Social språkmiljö i förskolan Strategier som främjar språk, läs och skrivlärande, 15 maj, Stockholm

Transkript

1 Social språkmiljö i förskolan Strategier som främjar språk, läs och skrivlärande, 15 maj, Stockholm Martina Norling Lektor och forskarassistent i didaktik martina.norling@mdh.se 1

2 Inledning Där är barnet som smyger genom det daggiga gräset, lyfter en nyckelpiga på fingret, kisar mot en rensopad försommarhimmel, drar ett andetag. Då är orden nära. [ ] Ty var och en av naturens detaljer bär på symbolen för helhetens oersättlighet. Allt är ett skört fågelägg i barnets hand. Det är också språkets grund. (Bergengren, 1992, s. 26) 2

3 Berättelse En utmaning för förskollärare är att skapa meningsfulla sammanhang, där barn får möjlighet i sociala miljöer och med stöd av förskollärares didaktiska strategier, synliggöras och utmanas i deras lärande och kunskaper (Norling, 2015). 3

4 Påståenden sant eller falskt? Barn tränar sin ordförståelse om de inte har tillgång till bilder vid läsaktiviteter Barns läs- och skrivprocess börjar redan vid födseln Utomhusmiljön är en oreflekterad lärandemiljö i förskolan Endast yngre barn (1-3 år) behöver ha tillgång till vuxna i lekaktiviteter Barns fantasi stimuleras mer om de inte har tillgång till leksaker 4

5 Påståenden sant eller falskt? Barn blir förvirrade av att ha tillgång till flera språk, det hämmar språkutvecklingen Barn som växlar (kodväxlar) mellan olika språk i exempelvis lek, innebär att barnet har en kommunikativ kompetens Språkstörning kan bero på flera språk i hemmet Kortare ord underlättar flerspråkiga barns förståelse Enspråkig personal i förskolan kan stödja flerspråkighet 5

6 Tidigare forskning Generellt är den sociala språkmiljön god i den svenska förskolan. Men det finns kvalitetsfrämjande faktorer som behövs utvecklas och förbättras (Förskolan en arena för social språkmiljö och språkliga processer, Norling, 2015; Förskolans pedagogiska uppdrag om undervisning, lärande och förskollärares ansvar, Skolinspektionen, 2016; Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling, Skolinspektionen, 2017) Det är viktigt att studera hela verksamheten, lärandet sker inte vid en specifik tid eller plats. Därför är alla aktiviteter som sker i förskolan utmanande för barns språkprocesser och vägen till läs- och skriftspråket.

7 Sammanfattning av tidigare forskning (Norling, 2015) Hur stödjer personalen barns begreppsutveckling i språk-, läsoch skrivrelaterade lekar? Resultatet visar - att det är få språk och literacy lekhändelser i förskolans verksamhet - att barn är konstruktörer över sitt eget lärande i leken och verkar främst söka bekräftelse i processen för meningsskapande och förståelse - att personalen deltar oftast i språk och literacy relaterade lekar hos barn som är 1 3 år och i mindre utsträckning hos de äldre barnen - att de äldre barnen också behöver vuxna som bekräftar begrepp i språk och literacy relaterade lekar för att skapa mening, utmana tidigare erfarenheter och därigenom vidga sina perspektiv. 7

8 Skolinspektionen, resultat Förskolans pedagogiska uppdrag om undervisning, lärande och förskollärares ansvar (2016, s. 6) Förskollärare behöver bli mer medvetna om sin roll i det direkta mötet med barnen och använda språklig och kommunikativ interaktion i en målstyrd process som syftar till utveckling och lärande, det vill säga undervisa. Samtal mellan vuxen och barn leder sällan till dialoger utan stannar ofta vid en eller två repliker. Det innebär att samtalet inte utvecklas till att bli en målstyrd process som syftar till utveckling och lärande. Därmed begränsas också möjligheterna för barnen att få optimal stimulans för att utvecklas mot de mål som förskolan ska ge förutsättningar att utveckla. Materialet behöver i större utsträckning exponeras och vara tillgängligt för alla barn oavsett ålder. Förskollärare och övrig personal använder barnens lek till viss del för att stimulera och utmana ett lärande men i cirka en tredjedel av förskolorna används inte leken som verktyg för lärande. 8

9 Skolinspektionen, resultat Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling (2017, s. 5-6) Det är viktigt att personalen uppmärksammar och visar intresse för barnens olika språk. Detta kräver också att de har kunskap och strategier för arbetet. Eftersom språkligt lärande bäst sker i meningsfulla sammanhang, såsom i lek, behöver personalen se till att skapa sådana sammanhang (s.5). Vad gäller förskolornas språkutvecklande arbete med andra modersmål än svenska, visar granskningen att: Uppdraget har inte förankrats och strategier saknas Den pedagogiska personalens kunskap och kompetens behöver förstärkas Ett mer medvetet språkutvecklande arbetssätt behöver utvecklas Stödfunktioner används i låg utsträckning för att stödja de flerspråkiga barnen Samarbetet med föräldrar kan förbättras (s.6). 9

10 Utvecklingsprojekt Social språkmiljö i förskolan utveckling och förutsättningar för språk, flerspråkighet och barns språkprocesser. Projektet startade januari

11 Övergripande syfte Projektets övergripande syfte är att utveckla strategier och kunskap om förutsättningar för barns lärande i social språkmiljö i förskolan, i egenskap av utvecklingsprojekt för förskolans personal med särskilt fokus på språk, flerspråkighet, läs- och skriv för barn i förskolan. Syftet är också att pilottesta och utveckla ett analysverktyg, The Social Language Environment Domain (Norling, 2015) som ett stöd för personalen att använda för att didaktiskt och kritiskt konstruktivt analysera och synliggöra förutsättningar för barns språk, flerspråkighet, läs- och skrivprocesser i förskolans verksamhet. 11

12 Diskussionsunderlag i projektet Vad innebär kommunikation i förskolan? Vad innebär kommunikativa verktyg? Vad innebär språk-, läs- och skrivprocesser i förskolan? Vad menas med flerspråkighet? På vilket sätt kan vi stödja språk och flerspråkighet i social språkmiljö och de processer som leder till skriftspråkighet? På vilket sätt ger vår förskola förutsättningar för språk-, flerspråkighet-, läs- och skrivlärande? 12

13 Förutsättningar för lärande, allmändidaktik ämnesdidaktik undervisning, lärande och omsorg Exempel hämtat ur Norling, M. (2015). Förskolan en arena för social språkmiljö och språkliga processer. Västerås: Mälardalens högskola. Doktorsavhandling Social språkmiljö Didaktikens grundfrågor Vad? Hur? Varför? Vem? När? Var? 13

14 Social språkmiljö Lek-strategier främjande förutsättningar: mindre grupper, tillgång till lekmaterial, personalens engagemang - Leka med ord, texter och symboler - Praktisera flera språk i lek Omsorg-strategier Främjande förutsättningar: lyhörd, barnperspektiv, tillåtande klimat, emotionella behov - Möjligheter att använda flera språk Kommunikativa strategier Främjande förutsättningar: Tid, öppna frågor, varierat språk, multimodal, semiotik, återkoppling och hänvisningar - Möjligheter att växla mellan olika språk

15 Social språkmiljö, forts Observation av aktiviteter (film 5 x 20 min) Kvalitativa beskrivningar: - Aktivitet - Material - Syfte - Vad? - När? - Vem/vilka? - Hur? - Varför? - Reflektion Prioriteringsområden Bakgrund beskrivningar: - Barn och flerspråkiga barn - Personal och flerspråkig personal - Inne aktiviteter och ute aktiviteter

16 Symbolers mening och betydelse [symboler här] Objekt/representation budskap Referens: Magnusson, M & Pramling, N. (2016). Sign making, coordination of perspectives, and conceptual development. Early childhood educatio researh journal 16

17 Förskollärarnas beskrivningar Vid vilka aktiviteter och tillfällen får barn möjligheter att utveckla sitt intresse för språk, flerspråkighet, symboler, ord, text och skriftspråk? Teman: Upptäcktsfärd i naturen, syfte: språk, texter, symboler Färger och former hos de olika Babblarna, syfte: berättande Projektion av barnens första bokstav, syfte: identitet/kultur Fri lek på torget, syfte: lek på barns villkor Fri lek med tågbana, syfte: konstruktion 17

18 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer IKT, sånger och berättelser 18

19 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer Barns erfarenheter 19

20 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer Babblarna 20

21 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer Babblarna 21

22 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer samverkan med föräldrar 22

23 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer sånger 23

24 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer min första bok 24

25 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer matbordet 25

26 Flerspråkighet, läs- och skrivmiljöer lek-skriva 26

27 Flerspråkiga barn Skilda språkliga ryggsäckar all normal chidlren will become members of their own social group, but the process of becoming social, including becoming a language user, is culturally constructed (Ochs & Schieffelin, 1984, s.283). Förutsättningar i förskolan Flerspråkig lek Kodväxling Berättande för lärande 27

28 Tack! People s literacy practices are situated in broader social relations. This makes it necessary to describe the social setting of literacy events, including the ways in which social institutions support particular literacies (Barton, 2007, s. 38). Visst är det fantastiskt att det finns så många ord att upptäcka och lära sig för ett barn! [ ] Jag kan inte tänka mig en större lycka än att få vara tillsammans med ett barn som håller på att upptäcka sitt språk. När vi var barn älskade vi att leka med språket så som alla barn gör (Eriksson & Lindgren, 1997, s. 40). We have to accept that children can be active constructors of their own language competencies. Too often we adopt teaching strategies which proceed as if this were not true (Clay, 1991, s. 61). 28