Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra?
|
|
- Lars Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Disposition Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra? Psykisk ohälsa bland ungdomar och unga vuxna - blir det värre och vad får det för konsekvenser? Långtidsuppföljning av ungdomar med missbruksproblem Psykisk ohälsa och missbruk hur ser det ut Vad kan vi göra prevention och behandling Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ökningen av psykisk ohälsa bland unga har varit mer beskedlig i Finland, Danmark och Norge jämfört med Sverige trots en liknande samhällsutveckling Vad är det som händer? Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Problems med ångest och oro och män år Sömnproblem år, Ökning 270% Ökning 280 % Ökning 2% Ökning 360% Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 1
2 Alltid trött år, Problem med ångest och oro 3 Ökning 0 % Ökning 300 % Value Title 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Genomsnittlig alkoholkonsumtion i dl ren alkohol bland 15 åriga skolungdomar 60 Alkoholanvändande dl alkohol 100% Pojkar Flickor Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: CAN När slutar den psykiska ohälsan att öka? Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 2
3 Folkhälsoenkäten - FHI Folkhälsoenkäten - FHI 1. Enkäten täcker människors hälsa i vid mening och startade 04 - mycket mer modern än ULF-undersökningen slumpade ur befolkningen får fylla i enkäten varje år ett representativt urval år. Ytterligare regional data samlas in varje år som är representativ för den regionen. 3. Svarsfrekvensen är 61% 1. Vi studerar unga vuxna år totalt 8500 män och kvinnor under åren Studera trenden för utvecling av psykisk ohälsa Har du ängslan, oro eller ångest? Känner du dig för närvarande stressad? P Lätta besvär P Svåra besvär F Lätta besvär F Svåra besvär Minskning 16% Minskning 24% Minskning 13% Minskning 26% P I viss mån P Ganska/väldigt mkt F I viss mån F Ganska/väldigt mkt Minskning 7% Minskning 17% Minskning 21% Minskning 19% Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Källa: Folkhälsoenkäten - FHI ,9 Har du värk i skuldror, nacke eller axlar? Pojlar lätta/svåra besvär Flickor lätta/svåra besvär 41,6 41,8 41, ,9 23,9 21,6 19, Minskning 11% Minskning 18% 35 Har du haft sömnsvårigheter 30 30,5 27,8 P lätta/svåra besvär 25 26,6 26,1 F lätta/svåra besvär 23,5,9,7 17, Minskning 14% Minskning 26% Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Källa: Folkhälsoenkäten - FHI 3
4 Alkoholkonsumtion AUDIT-C Spelbeteende senaste året Pojkar M Flickor M 5 Minskning 15% 4,5 4 3,5 3 Minskning 5% 2, P Ej spelat F Ej spelat Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Källa: Folkhälsoenkäten - FHI Sammanfattning 1. Ökningen av psykisk ohälsa för gruppen unga vuxna verkar ha avstannat och en trend mot minskande problem kan skönjas dock råder osäkerhet om avstannandet/minskning gäller hela materialet eller endast delar 2. Trenden tycks vara bred och gäller i princip alla mått som mäter psykisk belastning i enkäten 3. Vi måste lära oss att samhällsfenomen är cykliska 4. Hot mot trenden är förstås ekonomisk kris, arbetslöshet och osäkra framtidsutsikter Orsaker till den rapporterade ökningen av psykisk ohälsa bland unga människor Föreslagna orsaker Sammanfattning så här långt Inte en orsak som ligger bakom och på det hela är det rätt oklart Ökad individualisering Ökad arbetslöshet och fler som inte gör någonting Alkoholanvändande Mindre sömn Vi vet att den självrapporterade psykiska ohälsan har ökat bland ungdomar Vi får anta att vi sett toppen på ökningen den här gången Vi har nosat på ett flertal mer eller mindre rimliga förklaringar Vi vet att frågorna som ställs är tämligen usla och att vi inte får någon klar bild av vad det är vi mäter Vi har i all praktisk mening noll kunskap om de eventuella negativa konsekvenser som den psykiska ohälsan medför och hur de är ihopkopplade i eventuella orsakskedjor Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 4
5 Sjukhusvård bland ungdomar med psykiska besvär år, Sjukhusvård med alkohol och narkotikadiagnoser år Ökning 180% Ökning 330% Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Källa: Socialstyrelsens Folkhälsorapport 09 Verkligheten Hur går det Hur ser prognosen ut för de med tidiga missbruksproblem avseende psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet 3500 individer som tidigare vårdats på Maria Ungdom Kohort I Kohort II Hur ser prognosen ut för de med tidiga missbruksproblem avseende psykisk hälsa, missbruk och kriminalitet Problematiskt bruk: Uppfyllde en missbruks/beroendediagnos Omfattande bruk av någon substans Mindre problematiskt bruk: Inget frekvent användande Experimenterande Problematiskt bruk: 1400 personer (40%) Mindre problematiskt 2100 personer (60%) Matchad kontrollgrupp - representerar normalbefolkning Matchad på: Ålder Kön Födelseort Invandrarstatus 5
6 Uppföljning Uppföljningstid varierar mellan 35 år Grupperna följda i register: Dödsorsaksregistret Slutenvårdsregistret Socialtjänstens register Lagfördaregistret Dödlighet under uppföljningsperiod 25,0% 21,9% 2 15,0% 13,1% 1 8,5% 5,5% 5,3% 5,0% 1,9% 140 Dödsorsaker Någon gång vårdats inneliggande med psykiatrisk diagnos som huvuddiagnos 1 25,0% ,2% Maria Kontroll 15,0% 1 5,0% 3,6% 8,8% 3,6% 7,7% 12,0% 0 Somatiska Substans Olycka Eget uppsåt Annans uppsåt Oklart uppsåt Någon gång vårdats inneliggande med schizofrenidiagnos som huvuddiagnos Någon gång vårdats inneliggande med personlighetsstörning som huvuddiagnos 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,8% 4,3% 8,3% 1,3% 4,5% 6,3% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,4% 3,1% 7,5% 0,4% 1,9% 3,5% 6
7 Någon gång vårdats inneliggande pga självskada Någon gång vårdats inneliggande med sexuellt överförd sjukdom som huvuddiagnos 25,0% 2,8% 17,2% 25,0% 2 21,6% 15,0% 15,0% 1 5,0% 8,8% 7,3% 2,9% 1,3% 1 5,0% 8,8% 5,6% 3,6% 1,9% 0,6% 4 35,0% 3 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Någon gång vårdats inneliggande med missbruk/beroendediagnos som huvuddiagnos 1,1% 9,8% 29,4% 3,1% 13,4% 36,9% Någon gång dömts för brott 76,1% 50,6% 53,3% 28,1% 26,6% 6,5% 45,0% 4 35,0% 3 25,0% 2 15,0% 1 5,0% Någon gång dömts för våldsbrott 41,7% 19,9% 17,2% 5,9% 4,8% 0,6% Någon gång mottagit ekonomiskt bistånd från socialtjänsten,9% 44,9% 68,9% 16,5% 33,1% 55,7% 7
8 Slutsatser av långtidsuppföljning av MU patienter Generellt dåligt/mkt dåligt utfall för de med tydliga substansproblem i ungdomen Problemen är mångfacetterade hälsa död - psykiskt mående kriminalitet - försörjningssvikt - missbruk De med mindre substanskonsumtion i ungdomsåren blir inte normala i vuxen ålder Dessa individer behöver också olika former av insatser i ungdomsåren för att öka chansen till ett bättre utfall i vuxen ålder Psykisk ohälsa och missbruk Problemet med samsjuklighet Graden av samsjuklighet bland ungdomar i normalpopulation 60% av alla ungdomar som har substansproblem, missbruk eller beroende möter samtidigt kriterierna för minst en psykiatrisk störning Armstrong & Costello, 02 Vad kommer först? I en överväldigande majoritet av fallen uppträder symptomen på det psykiatriska tillståndet långt före första användandet av alkohol eller droger Hur ser det ut idag? Förekomsten av uppförandestörning ökar risken för att senare utveckla ett missbruk/beroende alldeles särskilt Costello,Erkanli, Federman, & Angold, 1999 Disney, Elkins, McGue, & Iacono, 1999; Lewinsohn, Hops, Roberts, Seeley, & Andrews,
9 Ung och oberoende Beskriva karaktäristika hos de ungdomar och deras föräldrar som besöker Maria Ungdom Att identifiera risk- och skyddsfaktorer för ohälsa Att identifiera vilka behandlingsformer som är associerat med olika utfall i hälsa Studera vårdöverlämnande från ungdoms- till vuxensidan Studera överföringen av psykiatriska- och missbruksproblem från föräldrar till barn Ung och oberoende 180 ungdomar och deras föräldrar (270) har slumpmässigt valts ut från de som sökt sig till Maria Ungdom under våren 04 De har intervjuats och fått fylla i självskattningsformulär med avseende på psykiatrisk problematik, missbruksutveckling, psykosocial funktion, personlighetsdrag, anknytning, begåvning, skolprestationer, fritidsaktiviteter, relationer, familj, vänner, aggressivitet och kriminalitet Lärare har fått skatta ungdomens skolprestation samt beteende Journalskattningar görs för att kartlägga familjens bakgrund Ett halvår samt vid ett år efter den ursprungliga intervjun följs ungdomarna upp med nya intervjuer och skattningar Ett år efter ursprungsintervjun samlas socialtjänstens akter in Jämförelsen med andra ungdomar sker genom ett samarbete med Örebro universitet Ung och oberoende Psykiatriska/missbruksproblem Ungdomar Föräldrar Andra problem som ungdomen har Ung och oberoende Livstid Pojkar Flickor Psykiatrisk diagnos inklusive missbruksdiagnoser Psykiatrisk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos 85% 92% 82% 90% 57% 59% 48% (15) 44% (15) 37% (15) 36% (15) Ung och oberoende Livstid Mamma Pappa Psyk.diagnos inklusive missbruksdiagnoser Psyk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos 80% 70% 77% 60% 22% 37% 17% 32% 9% % Pågående Pojkar Flickor Psykiatrisk.diagnos inklusive missbruksdiagnoser Psykiatrisk.diagnos exklusive missbruksdiagnoser Någon missbruks/ beroendediagnos Alkoholmissbruk/ beroendediagnos Narkotikamissbruk/ beroendediagnos Ung och oberoende 74% 73% 67% 67% 41% 38% 27% 30% % % 9
10 De fem vanligaste psykiatriska problemen hos MU-ungdomar Ung och oberoende Livstid Pojkar Flickor Vad kommer först Pojkar Flickor Depression 40% 64% Uppförandestörning 63% 44% Fobier 17% 48% Depression Före Samtidigt Efter 75% 15% 10% 70% % 10% Ätstörningar 2% 22% Paniksyndrom 4% % Uppförandes. Före Samtidigt Efter 100% 0% 0% 75% 25% 0% AUDIT Andra problem Alkohol Pojkar Flickor Vid tiden för: Baseline 62% 25% 68% 32% 1 års-uppföljning 52% 25% 72% 31% Dudit Droger Pojkar Flickor Vid tiden för: Baslinje 33% 54% 1 års-uppföljning 37% 40% Kriminalitet MU-ungdomar Någon våldshandling Flickor Pojkar (12 mån) 38% 62% Någon icke-våldshandling Flickor Pojkar (12 mån) 77% 86% 10
11 Mamma Pojkar Flickor Lindrigt/livstid Senaste året Allvarligt/livstid Senaste året Extremt/livstid Senaste året Våld i hemmet - ungdomens rapport om moderns våld 47% 29% 11% 7% 3% 3% 58% 32% % 8% 11% 6% Pappa Pojkar Flickor Lindrigt/livstid Senaste året Allvarligt/livstid Senaste året Extremt/livstid Senaste året Våld i hemmet - ungdomens rapport om faderns våld 52% 28% 16% 10% 8% 5% 48% 29% 23% 8% 17% 5% Verbal begåvning (flickor) vid Maria Ungdom Verbal begåvning (pojkar) vid Maria Ungdom 45% 40% 35% 30% 25% % 15% 10% 5% 0% < >15 45% 40% 35% 30% 25% % 15% 10% 5% 0% < >15 Uppföljning 1 år senare av MU-patienter Av de i studien ingående ungdomarna bedömdes 75-80% ha någon form av svårare psykosocial belastning Under uppföljningsåret blev 57% av hela gruppen föremål för någon form av aktiv insats/behandling Det enda tillstånd som ökade chansen för vård/insats var förekomst av depressionsdiagnos (forskning) Att bli slagen av sina föräldrar, utsatt för sexuella övergrepp, ha en diagnostiserad uppförandestörning, ångestdiagnos eller en missbruks/beroendediagnos ökade inte sannolikheten att erhålla behandling/insatser jämfört med de som inte hade dessa erfarenheter eller tillstånd. Slutsatser från de studier gjorda på Maria Ungdom och konsekvenser för kliniken Många ungdomar har psykiska problem, är utsatta för våld, är kriminella, använder substanser och har överlag låg verbal begåvning Många ungdomar och föräldrar får inte hjälp trots vad det verkar uppenbara svårigheter, eller så är den hjälp som erbjuds inte tillräckligt specifik 11
12 Uppförandestörning Minst tre av följande kriterier uppfyllda under en 12-månaders period Hotar trakasserar eller förödmjukar ofta andra Påbörjar ofta slagsmål Har använt vapen Visat fysisk grymhet mot någon människa eller djur Stulit under direkt konfrontation med offret Har tvingat någon till sexuellt umgänge Har stuckit något i brand Uppförandestörning DSM-IV Har avsiktligt förstört andras egendom Har brutit sig in i bostad, lokal eller bil Ljuger ofta i syfte att uppnå fördelar eller undvika konsekvenser Har tillskansat sig värden utan direkt konfrontation Ofta ute på nätterna trots förbud (före 13 års ålder) Har rymt hemifrån minst två gånger Skolkar ofta från skolan (före 13 års ålder) Antisociala ungdomar Våldskriminalitet Uppförandestörning (livstid) Pojkar(17år) Flickor (17år) 63% 44% Debut före 13 år 83% 71% Någon våldshandling Flickor Pojkar (12 mån) 38% 62% Våldsbrott - domar Flickor Pojkar Dömd för våldsbrott 3% 16% Debut före 10 47% % Antisociala ungdomar Samsjuklighet med uppförandestörning och antisocial personlighetsstörning Missbruk ADHD Mental Retardation Stabilt antisocialt beteende under livstiden Egentlig depression Organisk hjärnskada Schizofreni Bipolär störning Psykopati Missbruks/beroendediagnos Antisociala ungdomar Uppförandestör P F Ej uppförandest. P F 80%* 55%* 43%* 29%* Depression 43%* 66% 25%* 60% Psykosdiagnos 10% 14% 0% 4% Verbalbegåvning 7.5* 8 9* 8.4 Psykopater 30%* 10% 7%* 0%* ADHD 16%* 5% 3%* 4% 12
13 Antisociala ungdomar Hur går det sen? Metropolitan-studien (Jansson & Hodgins 04) Mellan 1/3 1/2 av de med uppförandestörning kommer att som vuxna möta kriterierna för antisocial personlighetsstörning gäller både pojkar och flickor De med antisocial personlighetsstörning utgör ca 5% (män) och 0.5-1% (kvinnor) av den totala befolkningen Dessa svarar för ca 70% (män) respektive 30% (kvinnor) av alla brott som begås 80-95% är missbrukare Övriga uppvisar fortsatta svårigheter till anpassning i samhället (legala psykosociala) Antisociala ungdomar Dagens behandling av ungdomar med uppförandestörning Det finns en kostsam tradition av passivitet i psykosocialt arbete med barn och ungdomar som har uppförandestörning. Lite tillspetsat kan det i vissa fall beskrivas som att myndigheterna gör sällskap på vägen till undergång (Svenska Barn och Ungdomspsykiatriska föreningen, 03) Antisociala ungdomar Institutionsbehandling De bästa behandlingseffekterna nås med vårdformer som genomförs i den miljö där ungdomarna lever sina normala liv Institutionsplacering skapar en av de mest potenta riskfaktorerna för fortsatt våld, missbruk och kriminalitet - Ungdomsgrupper Att bryta antisociala attityder kräver en oerhört tajt personalgrupp som kan motverka detta och arbeta för ett mer prosocialt engagemang hos ungdomarna Det finns inget tydligt samband mellan placeringens längd och utfall Institutionsplacering har effekt om det finns strukturerade vårdprogram som fokuserar på ungdomens problem. Vårdprogrammen måste vara multi-modala och personalen måste vara välutbildad Tjejer och depression Egentlig depression DSM-IV Minst fem av följande kriterier uppfyllda under samma tvåveckorsperiod: Nedstämdhet större delen av dagen så gott som dagligen Klart minskat intresse för nästan alla aktiviteter Betydande viktnedgång/uppgång (5% på en månad) Sömnstörning (för lite/mycket sömn nästan varje natt) Rastlöshet/ psykomotorisk hämning nästan varje dag Svaghetskänsla, brist på energi nästan dagligen Känslor av värdelöshet överdrivna obefogade skuldkänslor Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar Tjejer 16 år Utan diagnos Depression Något användande 52% 89% Rökning 8% 42% Alkoholanvändande 50% 74% Cannabisbruk 6% 39% Annan drog 1% 30% Missbruk eller beroende Substansanvändande och depression Great Smoky Mountain Study North Carolina 1% 35% 13
14 MU-tjejer och depression Livstidsdiagnos Utan dep Depression Alkoholmissbruk/ber 24% 57% Narkotikamissbruk/ber 24% 44% Pågående Alkoholmissbruk/ber 23% 61% Narkotikamissbruk/ber 15% 44% Tjejer och depression Utveckling av depression från barndom till vuxenliv Behavioral observations at age 3 year predict adult psychiatric disorders, Caspi et al, 1996 Beteendeobservationer vid 3-års ålder predicerade depression vid 21-års ålder Well adjusted Under controlled Inhibited Depression hos kvinnor Vad säger forskningen: Tjejer som har tidig debut i depression en moder med liknande problematik och samtida andra psykiatriska störningar/missbruksproblem löper stor risk att efter -års åldern utveckla återkommande/kroniska depressioner samt en hög frekvens av självmordsförsök och missbruk MU-tjejer och depression Hur går det sen? 50% av flickorna med depression har en mamma med en diagnostiserad egen depression 75% av flickorna är under 15 år vid första depressionsdiagnos, 40% är under 14 år Alla flickor som uppfyller kriterierna för egentlig depression har också minst en annan psykiatrisk/ missbruksdiagnos Behandling och prevention Strukturella insatser 14
15 Reflektioner/konsekvenser utifrån erfarenheter för att maximera effekter av insatser strukturell nivå Flytta över ansvaret för missbruksbehandling till psykiatrin och se till att integrera den som en naturlig del Skapa en första linjen psykiatri som är tillräckligt specialiserad för att kunna hjälpa effektivt se till att den är delad mellan landsting och socialtjänst Skapa en andra linjens psykiatri som i sin grund bygger på samverkan mellan psykiatri och socialtjänst Fundera över åldersspann för insatssystemen Vad ska vi göra Första linjen Första linjens missbruksinterventioner ska organiseras med första linjens psykiatri som kan vara organiserad inom primärvård men ha eget uppdrag och egen budget Första linjen ska erbjuda, bedömning, korta både generella och specifika interventioner - företrädesvis i grupp, föräldraträning och stöd till föräldrar Första linjen ska vara samägd av landsting och socialtjänst med direktaccess till respektive vårdkedjor skapar familjäritet och kredabilitet Slutsatser från de studier gjorda på Maria Ungdom och konsekvenser för kliniken Behandlingsnivå Många ungdomar har psykiska problem, är utsatta för våld, är kriminella, använder substanser och har överlag låg verbal begåvning Många ungdomar och föräldrar får inte hjälp trots vad det verkar uppenbara svårigheter, eller så är den hjälp som erbjuds inte tillräckligt specifik Vad studierna gett avseende det fortsatta utvecklingsarbetet av kliniken Bedömning: Alla som kommer akut screenas med standardiserade instrument och följs upp för att sorteras till rätt interventionsnivå Tydligare diagnostik av läkare Riskbedömning för våld och allvarlig brottslighet Frågor om våld och sexuell utsatthet frågas alltid vid akutsamtal Föräldrar: Utveckla föräldrastöd och föräldraträning samt anhörigprogram Utåtagerande, Suicidförsök, Trauma och Spelberoende Missbruk: Motiverande samtal (all personal) Manualbaserd familjterapi (BSFT) Seeking Safety (vid trauma) Motivation i grupp Vad studierna gett avseende det fortsatta utvecklingsarbetet av kliniken Begåvning: Interventionerna får inte innehålla för svåra kognitiva moment utan är företrädesvis beteendefokuserade Psykisk ohälsa och riskbruk: Viktigt kunna erbjuda gruppbaserade interventioner med syfte att minska psykiska problem och substansanvändande Helst inte vara symptombaserade utan hellre vara metoder som fokuserar på att utveckla förmågor och livssituationen ACT- Acceptance and Committment Therapy för ungdomar med psykosoicala svårigheter Framtida åtgärder MET-CBT5 cannabismissbruk Standardiserad modulbaserad screening för socialtjänst mfl 15
16 Vad händer när vi gör bedömningar fast använder dåliga metoder Jämförelse mellan två olika sätt att mäta substansproblem bland ungdomar Wilson et al., 04 Barnklinik patienter år intervjuades på två olika sätt angående deras substansanvändande ADI- Adolescent Diagnostic Interview Kliniska intryck efter intervju med ungdom ADI användes som gold standard Jämförelse mellan två olika sätt att mäta substansproblem bland ungdomar Resultat: Av de över 100 patienter som ADI identifierade med ett problematiskt substansanvändande kunde bara 18 hittas utifrån de kliniska intervjuerna Av de 50 patienter som ADI klassificerade som missbrukspatienter fångade den kliniska intervjun in 10 av dessa Av de 36 patienter som ADI klassificerade med ett beroende återfanns 0 med hjälp av den kliniska intervjun Vilken betydelse har det på hur det går för klienten om man följer behandlingsmanualen Trohet mot behandlingsmetod Funktionell familjeterapi Trohet mot behandlingsmetod Funktionell familjeterapi 70 (Barnoski, 04) 70 (Barnoski, 04) % % lagfördes inom 18 månader när ungdomarna inte fått någon insats M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta % Att inte följa instruktioner kan vara skadligt Begränsade effekter även vid programtrohet M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta 16
17 % Vikten av att följa instruktion bland FFT-terapeuter (Barnoski, 04) Enskild terapeut M M M M Ej kompetenta Gränsfall Kompetenta Mkt kompetenta Preventionsnivå Årskonsumtion av ren alkohol (elever årskurs 9) Vad ska vi fokusera på? Skyddsfaktorer Riskfaktorer cl Allvarlig brottslighet senaste året (elever årskurs 9) Skyddsfaktorer Riskfaktorer % Vad ska vi göra? 17
18 Vad ska vi göra Bygga hälsa - mina åsikter Involvera föräldrar via skolan genom påverkansprogram tala om specifika risker och åtgärder men fokusera på att ge verktyg för att bygga hälsa kommunikation, positiv monitorering, gränssättning mm. Bygg hälsa (inte förebygg ohälsa) hos elever utifrån individuella förutsättningar program som fokuserar på självförverkligande Monitorera elever genom datastödda hälsoformulär objektiva mått på hälsa som kan användas för att sätta in generella insatser eller visa på behov för föräldrar och elever om specifika interventioner 18
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merMaria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merBarn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merAntisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Läs merBarn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern
Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern barnläkare, professor Folkets hus 12 november, 2014 Lagen om barn som anhöriga Hälso- och
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merÖverenskommelser HSN-SON Syfte
Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs mer2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merVästernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs mer- ATT MÖTA OCH BEMÖTA
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merPer Lytsy Leg läk, Med Dr
Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (5)
JIL Stockholms läns landsting i (5) INTERPELLATIONSVAR Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) Svar på interpellation 2013:5 Sverre Launy (V) om psykiatrisk vård för missbrukare. Sverre Launy (V)
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merTIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm
TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA KAN VI LÄRA NÅGOT AV PILEN? MARIE OHM 2018 pågående Eget företag Medvetenhet och Hälsa i Sverige, konsultläkare på längre uppdrag 2012 - pågående Överläkare
Läs merDISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merFramgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga
Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga Charlotte Skoglund, M.D., PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merPsykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare
Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merRehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?
Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merVad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Läs merPsykisk ohälsa- Vad är det?
Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merUtbildningar: Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00
Irene Bergman, leg. psykolog/psykoterapeut Mejl: irene@gfpm.se Telefon: 0046 (0)26 10 16 00 Jag har ett genuint intresse för människor och dess historia. Som psykolog använder jag mig av flera olika metoder
Läs merMBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Läs merVälkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk
Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk Barnavårdsföreningen Finlands äldsta barnskydds organisation Tredje sektorn Grundad 1893 av Anna af Schultén Grund tanke; att stöda barnen och familjernas
Läs merMultisystemisk terapi (MST)
Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm 2015-01-30
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merPositionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga
Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merSkolresultat +psykisk hälsa = Sant
Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merBEGREPP. Normer och värderingar. Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras.
Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs merTill möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se
Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merDagens program -förmiddag
Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö 17 september 2013 Annika Nordström Dagens program -förmiddag 10.00-10.40 Varför detta projekt? En introduktion och en bakgrund. Om att uppmärksamma
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merMissbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke
Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:
Läs merVarmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser
Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merEtt prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.
LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merFORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder
FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående
Läs merPersonligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015
Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merVåra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merSamsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri
Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs mer