105 Dnr 2011/ KS

Transkript

1

2 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer Dnr 2011/ KS Budgetramar Kommunstyrelsen uppdrog till ekonomiavdelningen att inför budgetarbetet 2013 ta fram en ny budgetmodell med utgångspunkt av medelnivån utifrån jämförelse med andra kommuner per invånare, per brukare samt per elev. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att Simrishamn, Sotenäs, Strömstad och Båstad ska vara Borgholms kommuns jämförelsekommuner eftersom de har liknande förutsättningar vad gäller demografi och turism. Kommunstyrelsen ställde sig bakom arbetsutskottets beslut. Vid kommunstyrelsens sammanträde redogjorde ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg för ekonomiavdelningens förslag att budgetramar 2013 ska utgå från resursfördelningsmodell VKV. Vilket innebär att modellen inte baseras på traditionella nämnder/förvaltningar/styrelser utan är fördelad enligt en verksamhetsindelning som följer SCBs uppdelning i Vad kostar verksamheten i din kommun? Ekonomiavdelningen har valt att jämföra Borgholms kommun med Simrishamn och Sotenäs, då dessa två kommuner är de som bäst överensstämmer vad gäller turismkommuner och åldersstruktur. För att en jämförelse ska bli möjlig måste först - jämförelsedata räknas upp till 2012 års nivå. - kostnader räknas om till motsvarande Borgholms invånarantal (f n ) - kommunens data baseras på budgeterad nivå 2012 och inkludera även verksamhetens del av kostnaden för teknisk service. För att komma ner i jämförbar kostnadsnivå är ekonomiavdelningens förslag att anpassning görs successivt under en 3-årsperiod. Där Borgholm kommun är billigare än jämförelsekommunerna föreslås våra egna kostnadsnivåer som underlag. Under sammanträdet diskuterades olika förslag som underlag för budgetramarna. Kommunstyrelsen uppdrog till ekonomiavdelningen att upprätta förslag till budgetramar 2013 med följande förutsättningar: Budgetmodell 2013 ska bygga på att respektive nämnd och styrelse har kostnadsansvar för sin totala verksamhet som incitament för att kunna genomföra yteffektivisering, logistikplanering och sänka sina mediakostnader (IT, värme, etc). Budgetramar 2013 ska utgå från - anpassade jämförelsekostnader med Sotenäs och Simrishamns kommuner, anpassningen ska beräknas på en treårsperiod. - standardkostnadsmodellen, vilket endast är möjligt gällande ut- Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 3 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer bildningsnämnd och socialnämnd, samt - synliggöra politiska prioriteringar. Vidare beslutade kommunstyrelsen att ärendet ska beslutas vid ett extrainsatt sammanträde Vid dagens sammanträde redogör ekonomichef Lars-Gunnar Fagerberg för ekonomiavdelningens arbete med att, utifrån jämförelse med Sotenäs, Simrishamn, Strömstad och Båstad tillsammans med standardkostnadsmodellen i de delar som är möjligt, ta fram en budgetmodell som passar Borgholms kommun. Förutsättningarna har varit att anpassningen för att komma ner i jämförbar kostnadsnivå ska ske under en 3-årsperiod. Enligt den nu framtagna Borgholmsmodellen baseras budgetramarna för år 2013 på - strukturjusterad standardkostnad samt jämförelser med Simrishamn och Sotenäs kommuner. - att respektive nämnd och styrelse har kostnadsansvar för sin totala verksamhet som incitament för att kunna genomföra yteffektivisering, logistikplanering och sänka sina mediakostnader (IT, värme, etc). - en reducering av budgeterad nivå 2012 inkluderande verksamhetens del av kostnaden för teknisk service, enligt följande: Kultur 0,5 mkr Fritid 1,0 mkr Förskola/barnomsorg 1,8 mkr Grundskola inkl förskoleklass och särskola 4,2 mkr Omsorg funktionshindrade 1,9 mkr Äldreomsorg 4,9 mkr IFO 1,0 mkr Modellen ger nämnder och styrelser möjlighet att spara 1/3-del av besparingskravet och ger för år 2013 ett resultat på 10 mkr. Under sammanträdet diskuteras besparingskravet. Det noteras särskilt att Borgholmsmodellen är ett incitament för nämnder och styrelser att i första hand genomföra besparingen genom exempelvis yteffektivisering och sänkta mediakostnader, vilket inte behöver innebära någon kvalitetssänkning. Ett resultat på 10 mkr motsvarar nästan 2 % av kommunens budget och ger därmed tillräckliga långsiktiga förutsättningar för den kommunala ekonomin. Kommunstyrelsen tackar ekonomiavdelningen för en bra genomlysning och redovisning av ärendet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 4 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer Beslut Kommunstyrelsen beslutar enhälligt a t t a t t anta Borgholmsmodellen enligt ovan som underlag för nämnder och styrelser inför vidare arbete med 2013 års budget, politiska prioriteringar och ambitioner beslutas och inarbetas i budgetmaterialet under hösten. Protokollsanteckning Vid det extra kommunstyrelsemötet den 19 juni fick vi vid sittande bord förslag till rambudget för Borgholms kommun. Det är inte acceptabelt, vår första tanke var att inte ta ett beslut men på grund av det ekonomiska läget och tjänstemännens vädjan att få ett förslag till beslut för att kunna arbeta vidare gick vi med på detta. Eddie Forsman (M) Ilko Corkovic (S) BILAGA Dnr 2012/ KS Delegation, inköpsstopp. Kommunstyrelsen beslutade , vid behandling av strategiska utvecklings- och besparingsplanen, bland annat att införa omedelbart inköpsstopp på inköp över 0,5 basbelopp, att delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott att avgöra frågor från nämnder och styrelser avseende inköp och investeringar. Vid dagens sammanträde redogör kommunchef Christina Madeling och vd Benny Wennberg för ledningsgruppens synpunkter gällande delegationen till arbetsutskottet, vilket kan innebär krav på sammanträden ett par gånger i veckan för att få verksamheterna att fungera. Beslut Kommunstyrelsen beslutar, med ändring och förtydligande av beslut 99/12 avseende delegation a t t a t t delegera till kommunchef Christina Madeling med vd Benny Wennberg som ersättare att avgöra frågor från nämnder och styrelser avseende inköp, samt inköpsstoppet ska gälla all verksamhet utom löpande avtal. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 5 (5) Sammanträdesdatum Paragrafer Information, Leda och styra för Hållbar Jämställdhet. Kommunchef Christina Madeling informerar om att Borgholms kommun tillsammans med Mönsterås, Emmaboda och Mörbylånga kommuner ska delta i Sveriges Kommuner och Landstings utbildning om jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegreringen är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla verksamhet och i de ordinarie ledningssystemen. Kommunstyrelsens ledamöter är tillsammans med förvaltningschefer och vissa nyckelpersoner från verksamheterna anmälda till utbildningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 BILAGA 1 KS PROTOKOLLSANTECKNING FRÅN SOCIALDEMOKRATERNA Budgetramar 2013 Vi socialdemokrater har gått med på de förslagna budgetramarna för 2013 men vi ser inte i dagsläget budgetramarna som en slutprodukt. Det måste göras en djupare analys av siffrorna och även politiska prioriteringar och ambitioner måste vara med i det fortsatta arbetet. Det är viktigt att notera att besparingskravet ökade med 3 mnkr från det första förslaget till budgetramarna presenterades (den 12 juni). Vad är förklaringen till detta? Det är mycket tveksamt om socialnämnden kan hämta hem så mycket pengar (7,8 mnkr), då de har ett prognosresultat för år 2012 på minus 8 mnkr, utan att kvaliteten försämras inom olika verksamheterna. Kultur och fritid har besparingskrav på 1,5 mnkr enligt budgetramarna. Det saknas standardkostnader för dessa områden och det blir svårt att utifrån en jämförelse med två-tre kommuner dra stora slutsatser utan djupare analyser. Att jämföras med andra kommuner i länet och även andra jämförbara kommuner (Sotenäs m.fl.) är ett sätt att visa hur vi förhåller oss i jämförelse med omgivningen (kostnad per brukare/elev). Ett bättre mått är att jämföra kommunens faktiska nettokostnader i olika verksamheter med kommunens strukturjusterade standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet. Tabellen nedan visar att vår kommun har högre kostnader inom de fyra av fem verksamhetsområden än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga kostnadsutjämningssystemet (barnomsorg och grundskolan har högsta avvikelse). Standardkostnad, avvikelse i % (2010) Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO Sotenäs 1,8% 12,9% 3,3% 3,2% 34,4% Strömstad 16,2% 19,0% 39,2% 10,6% 12,4% Simrishamn 14,7% 10,6% 11,4% -9,2% -11,0% Båstad 19,7% 14,4% 17,2% -19,8% -16,9 % Borgholm 23,4% 24,3% -5,2% 10,8% 7,8 % Kalmarlän 13,6% 4,7% 5,3% 11,0% 11,9% Båda typer av jämförelser, direkta kommunjämförelser och standardkostnadsmodellen visar på högre kostnader per brukare och elev. Vi kan ta grundskolan som ett exempel. Är det rimligt att varje grundskoleelev i Borgholms kommun kostar cirka tkr mer per år än en elev i Kalmar, Mörbylånga, länet eller riket? Samtidigt ser vi att våra elever varken är bäst när det gäller meritvärde eller andelen godkända i svenska, engelska och matematik (uppgifter från 2010, se bilaga 1). Så här ser det ut på de flesta områden, dock är avvikelserna inte lika höga. Det höga kostnadsläget kan inte enbart bero på att vi har mindre enheter inom olika verksamheter. En befogad fråga är Vad är rimlig kostnad för olika verksamheter med tanke på hur det ser ut i länet? Även om vår kommun skulle satsa lika stora resurser som den näst högsta" på varje område så finns det utrymme för en hel del kostnadsminskningar. Men ett sådant synsätt kräver att man börjar budgetera från noll och inte stirrar sig blind på tidigare års budgetar, dagens organisation, lokaler, bemanning etc.

7 BILAGA 1 KS Vi socialdemokrater tycker även att alla förvaltningar ska ha heltäckande kostnadsansvar under budgetåret 2013 för sina verksamheter vilket inte är fallet idag (lokaler, städ, energikostnader m.m.). De ska tilldelas medel i budgeten för dessa kostnader. På det sättet skapas ett betydligt bättre incitament för effektiviseringar och besparingar. Ilko Corkovic (S)

8 BILAGA 1 KS Bilaga 1 Ilko Corkovic (S) Borgholm Mörbylånga Kalmar Länet Turistkommuner Riket Sotenäs Strömstad Båstad Simrishamn Förskola, kostnad/inskrivet barn Förskola (kommunal), antal barn per årsarbetare 5,3 5,2 5,2 5,4 5,5 5,5 5,2 5,3 5,5 5,9 Pedagogisk omsorg, kostnad per inskrivet barn, kr Fritidshem, kostnad per inskrivet barn, kr Fritidshem, (kommunal), antal barn per årsarbetare 20,2 25,2 24,2 20,5 19,4 21, , Förskoleklass, kr per elev Grundskola kr per elev Kommunal grundskola kr/elev Lokaler i kommunal grundskola kr/elev Skolmåltider i kommunal grundskola, kr/elev Undervisning i kommunal grundskola, kr/elev Läromedel i kommunal grundskola, kr/elev Övriga kostnader i kommunal grundskola, kr/elev Andel elever i åk 9 med minst G i sv, eng, matematik 92,2% 95,4% 92,6% 89,1% 88,1% Genomsnittligt meritvärde i åk 9, poäng Andel invånare 6-15 år 9,5% 10,9% 10,0% 10,1% 10,9% 9,4 9,8 9,3 9,3 Komvux, kr/heltidsstuderande Musik/kulturskola, kr per invånare 7-15 år Gymnasieskola kr/elev Äldreomsorg totalt inkl öppen verksamhet, kr/inv 65-w år Hemtjänst, kr per brukare Särskilt boende, kr per brukare Andel invånare 65-w år 29,0% 22,4% 18,3% 23,7% 21,3% Kostnad för LSS och LASS, kr per invånare 0-64 år Vård och omsorg enl SoL, HSL, hemtjänst kr/brukare Arbetsmarknadsåtgärder, nettokostnad kr per invånare Källa: SKL/SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 samt kolada.se