Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Stora kvalitetsdagen för förskolan Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund Stora kvalitetsdagen för förskolan 2017 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap i förskolan Stockholm jan.hakansson@lnu.se

2 Ur innehållet! Systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund Perspektiv på vetenskaplig grund i förskolan Att leda arbetet med läroplansmålen, uppföljningen och utvärderingen i förskolan principer, metoder och forskning Analys och dokumentation som grund för utveckling Analys i förskolans systematiska kvalitetsarbete innehåll, metoder och forskning Vad händer efter analysen några infallsvinklar på förbättringsarbetets teori och praktik

3 Förskola på vetenskaplig grund Några utgångspunkter: vad är det? Skollagen 1 kap 5 : Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen 4 kap: Krav på systematiskt kvalitetsarbete Lpfö (reviderad 2010): Uppföljning, utvärdering och utveckling

4 Vetenskaplig grund i det systematiska kvalitetsarbetet I generella aspekter Att vara informerad om forskning Att utveckla ett forskningsrelaterat förhållningssätt genom utbildningsinsatser Att använda forskningsresultat i sitt förbättringsarbete och i den dagliga undervisningen Att iscensätta ett interaktivt och löpande samspel mellan forskning och beprövad erfarenhet i det konkreta utvecklingsarbetet genom t.ex. kollegialt lärande (jfr Håkansson & Sundberg, 2016)

5 Vetenskaplig grund i det systematiska kvalitetsarbetet II generella aspekter Hållbarhet strukturerat utifrån robusta tankemodeller Långsiktighet inriktat mot uthålligt förbättringsarbete Systematik grundas på generell och lokal kunskap ej tillfälliga koncept, samt vetenskapslika metoder för t.ex. datainsamling och analys Ömsesidighet bygger på att lärande sker i växelverkan mellan praktik och forskning Ständig förbättring lärande byggs in i alla led av förändringsarbetet (Håkansson & Sundberg, 2012; 2016)

6 Vetenskaplig grund som VAD innehåll och HUR form

7 Vetenskaplig grund I (Vad) Förskolans betydelse för lärande och senare studieresultat: Förskolevistelse har positiva effekter för barns prestationer i skolan (kognitiva, emotionella och sociala förmågor ). Lärares relationer till barnen i förskolan dialogiska möten, motverkar beteende- och lärandeproblem i skolan. Barnfokuserade strategier och kombinationen omsorg-undervisning. (jfr Skolverket 2010; se även Hattie, 2009) Kommunikation och samspel genom lärares pedagogiska medvetenhet, dvs Synsätt på barn som medmänniskor Kunskapssyn där barn betraktas som aktiva i sitt lärande Strävan att granska sitt arbete utifrån vad, hur och varför Vilja att sätta sig in i tidigare forskning (jfr Sheridan, Pramling, Johansson, 2011)

8 Vetenskaplig grund II (Vad) helhetsgrepp på kvalitet i förskolan Särskiljande och begränsande miljöer (låg kvalitet) Barncentrerade förhandlingsmiljöer (god kvalitet) Utmanande och lärandeorienterade miljöer (hög kvalitet) (jfr Sheridan, Pramling, Johansson, 2011, s )

9 Vetenskaplig grund som systematiskt kvalitetsarbete (Hur) Framgångsfaktorer i utvecklingsarbetet: Systematisk insamling och analys av data om barns utveckling och lärande, lärares lärande och om kvaliteter i undervisning och verksamhet. Samtal kring sambandet undervisning-lärande. Transparens i planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

10 Att fundera på! Vad betyder förskola på vetenskaplig grund för dig/er?

11 Dokumentation och analys i det systematiska kvalitetsarbetet referensramar, form och innehåll Var börjar man?

12 Viktiga utgångspunkter (och begrepp) för analyser i det systematiska kvalitetsarbetet Uppföljning, dokumentation och analys av varje barns utveckling och lärande, men även uppgiftsinsamling mer allmänt (enkäter, självvärderingar, samtal etc.) uppföljning neutral och beskrivande Utvärdering av hur väl förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med målen bedömning av av kvaliteter i den pedagogiska praktiken (Jfr Lpfö -98, rev. 2010; Håkansson, 2013)

13 Arbetslagets uppföljning 1) Våra observationer visar att barnen vid utelek väljer att leka 2) Självvärderingen visar att vårt stöd till barnens språkutveckling förändrats 3) Intervjuerna med barnen om naturtemat visar sammantaget att de tycker om att, att de lär sig 4) Föräldrasamtalen visar att stödet för vår inskolningsmodell är starkt. Den kritik som finns handlar om att

14 Förskolans utvärdering Förskolans bidrag till t.ex.: 1) Barns utelek 2) Barnens språkutveckling 3) Barns lärande och intresse för naturvetenskap 4) Relationen förskola-hem Låg kvalitet Hög kvalitet I relation till de nationella målen (och riktlinjerna)

15 Att leda systematiskt kvalitetsarbete och analys i förskolan inblickar i en pågående studie Håkansson (2016). Organising and leading systematic quality work in the preschool preschool managers perspectives. School Leadership & Management 36 (3),

16 Att dokumentera barns utveckling och lärande HUR och NÄR? Frihet och variation i sätten att dokumentera: anteckningar med papper och penna, film, intervjuer, pedagogisk dokumentation, foto, loggböcker, reflektionsdokument, bilder + text, pärmar, lappar Att se förändrat kunnande hos barnen en utmaning men Vissa förskolor redovisar framsteg i att se förändring i barns förmågor och kunnande genom dokumentationen (främst på gruppnivå, ev. också individnivå) Kontinuerlig dokumentation en ambition men koncentration inför utvecklingssamtal och förutbestämda perioder av tematiskt arbete eller projektorienterat arbete. (Håkansson, 2016)

17 Hur synliggöra den omärkliga förändringen i barns kunnande? Det som måste till är en kunskap och medvetenhet kring hur vi dokumenterar och synliggör ett utgångsläge i barnens kunnande/lärande för att ha något att jämföra med och kunna se om det skett någon ökad kunskap eller i utvecklingen. Det glömmer vi lätt. Det är därför det är så svårt att utvärdera och följa barnens lärprocesser, vi har inget utgångsläge. Jag tror det beror på en rädsla för att vi hamnar i bedömning av barn (förskolechef 4). (Håkansson, 2016)

18 Användning av dokumentation Två huvudsakliga (och parallella) inriktningar: BARN 1. Få syn på barns lärande genom dokumentationen; använda som underlag för samtal/reflektion tillsammans med barnen. PERSONAL/VERKSAMHET 2. Reflektera kring verksamhetens betydelse för barns utveckling och lärande, få syn på lärmiljöer som behöver förändras. Kopplingen mellan barns lärande och verksamhetens utveckling är otydlig även om flertalet försöker arbeta i den riktningen. (Håkansson, 2016)

19 Dokumentation Möjligheter men också hinder Ökade kunskaper om hur dokumentation kan göras och användas Bra när den används för förbättrat samspel och kommunikation med barnen Kan bidra till verksamhetsutveckling Brist på dokumentation och ibland kunskaper Fokus på form snarare än innehåll Finns risk att dokumentationen lever sitt eget liv (Håkansson, 2016)

20 Att dokumentera barns utveckling och lärande VAD? Barns lärprocesser och intressen som utgångspunkt för dokumentation och jämförelser med läroplanen Balansen mellan helhet (alla läroplanens mål) och delar (urval av läroplansmål som vägleder dokumentationen) En lösning: Urval av mål från varje innehållsrubrik i läroplanen Medvetenhet om hur urvalsfrågan kan hanteras I enstaka fall styrning från huvudmannen (Håkansson, 2016)

21 Analysens referensram, form och innehåll några frågor Vad är analys? Vad krävs för att genomföra en analys? Vilka referensramar kan en analys vila på? Vilka olika former av analys kan användas och hur kan de kombineras? Vad är analysens innehåll? Vilka forskningsbaserade analysenheter kan användas? Vilka arbetsgångar kan användas för analyser? (jfr Håkansson, 2013, kap. 5)

22 Två objekt/komponenter i analysen Dokumentation om barns utveckling och lärande Jämförelser över tid av barns utveckling och lärande Analys av barns förändrade kunnande Dokumentation om verksamhetens kvalitet Jämförelser över tid av verksamhetens kvalitet Analys av hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att lära och utvecklas i enlighet med läroplanens mål och intentioner

23 (Minst) tre nivåer i analysen Arbetslagets analys och bedömning Förskolans analys och bedömning Huvudmannens analys och bedömning OBS! fortfarande utifrån att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras

24 Innehållsaspekter i analysen läroplanens mål och riktlinjer Särskilt stöd Modersmål Likabehandlingsplan och åtgärder mot kränkande behandling Utvecklingssamtal Klagomål Överklagande Förskola och hem Normer och värden Förskole chefens ansvar Barns inflytande Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem Utveckling och lärande Uppföljning, utvärdering och utveckling Språk och kommunikation Matematik Naturvetenskap och teknik Personlig och social utveckling Kulturell identitet Skapande Motorik Modersmål Grundidé: Barn- och utbildningsförvaltningen, Kristianstads kommun

25 Lärarfaktorer Innehållsaspekter i analysen utifrån forskning inställning till innehållsområden knutna till läroplanen, förväntningar på barnen, relationer till barnen, ledarskap i undervisningen osv. Lärare och undervisning - tydlighet kring mål och vad barnen förväntas utveckla, - variation i undervisningen och det pedagogiska innehållet, - utmaningar, - återkoppling (för lärande) osv. (jfr Håkansson, 2013)

26 Olika analysformer i relation till underlagen! Att jämföra: t.ex. barns förmågor och kunnande vid olika tidpunkter (i relation till utvalda målområden). Att tolka: t.ex. barns kvalitativt olika sätt att agera och kommunicera (i relation till utvalda målområden). Jfr begreppen GÖRA, VETA, KUNNA, FÖRSTÅ Att förklara: t.ex. hur förskolans insatser (förutsättningar och genomförande) kan ha inverkat på barns utveckling och lärande enligt ovan. Att problematisera: t.ex. relatera till forskning; upptäcka motsägelser; ställa sig nya frågor

27 Vad händer efter analysen? Några infallsvinklar på förbättringsarbetets teori och praktik och ledningen av detta!

28 Att prioritera i utvecklingsarbetet Prioritera betydelse och tidsmässig angelägenhet! Stor betydelse Bråttom Inte så bråttom Liten betydelse (Mac Beath, 2013)

29 En struktur för planering av SKA Kvalitetsbedömning efter genomförda analyser Utvecklingsbehov i förhållande till nationella mål Förväntade resultat av utvecklingsarbetet Planerade insatser Organisationens förutsättningar att genomföra utvecklingsarbetet Uppföljning och utvärdering av insatserna (Håkansson, 2013)