Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete

Transkript

1 Förskolans pedagogiska kvalitet & Systematiska kvalitetsarbete Sonja Sheridan

2 I fokus q Varför förskolor av hög kvalitet q Ekologiska teorier förskolans kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete q Reformer q Vad innebär begreppen: vetenskaplig & beprövad erfarenhet? Undervisning q Vad är kännetecknande för förskolor med hög kvalitet? q Systematiskt kvalitetsarbete q Vart är förskolan på väg?

3 Barns rätt till förskolor av hög kvalitet q Barns rättigheter: respekt, omsorg, utbildning och välbefinnande q Social rättvisa: barns rätt till likvärdiga förutsättningar q Barns lärande och utveckling: bättre kognitivt, socialt, emotionellt och välbefinnande kort och långsiktigt perspektiv q Ekonomiska investeringar: Samhällsperspektiv - Den ekonomiska vinsten är betydligt större än den ursprungliga kostnaden q Hållbar utveckling: barns lärande om social, ekonomisk och miljömässig utveckling i förskolan I Siraj-Blatchford & Woodhead, 2009

4 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet q Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Skolverket: Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad. Vetenskaplig grund är kunskap som baseras på vetenskaplig metod medan beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet, att lärare lär av varandra på ett systematiskt sätt som sprids och dokumenteras.

5 Vetenskaplig grund q Utbildning på vetenskaplig grund ställer krav på: Vetenskapligt förhållningssätt, undervisningens innehåll och metoder Att kritiskt granska och pröva enskilda faktakunskaper och sätta in i dem i större sammanhang och jämföra dem med annan kunskap Att kritiskt granska källorna och vad det finns för stöd för dem Ta del av nya vetenskapliga rön Följa diskussionen bland forskare om metoder och vetenskaplighet

6 Beprövad erfarenhet q Förskolan ska använda metoder och färdigheter som har stöd i beprövad erfarenhet. q Det betyder att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, är systematiskt utvärderade och dokumenterade. q Det räcker alltså inte med att ett antal lärare eller ett lärarlag tycker att en metod fungerar för att den ska betraktas som byggd på beprövad erfarenhet. q Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är kunskapskällor som kompletterar varandra. Båda är lika viktiga för verksamheten i skolan.

7 Vilka får undervisa i skolväsendet 13 Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. 14 Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 15 En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver.

8 Undervisning och Utbildning Skollagen kap 1 3 q I denna lag avses med undervisning: Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden, och utbildning: den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål

9 Pedagogiska förändringar q Barn som aktörer & relationellt lärande q Ökade krav på utbildning lic/forskarskolor q Förskollärarkompetens som kommunikativ, relationell och interaktiv q Barnperspektiv - Barns perspektiv - målrelaterat q Nordisk förskoledidaktik - Ämnesdidaktisk kompetens kunna undervisa q Innehålls/ämneskunskap: IKT, naturvetenskap, teknik, matematik q Kompetens att dokumentera & utvärdera verksamhet och kunna följa barns lärande & förändrade kunnande

10 Barns möjligheter att lära och utvecklas beroende på gruppstorleken i förskolan Finansierat av Vetenskapsrådet Medarbetare: Pia Williams Sonja Sheridan Ingrid Pramling Samuelsson Panagiota Nasiopoulou (doktorand) Annika Rosenqvist (licentiand forskarskolan FoBaSM)

11 Gruppstorlekar varierar i Sverige q Skolverket (2012) visar att det är stor variation på barngruppers storlek samt en markant ökning av antal barn i förskolan q 2012 var barn inskrivna i förskolan q Skolverkets statistik visar: q ,7 barn q ,6, och 5,4 barn vuxen q ,9 barn och 5,3 barn/vuxen q 2006 hade 14 % av grupperna 21 barn eller fler och 2010 hade 18% av grupperna 21 barn eller fler

12 Syfte & frågor q Syftet: Att studera om och i så fall vilken betydelse gruppstorleken har för de möjligheter barn har att lära och utvecklas inom olika målområden i förskolans läroplan q Forskningsfrågor: Hur talar förskolans personal om gruppstorlek i förskolan? Vilka möjligheter ges barn i förskolan beroende på gruppstorlek relaterat till läroplansmålen?

13 Hur vi genomför studien? q Nationell kartläggning (ca 800 enkäter) av förskollärares utbildning, antal lärare och barn i grupperna, närvaro bland barn och lärare, orsaker till frånvaro m.m. q 12 fallstudier där vi intervjuar förskollärare och barn och följer verksamheten kring: organisering, aktiviteter, innehåll, barns möjligheter till delaktighet och påverkan, kommunikation och interaktion mellan vuxna och barn och mellan barn

14 Förskollärarnas kompetens q Förskollärarnas kompetens är avgörande för de villkor för lärande som skapas i förskolan fokus, kommunikation, interaktion, pedagogisk medvetenhet, intentioner och ämnes/innehållskunnande q Närvarokompetens - här och nu Fysiskt, känslomässigt och kognitivt närvarande q Från en görandekultur till en integrerad intentions- och handlings/göra kultur

15 Tre dimensioner av förskollärarkompetens Kunnande om vad & varför Kunnande om hur Interaktiva & relationella kompetenser

16 Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet q q q q q q q q q Perspektiv på kvalitet Barns kunskap och lärande Läroplanens mål och riktlinjer Planering och genomförande Dokumentation, perspektiv och definition Utvärdering av förskolans kvalitet Analys och tolkning Barns lärande i förhållande till läroplansmålen Kvalitetsutveckling

17 Systematiskt kvalitetsarbete förskollärares perspektiv Dokumenta*on & utvärdering - dess funk*oner Fokus i dokumenta*on & utvärdering Hur, varför, när och för vem

18 Förändrad viljeinriktning q Från att bedöma barn till att bedöma verksamhet q Från att bedöma vad barn kan och inte kan till att följa barns lärandeprocesser q Intressekonflikter mellan kommun och profession förskolechefs roll?

19 Att se, urskilja och arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling i förskolan q Det fysiska rummet (inom och utomhus). q Material och hur de används av lärare och barn. q Lärarnas lärandeorientering och kompetens (allmän kompetens, pedagogisk kompetens, ämneskompetens och didaktisk kompetens). q Barnens erfarenheter - vad barn uttrycker och hur de agerar. q Kommunikation och samspel. q Förskoledagens struktur. q Mål och syften integrerade i verksamheten. q Verksamhetens känslomässiga klimat.

20 Systematiskt kvalitetsarbete utifrån kvalitetsdimensioner q Samhällsdimension utgångspunkt i läroplanens intentioner q Lärardimension - hur lärarna tolkar och omsätter målen till innehåll och aktiviteter och möter barn i deras lärande q Barndimension barns delaktighet, lärande och förändrade kunnande relaterat till läroplansmålen q Verksamhetsdimension förutsättningar/villkor för lärande i miljön där barn kan lära och utveckla kunnande inom samtliga målområden