Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Transkript

1 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta kommuner och landsting... 6 Siffersammanställning av olika sätt att jämföra... 6

2 KOSTNADSJÄMFÖRELSER Varför jämföra Generellt kan sägas att för en offentlig verksamhet saknas marknad där man likt ett företag kan mäta marknadsandelar och vinst för att avgöra om verksamheten är framgångsrik och lyckas med sitt uppdrag. Offentlig verksamhet har därför andra sätt att mäta måluppfyllelse och jämförbarhet för de nyckeltal som används är av stor betydelse. Det är viktigt att vi jämför liknande tjänster och att vi jämför oss med kommuner med liknande förutsättningar. Syftet med jämförelser är naturligtvis inte bara att konstatera hur vi ligger till på en topplista utan att hitta förbättringsområden, och genom jämförelserna få nya idéer om hur verksamheten kan utvecklas. Det är också viktigt att vi jobbar strukturerat med jämförelser och att vi skapar system för att kunna ta fram de uppgifter som behövs utan alltför stor resursåtgång. För att tolka de här siffrorna rätt kan det vara bra att ha med i tanken att alla kostnader i Region Gotland är fördelade på de verksamhetsområden som ska finnas enligt SCB:s indelning. Det finns alltså inte andra overhead kostnader som finns någon annanstans utan alla kostnader är fördelade. Det innebär också att det inte går att ta ut de här siffrorna direkt ur ekonomisystemet utan de bygger på de uppgifter vi lämnar till SCB och som är bearbetade där. Vem ska man jämföra sig med? För att hitta rätt i vem man kan jämföra sig med kan man tänka på olika sätt Egna resultat över tid SKL:s kommungruppsindelning Standardkostnad för delmodellerna i kostnadsutjämningssystemet Samarbetskommuner Egna resultat över tid Finns det mått som vi centralt följt över tid? Jämförelse med kommungrupp Nya kommungrupper 2011 Svenska kommunförbundet gjorde år 1988 för första gången en kommungruppering som delade in Sveriges alla kommuner i 8 homogena grupper. Grupperingen gjordes utifrån befolknings- och näringsstruktur. Därefter har nuvarande SKL ungefär vart femte år reviderat indelningen utifrån de förändringar som har skett i befolknings- och näringsstrukturen. Senast gjordes revideringen år 2005 och nu har det gjorts en ny revidering som benämns 2011 års kommungruppsindelning. Den nya indelningen består av 10 kommungrupper istället för 9 som fanns tidigare. Två grupper är helt nya: Förortskommuner till större städer samt Turism- och besöksnäringskommuner. De tre grupper med övriga kommuner som funnits tidigare (totalt 102 kommuner) har ersatts med två nya grupper: Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. Region Gotland befann sig tidigare i gruppen Övriga kommuner mer än invånare I den nya indelningen återfinns Gotland i gruppen Turism- och besöksnäringskommuner. Kriterier för att ingå i den gruppen är att antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21

3 stycken per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per kommuninvånare. I gruppen ingår 20 kommuner. Egentligen uppfyller inte Region Gotland ovanstående kriterier. När kommunerna grupperades enligt den hierarkiska principen hamnade Gotland i gruppen Kommuner i glesbefolkad region. Kriteriet för denna grupp är att befolkningen inom en radie på 112,5 km är färre än personer. Anledningen till att Gotland hamnade i den gruppen var att Gotland är en ö och inte har något befolkat omland och att det regionala befolkningsunderlaget är lika stort som antalet invånare i kommunen. Expertgruppen på SKL har därför gjort bedömningen att Region Gotland ska flyttas till gruppen för turist- och besöksnäringskommuner. Gotlands värde för fritidshus per invånare ligger nära gränsvärdet för antal fritidshus per invånare (0,13). Övriga kommuner som ingår är Borgholm, Härjedalen, Malung-Sälen, Norrtälje, Åre, Tanum, Älvdalen, Storuman, Berg, Valdemarsvik, Sotenäs, Båstad, Strömstad, Östhammar, Lysekil, Dorotea, Rättvik, Arjeplog och Jokkmokk. Som jämförelse kan nämnas att Norrtälje har 0,44 fritidshus per invånare, Åre 64,5 gästnätter per invånare och Härjedalen 0,52 fritidshus per invånare. Gotland har 0,13 fritidshus per invånare och 12,4 gästnätter per invånare. Kostnadsjämförelse med kommungrupp Följande tabell beskriver kostnader (ej att förväxla med nettokostnader)för våra kärnverksamheter jämfört med motsvarande kostnader för kommuner i den nya kommungruppen. För sjukvården jämförs vår nettokostnad med alla landsting i den här tabellen då begreppet landstingsgrupper inte finns. Gotland (kostnad,kr) Kommungrupp enl 2011 års indelning Avvikelse Förskola kr/barn ,2 Grundskola kr/elev ,9 Fritidshem kr/barn ,4 Gymnasium kr/elev ,8 Merkostnad Gotland, Äldreomsorg ,4 ånare Funktionshinderomsorg ,4 IFO ,9 SUMMA -114,4 Nettokostnad, Totalt alla landsting, Avvikelse Somatisk vård ,7 Primärvård ,7 Psykiatri ,3 Tandvård ,5 SUMMA 59,2 Merkostnad Gotland, 1 Enligt SCB

4 Kommentarer Som synes har vi en merkostnad jämfört med kommungruppen inom utbildningsområdet och individ och familjeomsorgen. Det som är slående är hur låg äldreomsorgskostnaden är jämfört med kommungruppen. Det bör man titta närmare på. Jämförelse med standardkostnader Att rakt av jämföra en kommuns kostnader med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på om en kommun är dyr eller inte. Ett annat sätt är att jämföra kommunens faktiska kostnad inom olika verksamheter med kommunens standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av tio delmodeller, Gotlands beräknade kostnad inom parantes: 1. förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (4 152 kr per inv) 2. förskoleklass och grundskola (8 524 kr per inv) 3. gymnasieskola (4 347 kr per inv) 4. individ- och familjeomsorg (2 588 kr per inv) 5. äldreomsorg (9 936 kr per inv) 6. barn och ungdomar med utländsk bakgrund (0 kr) 7. befolkningsförändringar (174 kr per inv) 8. löner (15 kr) 9. bebyggelsestruktur (-99 kr) 10. kollektivtrafik (356 kr) I kostnadsutjämningen för landsting görs beräkningar avseende hälso- och sjukvård samt löner och kollektivtrafik. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Strukturkostnaden för Gotland är kr. Den genomsnittliga strukturkostnaden för alla kommuner i Sverige är vilket innebär att vi betalar 2304 till övriga kommuner. Vi har alltså en förhållandevis låg strukturkostnad och är betalare i kostnadsutjämningssystemet. I tabellen nedan beräknas olika index där man i första steget beräknar ett index där den faktiska nettokostnaden på Gotland jämförs med den genomsnittliga nettokostnaden i riket. I steg 2 jämförs vår standardkostnad med nettokostnaden i riket, och i steg 3 beräknas den procentuella skillnaden mellan dessa index. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en högre kostnadsnivå än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. En avvikelse kan bero på att kommunerna bedriver verksamhet på en annan ambitions eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Det kan också bero på strukturella skillnader som inte beaktas i utjämningen. Standardkostnaden för de modeller som inte är direkt verksamhetsanknutna har fördelats ut på verksamhetsmodellerna.

5 Index, (egen nettokostnad i förhållande till riket) Index (egen standardkostnad i förhållande till nettokostnad i riket) Barnomsorg ,1 Grundskola ,5 Gymnasieskola ,3 Äldreomsorg ,7 Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och standardkostnad Individ och familjeomsorg ,8 Resultaten i ovanstående tabell kan alltså tolkas så att barnomsorgen är 53,1% dyrare än vad som är strukturellt motiverat. För att få en uppfattning om vilka belopp det handlar kan man jämföra den redovisade nettokostnaden med standardkostnaden enligt kostnadsutjämningen. Nettokostnad Strukturårsjusterad standardkostnad Diff Omräknat till totalt Barnomsorg ,8 Grundskola ,9 Gymnasieskola ,3 Äldreomsorg ,1 Individ och familjeomsorg ,3 Sjukvård ,4 SUMMA 507,6 Kommentarer Återigen ser vi att barnomsorgen, utbildningen och individ- och familjeomsorgen sticker ut. Det hade varit intressant att titta på om vår överkostnad beror på det som sägs i materialet, dvs att vi har en mycket högre kvalitet inom de områdena och medvetet eller omedvetet en högre ambitionsnivå. Eftersom det är så stora belopp det handlar om så behöver vi också komplettera materialet med andra siffror för att se var överkostnaderna ligger. Men som man kan se handlar det ju om en merkostnad på över 250 inom barnomsorg och utbildnings området. Det kan ju också vara så att Gotland har en struktur som inte beaktas i kostnadsutjämningssystemet. Men för att dra de slutsatserna krävs en noggrannare analys.

6 Likhetsutsökta kommuner och landsting Det finns ett begrepp som kallas likhetsutsökta kommuner och landsting. Det är en analys som är gjord nationellt där man lägger in data ifrån alla Sveriges kommuner och landsting och utifrån det drar slutsatser om vilka kommuner och landsting som har liknande förutsättningar. Grovt kan sägas att modellen är uppbyggd av 70% jämförelse av standardkostnad och 30% befolkningsstruktur. Tabellen visar återigen vår kostnad för en del av våra tjänster jämfört med de kommuner som enligt den här modellen är strukturellt lika oss. Gotland (kostnad,kr) Kostnad hos strukturellt liknande kommuner/landsting 2 Avvikelse Förskola kr/barn ,7 Grundskola kr/elev ,6 Fritidshem kr/barn ,3 Gymnasium kr/elev ,9 Äldreomsorg ,2 ånare Funktionshinderomsorg ,5 IFO ,6 SUMMA 220,4 Nettokostnad Somatisk vård ,5 Primärvård ,2 Psykiatri ,5 Tandvård ,8 SUMMA 35 Merkostnad Gotland, Vid en sån här jämförelse sticker inte äldreomsorgen ut lika kraftigt men siffrorna för barnomsorg och utbildning är de samma. Notera att merkostnaden för den somatiska vården är ungefär lika hög som barnomsorgen. Siffersammanställning av olika sätt att jämföra Merkostnad jmf med kommun grupp, Merkostnad jmf med standard kostnad Barnomsorg inkl 49,6 128,8 68 skolbarnomsorg Grundskola 17,9 90,9 91,6 Gymnasie -9,8 34,3 36,9 Äldreomsorg inkl funktionshinder omsorg ,1-26,7 IFO 69,9 52,3 50,6 Sjukvård 54, ,4 35 SUMMA -60,2 507,6 255,4 Merkostnad jmf med strukturellt liknande kommuner, 2 Enligt en statistisk modell som bygger på standardkostnad enl. kostnadsutjämningen med 70% och befolkningsstruktur 30% 3 Jämförelse med hela riket