BBIC:s mål m l och syfte
|
|
- Cecilia Sandström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BBIC:s mål m l och syfte Mål: ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och dess nätverk Skapa systematik i socialtjänstens arbete och underlätta dokumentation, så att handläggning och insatser lättare kan följas upp Bidra till ökad rättssäkerhet
2 Brister i utredningsarbetet enligt Länsstyrelsen L granskningar, Sundell & Egelund 2000 Barnen kom sällan till tals och hur barnets syn har påverkat beslutet redovisades inte Tonvikten på föräldrarnas problematik och sällan redovisades barnens behov Mödrarna mest i fokus Hur barns och föräldrars problem utreddes varierade mellan socialsekreterare resp. mellan olika kommuner Socialsekreterarnas personliga värderingar styrde både utredningen och resultatet
3 Brister i utredningsarbetet enligt Länsstyrelsen L på p uppdrag av Riksdagens revisorer, Sundell & Egelund 2000 Otillräcklig information samlades in Den insamlade informationen analyserades inte tillräckligt Kunskaper saknades om vilka effekter insatserna gav för barnet Viktig information över- respektive underskattades Dokumentationen hade stora brister Brister i beslutsfattandet, t ex att vara för snabb i beslut och selektivt sortera ut det som bekräftar beslutet
4 Länsstyrelsernas iakttagelser Granskning av sociala barn- och ungdomsvården Utredningar var av varierande kvalitet och dåligt matchade mot det specifika barnet Placeringar i jourhem under lång tid Vårdplaner var ibland ofullständiga eller saknades helt Barn och föräldrar behöver involveras till delaktighet i planeringen av vården Ibland saknades familjehemsutredningar
5 Konceptet krav på p BBIC-kommuner Syfte att bibehålla BBIC som ett nationellt, enhetligt kvalitetssäkert system Förutsättningar för att arbeta enligt BBIC BBIC ska användas i all dokumentation och handläggning Mötesstrukturen rekommenderas Vissa formulär ska alltid användas Formulären används och anpassas efter det enskilda ärendet Permanenta ändringar i formulären och tillägg av formulär får bara göras i samråd med Socialstyrelsen
6 1. Barn och unga i centrum Utgångspunkten är att barnets bästa alltid ska beaktas Socialtjänsten är skyldig att utveckla metoder så att barnet blir delaktigt och får inflytande utifrån ålder och mognad Vara noga med att tydliggöra barnets perspektiv, även då vuxnas problem är omfattande och tenderar att ta överhanden
7 2. Teoretiska utgångspunkter Utvecklingsekologisk teori (Bronfenbrenner 1979)
8 2. Teoretiska utgångspunkter Utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling Andra teorier om barns och ungas utveckling Anknytningsteori Identitetsutveckling i olika livsfaser Teorier om familjers funktion och föräldrars förmåga till omsorgstagande Risk och skyddsfaktorer Sårbarhet och motståndskraft (utvecklingspsykopatologi) Det krävs kunskap om barns och ungas utveckling i allmänhet och en förståelse för att utvecklingsförloppet kan variera
9 3. Likvärdiga möjligheter m för f r alla barn Likvärdiga möjligheter innebär inte att alla barn ska behandlas lika. Arbeta för att identifiera det enskilda barnets och familjens behov med hänsyn till t.ex. socioekonomisk tillhörighet, kön, etniskt ursprung. Barn som bedöms vara i behov av skydd och stöd ska få möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Deras behov behöver uppmärksammas och kompenseras för att de ska få bästa möjliga förutsättningar att klara vuxenlivet. Socialtjänsten bör vara uppmärksam på könsskillnader i barnavårdsarbetet.
10 4. Samarbete med barn och deras familjer Stöd och skydd till barn ska ges i nära samarbete med hemmet. Ett bra samarbete med barn och föräldrar är avgörande för om insatser kan komma till stånd och få avsedd effekt. Sättet att ge hjälpen på är avgörande för hur innehållet i insatsen uppfattas - förhållningssätt som präglas av dialog och demokratiska spelregler, är det mest framgångsrika. Barn uppskattar att socialtjänsten lyssnar till dem och uppträder öppet och ärligt. Föräldrar värdesätter tydliga förklaringar, öppenhet, ärlighet och vill bli behandlade med respekt. Inledande kontakten betyder mycket för hur samarbetet utvecklas och för hur delaktig familjen blir.
11 5. Samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser Helhetssyn viktig - avser barnets hemsituation, relationer, skolsituation, fritid, fysiska och psykiska hälsa - de olika delarna påverkar varandra. Under sin uppväxt kommer barn och unga i kontakt med ett flertal verksamheter i samhället. Dessa har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar för att samverkan kommer till stånd. En viktig princip är att barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa är ett gemensamt samhällsuppdrag.
12 6. Identifiera resurser och svårigheter I såväl utredning som uppföljning ska både positiva och negativa faktorer identifieras och beskrivas. Ofta förbigås sådant som fungerar bra. Att uppmärksamma barnets, föräldrarnas och omgivningens resurser är en viktig del i strävan efter lösningar på problem. När det gäller föräldrar till placerade barn är det viktigt att lyfta fram deras resurser, som kan vara viktiga att bygga på för att främja kontakten med barnet under placeringen. Genom att inte enbart identifiera bristerna i familjens situation, kan en mer realistisk och bättre underbyggd bedömning göras av familjens samlade situation.
13 7. Insatser under utredningens gång Utredningen kan starta en process av insikt och förändring, därför är det viktigt att se utredningen som en utvecklingsstödjande och inte en fristående process. Ingripanden eller erbjudanden om olika insatser ska alltid anpassas till barnets och familjens behov och om så krävs sättas in parallellt med utredningen och inte dröja tills den har slutförts.
14 8. Utredningen som utgångspunkt för r planering och uppföljning av insatser Utredningen - och de behov som identifieras i den -utgör grunden för den fortsatta planeringen och uppföljningen av insatser. Forskning har visat att utredningen ofta betraktas som en isolerad företeelse. De behov som identifierats i utredningen återspeglas inte alltid i planeringen av insatser.
15 9. Kunskap och beprövad erfarenhet Vid utredning, bedömning och uppföljning bör kunskap hämtad från forskning och praktik om barns och föräldrars behov och resultaten av olika insatser användas. Dokumentation bör göras på ett systematiskt sätt, så att insatser kan följas upp för att se om de svarar mot barnets behov. Ett kunskapsbaserat arbete hämtar in och tar hänsyn till barnens och föräldrarnas synpunkter. Genom att kritiskt följa upp det egna arbetet utvecklas yrkeskunnandet.
16 Översikt över BBIC:s formulär r och stöddokument
17 Triangeln Utbildning Hälsa BARNET Föräldrarnas förmåga Barnets behov Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning Klara sig själv Familj och miljö Stabilitet Arbete Boende Familjenätverk Ekonomi Familjens bakgrund och situation Social integrering Lokalsamhällets resurser
18 Hälsa Fysisk och psykisk hälsa Kost Motion Hälsorisker; inkl missbruk
19 Kognitiv utveckling Lek och fritid Förskolesituation Utbildning (inlärning under 5 år)
20 Lek Utbildning (5 år r eller äldre) Fritid Skolsituation Prestationer och inlärning Läxor och vuxenstöd Arbete eller praktik
21 Känslo- och beteendemässig Anknytning Känsloreaktioner utveckling Oro och symptom; självdestruktivitet Utsatthet; övergrepp, familjevåld Riskbeteende; utagerande beteende, kriminalitet
22 Identitet Självbild Integritet Förmåga att stå för sin uppfattning och vilja Ursprung För placerade barn och barn med öppna insatser: vet barnet orsaken till placeringen/den öppna insatsen och hur förklarar barnet det för andra?
23 Familj och sociala relationer Barnets relationer till viktiga personer i familjen och nätverket Kamratrelationer För placerade barn: - Relationer till familjehemmet eller personalen - Umgänge
24 Socialt uppträdande Barnets förståelse av hur han eller hon uppfattas av omgivningen Utseende Kommunikation och uppträdande
25 Förmåga att klara sig själv Dagligt liv; alltefter ålder och mognad ta ansvar för praktiska sysslor i hemmet, klädsel, fickpengar etc. Hantera risker; t ex i trafiken Delta i och möjlighet att kunna påverka vardagsbeslut i familjen
26 Grundläggande omsorg En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån m n föräldrarna: f Tillgodoser barnets fysiska behov av mat och dryck, sömn, vila och hygien. Ser till att barnet får adekvat hälso- och sjukvård och tandvård. Håller regelbunden kontakt med förskola eller skola, deltar i utvecklingssamtal och ser till att barnet sköter sina läxor. Ser till att barnet inte behöver ta mer ansvar i hemmet och för familjen än vad han eller hon klarar av.
27 Säkerhet En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Skyddar barnet mot skador och faror. Har kännedom om var barnet befinner sig och vilka miljöer som kan vara riskabla, både i och utanför hemmet. Skyddar barnet från kontakt med vuxna som direkt eller indirekt kan skada barnet, t.ex. misshandel, sexuella övergrepp och våld i familjen.
28 Känslomässig ssig tillgänglighet En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Ser till att skapa tillitsfulla relationer inom familjen. Visar lyhördhet och respekt för barnet. Uppskattar barnet för dess egen skull. Tröstar barnet när det är ledset, oroligt eller skrämt.
29 Stimulans En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Ger barnet möjligheter till utveckling och lärande genom lek, samtal och respons på barnets nyfikenhet. Stimulerar och stödjer barnet i skolarbete. Uppmuntrar barnet att ta hem kamrater. Uppmuntrar barnet att uttrycka sin vilja och uppfattning.
30 Vägledning och gränss nssättning En utredning kan t.ex. omfatta i vilken mån föräldrarna: Hjälper barnet att kontrollera sina känslor. Stödjer och påverkar barnets beteende i önskvärd riktning. Är goda vuxna förebilder för barnet. Vägleder barnets utveckling av moral, värderingar och ett socialt accepterat beteende.
31 Stabilitet En utredning kan t.ex omfatta i vilken mån föräldrarna: Visar sig pålitliga, förutsägbara och kontinuerliga i kontakten med barnet. Ser till att barnet inte utsätts för fler och längre kontinuitetsbrott i sina nära relationer än nödvändigt. Ser till att barnet kan upprätthålla kontakt med närstående och andra personer som är viktiga för barnet.
32 Att koppla ihop triangeln Barnets behov Vårdnadshavarens förmåga Faktorer i familj och miljö
33 Risk Vad är en riskfaktor? en social, medicinsk, psykologisk eller biologisk faktor som kan leda till problem för hälsa, utveckling, anpassning eller beteende Risk och prognos i socialt arbete med barn D Lagerberg & C Sundelin 2000 någonting - en egenskap, händelse, förhållande eller process - som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005
34 Risk Vad är en riskprocess? samvariation av faktorer över tid som ökar sannolikheten för en problematiskt utveckling Riskfaktorn ska förebyggas, hindras, undanröjas Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Vad är en riskbedömning? En förutsägelse om att en viss händelse kommer att inträffa eller upprepas i framtiden, ex återfall i missbruk Kan även innefatta en förutsägelse om hur allvarlig denna händelse är Evidensbaserad praktik i socialt arbete IMS Red U Jergeby 2008
35 Riskfaktorer på p individnivå Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Temperament och personlighet: svårhanterlighet och underkontroll oräddhet bristfällig emotionsreglering brist i empati - flackt känsloliv impulsivitet tillbakadragenhet
36 Riskfaktorer på p individnivå Normbrytande beteende i barndomen, H Andershed & A-K Andershed 2005 Kognitiva problem: Låg intelligens Inlärningssvårigheter och bristfällig skolprestation Bristfällig social kognition Fysiologi och neuropsykologi: Låg serotoninnivå Tidig pubertetsutveckling Neuropsykologiska problem Förlossningskomplikationer
37 Riskfaktorer i familjen Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Förälder barn relationen; Bristfälliga uppfostringsmetoder Bristfällig kvalitet i f- b relationen Påverkar föräldrarna barnen, eller tvärtom? Våld i hemmet: Att utsättas för misshandel och övergrepp Att bevittna våld i hemmet Att både utsättas för och bevittna våld
38 Riskfaktorer i familjen Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A- K Andershed 2005 Föräldrars psykopatologi: Föräldrars depression Föräldrars missbruk Föräldrars kriminalitet Familjestruktur: Skilsmässa eller föräldrakonflikter Ensamstående föräldrar Ungt föräldraskap Stor familj Låg socioekonomisk status
39 Riskfaktorer i närsamhn rsamhället Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Andershed 2005 Problematiska kamratrelationer Bristfällig skolmiljö och anknytning till skolan Bristfälliga bostadsområdesförhållanden
40 Riskfaktorer via myndighet/ samhällsinsatser Normbrytande beteende i barndomen H Andershed & A-K Anderhed 2005 Boot camp Scared straight-program Avvikande träning
41 Skyddsfaktorer Barnavårdutredningar, en kunskapsöversikt K Sundell m fl 2007 s 53 ff Kan ses som ett slags kompensations- eller bufferteffekt för högriskgrupper; stödjande sociala nätverk; släktingar och vänner ökade kunskaper om föräldraskap och barns utveckling konkret och praktsikt stöd i krissituationer stärkande av barns känslomässiga och sociala kompetens
42 Skyddsfaktorer Att växa mot alla odds E Werner & R Smith 1992, ur Utsatt barndom olika vuxenliv G Andersson 2008 s 37 Normal begåvning och en personlighet som väckte ett positivt gensvar i omgivningen Starka känslomässiga band till föräldrasubstitut Ett externt stödsystem (inom kyrkan, ungdomsrörelser eller i skolan) som premierade barnens kompetens och gav dem en känsla av gemenskap
43 Skyddsfaktorer hos individen Risk och prognos i socialt arbete med barn D Lagerberg & C Sundelin 2000 Förmåga att förstå och komma överens med andra Förmåga att lösa problem Humor Tålighet Uthållighet Förmåga att kontrollera impulser och känslor Initiativförmåga Psykisk energi Nyfikenhet God fysik Framgång i skolan Intelligens
44 Skyddsfaktorer i familj och miljö Risk och prognos i socialt arbete med barn D Lagerberg & C Sundelin 2000 Få separationer från vårdaren / omsorgspersonen En bra relation mellan förälder och barn God omvårdnad och tillsyn God hälsa hos modern Att barnet är omtyckt av vuxna Yttre stöd från grannar och lärare Möjlighet till fritidsintresse
45 Skyddsfaktorer Utsatt barndom olika vuxenliv G Andersson 2008 s 111 ff - Tidig anknytning till mamma och/eller pappa - Kön - kan vara både skydd och risk - Ålder kan vara både skydd och risk - Förskola och skola - Kamrat- och fritidsmiljö - Omgivningen- grannskap och boendemiljö - Samhällets insatser - kan innebära både skydd och risk
46 Uppföljningsprocessen
47 Dokumentation Vårdplan Genomförandeplan Konsultationsdokument Stöddokument; Samtal med placerade barn/ungdom Övervägande/ Omprövning Stöddokument; Samrådsdokument (3st) Protokoll från Uppföljningsmöte
48 Mötesstrukturen med koppling till formulär INSATSER I ÖPPENVÅRD Planeringsmöte Genomförandeplan senast samma dag insats börjar Uppföljningsmöte Genomförandeplan Protokoll uppf.möte 1:a efter 4 v. därefter var 6:e mån Utredning Vårdplan Placeringsmöte Planeringsmöte Uppföljningsmöte Placeringsinformation Genomförandeplan Övervägande Omprövning Protokoll uppf.möte senast samma dag placering börjar senast 2 v. efter placerings början Inom 3 mån, därefter var 6:e mån PLACERING I SAMHÄLLSVÅRD
49 Vårdplan Anger övergripande mål med vården utifrån behovsområdena Svarar på frågan vad är det i barnets livssituation som måste förändras? Varför behövs insats/placering? Om placering: Varför kan inte förändringsarbetet göras i barnets hem? Målet bör peka mot den förändring insatsen/placeringen ska leda till SMARTA- mål
50 Placeringsinformation Strax före eller senast vid placeringstillfället Innehåller praktisk information som är viktig i inledningsskedet av placeringen kontaktuppgifter vardagsrutiner umgänge Innehåller möjlighet för samtycke till medicinsk vård
51 Syfte Placeringsmöte se till att övergången till placeringen blir så skonsam som möjligt för barnet, gå igenom praktiska rutiner Närvarande: barn, föräldrar, nya vårdgivare och socialtjänst När: i god tid innan placering, vid akut placering på placeringsdagen Formulär Placeringsinformation
52 Genomförandeplan Svarar på frågorna Hur? Vem? När? Två versioner: - Genomförandeplan placering - Genomförandeplan öppna insatser
53 Det tredelade föräldraskapetf Föräldrar BARNET Socialtjänst Vårdgivare
54 Det tredelade Teamet runt föräldraskapetf barnet Vänner/socialt nätverk Hälso- och sjukvård Föräldrar BARNET Socialtjänst Släktingar Vårdgivare Förskola/skola Skolbarnomsorg
55 Uppföljningsm ljningsmötet Barnets mötem Syfte ta reda på om beslutade insatser genomförts, effekter av insatser, ev förslag på andra insatser Hur: utformas efter barnets önskemål t ex mötesplats, deltagare, dagordning Närvarande: barnet, föräldrar, vårdgivarna, socialsekreterare, oberoende ordförande När: 2 3 mån efter placering/4 veckor efter att öppna insatser påbörjats/därefter var 6:e månad Formulär/Stöddokument Vårdplan och genomförandeplan Samtal med placerade barn/ungdomar, Samrådsdokument inför uppföljningsmöte och Protokoll uppföljningsmöte
Skolsocial kartläggning
Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Nacka strand 2007-10-08 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad Innehåll Skolsocial kartläggning När? Hur? Varför? Innehåll
Läs merKommunförbundet Skåne. Chefsnätverksträff
Kommunförbundet Skåne Chefsnätverksträff Dagordning Information om nuläge BBIC Organisation BBIC Skåne Info från SoS Kommunernas nulägesbeskrivning Hälsoundersökningar Handräckning LVU riktlinjer, avvikelsehantering
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merBARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd
BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryck andra upplagan, Edita Västra Aros oktober 2012 grafisk form Marie Edström, Socialstyrelsen artikelnummer
Läs merBARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd
BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström
Läs merEnsamkommande barn och unga
2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.
Läs merSocialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd
Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merFörslag till inrättande av BBIC i Stockholms stad (Barns Behov I Centrum)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS S TAD Handläggare: Katarina Munier Tfn: 08-508 25 411 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2007-01-19 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2007-02-15 105-0017/2007 Till Socialtjänstnämnden Förslag
Läs merUtredning och matchning av familjehem
Utredning och matchning av familjehem BBIC anpassad familjehemsutredningsprocess Västerås Stad, proaros, Socialkontor Barn och Ungdom Bakgrund 2007 - Lokal grundutbildningen i BBIC. - projektuppdrag kartläggning
Läs merSkolsocial kartläggning
E B I C I CENTRUM Skolsocial kartläggning Skolkuratorsdagarna Elevhälsa Ängelholm 12 oktober 2009 Yvonne D-Wester 1:a skolkurator, Utbildningsförvaltningen, Uppdragsavdelningen, Skolstöd www.stockholm.se/skolstod
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kristallen Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merKvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun
2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Läs merDiplomerad Behandlingsassistentutbildning
Diplomerad Behandlingsassistentutbildning UngArt Ht 2018-Vt-2019 Kursledare: Annicka Lang Leg Psykolog Upplägget. Idag 1. Introduktion Presentation av upplägget Behandling versus Omsorg Teorier - Vår teoretiska
Läs merInformation om en utredning
Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kungsfågeln Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merStudiematerial Barns behov i centrum (BBIC)
Studiematerial Barns behov i centrum (BBIC) Artikelnr 2009-126-11 Sättning Edita Västra Aros AB Tryck Edita Västra Aros AB, Västerås, Februari 2009 Innehåll BBIC-triangeln...3 BBIC-formulär, översikt...5
Läs merFråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar
Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2014
LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merRiktlinjer för bistånd till ensamkommande barn
RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHandlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merTrygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef
Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman
Läs merAgenda. Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta. Utveckling i Västerort AB
Agenda Därför BBIC Detta är BBIC Erfarenheter av att arbeta med BBIC Om att implementera, utveckla och förvalta Är det verkligen så noga? Paradigmskifte i synen på barn Objektsyn karaktäriseras av vuxnas
Läs merPlan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merDel 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola
SJÖBO FÖRSKOLEOMRÅDE Stadsdelsförvaltning Norr Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola 2014-2015 På samtliga förskolor finns en gemensamt framtagen värdegrund som ska genomsyra vardagsarbetet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Läs merNationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Läs merA 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Läs merLikabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola
Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merBARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER
BARNS DELAKTIGHET OCH NYA FÖRESKRIFTER BARNS RÄTTIGHETER Barns bästa ska vara avgörande Barnkonventionen artikel 3 och 1 kap 2 SoL Barns rätt att göra sin röst hörd/ till information Barnkonventionen artikel
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergknallen Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan
April 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Brunnsnäs förskola Upprättad januari 2014 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ålegårdens förskola 2016-2017 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolans pedagoger. Vilka omfattas av planen: Samtliga barn i verksamheten.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stadsskogen Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merVärdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11
Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott
Läs merFörskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan
Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan Verksamhetsformer som omfattas av arbetet Ansvariga för arbetet Förskolechef, pedagoger och alla
Läs merLikabehandlingsplan Åsebro förskola 2017
Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision Åsebro förskola skall vara
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Läs merPlan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17
Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lysmasken 2016/2017 Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på
Läs merTrygghetsplan för Romarebäckens förskola
2016-04-06 Förvaltning för livslångt lärande Trygghetsplan för Romarebäckens förskola Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Tallängen, Romarebäcken och Ekebys förskolor
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merArbetsrapport 2012:2. Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Att kategorisera anmälningsorsak för omsorgssvikt
Arbetsrapport 2012:2 Att dokumentera socialtjänstens insatser för barn och unga Att kategorisera anmälningsorsak för omsorgssvikt Annika Almqvist Per Åsbrink Arbetsrapport 2012:2 FoU Välfärd Region Gävleborg
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merSkebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga
Läs merRoknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merVästhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merBarntandvårdsdagar 2006 i Jönköping
Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från
Läs merSälungens förskola I Ur och Skur. Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling
Sälungens förskola I Ur och Skur Likabehandlingsarbete & arbete mot kränkande behandling Vår vision Vår vision är att alla barn och vuxna skall känna sig omtyckta, trygga och sedda på Sälungens förskola
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.
Läs merHem för vård eller boende för barn med föräldrar
- Uppdrag och kvalitetskrav Hem för vård eller boende för barn med föräldrar Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum 2018-05-23 Ärendenr 2018/189 Version [1.0] Innehållsförteckning...
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merBilaga 2b Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen
Bilaga 2b Likabehandlingsplan 2017-02-11 Likabehandlingsplan 2017 Föräldrakooperativet Förskolan Grävlingen Inledning Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Läs merVästhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2018/2019 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merTrygghetsplan för Solhagas förskola
2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15
2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018
Liatorps förskola 2017-09-01 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Liatorps förskola 2017/2018 Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen som började gälla fr.o.m. 1 april, 2006
Läs merUppföljning av BBIC 2014
Uppföljning av BBIC 2014 Bromma stadsdelsförvaltning stockholm.se Staffan Wallier Uppföljning av BBIC 2014 Dnr: 431-15-1.2.1. Utgivare: Bromma stadsdelsförvaltning Kontaktperson: Staffan Wallier, verksamhetscontroller
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten
sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Tallbacken Vår förskola ska vara trygg för alla barn och all personal, fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Alla på vår förskola
Läs merLokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merTrygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läs merNär barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Läs merUpprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13
Upprättad av socialtjänsten genom Anette Höögh Helene L Lindström Birgitta Rasmusson 2010-04-13 INNEHÅLL ÄRENDEGÅNG....1 BEGREPPSFÖRKLARING. 2 ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN. 4 UPPGIFTER VID ANMÄLAN TILL
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs mer