Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson

Transkript

1 Ledarskap i dagens förskola krav och förväntningar Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Skolledarkonferens, Tylösand 25/9 2014

2 Vem är ledare i förskolan? Förskolechefens ansvar Förskollärarens ansvar - i dagens förskola också en ledare Förskolläraren framskriven i förskolans reviderade läroplan (2010) som ytterst ansvarig för barns lärande, utveckling och omsorg - på så sätt har förskolläraren också ett ledande uppdrag för hela förskolans verksamhet - Ledarskap kommer till uttryck bla i interaktion med kollegor, föräldrar och barn Har dagens förskollärare tillräckliga ledarkunskaper?

3 Ledarskap i förskolan vad innebär det? Att vara förskolechef ställer andra, specifika krav a n inom många andra ledaruppdrag Vilka krav som ställs beror bland annat - samhällets utveckling - förskolans ställning inom utbildningssystemet, villkor och förväntningar - intentioner i rådande styrdokument och läroplaner - syn på och förhållningssätt till barn och barns lärande

4 Ett effektivt och omvårdande ledarskap Forskning visar att (Siraj-Blatchford & Hallet, 2014) Ledarskap i förskolan kräver - ett etiskt och omvårdande ledarskap som karakteriseras både av att ta beslut och medverka till att involvera andra - multidisciplinära kunskaper och kunnande: att arbeta med små barn och deras familjer

5 Viktiga ledarkompetenser i förskolans verksamhet Bidra till riktningen i förskolans arbete Påverka och utveckla medarbetare Identifiera och uttala en kollektiv vision Understödja och uppmuntra så att arbetslaget känner lust och glädje i arbetet genom samverkan Bidra till en delad förståelse Effektiv kommunikation genom transparanta system, öppenhet, ärlighet och tillgänglighet

6 Viktiga ledarkompetenser i förskolans verksamhet Vara kontextkompetent genom evidensbaserad praktik och vision Vara reflekterande, empatisk/omtänksam Att värdera och fokusera på undervisning och lärande för barn och arbetslag Att utvärdera praktiken Att uppmuntra och stödja föräldrar att samverka Att planera och hantera förändringar på flexibla sätt

7 Tre dimensioner av förskollärarkompetens (Sheridan, Sandberg & Williams, 2013) Kunnande om vad och varför Kunnande om hur Interaktiva och relationella kompetenser

8 Kunnande om hur Ledarskap: att leda verksamhet, barn och kollegor Organisationskompetens Simultankapacitet

9 Barns olikvärdiga förutsättningar att lära i förskolan Extern UtvКrdering Kontra SjКlvvКrdering Medeltal 4 3 Extern UtvКrdering SjКlvvКrdering FЪrskolor

10 Högsta och lägsta medelvärden inom delområdena N Minimum Maximum Mean ECERS 38 2,90 6,24 4,44 Omsorg 38 2,50 7,00 4,71 Inventarier 38 2,25 6,75 4,57 Språkutv. 38 2,00 6,50 4,09 Motorik 38 2,00 6,50 4,32 Skapande 38 3,00 6,17 4,33 Social utv. 38 2,67 6,00 4,36 Lärarvillkor 38 3,75 6,00 4,81

11 Vad betyder ledarskap för och i förskolan i relation till barngruppens storlek?

12 Barngrupper i svensk förskola (Skolverkets statistik, 2013) I Sverige går 84 % av alla barn mellan 1 och 5 år i förskolan Störst deltagande bland 2-4- och 5-åringar (95 %) Sedan 2003 har andelen inskrivna barn ökat i alla åldersgrupper Cirka hälften av alla barngrupper (43 %) har mellan 16 och 20 barn 18 % har fler än 20 barn i grupperna Drygt hälften av alla inskrivna barn (var tredje grupp) är 1-3 år

13 Gruppstorlekar i Sverige Statistik från Skolverket visar (2013)

14 Genomsnittliga gruppstorlekar i förskolan

15 Barngrupper av olika slag Med avseende på åldrar, traditionell organisering kontra storgrupper (storarbetslag), m.m. Förskolans kvalité kan inte självklart hänföras till gruppstorleken En komplex verksamhet där antalet barn samverkar med, miljö, kompetens, arbetssätt och yttre villkor

16 Skolverkets ändrade direktiv 2011: Förskolan blev en egen skolform. Barnens rättigheter förstärktes och förskolan integrerad i utbildningssystemet Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma behörighet som för rektorer 2013: Riktmärket om 15 barn per barngrupp tas bort istället fokus på vad som är bäst för varje enskild barngrupp där barnens behov uppges ska styra Skollagen: - Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö - I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt

17 Övergripande faktorer som påverkar barngruppernas storlek och sammansättning i kommunerna Kommunens organisering och ekonomiska prioriteringar Politiska beslut Allmänna råd från Skolverket Föräldrars efterfrågan Barnens ålder Mindre betydelse har Pedagogiska mål och ambitioner Den sociala karaktären på upptagningsområdet Personalens utbildning och kompetens

18 Inom OECD-länderna går ¾ av alla 4-åringar (82%) i förskoleverksamhet. I OECD-länder som är medlemmar i EU är motsvarande siffra 86%

19 Några resultat från förskollärarnas sätt att tala om barngruppsstorlek De flesta förskollärare vill ha färre barn i gruppen oavsett antal i den befintliga barngruppen En annan uppfattning är att barngruppens storlek inte har avgörande betydelse för verksamhetens innehåll I upplevelsen av en för stor barngrupp uttrycks att: - Förskollärarna har svår att se alla barn - Barns delaktighet blir sämre - Bortval av vissa aktiviteter som ex besök utanför förskolan, skapande verksamhet, läsa böcker - Svårigheter att hitta tid för dokumentation och reflektion - Svårigheter att utföra det professionella arbete som förskollärarna önskar att göra

20 Förändrad syn på barn, lärande och profession Syn på barn: Från Fröbel till det kontextuella, multimodala barnet som har självklara rättigheter och krav på medverkan och delaktighet Synen ledarskap Syn på professionen: Från seminarielärare till akademisk universitetsutbildning (3,5 år) Synen på lärande: från utvecklingsperspektiv till lärandeperspektiv innehållets betydelse Barndomens avgörande betydelse

21 Education at a Glance

22 Forskning om barngruppens storlek Små barn och barn i behov av särskilt stöd klarar sig bättre i små grupper än i grupper med många vuxna Arbetslagets kompetens avgörande Barngruppens sammansättning Vikten av ändamålsenliga lokaler

23 Vad bidrar till att barngrupper upplevs som för stora? De ökade kraven i läroplanen Innehåll som tidigare inte varit självklart i förskollärarutbildningen Att vara arbetsledare En kunskapssyn med fokus på kommunikation och individualisering Ökade krav på dokumentation Brist på tid att planera, reflektera och organisera

24 Hög kvalitet på ledarskap En tydlig vision, med känsla för och strävan efter att bidra till barns lärande och utveckling Strategisk planering som bidrar till verksamhetens mål Ledare som inspirerar, motiverar och påverkar barn och arbetslag Ledare skapar effektiva arbetslag Ett kunnigt och innovativt ledarskap kring undervisning och läroplansfrågor Ledare åtar sig att driva en rättvis och inkluderande förskola, där varje individ är betydelsefull Ledare är goda förebilder för hela arbetslaget och för barn

25 Vad kan man göra som ledare i relation till problematiken kring stora barngrupper Tag reda på vad problemet är Tala med arbetslaget, med föräldrar och med barnen Gör kartläggningar (närvaro, barn/personal) Fundera över hur arbetstider, schemaläggning och verksamhet är organiserad - vilken flexibilitet är möjlig? Vilken kompetens behöver utvecklas och hur kan man göra det? Diskutera: Var går gränsen för antal barn i gruppen? För barnen, för arbetslaget, för förskolans kvalitet?

26 Avslutande reflektion Vad innebär förändrade krav och synsätt? Förskollärares syn på och föreställningar om barn, lärande, sin egen roll i barns lärande och utveckling är inte alltid i linje med läroplanens intentioner och teorier om barns lärande Förskolan som en del av utbildningssystemet och ökade läroplanskrav kan skapa stress och en känsla av otillräcklighet hos förskollärare Hälften av barnen i den svenska förskolan är i åldrarna 1-3 år vilket får konsekvenser för verksamheten, innehåll och förskollärares kompetens En ojämlik förskola: - Förskolors kvalitet är relaterad till chefers och förskollärares kompetens att hantera antal barn i grupperna vilket skapar olika villkor, förutsättningar och möjligheter för barn att leka, lära och utvecklas

27 Referenser Williams, P. & Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. The impact of group size on children s affordances in preschool (manus). Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S., Williams, P., Nasiopoulou, P. (2014). Stora barngrupper i förskolan ett medieperspektiv. J. Balldin, J. Dahlbeck, A. Harju & P. Lilja (red). I Om förskolan och de yngre barnen historiska och nutida nedslag. Lund: Studentlitteratur. Sheridan, S., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (manus). Group size and organisational conditions for children s learning in preschool: A teacher perspective. Pramling Samuelsson, I., Williams, P., Sheridan, S. & Hellman, A. (manus). Swedish preschool teacher s ideas of the ideal preschoolgroup. Pramling Samuelsson, I., Williams, P. & Sheridan, S. (manus). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner.

28 Leadership in early years is like a river flowing through an emerging leadership landscape of hills and valleys (Siraj-Blatchford & Hallet, 2014)