Nyckeltals jämförelse 2015

Transkript

1 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga

2 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen... 2 Framtida tankar kring rapporten... 4 Projektgruppens analys av nyckeltalen... 4 Hållbar utveckling... 6 Ekonomisk hållbarhet... 7 Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Övergripande nyckeltal Personalnyckeltal Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet Förskola Grundskola Gymnasieskolan Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning Ekonomiskt bistånd Hemtjänst för äldre Särskilt boende för äldre Trafik och Mark Kultur och Fritid Energi, vatten och återvinning Appendix - Nyckeltal i rapporten Projektgrupp Anders Engström, IT-kontoret Angela Poroli, Folkhälsostrateg Christina Fredricks, Ekonomikontoret Jonas Hampus, Omvårdnadsförvaltningen Karin Perers, Tillväxtstrateg Malin Bäckrud, Miljö- och samhällsförvaltningen Malin Adolphson, Ekonomikontoret Margareta Gustafsson, Skolförvaltningen Ove Stenberg, Socialförvaltningen Per Eriksson, Ekonomikontoret, avg projektledare Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret, ny projektledare Ussi Jonsson-Kjellberg, Kultur & Fritid 1

3 Inledning Bakgrund och syfte Det finns ett utvecklingsbehov kring styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten 2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltals som tagits fram för kommunens verksamheter. Denna rapport är resultatet av den första etappen av uppdraget. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som finns i rapporten är hämtade från Kolada 1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket. Ett av dessa rapportpaket (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga nyckeltal: 1. Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi 2. Verksamhet i översikt 3. Hållbar utveckling 4. Jämställd verksamhet Strukturen kring rapporten och nyckeltalen Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (Riket) Kommunerna i Dalarna Likutsökta kommuner enligt förslag från RKA (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper 2 vilket underlättar jämförelsearbetet medliknande kommuner avsevärt. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp. 1 Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Kolada innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns ca kommunala nyckeltal i Kolada. 2 I likutsökta kommungrupper utjämnas strukturella skillnader. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, dvs åldersstrukturen, geografiska faktorer, dvs om kommunen är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat. 2

4 Jämförelsegrupp Liknande kommuner, övergripande Liknande kommuner, förskola. och skolbarnomsorg Liknande kommuner grundskola Liknande kommuner gymnasieskola Liknande kommuner IFO Liknande kommuner LSS Liknande kommuner äldreomsorg Kommun Enköping Nyköping Skellefteå Uddevalla Varberg Kalmar Karlskrona Skövde Uddevalla Östersund Hässleholm Karlskrona Nyköping Trollhättan Varberg Falkenberg Hässleholm Järfälla Trollhättan Hässleholm Kalmar Motala Nyköping Trelleborg Tyresö Uddevalla Gotland Kungälv Mölndal Skövde Upplands Väsby Gislaved Karlskrona Piteå Skellefteå Solna Rapporten uppdateras två gånger per år De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs vid ett 25-tal tidpunkter under året. Att uppdatera rapporten lika ofta är praktiskt omöjligt. Beslutet är att rapporten ska uppdateras två gånger per år, februari och augusti. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdateratssedan tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstav och färgad bakgrund (se Appendix Nyckeltal i rapporten). Hur läser du nyckeltalen Genom att följa nyckeltalet tio år ges en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar 3

5 på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Det är viktigt att nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer som är väl insatta i den verksamhet nyckeltalet berör. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har på något sätt medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Den nyckeltalsbeskrivning som finns under varje diagram är hämtad från källan där nyckeltalet är publicerad. Vissa beskrivningar har förenklats när de upplevts som svår att förstå. I dessa fall kommenteras detta i beskrivningen. Fullständig beskrivning kan fås från Kolada. För varje nyckeltal i rapporten ska på sikt finnas en kort beskrivning av gjord analys med kommentar. I de fall det kan vara av intresse finns också Faluns placering under tre år i förhållande till andra kommuner enligt RKAs rankningsystem. Kvartilsuppdelning används där den nedre kvartilen ger rött, de två mellersta kvartilerna ger gult och den övre kvartilen ger grönt. Se exempel nedan. Placering i förhållande till andra kommuner: Placering 1 av 72 Placering 73 av 217 Placering 218 av 290 Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Tänk också på att bakom kostnadsnyckeltalen kan det finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Mätning och publicering Under rubriken mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs och när uppgiften publiceras i Kolada. Kontaktperson Under rubriken kontaktperson finner du den person som bäst kan svara på eventuella frågor kring nyckeltalet. Framtida tankar kring rapporten I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett förbättringsarbete är att utveckla analyser kring de avvikelser som finns i nyckeltalen. I övrigt har vi gått från 73 till 96 nyckeltal i och med att nyckeltal från hållbarhetsprogrammen har tillkommit. Har vi nått taket på hur många nyckeltal vi kan presentera i denna form? Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas till projektledare Peter Sjöstrand (86768) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450). Projektgruppens analys av nyckeltalen Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare, hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram några områden som bör diskuteras och analyseras vidare. 4

6 Medborgarna Falun har betydligt fler högutbildade. Högutbildade lever längre och håller statistiskt sett sig friskare och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21 64 år) hög. Falun har en förhållandevis hög andel av äldre år som jobbar. I Falun är andelden som är 64 år och äldre färre. Befolkningen ökar i snitt med ca 200 personer varje år vilket är i underkant i jämförelse med liknande kommuner. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta medborgare positiva till Falun som plats att bo på. Kommunens långsiktiga ekonomi Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att vi har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 210 mnkr mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal som bör diskuteras - kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov. Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet Falun är inte bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi tillhör inte heller topparna när det gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. I SCB:s medborgarundersökning bekräftas också att medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete att skapa inflytande och dialog. Verksamheternas resurstilldelning SKL har tagit fram en standardkostnad 3 för alla stora verksamheter. Standardkostnaden tar hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om kommunen har rätt kostnadsnivå. Grundskolan har kostnader som ligger under standardkostnaden med -3,4 % vilket motsvarar 18 mnkr. Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet men trenden pekar under de senaste åren nedåt. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 visar att eleverna trivs och tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att grundskolan ska prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan? Gymnasieskolan har kostnader som ligger över standardkostnaden med 12,3 % vilket motsvarar 28 mnkr. När det gäller betygspoäng och andelen behöriga till universitet och högskola uppnår Falun höga resultat. Kan Falun komma till rätta med det höga kostnadsläget? Individ och familjeomsorgen har kostnader som ligger 17,2 % över standardkostnaden vilket motsvarar 38 mnkr. Invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller också missbrukarvård för vuxna. Det finns nyckeltal som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider kommunen har. Falun har förhållandevis många bistånd som varar länge och ligger kring snittet vad gäller handläggningstider. Kan vi hitta goda exempel bland andra kommuner? 3 Standardkostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, bebyggelsestruktur med mera. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå. 5