FFT Funktionell familjeterapi

Transkript

1 Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika hos ungdomar under 18 år Åtgärd: Functional Family Therapy eller Funktionell familjeterapi (FFT) Rekommendation Motivering till rekommendation Avgörande för rekommendationen är att åtgärden har visat goda resultat på cannabis- och alkoholanvändande. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 är bäst och 10 är sämst. Rekommendationerna säger också vilka åtgärder som bör undvikas helt icke göra eller som endast bör användas inom ramen för forskning och utveckling FoU. Vilken effekt har åtgärden? Vid användning, missbruk eller beroende av substanser bland ungdomar under 18 år minskar FFT användandet av cannabis och alkohol jämfört med sedvanlig behandling i upp till cirka tio månader efter behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag). minskar inte FFT användandet av cannabis och alkohol jämfört med individuell kognitiv beteendeterapi (KBT), KBT och FFT tillsammans, gruppintervention med psykoedukation eller Ecologically Based Family Therapy (EBFT) upp till cirka tio månader efter behandling (måttligt starkt vetenskapligt underlag). Vid användning, missbruk eller beroende av substanser bland ungdomar under 18 år tycks FFT minska andelen ungdomar som begår antisociala eller kriminella handlingar jämfört med sedvanlig behandling i USA och Sverige i upp till 24 SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

2 månader efter behandling. Dock tycks ett gott utfall förutsätta att terapeuten följer behandlingsmanualen (begränsat vetenskapligt underlag). Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Det saknas information i studierna om oönskade effekter. Vilka studier ingår i granskningen? FFT har studerats i fyra randomiserade kontrollerade studier som kommer från USA respektive Sverige: Totalt ingår ungdomar i dessa studier med en ålder mellan 10 och 18 år varav den vanligaste åldern är cirka 15 år. De olika kontrollgrupper som förekommer i studierna är dels olika former av sedvanlig behandling som genomfördes i de verksamheter som ungdomarna var aktuella inom, dels andra specifika behandlingar som FFT ställs emot i studierna. Utfallsmåtten i studierna är relativt många och berör både substansanvändande och antisocialt beteende. Vad gäller antisocialt beteende är effektmåtten ofta registerdata som naturligt underskattar frekvensen av antisociala handlingar hos ungdomarna då de måste åka fast för att registreras. Inklusionskriterierna till studierna ger att det framförallt är ungdomar som har uppmärksammats för sin brottslighet som inkluderas och huvudfokus i studierna ligger på ungdomarnas antisociala beteende snarare än deras substansanvändande även om det rapporteras i två av studierna. I studier om effekten av FFT har framförallt ungdomar som kommer från kriminalvårdssystemen och inte missbruksvården studerats. Det har förutom de redovisade studierna genomförts cirka 20 andra studier som undersökt effekter av FFT inom de utfall som är av intresse här. Dessa studier redovisas och bedöms dock inte här då studierna är av sämre kvalité (kvasiexperimentell design), är små eller har bedömt icke relevanta kontrollgrupper. Att inte ha med dessa i redovisningen bedöms inte påverka rekommendationerna avseende FFT på något sätt. I den första studien [1] med 120 deltagare jämförs FFT med tre andra aktiva insatser i en randomiserad kontrollerad studie, där en insats är individuell behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), en KBT och FFT tillsammans och en gruppintervention med psykoedukation. Studien genomfördes i en amerikansk delstat vid en missbruksbehandlingsenhet dit ungdomarna remitterades på grund av sitt missbruk. De allra flesta rekryterades från kriminalvården eller skolan och var mer eller mindre tvungna att genomgå behandlingen för att undvika andra konsekvenser. Alla som deltar uppfyller diagnoskriterierna för cannabismissbruk eller -beroende. Det primära effektmåttet är andelen av dagar utan användande av cannabis samt andel av deltagarna som har tungt användande av cannabis. Gruppen följdes upp efter fyra respektive sju månader. Resultaten indikerar att för effektmåttet dagar utan användande uppvisade FFT vid fyra-månadersuppföljningen en statistiskt säkerställd effekt att minska antalet dagar som cannabis användes jämfört med KBT och psykoedukativ gruppintervention dock inte i jämförelse med den kombinerade behandlingen. Vid sjumånadersuppföljningen var ingen av behandlingarna skilda från varandra

3 avseende andel cannabisfria dagar. För det andra effektmåttet andel tungt användande var andelen med tungt användande signifikant lägre vid fyra månaders uppföljning i FFT, KBT och FFT i kombination. Vid sjumånadersuppföljningen var andelen signifikant lägre i FFT, kombinerade och gruppbehandlingen men inte i KBT-gruppen. Studien är välgjord om än sannolikt med låg power då fyra interventioner fördelas på 120 deltagare. Den andra studien [2] med 119 deltagare jämför FFT med Ecologically Based Family Therapy (EBFT) samt sedvanlig behandling som består av case management och terapi i olika former efter behov. Ungdomarna rekryteras från två härbärgen där de finns på grund av att de rymt hemifrån och är år gamla. Majoriteten (89 procent) uppfyllde kriterier för alkoholmissbruk eller -beroende och många var dessutom cannabismissbrukare eller -beroende. Uppföljning skedde efter 3, 6 och 15 månader efter inklusion och 62 procent genomförde alla uppföljningar. Utfallsmåtten är många i studien varav några presenteras i denna genomgång. Ett primärt effektmått var dagar av användande av alkohol eller droger uttryckt i procent. Ett annat var ungdomarnas poäng på National Youth Survey Delinquency Scale (NYSDS) som mäter graden av antisociala beteenden. För det första effektmåttet användande av alkohol och droger fann man att FFT och EBFT visade på en signifikant minskning av antal dagar som man använde substanser, jämfört med sedvanlig behandling. För det andra effektmåttet visade det sig att alla tre interventionerna minskar antisociala beteenden över tid men att det föreligger signifikant skillnad vid baslinjen för sedvanlig behandling jämfört med de andra interventionerna vilket inte möjliggör en statistisk beräkning av effekten. Studien har en stor andel latinamerikaner i studiegruppen vilket möjligtvis pekar på svårigheter i överföring till svenska förhållanden. Studien är i övrigt välgjord men har relativt dålig beskrivning runt vad sedvanlig behandling är. Intention-to-treat-analyser görs för att kontrollera bortfall vilket minskar risken för att effekter överskattas. Den tredje studien [3] med 719 deltagare jämför FFT med en sedvanlig intervention som ges inom den ramen för frivårdsverksamheten till ungdomar som dömts för brott. Studien är mycket stor och täcker en hel delstats Washington States kriminalvårdssystem för ungdomar som dömts för brott och innehåller därför ett antal siter där studien genomförs. Ungdomar rekryteras till studien genom att de dömts till övervakning inom frivården (probation). Ungdomarna var mellan 13 och 17 år gamla och 79 procent var pojkar och de allra flesta vita (78 procent). En majoritet hade olika former av missbruks- eller beroendeproblem (minst 80 procent). Sedvanlig behandling inom frivården innebar veckovisa kontrollträffar med frivårdsinspektörer och viss utbildning kunde också förekomma. Uppföljningstid var tolv månader. Inom FFT betingelsen genomfördes omfattande adherence-skattningar, det vill säga hur väl FFT-terapeutera följde behandlingsmanualen. Utfallsmåttet i studien var antalet olika brott som registrerats i officiell statistik inom delstaten. Det övergripande resultatet var att 22 procent av ungdomarna i både FFT-betingelsen och i kontrollgruppen återföll i nya brott under uppföljningstiden, vilket indikerar att FFT inte är en effektiv behandling för målgruppen. I en lång rad sekundäranalyser visar man dock att

4 resultatet modifieras då man tar hänsyn till hur väl FFT-terapeuterna följde behandlingsmanualen. Som exempel visas att terapeuter med hög adherence hade en signifikant lägre andel ungdomar som återföll i våldsbrott jämfört med kontrollgruppen. Det omvända gällde också - terapeuter med låg adherence hade statistiskt säkerställt sämre utfall än de med hög adherence och kontrollgruppen. Studien har som nämnts ett stort antal deltagare och genomförs på många ställen samt inkluderar ett helt system allt detta minskar risken för olika formerer av bias. Studien och är också betydelsefull för att man så tydligt kan påvisa påverkan på utfall som olika terapeuters förmåga eller vilja till att följa behandlingsmanualen. Den fjärde studien [4] med 89 deltagare jämför FFT med sedvanlig behandling i form av en intervention i en randomiserad kontrollerad studie. Studien är svensk och genomfördes i Lund. Deltagare rekryterades via att de aktualiserats inom socialtjänsten på grund av brottslighet. Deltagarna lottades sen till FFTbehandling eller sedvanlig behandling som i denna studie bestod av socialtjänstens åtgärder som bedömdes aktuella för respektive deltagare inklusive placeringar utanför hemmet. Ungdomarna eller barnen var år gamla. Uppföljningstid var ett respektive två år efter behandlingsstart. Effektmåttet återfall i brott mättes via utdrag från brottsregistret som indikerade brottsåterfall samt rapporter från socialtjänsten där det framgick om ungdomen aktualiserats för ny brottslighet. Resultatet visade att signifikant färre hade rapporterad brottslighet i FFT-gruppen jämfört med kontrollgruppen både vid ett- och tvåårsuppföljningarna. Studien har ett extra stort värde då den är svensk och genomförd i ordinarie verksamhet både vad det gäller FFT och i kontrollgruppen. Den har också ett bättre effektmått än de amerikanska studierna som förlitar sig på registerutdrag där man bara registrerar brott i delstaten till skillnad mot det svenska brottsregistret som har nationell täckning. Saknas någon information i studierna? - Hälsoekonomisk bedömning Socialstyrelsen har inte bedömt den hälsoekonomiska effekten för den aktuella åtgärden vid det specifika tillståndet. Referenser 1. Waldron, HB, Slesnick, N, Brody, JL, Turner, CW, Peterson, TR. Treatment outcomes for adolescent substance abuse at 4- and 7-month assessments. Journal of consulting and clinical psychology. 2001; 69(5): Slesnick, N, Prestopnik, JL. Comparison of family therapy outcome with alcohol-abusing, runaway adolescents. Journal of marital and family therapy. 2009; 35(3): Sexton, T, Turner, CW. The effectiveness of functional family therapy for youth with behavioral problems in a community practice setting. Couple and Family Psychology: Research and Practice. 2011; 1(S):3-15.

5 4. Hansson, K, Cederblad, M, Höök, B. Funktionell familjeterapi. En behandlingsmetod vid ungdomskriminalitet. Socialvetenskaplig tidskrift,. 2000; (3): Läs mer på Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.