Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens mars 2014

Transkript

1 Urval av lämpliga kommuner Hans Petterson Tillsynskonferens mars 2014

2 Kontrollera med berörda kommuner Har kommunen/-ernaredan valt kommuner att jämföra sig med bör dessa beaktas i första hand. Men : - Be om kommunens motivering till urvalet - Gör en egenbedömning om urvalet är lämpligt - Bör fler eller andra användas? - (Bygg upp en argumentation). Utgångspunkt: Årjäng

3 Hitta kommuner för jämförelse vid neddragningar sker på tätortsnivå grund för styrkornas fördelning och data tillgängligt (samhällsservice, näringsliv, ) Hitta kommuner för jämförelse av resultat data tillgängligt för beskrivning (demografi, näringsliv, service) data för skydd/säkerhet finns främst på kommun/förbundsnivå känsliga data/små utfall, kan vara svårt även på kommunnivå undvik om möjligt kommuner ingående i förbund (påverkar tillgänglig data) Slutsats: Utgå från kommun, men snegla på tätort (sök likvärdighet)

4 Ett sätt att göra det Lika? 1. SKL Kommungruppsindelning 2. SCB Invånarantal +/-25% 3. SCB Tätortsgrad +/- 10% 4. SCB Annan demografisk info

5 Indelning 2011 Steg 1a. SKL Kommungruppsindelning (Grundfakta) Årjäng (Grupp 8) Glesbygdskommuner (20 kommuner) inv. Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än 8 invånare per kvadratkilometer. Hur såg det ut tidigare? Indelning 2005 Årjäng (Grupp 5) Glesbygdskommuner (39 kommuner) inv. Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometeroch mindre än invånare. OBS! : Tillkom +2, Föll bort -21(!) och nästa indelning (revidering) görs 2016

6 1b. Forts. SKL Kommungruppsindelning Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Antal tätorter 1438 Dals-Ed , Torsby , Årjäng , Vansbro , Nordanstig , Ljusdal , Ånge , Sollefteå , Ragunda , Bräcke , Strömsund , Nordmaling , Vindeln , Robertsfors , Sorsele , Vilhelmina , Åsele , Överkalix , Övertorneå , Pajala ,7 4 OBS! SKL 2005 (39) SKL 2011 (20) SKL 2016 (??) OBS! Sollefteå och Ljusdal Storlek ger annan typ: påverkar resurser, service, näringsliv etc OBS! Sorsele, Åsele, Överkalix Andra ändan

7 REFERENS: Definitioner kommungruppsindelning 2011 Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning började gälla från den 1 januari Nästa revidering görs år Indelningen innehåller tio kommungrupper. Den största förändringen är de två grupperna Förortskommuner till storstäder och Turism- och besöksnäringskommuner. Den nya förortsgruppen är framtagen på motsvarande sätt som den tidigare gruppen Förortskommuner till storstäder, medan turism-och besöksnäringskommunerna baseras på två variabler: antal fritidshus per invånare och antal övernattningar på hotell, vandrarhem och campingplatser per invånare. De två andra nya grupperna är Kommuner i tätbefolkad region och Kommuner i glesbefolkad region. I dessa två grupper tas hänsyn både till kommunens invånarantal och, som namnen anger, till om kommunen tillhör en tät- eller glesbefolkad region. Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning. 1 Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3 Större städer (31kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007) 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km.

8 REFERENS Definitioner kommungruppsindelning Storstäder(3 kommuner) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner (38 kommuner) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. 3. Större städer(27 kommuner) Kommun med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner (41 kommuner) Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommuner (39 kommuner) Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. 6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. (SNI92) 7. Övriga kommuner, över inv.(34 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än invånare. 8. Övriga kommuner, inv.(37 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har invånare. 9. Övriga kommuner, mindre än inv. (31 kommuner) Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än invånare.

9 Steg 2. SCB Invånarantal +/-25% ( : urval 4 av 20) Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Antal tätorter 1438 Dals-Ed , Torsby , Årjäng , Vansbro , Nordanstig , Ljusdal , Ånge , Sollefteå , Ragunda , Bräcke , Strömsund , Nordmaling , Vindeln , Robertsfors , Sorsele , Vilhelmina , Åsele , Överkalix , Övertorneå , Pajala ,7 4 OBS! Påverkar fördelning? T.ex.: 3 av 8 är Jämtlandskommuner 6 av 15 V-botten (6 av 20 i grupp 8) 3 av 14 N-botten Spridning (faktor x8)

10 Steg 3a. SCB Tätortsgrad +/- 10%? (40,0% 49,0%: urval 7/9 av 20) Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Antal tätorter 1438 Dals-Ed , Torsby , Årjäng , Vansbro , Nordanstig , Ljusdal , Ånge , Sollefteå , Ragunda , Bräcke , Strömsund , Nordmaling , Vindeln , Robertsfors , Sorsele , Vilhelmina , Åsele , Överkalix , Övertorneå , Pajala ,7 4 Spridning (faktor x1,5) 44,5 % 66,2 % Tätortsgrad Lägre viktning Struktur? - Gleshet? -Mångkärnig?

11 3b. Gleshet? (en tabell som alternativ till heat map) 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Årjäng Torsby Nordanstig Ånge Ragunda Bräcke Strömsund Robertsfors Vilhelmina Pajala Jämförliga? ÅRJÄNG Torsby Robertsfors Vilhelmina Pajala Mer olika Ånge Ragunda Bräcke Stor skillnad i karaktär Nordanstig Strömsund Tabellen visar befolkning i tätorter inom respektive kommun (1-8 st) följt av befolkning i småorter och befolkning utanför tätort/småort (motsv. de två sista staplarna för respektive kommun).

12 Steg 3c. SCB Inv per yta +/- 25%? (5,2 8,6 inv/kvkm: urval 5 av 20) Kod Kommun Invånare Tätortsgrad Inv per kvkm 1438 Dals-Ed ,5 6, Torsby ,2 3, Årjäng ,5 6, Vansbro ,5 4, Nordanstig ,9 7, Ljusdal ,5 3, Ånge ,1 3, Sollefteå ,8 3, Ragunda ,9 2, Bräcke ,7 2, Strömsund ,7 1, Nordmaling ,9 5, Vindeln ,9 2, Robertsfors ,6 5, Sorsele ,7 0, Vilhelmina ,3 0, Åsele ,2 0, Överkalix ,4 1, Övertorneå ,7 2, Pajala ,7 0,4 Täthet Lägre viktning Jämför 3b. 6 av 20 med mindre än 20% av Årjängs täthet Spridning 0,4 7,0 inv/kvkm (faktor x17)

13 Summering demografi Jämförelseorter sedan tidigare: Ånge (dock tätortsgrad) och Vilhelmina (dock storlek) avviker inte för markant. Väljs p.g.a. långsiktighet är värdefullt. Kan definitivt överväga fler: - såsom Torsby (dock storlek) och Nordanstig (dock gleshet)