS-gruppledare. Vid två tillfällen i veckan deltog barnen i gruppverksamhet där de testade olika föreningsaktiviteter och lekte. Gruppen om åtta barn leddes då av två elever från årskurs 3 på barn- och fritidsprogrammet. Eleverna deltog i projektet och hade det som sitt projektarbete inom utbildningen. Syftet var att barnen skulle vara fysiskt aktiva och göra roliga saker på fritiden. Eleverna fick vid behov handledning av en av gruppledarna. Samtliga fem ledare träffades efter ca två månader och följde upp gruppverksamheten och de enskilda barnens behov för att hela gruppen och varje individ skulle ges förutsättningar att utvecklas på bästa sätt. Två gruppledare arbetade med föräldragruppen. En av gruppledarna var samma person som ledde barngruppen och handledde eleverna från barn- och fritidsprogrammet. Föräldrarna skulle träffas minst fyra gånger under projekttiden, det blev sex träffar mellan november och maj. Träffarna med föräldragruppen genomfördes tisdagar och onsdagar klockan samtidigt som barnen deltog i verksamheten. Det var föräldrarnas och barnens behov som var utgångspunkten i programmet. Under träffarna var mycket fokus på föräldrarollen, gränssättning, vad föräldrars ansvar är, självkänsla kontra självförtroende och hur man som förälder stärker barns självkänsla. Utöver föräldraträffarna har en av ledarna haft återkommande telefonkontakt med flera barns föräldrar, något föräldrapar hade behov av eget möte på grund av vuxenkonflikter och någon familj har haft behov av besök i hemmet. En gång per termin hade gruppledarna samverkansmöte med berörda lärare. Syftet med samverkan har varit att följa upp projektet och ha en dialog om lärarnas syn på föräldrarollen och om och i så fall hur föräldrarna har kunnat stärkas. Vid träffarna diskuterades även barnens behov och utveckling. Enskilda lärare kontaktade gruppledare vi behov av utbyte av information om barnen vid några tillfällen under projekttiden. Kartläggning Som kartläggning och uppföljningsinstrument har SDQ använts. SDQ är en bedömningsmetod som används för att mäta barn och ungdomars psykiska hälsa i form av svårigheter och styrkor. Svårigheterna är emotionella svårigheter (frågor om rädslor, ängslighet, huvudvärk, illamående och magont, oro och otrygghet), uppförande (frågor om känsloutbrott, lydnad, hur barnet är mot andra, om barnet ljuger eller stjäl), hyperaktivitet (frågor om rastlöshet, koncentration och impulsivitet/eftertänksamhet), kamratrelationer (frågor om kompisar, mobbing och om barnet är omtyckt av andra barn). Instrumentet mäter även styrkor som benämns som omtänksamhet och generositet (frågor om snällhet mot yngre, hjälpsamhet, vänlighet och generositet). Förälder, lärare och barnet själv har fyllt i SDQ formuläret vid projektstarten i oktober 2012 samt i samband med projektets slut i maj 2013.

4 Resultat av SDQ- scoring vid kartläggning och uppföljning Om inga svårigheter finns ska resultatet vara 0 för emotionella svårigheter, uppförande, hyperaktivitet och kamratrelationer. För omtänksamhet/generositet ska resultatet vara 10. I uppföljningen som gjordes i maj 2013 fick samtliga respondenter svara på om barnets problem blivit bättre eller sämre (fem skalor) sedan barnet började i verksamheten, de fick även svara på om information och kontakten med verksamheten gjort det lättare att leva med eventuella problem. Samtliga fick svara på om barnet den senaste månaden haft problem med känslor, med koncentration, beteende eller att komma överens och umgås med andra människor. Om de svarade att de haft problem fick de uppskatta i vilken grad de besvärades av svårigheterna och i vilken grad svårigheterna störde barnet i skolan, hemma, på fritiden och i kamratrelationer samt om svårigheterna blev en belastning för andra i barnets omgivning. Lärarbilden Barnens klassföreståndare beskrev flera av barnen som rastlösa och med koncentrationssvårigheter, flertalet av barnen uppvisade emotionella svårigheter såsom ängslighet och otrygghet vid första skattningen. Ett par av barnen hade vissa svårigheter med uppförande. Vid andra skattningen hade de emotionella svårigheterna minskat hos flera av barnen enligt lärarna, någon hade större emotionella svårigheter. När det gäller barnens uppförande i skolan är det oförändrat för flertalet av barnen, medan det för ett par har ändrats från ganska stora svårigheter till inga svårigheter alls. Tre av barnen hade stora svårigheter med hyperaktivitet i skolan, detta har blivit bättre för samtliga. En del av barnen hade svårt med kamratrelationer i skolan, detta verkar ha förbättrats under projekttiden. När det gäller omtänksamhet/generositet upplevdes de flesta barnen som generösa och omtänksamma och har inte förändrats märkvärt. På frågan om barnens problem minskat sedan verksamheten startade svarade samtliga lärare att problem var något eller mycket bättre. Samtliga lärare anser att Gretagruppen medfört att barnen fått ganska mycket hjälp att lättare leva med sina problem. Lärarna ansåg att barnen inte hade några eller små svårigheter med koncentration, känslor, beteende eller att komma överens med andra den sista månaden innan projektet slutade. Föräldrabilden Av föräldrarna beskrivs barnen som ängsliga och rastlösa. De har svårt att hantera känslor och några av dem får ofta känsloutbrott, en del blir ilskna och några gråter mycket. Föräldrarna ansåg inte att barnen hade stora svårigheter med uppförande. De saknar i vissa fall kamrater i sin egen ålder att leka med och något meningsfullt att göra på sin fritid. Under projekttiden anser samtliga föräldrar att barnens emotionella svårigheter har förbättrats, i vissa fall har stora svårigheter blivit små. Föräldrarna ser inga större förändringar på barens uppförande. När det gäller hyperaktivitet har en del av barnen blivit mer aktiva under projekttiden, någon har blivit mindre aktiv hemma och för en del har det inte skett någon förändring. De barn som har blivit mer aktiva var väldigt lugna när vi började, så föräldrarna ser det som positivt att de är mer aktiva nu. När det gäller kamratrelationer är det oförändrat eller små förändringar åt något håll för flertalet av barnen. För några upplevs försämringar när det gäller kamratrelationer. Flertalet av barnen är lika omtänksamma och generösa i andra skattningen som i första, det är någon försämring för några av barnen. Föräldrarna ansåg att barnens problem blivit mycket bättre eller något bättre sedan de började i Gretagruppen och de har fått ganska mycket hjälp att leva med sin problematik.

5 Barnen Barnens egen SDQ skattning visar att de i vissa fall känner sig oroliga och har svårt att koncentrera sig. Flera av barnen anser att de har vissa svårigheter med sitt uppförande När det gäller emotionella svårigheter upplever några en liten förbättring och några en liten försämring. Barnen upplever inte samma förbättring som de vuxna ser. För en del barn kan försämringen bero på att de blivit mer medvetna om hur de mår och känner sig i olika situationer. När det gäller barnens upplevelse av sitt uppförande är det små förändringar, någon tycker att uppförandet blivit sämre. När det gäller kamratrelationer har det skett små förändringar för flertalet av barnen. Någon som hade en del svårigheter med kamrater i höstas anser att det inte är några svårigheter alls nu. Fleratlet av barnen känner sig lika omtänksamma/generösa i andra mätningen som i första, ett par upplever en minskning. Fem av barnen har svarat att deras problem har blivit mycket bättre sedan de började i Gretagruppen. Två har svarat något bättre och en har svarat ungefär lika. På frågan om information och kontakten med verksamheten har gjort att det är lättare att leva med problemen har sex barn svarat ganska mycket bättre, en har svarat väldigt mycket bättre och en har svarat bara lite bättre. Barnen har svarat att de har små eller inga svårigheter alls med känslor, med koncentration, beteende eller att komma överens och umgås med andra människor den senaste månaden. De besväras bara lite eller inte alls av svårigheterna. Flertalet av barnen har svarat att de tror att omgivningen tycker att de är bara lite jobbiga på grund av svårigheterna. Utvärdering Gretaprojektet har utvärderats av barn, föräldrar, lärare och ledare. Barnen frågades om vad som varit bra, hur Gretagruppen kan bli bättre, om de vill fortsätta i höst och om de skulle rekommendera att andra att vara med i Gretagruppen. Flera svarade att aktiviteterna har varit bra och allt vi har pratat om. Några tyckte att gruppen skulle bli bättre om det var flera barn och någon tycker att det blir bättre om de får åka i väg mer till aktiviteter. De andra tycker att inget kan bli bättre och att de är bra som det är. Flertalet av barnen vet inte om de vill fortsätta i höst och någon vill göra det. Häften av barnen skulle rekommendera andra att vara med i gruppen och någon vet inte vad det betyder att rekommendera (när vi förklarade var svaret ja). Föräldrarna fick svara på frågor om sina barn, samt hur de själva upplevt föräldragrupperna. Sju av åtta barns föräldrar upplever att barnets självkänsla har förbättrats under projekttiden. De kommenterar det med att barnen tar för sig mer, pratar mer och är gladare, några har blivit lugnare. På frågan om barnets trygghet/tillit har förbättrats under projekttiden svarar fem av åtta barns föräldrar ja. De kommenterar det med att barnen är mindre ängsliga och är lugnare i flera situationer. Någon är tryggare med andra vuxna än föräldern På frågan om barnet lärt sig uttrycka känslor bättre under projekttiden svarar sju av åtta föräldrar ja. Föräldrarna kommenterar det med att barnet visar ilska, visar mer hur det känner och tänker och är mer kramig. Någon säger ifrån på ett tydligare sätt. Några har blivit bättre på att prata om saker i stället för att hålla det inom sig eller bara bli arg. På frågan om barnet har blivit bättre på att hantera känslor svarar samtliga barns föräldrar ja. De kommenterar det med att flera barn är bättre på att hantera sin egen ilska, några gråter inte lika ofta.

6 På frågan om barnet har en mer meningsfull sysselsättning nu än innan projektet startade svarar fem av åtta av barnens föräldrar ja på frågan. Projektet har ju medfört att de gör mer på sin fritid. Någon har börjat med aktiviteter som gruppen provat. Någon spelar instrument och några andra deltar i föreningar sedan tidigare. På frågor om föräldrar har lärt sig skillnaden mellan självkänsla och självförtroende svarar ungefär hälften ja och några är osäkra. (När detta repeteras med samtliga föräldrar på avslutningsmötet kan flertalet skillnaden). Flertalet av föräldrarna anser att de kan eller fått lära sig hur de kan stärka sitt barns självkänsla. Flera upplever att de har lättare att kommunicera med sitt barn nu än innan projektet startade. Flertalet av föräldrarna upplever att de har fått stöd i sin föräldraroll. Det har varit bra att diskutera med andra föräldrar samt fått prata med ledare enskilt vid telefonkontakt. Flertalet av föräldrarna anser att deras egen självkänsla blivit bättre och de har tydligare rutiner i familjen. Sju av åtta barns föräldrar skulle rekommendera andra att vara med i verksamheten om den blir permanent, den åttonde svarade kanske. Lärarna anser att projektet har varit bra för barnen. De framhåller att det är bra att någon annan ser och stöttar barnen utanför skolan. De tycker att det är bra att föräldrar och dom jobbar mot samma mål med stöd av andra. Analys av projektet De olika respondenternas uppfattning om samma individ skiljer sig åt, vilket påvisar vikten av att kartläggningar görs i större utsträckning för att fånga eventuell problematik. Något som kan vara bekymmersamt hemma behöver inte vara det i skolan och tvärtom. Barn kan uppleva svårigheter som inte vuxna upplever som någon svårighet för barnet alls. De vuxna upplevde en större förbättring än vad en del barn gjorde själva om man utgår från svaren på de olika påstående som ställs i SDQ-formuläret. Barn, föräldrar och lärare är eniga om att barnens problem blivit bättre sedan de startade i Gretagruppen och de är eniga om att barnen fått hjälp att leva med sina problem. Alla var även eniga om att barnen hade små eller inga problem alls med koncentration, känslor, beteende eller att komma överens med andra den sista månaden innan projektet slutade. Utvärdering av såväl barn som föräldrar visar på ett tydligt sätt att arbetet med att stärka barns självkänsla o sjävförtroende är ett långsiktigt arbete. Nästan samtliga barn upplever mer emotionella svårigheter vid avslut vilket kan förstås utifrån att de blivit mera medvetna om sin situation och sina svårigheter samtidigt som de anser att de fått hjälp genom projektet. Projektet har visat att intensivarbete på många arenor runt individen bidrar till positiv förändring.

7 Att tänka på vid fortsättning Bättre förankring med berörd skolpersonal, lärare bör/ska vara delaktiga i rekryteringsprocessen. Det bör/ska i möjligaste mån vara samma ledare som möter barn, föräldrar och lärare för att ledaren ska vara delaktig i helheten runt barnet. Samtliga involverade ledare ska vara med i hela processen för att undvika onödiga missförstånd och konflikter, ledarna bör ha ett delat ansvar i att kontakt med föräldrarna. Det bör finnas ekonomiska resurser till inköp och aktiviteter Flera föräldrar framhåller vikten av att arbeta parallellt med enskilda samtal med varje familj samt stöd genom föräldragruppen.