Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens

Transkript

1 Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin, A., Insulander, E., & Sandberg, A (submitted). Perspectives on entrepreneurial learning in the early years of education. Journal of Education and Human Development. Ehrlin, A., Insulander, E., & Sandberg, A (2015). Natural Science and Technology: An Interpretations of Entrepreneurial Learning in Early Years of Education. International Journal for Infonomics 1:1. 1

2 Syftet med studien Entreprenöriellt lärande är ett nytt begrepp för många lärare i skolan och förskolan. Vår studie bidrar med kunskap om hur lärare i förskola och grundskolans yngre år uppfattar och realiserar entreprenöriellt lärarande i praktiken. 3 Forskningsfrågor Hur tolkar svenska förskollärare och grundskollärare för de yngre åren begreppet entreprenöriellt lärande? Inom vilka områden menar förskollärare och grundskollärare för de yngre åren att entreprenöriellt lärande sker? Vilka möjligheter och hinder finns i realiserandet av entreprenöriellt lärande i skolor och förskolor? 4 2

3 Metod Studien genomfördes 2014 Tre förskolor med barn 3 5 år och två grundskolor, en förskoleklassgrupp och en F 3 grupp Nio förskollärare och tre grundskollärare deltog Stimulated recall metod Video + intervjuer (Meade and McMeniman, 1992). Det som filmades var aktiviteter eller verksamhet som lärarna menade var aktiviteter som inkluderade möjligheter för entreprenöriellt lärande. 5 Analys Tre kategorier som representerar lärarnas tolkning av begreppet entreprenöriellt lärande: (a) Entreprenöriellt lärande som entreprenörskap (b) Entreprenöriellt lärande som naturvetenskap och teknik (c) Entreprenöriellt lärande som personlig utveckling 6 3

4 Entreprenöriellt lärande som entreprenörskap Ett uttryck för ett lärande på riktigt med ett riktigt syfte Skolan ska inte vara en isolerad del av samhället Vad måste man lära sig för att bli veterinär eller dataingenjör? 7 Entreprenöriellt lärandesom naturvetenskap och teknik Entreprenöriellt lärande som något innovativt Uppfinna Att ha en idé som man kan realisera 8 4

5 Entreprenöriellt lärande som personlig utveckling Entreprenöriellt lärande ska utveckla kreativitet, fantasi, självkänsla och social utveckling. I förskolan relateras det bl.a. till det kompetenta barnet 9 Resultat Varje skola eller förskola har gjort sin egen tolkning och realisering av begreppet. Resultatet visar att lärarnas intentioner med en aktivitet ibland blir viktigare än de förmågor de menar att aktiviteten ska bidra med eller utveckla. En strategi kan vara att göra förskolan eller skolan synlig utåt mot samhälle, föräldrar, ledning eller politiker. 10 5

6 Entreprenöriellt lärande i svenska förskolor: Möjligheter och hinder för barns aktiva deltagande (Studie 1) Insulander, E., Ehrlin, A. & Sandberg, A. (2015). Entrepreneurial learning in Swedish preschools. Possibilities and constraints for children s active participation. Early Childhood Development and Care, DOI: / Utgångspunkt Förskollärare uppfattar att ett entreprenöriellt förhållningssätt kan stärka barns självförtroende så att de vågar och vill ta initiativ. handlar om att utveckla intressen och möjliggöra för barn att initiera och kontrollera aktiviteter. 12 6

7 Syfte och forskningsfrågor Bidra med kunskap om och hur barn ges stöd och erkännande i sitt arbete med att skapa mening kring sin omvärld. Vad är kännetecknande för de tre förskolorna gällande iscensättning och design? Vilka möjligheter och hinder för aktivt deltagande (agency) erbjuds barnen i de olika lärmiljöerna? 13 Metod Urval: 3 förskolor, 9 förskollärare Videodata: Förskola 1, 4 5 åringar: Snilleblixtar 90 minuter Förskola 2, 3 5 åringar: Drama + samarbetsövning, konstruktion 80 minuter Förskola 3, 3 5 åringar: Robotar 120 minuter 14 7

8 Förskola 1 Given arbetsprocess. Fast placering, se men inte röra, givet material, begränsad tillgång till verktyg, vänta på sin tur, individuellt arbete, lärare som realiserar barnens idéer. Barnen hindras delvis från att vara självständiga och ta initiativ, de erkänns därmed inte som kompetenta att realisera sina idéer. Samtidigt: Barnen som kompetenta uppfinnare. Samtal, frågor i fokus. 15 Förskola 2 Lilla rummet: Given arbetsprocess. fokus, trygghet, rekvisita att använda i interaktion med andra, barnen som trygga skådespelare, mod. viktigt att följa manus, spegel som stör. Barnen hindras från att improvisera och utforska den egna rollen. Stora rummet: Öppen arbetsprocess. Spegelbygge, samarbeta, fri sittning, lärare som stöd. Barnen har möjlighet att kontrollera aktiviteter och modifiera övningen. De bedömer själva resultatet och erkänns som kompetenta. 16 8

9 Förskola 3 Öppen arbetsprocess. Fri sittning, barnen får delta på egna villkor och tillåts prova lösningar och vara kreativa på olika sätt, de kan själva hämta och fritt använda material, eget eller gemensamt arbete, lärare som stöd. Begrepp i fokus. Barnen erkänns som kompetenta och de får stöd i sitt meningsskapande. 17 Resultat Realiseringen av ett entreprenöriellt förhållningssätt är långt från självklart. Även om ambitionen var att uppmuntra kreativitet och initiativförmåga, så visade det sig att lärmiljöernas design och setting att inte alltid skapade förutsättningar för att utveckla detta. Svårt för barn att vara kreativa och ta initiativ när förskollärare utgår från färdiga koncept eller hårt styrda aktiviteter. 18 9

10 Entreprenöriellt lärande i lärarutbildningen (Studie 2) Ehrlin, A., Insulander, E & Sandberg, A. (in prep). Entrepreneurial Learning in teacher Education. Metod Analysera universitetslärarnas material i kursen, PP, handouts och övningar Analysera studenternas reflekterande texter 20 10

11 Vänster bild: Fokus i lärarmaterialet Högerbild: Fokus i studenttexterna 21 Resultat Två teman: Svårt att balansera kontroll och frihet Endast vissa aspekter av kreativitet betonas