Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk
|
|
- Camilla Andersson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk - En studie bland föräldrar och personal inom missbruks- och beroendevården i tre kommuner i Gävleborg Ann Lyrberg socionom och utredare Bakgrund till studien Barn till föräldrar med missbruk- och beroendeproblem är en utsatt grupp Regeringen satsat pengar på ett förstärkt föräldra- och barnperspektiv inom missbruks- och beroendevården Det saknas en samlad bild av vilket stöd i föräldraskapet föräldrar med missbruks- och beroendeproblem och deras barn erbjuds, hur föräldrarna upplever stödet samt vilka behoven av stöd är. 1
2 Syfte och mål Syftet med studien är undersöka vilket stöd berörda föräldrar och deras barn får, hur stödet uppfattas och vilka behov de har av stöd. Förhoppningen är att studien ska öka kunskapen och förståelsen för behov av stöd och ge underlag till fortsatt utveckling av ett förstärkt föräldra- och barnperspektiv i missbruks- och beroendevården i Gävleborgs län. Frågeställningar: Erbjuds föräldrar stöd i föräldrarollen och vad innefattar det stödet? Hur uppmärksammas barns behov av information, råd och stöd? Hur upplever föräldrarna stödet de själva och barnen får? Vilket behov av stöd i föräldraskapet har föräldrarna och vilka behov av stöd upplever de att deras barn har? 2
3 Metod och urval Två källor: 5 fokusgruppintervjuer med personal inom missbruks- och beroendevården 10 intervjuer med föräldrar aktuella inom missbruks- och beroendevården. Urval: Personal inom missbruks- och beroendevården tillfrågade föräldrar och förmedlade kontakt. Kriterium: Intervjupersonerna skulle ha deltagit i behandling en längre tid och ha insikt i den egna problematiken. Tanken var fem kvinnor, fem män praktiken 6 kvinnor, fyra män. Risk- och skyddsfaktorer till utveckling av problem hos barn i familjer med missbruk, under uppväxtåren och senare i livet Riskfaktorer: Dysfunktionella familjemönster + alkoholproblem Psykiska problem och våld i familjen Sämre lösningsstrategier Kontinuerlig stress pga missbruket och dess konsekvenser Skyddsfaktorer: Välfungerande samspel i familjen Den icke missbrukande föräldern förmår kompensera Låg konfliktnivå i familjen Daglig struktur och rutiner hålls Barnen exponeras inte för episoder av drickande Barnen får adekvat information om det som pågår i familjen
4 Konsekvenser av förälders missbruk: problem för barnen på kort och lång sikt Det barn berättar om: Magsmärtor, klump i magen Spänningar i kroppen Huvudvärk, migrän Tråkigt hemma/dålig stämning Koncentrationssvårigheter Trötthet Motorisk oro Resultaten i skolan påverkas Svårigheter med kompisar Konsekvenserna kan bli: Bristfällig jag-utveckling Osäkerhet Ängslan Eftersläpningar i utvecklingen Kontaktsvårigheter Källa: Frid Hansen, föreläsning Konsekvenser av förälders missbruk: problem för barnen på kort och lång sikt, forts. I vuxen ålder risk för: Depressioner Ätstörningar Psykosomatiska problem Bristande självkänsla Identitetsproblem Relationssvårigheter Missbruk Kriminalitet Källa: Frid Hansen föreläsning , Maria Ungdom Ung och oberoende
5 Resultat -föräldraintervjuer Vilka behov av stöd föräldrar och barn har är avhängigt förälderns bakgrund, uppväxt, sociala situation och nätverk. Förälderns förebilder Förälderns egna erfarenheter av att växa upp i en familj med missbruk Ordnad ekonomi och jobb Stöd av partner Resultat -föräldraintervjuer Stöd i föräldraskapet som en integrerad del i missbruks- och beroendebehandlingen förekommer i mindre omfattning. Tre har fått stöd (två både individuellt och i grupp, en individuellt) inom ramen för missbruks- och beroende behandlingen. Om barnen bor med förälder stöd från andra delar av socialtjänsten De ensamstående papporna som inte bor med sina barn och inte har vårdnad (två till antal) - inget strukturerat stöd Samtal om hur barnen mår, hur barnen belastats av förälderns missbruk förekommer, men är ingen självklarhet. Inslag i behandlingen om hur missbruk/beroende påverkar familjen och barnen förekommer. 5
6 Resultat -föräldraintervjuer Socialtjänstens olika verksamheter är inte samordnade: Ett heltidsjobb för många föräldrar att hålla kontakt! (citat 4) Viktigt att socialtjänsten ser helheten, lyssna på historien, hur relationerna fungerar hemma, viktigt att se bakom fasaden. Saknar samarbete med skolan Resultat - föräldraintervjuer När föräldrar och barn fått adekvat hjälp har det skett snabba förändringar t ex samvaron i familjen blivit bättre, barnen gladare och lugnare. Snabba utredningar! Kom igång med hjälp! Att vänta ett halvår är onödigt lidande för barnen! Viktigt att bli lyssnad på om oron för barnen, att bli tagen på allvar och hitta en så bra lösning som möjligt för barnen. Respekt för föräldra-barn relationen. (citat 6) Föräldrarna ser att barnen mår dåligt! Glädjen i att vara förälder en stark motivationsfaktor till fortsatt nykterhet och drogfrihet! (citat 5) 6
7 Resultat -föräldraintervjuer Behov av stöd - föräldrar: Att prata om föräldraskapet och vardagen De små knepen i barnuppfostran bolla med någon, t ex regler och gränssättning Hjälp med rutiner - hantera stress Information om mina rättigheter och skyldigheter som vårdnadshavare, hjälp med samarbetssamtal Ekonomisk hjälp!!!! T ex umgängesresor, hemutrustning Förklaringar vad socialtjänsten får göra och inte göra Mer kunskap och information och vilken hjälp/stöd socialtjänsten kan erbjuda. Resultat -föräldraintervjuer Behov av stöd till barnen: Att barnet får hjälp i relationen till den andra föräldern Samordnat stöd till barnen utspridda, viktigt med hjälp tidigt Att barnen får stimulans fritidsintressen Stödgrupp, men den andra föräldern har vårdnaden och bestämmer. 7
8 Resultat fokusguppintervjuer Fyra teman: 1. Barnperspektiv 2. Föräldraperspektiv 3. Stöd till föräldrar och barn 4. Utvecklingsbehov Resultat fokusgruppintervjuer - barnperspektiv 1. Att upptäcka barns behov av råd, stöd och information: Anmäla till socialtjänstens barn- och ungdomsvård Glidande skala från att fråga om det finns barn till att mer ingående undersöka barnens situation. Personalens resonemang avhängig yrkeskompetens, roll/uppgift i vårdkedjan. Förekomsten av skriftliga rutiner varierar. Risker med att behandlingsalliansen skadas vid anmälan ett etiskt dilemma för personalen. Samtal med barn förekommer inte. De involveras inte i behandlingsarbetet, (utesluter inte att andra delar av socialtjänsten samtalar med barn). Information till barn förekommer i enstaka fall. 8
9 Resultat fokusgruppintervjuer - barnperspektiv 2. Att stödja och medverka till umgänge och möten mellan föräldrar och barn (motivera, förbereda, praktisk hjälp) 3. Stöd till barn handlar i huvudsak om att erbjuda stödgruppsverksamhet 4. Fokus på föräldrarna (motivation, strategier, ökat välbefinnande) förbättrar barnens situation. - Men risk för att bli beskylld för att inte ha ett barnperspektiv. (citat 1) Resultat fokusgruppintervjuer - barnperspektiv 5. Samtal om missbrukets konsekvenser för barnen ingår som en del i behandlingsinnehållet och i utredning. Erfarenheten är att det är en motivationsfaktor till fortsatt nykteroch drogfrihet. Samtal om konsekvenser för barnen en process, en timing när föräldern är redo (citat 2). Några verksamheter har rutiner och metoder andra utgår från sunt förnuft och det sitter i ryggmärgen 9
10 Resultat fokusgruppintervjuer - Föräldraperspektiv Används inte som begrepp, men.. Beskrivs som en process i vardagen t ex att prata om föräldraskapet, diskussioner i personalgruppen hur stöd till en förälder ska omsättas i praktiken Det finns implicit i hela verksamheten genom att på olika sätt stödja föräldrarna och främja kontakten mellan föräldrar och barn när missbruket upphört Andra använder begreppet anhörigperspektiv vilket inbegriper barn, partner och förälder till problempersonen erbjuds hjälp. Flera associerar begreppet till ett synsätt och utgångspunkter för arbetet, (citat 3) Tänker familjeperspektiv i stället för föräldraperspektiv, d v s både barn- och föräldraperspektiv samtidigt. Föräldraperspektiv yttrar sig i praktiken genom om att motivera föräldern att ta emot hjälp och inge hopp, (citat 8) Resultat fokusgruppintervjuer Stöd till Barn och föräldrar Stöd till förälder: Hjälpa föräldern att bearbeta känslor (skuld och skam) och stärka självkänslan, Praktiskt stöd, Stöd i umgänget, Stöd i kontakter med myndigheter och andra verksamheter i den egna organisationen. Strukturerade stödinsatser i grupp (Gävle + Ovanåker) Undersöker om det finns behov av stöd i föräldrarollen, om behov finns kontaktas barn- och ungdomsvården. Samtal med föräldern om föräldraskap och gränser: vad är en bra förälder, realistiska krav på mig som förälder, vilka/hur många aktiviteter är rimliga vid umgänge med barn på helger. Vardagsstöd en insats till familjer i Ovanåker Att vara lojal mot föräldern någon annan får vara lojal mot barnen 10
11 Resultat - utvecklingsbehov Föräldrars råd: Se helheten, våga se bakom fasaden Samarbeta soc.sekr, boendepersonal, behandlingspersonal, föräldrar och barn helhetsbild av barnet Samarbeta socialtjänst och skola Utred skyndsamt tiden går! Fokusgrupper: Utveckla rutiner för upptäckt när anmäla, checklistor, utveckla ASI Utveckla samverkan/samordna inom IFO Till dess förälder är redo att förändra jobba med barnen tillsammans BoF (CAP +TAPP) Resultat utvecklingsbehov, forts Föräldrars råd: Viktigt att barnen får behålla sina invanda rutiner när förälder åker iväg på behandling. Viktigt att inge hopp Viktigt med fortsatt stöd även om man tappar greppet. Familjeterapeut Jag som förälder behöver också en handläggare, inte bara barnen och familjehemmet. Fokusgrupper: Förbättra information till barn, göra barn mer delaktiga i behandlingen, t e x träffa behandlarna, utveckla samtal med barn som alternativ till stödgrupp Kompetensutveckling: screeningfrågor, missbruksoch beroendetillstånd, samtal med barn, anknytningsteori Utveckla stöd till föräldrar som har sina barn placerade 11
12 Barn- och föräldraperspektiv i missbruksoch beroendevården = Familjeperspektiv Utveckla metoder för ett samordnat stöd Rutiner för upptäckt av barns behov av råd, stöd och information Rutiner för upptäckt av föräldrars behov av stöd i föräldraskapet Involvera familjen i behandlingsarbetet, parsamtal, barnsamtal, familjesamtal Till sist. Gör det enkelt Vi får inte glömma bort att förälder och barn älskar varandra, för det gör dom Tack för mig! ann.lyrberg@sandviken.se 12
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Läs merKartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs mergunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare Kunskap till praktik- stöd till föräldrar Beakta barns behov av information,
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merVårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning
Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning Dagen inleddes med att en jurist informerade om de juridiska aspekterna av vårdnadsöverflyttning och därefter presenterade forskare,
Läs merFÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL Förstärka barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Version
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merhelena.asklund@skl.se Stockholm 2012 10 04
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Stockholm 2012 10 04 helena.asklund@skl.se 1
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merVälkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merNär barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson
När barnet är placerat Christine Eriksson Mattsson Upplägg för seminarium Presentation av stödgruppsmodellen Mamma Trots Allt (MTA) och Pappa Trots Allt (PTA) Anpassning av umgänge vid placering när föräldrar
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merLägesrapport om projektet Stella - det tredelade föräldraskapet
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2.2-871/2015 Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Cecilia Löfgren Telefon: 50825908 Till Socialnämnden 2016-06-14
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merStrandgården är ett privat HVB-hem för föräldrar och barn i natursköna Strand i hjärtat av Dalarna.
Strandgården Strandgården är ett privat HVB-hem för föräldrar och barn i natursköna Strand i hjärtat av Dalarna. Strandgården omfattar: Utredning 8 veckor. Säkerhetsplanering. Behandling. Vision Strandgårdens
Läs merTa oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN
Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang
Läs merAtt stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län
Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,
Läs merFöräldraskap och missbruk. Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruks- och beroendevården
Föräldraskap och missbruk Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruks- och beroendevården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merFÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merAlkohol- och drogrådgivningen MiniMaria
Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria Beroendeenheten Minimaria Alkohol och drogrådgivningen Vuxengruppen (socialsekreterare) Boende och boendesociala gruppen Alkohol och drogrådgivningen Minimaria MiniMaria
Läs merGäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen
Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merUtredningshem för familjer i hjärtat av Dalarna
Utredningshem för familjer i hjärtat av Dalarna Strandgården i natursköna Strand är ett utredningshem där familjer kan hitta lösningar på det som behöver bli annorlunda i deras vardag för att barnen ska
Läs merBarn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Varför ett material kring umgänge? Materialet om umgänge omfattar
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Läs merBarn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående. Material till socialtjänsten
Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående Material till socialtjänsten 2019 Varför ett material kring umgänge? saknas vägledning för socialtjänsten svårt att få umgängesplaner att
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merBarnperspektiv i socialtjänsten
Barnperspektiv i socialtjänsten Samtal i fokusgrupper Alltså det är ett begrepp. Man säger barnperspektivet. Men just det där att man faktiskt alltid tänker efter vad man faktiskt menar när man säger det.
Läs mer2014: Våld i nära relationer upptas som ett prioriterat område i kommunalplanen
2010: medel från socialstyrelsen Stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn 2011: projektledare med uppdrag att utveckla rutiner och samverkan, samt kompetenshöjande åtgärder 2014: Våld i nära relationer
Läs merFörskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merBetydelsen för barn och familjer av ökad samverkan mellan vuxen- och barnenhet inom socialtjänsten. Charli Eriksson professor i folkhälsovetenskap
Betydelsen för barn och familjer av ökad samverkan mellan vuxen- och barnenhet inom socialtjänsten Charli Eriksson professor i folkhälsovetenskap Situationen för barn, familj och missbruk När vuxnas missbruk
Läs merFörebygga våld mot barn
Förebygga våld mot barn Tre experimentella fallstudier av metoden Tryggare barn i Socialtjänsten Anna Mautner, leg psykolog Magelungen utveckling anna.mautner@magelungen.com 076-171 72 78 Illustratör:
Läs merPedagogiskt stöd i praktiken med en stegvis umgängesplanering
Pedagogiskt stöd i praktiken med en stegvis umgängesplanering Ann Nilsson, familjecoach Pedagogiskt stöd vid umgängen En insats vid Familjestödsenheten Pedagogisk förträff Umgängesstöd Uppföljningsträff
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...
Läs merI det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merSTÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET
STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET www.fou.sormland.se EN PILOTSTUDIE Syfte med pilotstudien Att pröva en stödsamtalsmodell för föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälning till socialtjänsten
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merAtt göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Läs merStöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen
Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen Föräldrar är barns viktigaste skyddsfaktor, det vet vi och det säger forskning som gjorts om föräldraskap. I alla
Läs merStöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson
Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de
Läs merUtredningshem för ungdomar och deras nätverk i Dalarna
Utredningshem för ungdomar och deras nätverk i Dalarna Sjögården är ett utredningshem för ungdomar i natursköna Svärdsjö utanför Falun. Familjen och nätverket inkluderas i utredningsarbetet så att vi tillsammans
Läs merMaskrosbarn & socialtjänsten. Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn
Maskrosbarn & socialtjänsten Therése Eriksson Grundare utvecklingschef Maskrosbarn 2 Linda 16 år Bidragsfinansierad verksamhet Lägerverksamhet Lokal verksamhet i Stockholm Opinionsbildande arbete Internetstöd
Läs merSävsjöviks förstärkta familjehem
Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merFöräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar
Läs merBarnkonventionen i föräldrastöd
Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv
Läs merSociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M
Sociala perspektiv på missbruk och beroende J A N N E B R Ä N N S T R Ö M Grundläggande utgångspunkter Människan intentionellt handlande. Individuell livsstil och identitet formas i ett ständigt pågående
Läs merUppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Läs merStöd till anhöriga och närstående
Stöd till anhöriga och närstående Enheten för alkohol-, spel- och drogproblem Pia Björklund och Mattias Boije, Socionomer, Behandlingsgruppen för drogproblem Hisingen Några citat från deltagare i våra
Läs merFörskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.
Förskolan Tuvans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 17/18 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens
Läs merJämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs merSamverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Läs merIKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem
IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)
Läs merHandledningsmaterial för skolpersonal
Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta
Läs merTidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Läs mer- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse
- om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 2 innehåll 1. barn till missbrukare 2. i skuggan av flaskan 3. Medlemsföretag 4. synlighet 5. kunskap 6. personlighet 7. pixxi.se 8. Verktygslådan
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är
Läs merBarnkonventionen i föräldrastöd. Johanna Olsson Pedagogiska institutionen
Barnkonventionen i föräldrastöd Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Lägesrapport Tidskriften Barn Specialnummer: Föräldrastöd i Norden Påbörjat analys av föräldrastödsmaterial Hur beskrivs barnet
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merBarn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet
Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål
Läs merBarn i utsatta livssituationer
Barn i utsatta livssituationer Vilka är det vi möter och hur Kan vi förstå dem bättre? Linn Englund Schema för dagen Om Maskrosbarn Att leva med en sjuk förälder hur blir det för barnen? Barns konsekvenser
Läs merAtt vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar
Läs merFråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar
Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och
Läs merFamiljehemsdagen Stockholm 22 maj 2017
Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017 Lydia Springer Leg psykolog, Specialist i klinisk psykologi SUF-Kunskapscentrum, Habiliteringen SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns
Läs merTRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.
MÅL ABC Under den tid som barnen bor hemma påverkar du som förälder ditt barns utveckling. Goda relationer i familjen hjälper barnet när det får problem av olika slag. I ABC träffas föräldrar fyra gånger
Läs merTrollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Enavdelningsförskola, 1-5 år Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merHälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom
Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom Ulrika Ferm, Margaretha Jenholt Nolbris, Annikki Jonsson, Petra Linnsand och Stefan Nilsson På uppdrag
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merStöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2014
Arbetsrapport :14 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Annika Almqvist & Per Åsbrink Arbetsrapport :14 FoU Välfärd
Läs merRiktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri
POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merBarn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld
Läs mer