Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling

Transkript

1 Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling

2 Sammanfattning och slutsatser... 2 Inledning... 3 Befolkningsutveckling... 4 Sammanfattning befolkningsutveckling... 9 Sysselsättning Sammanfattning sysselsättningsutveckling Skatteintäkter Sammanfattning skatteintäkter Appendix 1 Appendix 2 1

3 Sammanfattning och slutsatser I denna rapport analyseras vilken betydelse företagsklimatet har för den kommunala utvecklingen. Befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktsutvecklingen i kommunerna har jämförts med placeringarna i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet. Studerar vi samtliga kommuner är sambandet mycket tydligt. Ju bättre ranking i företagsklimatet desto starkare har befolknings-, sysselsättnings- och skatteintäktstillväxten varit. Samtidigt ser inte förutsättningarna likadana ut i alla kommuner. Många storstäder och kommunerna runt dem kan exempelvis locka till sig inflyttare av andra skäl än ett gott företagsklimat. Det kan exempelvis röra sig om ett rikare kulturliv eller möjligheten till studier. Dessa inflyttare generar i sin tur ofta också högre sysselsättning och ökade skatteintäkter. För att ta hänsyn till kommunernas skilda förutsättningar har vi delat in samtliga kommuner i sex kommungrupper som i huvudsak följer SKLs kommunindelning. 1 Men även när vi studerar kommungrupperna var för sig är mönstret likartat. Företagsklimatet har stor betydelse för den kommunala utvecklingen. Däremot finns det skillnader mellan olika kommungrupper. Det är framförallt pendlarkommunerna som avviker från mönstret. I denna grupp är det bara befolkningstillväxten som uppvisar ett statistisk signifikant samband med företagsklimatet. I dessa kommuner arbetar en hög andel av befolkningen i andra kommuner, vilket medför att företagsklimatet i närliggande kommuner ofta är lika viktigt som klimatet i den egna kommunen för nattbefolkningens jobbmöjligheter och kommunens skatteintäkter. I övrigt är nästan alla samband signifikanta på 95-procentsnivån. Undantagen är skattningarna av sysselsättningstillväxten i övriga kommuner över invånare, skatteintäktsökningarna i stora städer och sysselsättningsökningen i glesbygdskommuner. Men de två förstnämnda regressionerna är signifikanta på 90-procentsnivån. Genomgående verkar företagsklimatet ha allra störst betydelse för utvecklingen i gruppen övriga kommuner med färre än invånare. Slutsatsen av analysen är att det lokala företagsklimatet inte bara är viktigt för de företagare som är verksamma i kommunen, utan påverkar också avgörande framtidsfaktorer som jobb, befolkning och den kommunala ekonomin. 1 SKL har nio kommungrupper. Vi lagt ihop några av grupperna för att bilda sex stycken. 2

4 Inledning Svenskt Näringsliv rankar företagsklimatet i Sveriges samtliga kommuner. Mätningen bygger på ett index som skapas av att kommunerna rankas efter 13 olika faktorer. Dessa är bland andra de lokala företagens betyg på den kommunala servicen, kommunalskatt och hur stor andel av den kommunala verksamheten som är utlagd på entreprenad. Ett gott företagsklimat bidrar till tillväxt och utveckling i de lokala företagen. Det finns knappast någon kommun som har något emot ett blomstrande näringsliv, men samtidigt står de flesta kommuner inför andra utmaningar som ofta prioriteras högre än servicen till de lokala företagen. Många kommuner brottas med sjunkande invånarantal, minskade skatteintäkter och stort utanförskap på arbetsmarknaden. Det är inte säkert att ett gott företagsklimat är en garant för en positiv utveckling av skatteintäkter, befolkning och sysselsättning. Befolkningen kanske påverkas mer av satsningar på skola och barnomsorg. Sysselsättningen kan lyftas av den offentliga sektorn och även av att människor arbetar i andra kommuner. Detta gäller även skatteintäkterna. Svenskt Näringsliv har därför gett Kreicbergs Utredning & Opinion AB i uppdrag att utreda sambandet mellan det lokala företagsklimatet och tillväxten i befolkning, skatteintäkter och jobb. Förutsättningarna för olika kommuner att utvecklas skiljer sig väsentligt. Vi har därför delat in Sveriges kommuner i sex olika grupper. Som utgångspunkt har vi använt oss av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning. Men istället för SKLs indelning i nio grupper har vi slagit ihop några grupper och skapat sex olika grupper. I appendix 1 finns en uppräkning av vilka kommuner som tillhör vilken grupp. 1. Stora städer (sammanslagning av SKLs Storstäder och Större städer). 2. Pendlarkommuner (sammanslagning av SKLs Förortskommuner och Pendlingskommuner) 3. Glesbygdskommuner (samma som SKL). 4. Varuproducerande kommuner (samma som SKL). 5. Övriga kommuner, över invånare (samma som SKL). 6. Övriga kommuner, under invånare (sammanslagning av SKLs övriga kommuner, invånare och övriga kommuner under invånare) Enskilda år kan befolkningsutveckling och sysselsättning påverkas av slumpmässiga faktorer. Vi har därför valt att studera utvecklingen under en följd av år. Till att börja med har vi därför räknat ut den genomsnittliga placeringen i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet under åren 2004 till Sedan har kommunerna rankats om inom respektive kommungrupp i enlighet med denna genomsnittsranking. Det är denna nya ranking som sedan jämförts med tillväxten i befolkning, sysselsättning och skattintäkter. Vi har genomfört regressionsanalyser för respektive kommungrupp inom samtliga tre områden för att se om det finns ett signifikant statistiskt 2 samband mellan exempelvis företagsklimatet och befolkningsutvecklingen. 2 Genomgående använder vi 5 procentsnivån för att avgör statistisk signifikans. 3

5 När det gäller skatte- och befolkningstillväxten har vi studerat utvecklingen mellan 2003 och Det är den tidsperiod som stämmer bäst överens med företagsklimatsrankingen mellan 2004 och 2008, eftersom rankingen till största delen baserar sig på uppgifter från föregående år. När det gäller sysselsättningen på kommunal nivå finns det bara uppgifter fram till Därför är det jobbutvecklingen mellan 2003 och 2006 som har använts i beräkningarna. Befolkningsutveckling Mellan 2003 och 2007 har den svenska befolkningen vuxit med i genomsnitt 0,6 procent per år. Störst var ökningen i Värmdö där invånarantalet ökade med 2,7 procent per år under den aktuella perioden. I Pajala däremot minskade befolkningen med 1,9 procent årligen. Stora städer Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan genomsnittsplaceringen i undersökningen av företagsklimatet och befolkningsutvecklingen. 4 Givetvis finns det undantag. Södertälje har ökat sin befolkning med cirka 1,1 procent per år, trots att företagsklimatet i kommunen rankas lågt. En av orsakerna är en relativt hög invandring till kommunen. Men ser vi till befolkningsökningen bland toppkommunerna i rankingen mellan 2004 och 2008 så har den varit betydligt högre än för bottenkommunerna. De 8 kommuner som placerat sig bäst i rankingen har ökat sin befolkning med i genomsnitt 0,9 procent per år. För bottenkommunerna har motsvarande ökning varit 0,5 procent. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Befolkningsmängd Stora Städer Ökning Årsvis ökning Jönköping ,7% 0,9% Helsingborg ,0% 1,0% Växjö ,9% 1,2% Karlstad ,8% 0,7% Västerås ,9% 0,7% Linköping ,0% 0,8% Varberg ,1% 1,0% Borås ,5% 0,6% Medel för toppkommuner 3,5% 0,9% Falun ,4% 0,1% Luleå ,3% 0,3% Sundsvall ,4% 0,3% Kalmar ,9% 0,5% Södertälje ,5% 1,1% Uppsala ,8% 0,9% Karlskrona ,4% 0,6% Gävle ,1% 0,3% Medel för bottenkommuner 2,1% 0,5% Skillnad 1,41% 0,35% 3 Den kommunala sysselsättningsstatistiken bygger på registeruppgifter som publiceras med lång eftersläpning. 4 Se appendix 2 4

6 För en större stad med invånare skulle därmed en topplacering kunna ge invånare extra på fyra år jämfört med om kommunen haft en bottenplacering. Pendlarkommuner Även bland pendlarkommunerna framkommer samma mönster. Kommuner med ett starkt företagsklimat har haft en bättre befolkningsutveckling. Medan befolkningen i de bottenkommunerna minskat under den aktuella perioden har den ökat med i genomsnitt 1,3 procent per år i de pendlarkommuner som placerat sig bäst i företagsklimatsrankingen. En toppkommun med invånare skulle alltså i genomsnitt öka antalet invånare 1400 personer på fyra år. En bottenkommun i samma storlek kan däremot förväntas minska med 800 personer. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Befolkningsmängd Pendlarkommuner Ökning Årsvis ökning Vellinge ,0% 1,0% Solna ,2% 2,2% Danderyd ,0% 0,7% Sollentuna ,3% 1,0% Nacka ,8% 2,1% Habo ,4% 2,0% Täby ,4% 0,6% Mölndal ,3% 0,8% Medel för toppkommuner 5,4% 1,3% Grästorp ,1% 0,0% Tjörn ,4% 0,1% Orust ,4% 0,3% Storfors ,4% -0,4% Krokom ,5% 0,4% Vänersborg ,4% -0,1% Lilla Edet ,1% -0,3% Norberg ,4% -0,6% Medel för bottenkommuner -0,3% -0,1% Skillnad 5,71% 1,40% 5

7 Glesbygd De flesta glesbygdskommuner har haft en negativ befolkningstillväxt under de senaste åren. Men toppkommunerna har ändå haft en bättre utveckling än bottenkommunerna. Inte någon av de kommunerna med lägst ranking av företagsklimatet har ökat sin befolkning. Däremot har tre av toppkommunerna vuxit i invånaravtal. I genomsnitt minskade befolkningen med 0,3 procent per år i toppkommunerna och med 1 procent per år i bottenkommunerna. För en genomsnittlig glesbygdskommun med invånare innebär skillnaden mellan en topprespektive bottenplacering att befolkningsminskningen stannar mellan 2003 och 2007 vid 100 personer istället för 300. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Befolkningsmängd Glesbygdskommuner Ökning Årsvis ökning Bjurholm ,0% -0,3% Årjäng ,4% 0,4% Dals-Ed ,6% -0,9% Dorotea ,2% -1,9% Ydre ,6% -1,2% Orsa ,5% 0,1% Åre ,5% 1,1% Ockelbo ,1% 0,0% Medel för toppkommuner -1,3% -0,3% Nordmaling ,0% -0,8% Vansbro ,9% -0,7% Åsele ,3% -1,1% Vilhelmina ,8% -1,2% Övertorneå ,5% -1,1% Sorsele ,7% -1,5% Storuman ,2% -0,8% Ragunda ,4% -0,9% Medel för bottenkommuner -4,0% -1,0% Skillnad 2,70% 0,68% 6

8 Varuproducerande kommuner Även bland de varuproducerande kommunerna har företagsklimatet en statistisk säkerställd påverkan på befolkningsutvecklingen. 5 I de åtta toppkommunerna har befolkningen ökat med 0,2 procent per år. I bottenkommunerna har däremot antalet invånare sjunkit med 0,5 procent per år. I genomsnitt hade de varuproducerande kommunerna invånare Skillnaden i utvecklingstakt mellan topp- och bottenkommunerna innebär en nettoskillnad på cirka 400 personer för en kommun i den storleksklassen under fyraårsperioden. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Befolkningsmängd Varuproducerande kommuner Ökning Årsvis ökning Vårgårda ,8% 0,7% Värnamo ,8% 0,4% Markaryd ,5% 0,1% Mönsterås ,1% -0,3% Vaggeryd ,2% 0,6% Gnosjö ,7% -0,7% Tranås ,2% 0,3% Nässjö ,4% 0,1% Medel för toppkommuner 0,6% 0,2% Laxå ,0% -1,8% Oxelösund ,3% -0,3% Hofors ,9% -0,7% Hylte ,2% -0,3% Sotenäs ,8% -0,2% Östra Göinge ,6% -0,4% Surahammar ,8% -0,2% Oskarshamn ,2% 0,0% Medel för bottenkommuner -1,9% -0,5% Skillnad 2,56% 0,65% 5 Se appendix 2 7

9 Övriga kommuner med fler än invånare I gruppen övriga kommuner med fler än invånare har företagsklimatet också stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Medan toppkommunerna ökat sin befolkning med 0,6 procent per år har det skett en minskning med 0,1 procent årligen i bottenkommunerna. För en genomsnittlig kommun i denna grupp (36 500) innebär denna skillnad i befolkningstillväxt cirka 1100 invånare på fyra år. Befolkningsmängd Övriga kommuner, mer än Årsvis inv Ökning ökning Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Ängelholm ,4% 0,6% Alingsås ,4% 0,8% Skövde ,9% 0,2% Enköping ,0% 0,5% Falkenberg ,6% 0,6% Borlänge ,8% 0,4% Lidköping ,7% 0,4% Ystad ,0% 1,0% Medel för toppkommuner 2,4% 0,6% Gotland ,7% -0,2% Sandviken ,0% 0,0% Hudiksvall ,4% -0,1% Ludvika ,3% -0,6% Ronneby ,7% 0,2% Katrineholm ,8% -0,2% Motala ,1% 0,0% Härnösand ,4% -0,3% Medel för bottenkommuner -0,6% -0,1% Skillnad 2,94% 0,73% 8

10 Övriga kommuner med färre än invånare De minsta kommunerna har haft en negativ befolkningsutveckling mellan 2003 och Men även i denna grupp finns det ett statistiskt signifikant samband mellan företagsklimatet och befolkningsutvecklingen. I de åtta kommuner med bäst företagsklimat har befolkningsminskningen stannat vid 0,1 procent per år. I bottenkommunerna har minskningen varit mångdubbelt större. En genomsnittskommun i denna grupp har invånare. Skillnaden mellan botten- och toppskiktet motsvarar 300 invånare för en kommun med den storleken. Befolkningsmängd Övriga kommuner, mindre än Årsvis inv Ökning ökning Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Sunne ,1% 0,0% Laholm ,3% 0,3% Leksand ,5% -0,1% Kristinehamn ,2% 0,0% Aneby ,4% -0,6% Vimmerby ,1% 0,0% Töreboda ,4% -0,1% Borgholm ,9% -0,5% Medel för toppkommuner -0,5% -0,1% Bengtsfors ,6% -1,2% Lysekil ,1% -0,3% Skinnskatteberg ,5% -0,9% Kiruna ,2% -0,3% Sollefteå ,0% -0,8% Filipstad ,0% -0,8% Eda ,2% 0,0% Hällefors ,1% -0,8% Medel för bottenkommuner -2,5% -0,6% Skillnad 1,93% 0,49% Sammanfattning befolkningsutveckling Det finns stora skillnader i hur befolkningen utvecklats i de olika kommungrupperna. Men inom samtliga grupper har företagsklimatet en statistiskt säkerställd påverkan på befolkningsutvecklingen. Ju bättre företagsklimat desto bättre har antalet invånare utvecklats. Studerar vi regressionsresultaten verkar effekterna av företagsklimatet vara likartad mellan de olika kommungrupperna. Men betydelsen av företagsklimatet verkar ändå vara störst i gruppen övriga kommuner med färre än invånare. 9

11 Sysselsättning På kommunnivå mäter SCB sysselsättningen för både natt- och dagbefolkningen 6. I vår undersökning har vi jämfört företagsklimatet med jobbutvecklingen för nattbefolkningen. För den kommunala ekonomin är detta det viktigaste måttet. Orsaken är att kommunalskatteintäkterna påverkas av de bosatta i kommunen och inte av inpendlare. Dessutom är kommunerna skyldiga att betala ut socialbidrag till de bosatta i kommunen som inte kan försörja sig själva. Vi har som tidigare nämnts endast tillgång till sysselsättningsuppgifter mellan 2003 och Under denna period ökade sysselsättningen i samtliga kommuner med i genomsnitt 1,0 procent per år. Störst var ökningen i Åre med en årlig ökning på 4,0 procent. Stora städer Ju bättre företagsklimat de stora städerna har desto större har sysselsättningsökningarna varit under den aktuella perioden. Sambandet är statistiskt signifikant. Studerar vi de åtta toppkommunerna har antalet sysselsatta ökat med i genomsnitt 1,5 procent per år. I bottenkommunerna har sysselsättningsökningen uppgått till 0,8 procent årligen. Antalet sysselsatta i stora städer var i genomsnitt personer Att tillhöra toppkommunerna skulle för en stad i den storleksklassen skapa cirka fler arbetstillfällen än om kommunen tillhörde bottenskiktet. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Sysselsättning Stora Städer Ökning Årsvis ökning Jönköping ,5% 1,5% Helsingborg ,8% 1,9% Växjö ,6% 1,8% Karlstad ,5% 1,8% Västerås ,2% 1,1% Linköping ,0% 0,6% Varberg ,7% 1,9% Borås ,3% 1,1% Medel för toppkommuner 4,5% 1,5% Falun ,7% 0,9% Luleå ,5% 1,2% Sundsvall ,2% 0,4% Kalmar ,7% 1,2% Södertälje ,2% -0,1% Uppsala ,9% 1,0% Karlskrona ,3% 1,1% Gävle ,3% 0,7% Medel för bottenkommuner 2,4% 0,8% Skillnad 2,03% 0,66% 6 Nattbefolkningen är de som bor i kommunen och dagbefolkningen är de som arbetar i kommunen. Skillnaden i sysselsättning mellan de olika befolkningsmåtten kan vara stor i kommuner med stor ut- eller inpendling. 10

12 Pendlarkommuner I pendlarkommunerna har toppkommunerna ökat sin sysselsättning med 1,3 procent och med 0,5 procent i bottenkommunerna. Men studerar vi regressionen för samtliga pendlarkommuner kan vi konstatera att sambandet inte är statistiskt säkerställt. Teoretiskt sett är det heller inte säkert att det ska finnas ett samband. I dessa kommuner arbetar en hög andel av befolkningen i andra kommuner, vilket medför att företagsklimatet i närliggande kommuner ofta är lika viktigt som klimatet i den egna kommunen för nattbefolkningens jobbmöjligheter. Sysselsättning Årsvis Pendlarkommuner Ökning ökning Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Vellinge ,9% 0,6% Solna ,6% 2,8% Danderyd ,0% 1,0% Sollentuna ,0% 0,3% Nacka ,8% 2,2% Habo ,4% 2,4% Täby ,0% 0,0% Mölndal ,4% 1,1% Medel för toppkommuner 4,0% 1,3% Grästorp ,4% 0,1% Tjörn ,6% 0,9% Orust ,9% 1,6% Storfors ,9% 0,3% Krokom ,3% 1,4% Vänersborg ,0% 0,0% Lilla Edet ,3% 0,1% Norberg ,1% -0,4% Medel för bottenkommuner 1,5% 0,5% Skillnad 2,50% 0,81% 11

13 Glesbygd Något förvånande finns det inte heller något signifikant samband mellan sysselsättningen och företagsklimatet i glesbygdskommunerna. Visserligen har toppkommunerna haft en högre sysselsättningsökning än bottenkommunerna. Men även bland kommunerna med en låg ranking i företagsklimatsundersökningen finns det kommuner som haft en stark sysselsättningsutveckling. I Övertorneå har exempelvis antalet förvärvsarbetande ökat med i genomsnitt 2,0 procent per år. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Sysselsättning Glesbygdskommuner Ökning Årsvis ökning Bjurholm ,9% -1,3% Årjäng ,4% 1,1% Dals-Ed ,5% -1,9% Dorotea ,7% -0,9% Ydre ,2% -0,1% Orsa ,7% 0,6% Åre ,4% 4,0% Ockelbo ,7% 2,5% Medel för toppkommuner 1,6% 0,5% Nordmaling ,1% -0,7% Vansbro ,4% -0,5% Åsele ,4% -1,5% Vilhelmina ,5% 0,2% Övertorneå ,2% 2,0% Sorsele ,9% 0,6% Storuman ,9% 0,6% Ragunda ,4% -0,5% Medel för bottenkommuner 0,2% 0,0% Skillnad 1,45% 0,46% 12

14 Varuproducerande kommuner Bland de varuproducerande kommunerna har däremot företagsklimaten stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen. Det framkommer också när vi jämför de åtta toppkommunerna i företagsklimatsrankingen med bottenkommunerna. I den första gruppen har jobbtillväxten varit 0,4 procent årligen medan den minskat med 0,3 i bottenkommunerna. Skillnaden mellan topp- och bottenkommuner motsvarar 160 jobb under treårsperioden. 7 Sysselsättning Varuproducerande Årsvis kommuner Ökning ökning Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Vårgårda ,5% 0,8% Värnamo ,0% 0,7% Markaryd ,3% 0,8% Mönsterås ,2% -0,7% Vaggeryd ,8% 1,6% Gnosjö ,6% -0,9% Tranås ,0% 0,0% Nässjö ,0% 1,0% Medel för toppkommuner 1,2% 0,4% Laxå ,1% -1,4% Oxelösund ,7% -0,9% Hofors ,7% -0,6% Hylte ,4% 0,1% Sotenäs ,2% 0,7% Östra Göinge ,3% 0,1% Surahammar ,6% -0,5% Oskarshamn ,9% -0,3% Medel för bottenkommuner -1,0% -0,3% Skillnad 2,25% 0,75% 7 Beräkningen baseras på att den genomsnittliga varuproducerande kommunen hade cirka 6800 sysselsatta år

15 Övriga kommuner med fler än invånare I gruppen övriga kommuner med fler än invånare är inte sambandet mellan företagsklimatet och sysselsättningstillväxten statistiskt säkerställt på 95-procentsnivån, men det är signifikant på 90-procentsnivån. Toppkommunerna i gruppen har ökat sysselsättningen ökat med i genomsnitt 1,1 procent årligen. Motsvarande ökning i bottenkommunerna var 0,2 procent. I denna kommungrupp innebär skillnaden 430 nya jobb på tre år. 8 Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Sysselsättning Övriga kommuner, mer än inv Ökning Årsvis ökning Ängelholm ,6% 1,2% Alingsås ,5% 1,2% Skövde ,3% 1,1% Enköping ,2% 0,7% Falkenberg ,0% 1,7% Borlänge ,1% 0,7% Lidköping ,4% 0,8% Ystad ,2% 1,4% Medel för toppkommuner 3,3% 1,1% Gotland ,1% 0,4% Sandviken ,0% 0,3% Hudiksvall ,6% 0,5% Ludvika ,1% 0,0% Ronneby ,6% 0,5% Katrineholm ,9% 0,3% Motala ,9% -0,3% Härnösand ,5% 0,2% Medel för bottenkommuner 0,7% 0,2% Skillnad 2,58% 0,85% 8 I genomsnitt var antalet sysselsatt i kommunerna i denna grupp år

16 Övriga kommuner med färre än invånare Även i de minsta kommunerna har företagsklimatet stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen. 9 I toppkommunerna har den genomsnittliga årliga jobbtillväxten varit 0,4 procent, vilket ska jämföras med -0,4 procent i bottenkommunerna. För en genomsnittlig kommun i denna grupp motsvarar skillnaden drygt 140 arbetstillfällen på tre år. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Sysselsättning Övriga kommuner, färre än inv Ökning Årsvis ökning Sunne ,6% 0,8% Laholm ,7% 0,9% Leksand ,5% 0,8% Kristinehamn ,5% 0,2% Aneby ,0% 0,7% Vimmerby ,5% 0,2% Töreboda ,0% 0,0% Borgholm ,0% -0,3% Medel för toppkommuner 1,2% 0,4% Bengtsfors ,9% -2,0% Lysekil ,7% 0,2% Skinnskatteberg ,9% -1,7% Kiruna ,6% 1,5% Sollefteå ,2% 0,4% Filipstad ,5% -1,2% Eda ,1% 0,0% Hällefors ,2% -0,4% Medel för bottenkommuner -1,1% -0,4% Skillnad 2,33% 0,79% Sammanfattning sysselsättningsutveckling Sysselsättningen har utvecklats klart starkare i kommuner med ett bra företagsklimat. Sambandet mellan kommunernas placering i företagsklimatsrankingen är statistiskt signifikant för stora städer, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med färre än invånare. Regressionerna tyder på att företagsklimatets betydelse är allra störst i de två sistnämnda grupperna. 9 Sambandet är statistiskt signifikant. 15

17 Skatteintäkter Vi har även studerat vilken effekt företagsklimatet har på kommunernas skatteintäkter. Genom det kommunala utjämningssystemet så är inte det egna skatteintäkterna helt avgörande för den kommunala ekonomin, men de har fortfarande stor betydelse. Skatteintäkterna bör i stort följa samma utveckling som befolkningen och sysselsättningen. Med större befolkning och fler sysselsatta ska skatteinbetalningarna öka. Men samtidigt kan mönstret skilja sig. Två kommuner med likartad befolknings- och sysselsättningsökning kan uppvisa helt olika skatteintäktsförändringar. Det beror exempelvis på att invånarnas löneutveckling skiljt sig mellan kommunerna. Skatteintäkterna kan förändras på grund av justeringar av skattesatserna. När vi studerar företagsklimatets betydelse för skatteintäkterna vill vi därför räkna bort effekter som beror på skattehöjningar eller sänkningar. Vi jämför därför företagsklimat med en skattesatsjusterad intäktsförändring. Det går till så här. Om kommun x ökade sina skatteintäkter från 500msek till 600msek mellan år 1 och år 2 innebär det en ökning på 20 procent. Men om kommunen under samma år ändrade skattesatsen från 18 procent 10 till 19 beräknar vi den justerade intäktsförändringen till 13,7 procent. (600/500)/(0,19/0,18)-1 = 0,137. I genomsnitt ökade de justerade skatteinbetalningarna med 3,8 procent i Sveriges kommuner. Störst var ökningen i Varberg med 6,4 procent per år. 10 I dagligt tal brukar det sammanlagda skatteuttaget till kommun och landsting kallas kommunalskatt. Det är denna sammanlagda skattesats som brukar uppgå till 30 procent. Men i dessa beräkningar tar vi endast hänsyn till kommunernas egna skattesatser. 16

18 Stora städer I de stora städerna har skatteintäkterna ökat mer än i resten av landet. Både bland topp- och bottenkommunerna har ökningstakten legat över riksgenomsnittet. Men det finns ändå ett svagt 11 samband mellan placeringen i rankingen över företagsklimatet och intäktsökningarna. Ju bättre placering desto högre tillväxt av skatteintäkterna. Studerar vi de åtta toppkommunerna i ranking har deras justerade skatteintäkter ökat med 4,6 procent årligen. Motsvarande ökningstakt för bottenkommunerna var 3,9 procent. För en genomsnittskommun motsvarar skillnaden cirka 100 miljoner i ökade skatteintäkter Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Faktiska skatteintäkter, tsek* Skattesatser* Genomsnitt av samtliga års justerade ökningar mellan 2003 och Stora Städer Jönköping ,1 21,1 4,6% Helsingborg ,7 20,2 4,7% Växjö ,0 21,0 4,7% Karlstad ,8 21,8 4,2% Västerås ,5 20,4 4,1% Linköping ,4 20,4 3,6% Varberg ,5 20,5 6,4% Borås ,5 21,5 4,2% Medel för toppkommuner 4,6% Falun ,7 22,4 4,2% Luleå ,8 22,3 3,6% Sundsvall ,3 22,3 3,5% Kalmar ,6 21,6 4,4% Södertälje ,5 20,1 3,4% Uppsala ,0 21,4 4,1% Karlskrona ,2 21,2 4,3% Gävle ,6 21,6 3,8% Medel för bottenkommuner 3,9% Skillnad 0,64% * Endast två år används här som exempelår. 11 Sambandet är signifikant på 90-procentsnivån, men inte på 95-procentsnivån. 12 I genomsnitt uppgick skatteintäkterna till cirka 4 miljarder

19 Pendlarkommuner Det finns inget tydligt samband mellan företagsklimatet och utvecklingen av de justerade skatteintäkterna. De åtta toppkommunernas skatteintäkter har vuxit långsammare än intäkterna i bottenkommunerna mellan 3003 och Huvudorsaken till det är att Tjörn och Orust som ligger i botten på företagsklimatsrankingen över pendlarkommunerna, har haft snabba ökningar av skatteintäkterna. Å andra sidan visar regressionen 13 på alla pendlarkommuner det motsatta sambandet, det vill säga att ett bättre företagsklimat ger en högre tillväxt av skatteintäkter. Men detta samband är inte statistiskt säkerställt. Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Faktiska skatteintäkter, tsek* Skattesatser* Genomsnitt av samtliga års justerade ökningar mellan 2003 och Pendlarkommuner Vellinge ,2 18,5 4,5% Solna ,6 17,4 4,0% Danderyd ,9 17,5 2,0% Sollentuna ,7 18,3 2,6% Nacka ,6 18,4 3,9% Habo ,0 21,2 4,8% Täby ,3 18,0 2,1% Mölndal ,1 20,9 4,2% Medel för toppkommuner 3,5% Grästorp ,0 21,8 3,8% Tjörn ,8 21,6 5,6% Orust ,4 21,9 5,8% Storfors ,3 22,3 2,7% Krokom ,5 22,5 4,8% Vänersborg ,1 22,6 3,8% Lilla Edet ,8 22,8 3,7% Norberg ,5 22,5 4,0% Medel för bottenkommuner 4,3% Skillnad -0,75% * Endast två år används här som exempelår. 13 Se appendix 2 18

20 Glesbygdskommuner Bland glesbygdskommunerna finns det däremot ett statistiskt signifikant samband mellan företagsklimatet och skatteintäkterna. Toppkommunernas genomsnittliga årliga tillväxt av de justerade skatteintäkterna uppgick 4,3 procent per år mellan 2003 och Motsvarande ökningstakt för bottenkommunerna var 3,1 procent. De genomsnittliga skatteintäkterna uppgick till 220 miljoner Skillnaden mellan att tillhöra topp- och bottenskiktet kan därför betyda 10 miljoner i ökade skatteintäkter Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Faktiska skatteintäkter, tsek* Skattesatser* Genomsnitt av samtliga års justerade ökningar mellan 2003 och Glesbygdskommuner Bjurholm ,9 22,9 3,7% Årjäng ,3 22,0 3,8% Dals-Ed ,8 23,8 3,7% Dorotea ,9 22,9 3,6% Ydre ,7 20,9 4,2% Orsa ,1 22,4 5,0% Åre ,6 22,6 5,8% Ockelbo ,1 22,1 4,4% Medel för toppkommuner 4,3% Nordmaling ,7 22,7 4,3% Vansbro ,5 22,5 4,1% Åsele ,9 22,9 2,2% Vilhelmina ,9 22,9 3,0% Övertorneå ,5 21,5 3,2% Sorsele ,9 22,9 3,1% Storuman ,4 22,4 2,8% Ragunda ,6 23,6 2,1% Medel för bottenkommuner 3,1% Skillnad 1,16% * Endast två år används här som exempelår. 19

21 Varuproducerande kommuner Företagsklimatet påverkar även de varuproducerande kommunernas skatteintäkter. Sambandet är statistiskt signifikant. Totalt har toppkommunernas justerade skatteintäkter vuxit snabbare än bottenkommunernas. Den årliga ökningstakten har legat på 3,9 procent respektive 3,4 procent. Denna skillnad motsvarar drygt 7 miljoner kronor i skatteintäkter Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Faktiska skatteintäkter, tsek* Skattesatser* Genomsnitt av samtliga års justerade ökningar mellan Varuproducerande kommuner och 2007 Vårgårda ,5 21,5 4,1% Värnamo ,1 21,1 4,2% Markaryd ,0 21,0 3,7% Mönsterås ,6 21,6 3,9% Vaggeryd ,3 20,8 3,6% Gnosjö ,1 21,3 2,8% Tranås ,6 21,6 4,2% Nässjö ,2 21,4 4,3% Medel för toppkommuner 3,9% Laxå ,4 22,1 1,8% Oxelösund ,1 21,3 4,1% Hofors ,9 21,9 3,1% Hylte ,5 21,5 3,7% Sotenäs ,7 21,7 4,3% Östra Göinge ,6 20,6 3,6% Surahammar ,2 22,2 2,9% Oskarshamn ,9 21,7 3,8% Medel för bottenkommuner 3,4% Skillnad 0,44% * Endast två år används här som exempelår. 14 Beräkningen baseras på att kommunernas skatteintäkter i genomsnitt uppgick till drygt 400 miljoner kronor

22 Övriga kommuner med fler än invånare Mönstret är likartat i gruppen övriga kommuner med över invånare. Regressionen visar tydligt att ett bättre företagsklimat ger en starkare utveckling av skatteintäkterna. Vidare uppvisar de åtta toppkommunerna en årlig tillväxttakt på 4,7 procent medan bottenkommunernas ökningstakt var 3,6 procent. I denna grupp motsvarar skillnaden cirka 49 miljoner kronor i skatteintäkter Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Faktiska skatteintäkter, tsek* Skattesatser* Genomsnitt av samtliga års justerade ökningar mellan 2003 och 2007 Övriga kommuner, fler än inv Ängelholm ,0 19,0 4,7% Alingsås ,8 21,8 4,7% Skövde ,2 21,1 4,3% Enköping ,0 21,0 4,8% Falkenberg ,5 20,5 5,4% Borlänge ,7 22,7 4,1% Lidköping ,7 21,1 4,9% Ystad ,9 20,1 5,0% Medel för toppkommuner 4,7% Gotland ,8 33,1 4,4% Sandviken ,7 21,7 4,1% Hudiksvall ,2 21,7 3,5% Ludvika ,3 22,3 3,2% Ronneby ,3 21,3 4,2% Katrineholm ,8 22,0 2,7% Motala ,9 21,4 3,2% Härnösand ,0 23,0 3,0% Medel för bottenkommuner 3,6% Skillnad 1,19% * Endast två år används här som exempelår. 15 Under 2003 uppgick de genomsnittliga skatteintäkterna i gruppen till 1032 miljoner kronor. 21

23 Övriga kommuner med färre än invånare Även i de minsta kommunerna har företagsklimatet betydelse för utveckling av skatteintäkterna. Toppkommunernas justerade intäkter ökat med 4,5 procent per år medan bottenkommunernas ökning stannade vid 3,2 procent. Regressionen visar också ett signifikant samband. I denna grupp motsvarar skillnaden cirka 19 miljoner kronor i skatteintäkter Toppkommuner enligt Bottenkommuner enligt Faktiska skatteintäkter, tsek* Skattesatser* Genomsnitt av samtliga års justerade ökningar mellan 2003 och 2007 Övriga kommuner, mindre än inv Sunne ,8 21,8 4,4% Laholm ,5 20,3 5,2% Leksand ,5 21,5 4,9% Kristinehamn ,8 22,6 3,2% Aneby ,3 21,8 4,6% Vimmerby ,6 21,6 4,2% Töreboda ,9 21,4 4,2% Borgholm ,7 21,7 5,2% Medel för toppkommuner 4,5% Bengtsfors ,5 22,5 2,5% Lysekil ,5 22,5 4,5% Skinnskatteberg ,7 21,9 4,0% Kiruna ,1 22,8 3,2% Sollefteå ,1 23,1 3,0% Filipstad ,0 22,0 2,6% Eda ,5 22,3 3,6% Hällefors ,4 21,9 2,7% Medel för bottenkommuner 3,2% Skillnad 1,24% * Endast två år används här som exempelår. Sammanfattning skatteintäkter Även när det gäller utvecklingen av skatteintäkterna är det tydligt att företagsklimatet har stor betydelse. I samtliga kommungrupper utom pendlarkommunerna och stora städer finns det ett statistiskt signifikant samband mellan placeringen i rankingen och tillväxten i skatteintäkter. Allra störst effekt på skatteintäkterna verkar företagsklimatet ha på gruppen övriga kommuner med färre än invånare. 16 Under 2003 uppgick de genomsnittliga skatteintäkterna i gruppen till 380 miljoner kronor. 22

24 APPEDIX 1 Kommunindelningslistor Stora städer Lista samtliga Större städer Genomsnittsranking Jönköping 23,4 2 Helsingborg 32,0 3 Växjö 35,0 4 Karlstad 48,4 5 Västerås 51,0 6 Linköping 61,4 7 Varberg 63,0 8 Borås 69,0 9 Göteborg 72,8 10 Malmö 77,2 11 Halmstad 77,6 12 Lund 85,2 13 Örnsköldsvik 102,2 14 Stockholm 106,6 15 Trollhättan 107,0 16 Eskilstuna 115,0 17 Umeå 133,8 18 Skellefteå 134,6 19 Kristianstad 137,6 20 Östersund 139,4 21 Norrköping 142,2 22 Örebro 160,2 23 Falun 161,8 24 Luleå 164,8 25 Sundsvall 167,8 26 Kalmar 168,2 27 Södertälje 174,8 28 Uppsala 180,2 29 Karlskrona 203,8 30 Gävle 228,4 Pendlarkommuner Lista samtliga Pendlings /Förortskommuner Genomsnittsranking Vellinge 1,6 2 Solna 1,8 3 Danderyd 4,2 4 Sollentuna 4,6 5 Nacka 4,8 6 Habo 8,4 7 Täby 9,0 8 Mölndal 9,4 9 Sundbyberg 12,4 10 Lidingö 15,0 11 Upplands Väsby 16,8 12 Bollebygd 17,6 13 Kävlinge 22,6 14 Härryda 26,2 15 Lerum 27,2 16 Höganäs 28,8 17 Järfälla 29,0 18 Sigtuna 31,0 19 Håbo 37,4 20 Staffanstorp 39,8 21 Skurup 40,0 22 Lomma 45,4 23 Kungsbacka 45,6 24 Tyresö 48,8 25 Partille 51,6 26 Burlöv 52,0 27 Sjöbo 56,0 28 Kumla 57,6 29 Haninge 60,4 30 Essunga 63,2 31 Huddinge 64,0 32 Hammarö 64,8 33 Stenungsund 74,4 34 Vallentuna 74,8 35 Nykvarn 88,2 36 Söderköping 88,6 37 Åstorp 89,0 38 Mullsjö 95,2 39 Svedala 99,8 40 Salem 102,2 41 Trosa 106,0 42 Bromölla 107,0 43 Kungälv 111,4 44 Ale 114,2 45 Vännäs 115,6 46 Öckerö 115,8 47 Knivsta 132,8 48 Höör 135,8 49 Gagnef 141,0 50 Österåker 142,4 51 Boxholm 144,6 52 Hörby 149,8 53 Kungsör 154,6 54 Timrå 158,8 55 Lekeberg 160,0 56 Eslöv 161,0 57 Botkyrka 163,8 58 Mörbylånga 164,8 59 Ekerö 166,8 1

25 60 Vaxholm 167,8 61 Forshaga 170,8 62 Gnesta 172,0 63 Svalöv 173,6 64 Kil 174,0 65 Munkedal 179,8 66 Bjuv 186,6 67 Nynäshamn 187,8 68 Säter 191,4 69 Värmdö 194,0 70 Upplands-Bro 196,8 71 Älvkarleby 209,8 72 Grästorp 210,4 73 Tjörn 210,8 74 Orust 212,8 75 Storfors 226,6 76 Krokom 235,8 77 Vänersborg 237,8 78 Lilla Edet 257,0 79 Norberg 285,2 Glesbygdskommuner Lista samtliga Glesbygdskommuner Genomsnittsranking Bjurholm 45,2 2 Årjäng 47,0 3 Dals-Ed 55,8 4 Dorotea 88,8 5 Ydre 90,0 6 Orsa 113,8 7 Åre 121,8 8 Ockelbo 131,8 9 Ovanåker 133,0 10 Bräcke 148,8 11 Arvidsjaur 151,6 12 Rättvik 162,8 13 Vindeln 163,6 14 Torsby 171,2 15 Arjeplog 186,2 16 Överkalix 187,6 17 Härjedalen 205,0 18 Malung-Sälen 207,2 19 Norsjö 216,6 20 Malå 222,8 21 Ånge 223,4 22 Älvsbyn 223,6 23 Robertsfors 226,0 24 Strömsund 227,2 25 Jokkmokk 244,4 26 Lycksele 244,8 27 Gällivare 248,4 28 Ljusdal 252,4 29 Älvdalen 252,6 30 Berg 252,8 31 Pajala 253,6 32 Nordmaling 253,8 33 Vansbro 254,2 34 Åsele 256,0 35 Vilhelmina 257,4 36 Övertorneå 267,8 37 Sorsele 269,6 38 Storuman 270,0 39 Ragunda 283,6 Varuproducerande kommuner Lista samtliga Varuproducerande kommuner Genomsnittsranking Vårgårda 12,6 2 Värnamo 18,0 3 Markaryd 34,8 4 Mönsterås 35,4 5 Vaggeryd 35,6 6 Gnosjö 35,8 7 Tranås 42,0 8 Nässjö 45,6 9 Sävsjö 50,2 10 Vara 58,6 11 Ljungby 61,0 12 Tibro 63,6 13 Tranemo 66,0 14 Ulricehamn 67,8 15 Örkelljunga 82,2 16 Vetlanda 84,4 17 Götene 86,4 18 Älmhult 94,2 19 Gislaved 96,2 20 Alvesta 97,0 21 Osby 101,0 22 Svenljunga 103,8 23 Herrljunga 128,4 24 Perstorp 129,4 25 Uppvidinge 147,4 26 Nybro 158,0 27 Finspång 169,0 28 Lessebo 176,2 29 Emmaboda 184,4 30 Fagersta 191,0 31 Olofström 191,4 32 Grums 207,6 33 Laxå 220,2 34 Oxelösund 226,4 35 Hofors 228,6 36 Hylte 232,2 37 Sotenäs 239,4 2

26 38 Östra Göinge 246,0 39 Surahammar 268,0 40 Oskarshamn 287,2 Övriga kommuner med fler än invånare Lista samtliga Övriga kommuner, > inv Genomsnittsranking Ängelholm 9,8 2 Alingsås 22,0 3 Skövde 50,6 4 Enköping 52,6 5 Falkenberg 64,2 6 Borlänge 66,8 7 Lidköping 89,4 8 Ystad 91,4 9 Hässleholm 96,4 10 Arvika 96,8 11 Mjölby 107,0 12 Karlskoga 108,6 13 Strängnäs 116,0 14 Nyköping 118,8 15 Boden 120,4 16 Norrtälje 147,8 17 Västervik 150,8 18 Falköping 163,4 19 Söderhamn 168,0 20 Piteå 168,4 21 Mark 172,2 22 Uddevalla 182,0 23 Trelleborg 198,0 24 Bollnäs 203,6 25 Landskrona 205,8 26 Karlshamn 227,0 27 Gotland 233,2 28 Sandviken 235,4 29 Hudiksvall 239,2 30 Ludvika 251,0 31 Ronneby 253,6 32 Katrineholm 276,8 33 Motala 277,2 34 Härnösand 282,0 Övriga kommuner med färre än invånare Lista samtliga Övriga kommuner, < inv Genomsnittsranking Sunne 21,6 2 Laholm 32,2 3 Leksand 35,2 4 Kristinehamn 48,4 5 Aneby 62,0 6 Vimmerby 72,2 7 Töreboda 74,4 8 Borgholm 94,4 9 Klippan 96,0 10 Avesta 105,0 11 Säffle 111,0 12 Vingåker 115,8 13 Skara 118,0 14 Mora 118,0 15 Båstad 118,4 16 Tidaholm 128,6 17 Haparanda 143,8 18 Sölvesborg 144,0 19 Mariestad 150,2 20 Åmål 151,0 21 Tingsryd 152,8 22 Ödeshög 154,4 23 Valdemarsvik 159,2 24 Köping 160,0 25 Eksjö 162,6 26 Tomelilla 170,6 27 Kinda 174,8 28 Hallsberg 176,2 29 Torsås 179,4 30 Åtvidaberg 187,6 31 Askersund 194,2 32 Nordanstig 195,4 33 Mellerud 195,6 34 Smedjebacken 195,8 35 Vadstena 196,6 36 Tierp 197,6 37 Strömstad 197,8 38 Karlsborg 199,6 39 Hjo 200,0 40 Degerfors 200,4 41 Tanum 208,2 42 Färgelanda 209,0 43 Nora 210,0 44 Flen 220,4 45 Munkfors 221,8 46 Hedemora 226,6 47 Hultsfred 229,0 48 Kalix 231,2 49 Hallstahammar 232,0 50 Ljusnarsberg 234,2 51 Heby 238,6 52 Hagfors 240,4 53 Simrishamn 240,8 54 Gullspång 242,2 55 Lindesberg 243,4 3

27 56 Kramfors 247,2 57 Arboga 247,2 58 Östhammar 252,6 59 Sala 253,6 60 Högsby 255,6 61 Bengtsfors 263,2 62 Lysekil 267,0 63 Skinnskatteberg 267,2 64 Kiruna 272,4 65 Sollefteå 277,6 66 Filipstad 280,2 67 Eda 284,4 68 Hällefors 286,2 4

28 APPENDIX 2 Regressioner Här redovisas samtliga genomförda regressioner. Vi har grönmarkerat de regressioner som visar ett statistiskt signifikant samband mellan placeringen i Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking och antingen befolknings-, sysselsättnings- eller skatteintäktsutveckling. Eftersom en sämre placering ger ett högre rankingtal ska sambandet vara negativt. Befolkning Stora städer Multipel-R 0,44217 R-kvadrat 0,19552 Justerad R-kvadrat 0,16678 Standardfel 0,00304 Observationer 30 Regression 1 0, , , ,01442 Residual 28 0, ,00001 Totalt 29 0,00032 Konstant 0, , , ,2178E-09 0, ,01176 Ranking inbördes -0, , , ,4422E-02-0, ,00004 Pendlarkommuner Multipel-R 0,44181 R-kvadrat 0,19519 Justerad R-kvadrat 0,18474 Standardfel 0,00700 Observationer 79 Regression 1 0, , , ,00005 Residual 77 0, ,00005 Totalt 78 0,00468 Konstant 0, , , ,4350E-13 0, ,01740 Ranking inbördes -0, , , ,5797E-05-0, ,

29 Glesbygdskommuner Multipel-R 0,39206 R-kvadrat 0,15371 Justerad R-kvadrat 0,13084 Standardfel 0,00534 Observationer 39 Regression 1 0, , , ,01357 Residual 37 0, ,00003 Totalt 38 0,00125 Konstant -0, , , ,7609E-02-0, ,00023 Ranking inbördes -0, , , ,3569E-02-0, ,00004 Varuproducerande kommuner Multipel-R 0,53797 R-kvadrat 0,28941 Justerad R-kvadrat 0,27071 Standardfel 0,00375 Observationer 40 Regression 1 0, , , ,00034 Residual 38 0, ,00001 Totalt 39 0,00075 Konstant 0, , , ,1205E-02 0, ,00499 Ranking inbördes -0, , , ,4329E-04-0, ,

30 Övriga kommuner med fler än inv. Multipel-R 0,41044 R-kvadrat 0,16847 Justerad R-kvadrat 0,14248 Standardfel 0,00452 Observationer 34 Regression 1 0, , , ,01591 Residual 32 0, ,00002 Totalt 33 0,00079 Konstant 0, , , ,7869E-04 0, ,00929 Ranking inbördes -0, , , ,5905E-02-0, ,00004 Övriga kommuner med färre än invånare Multipel-R 0,47997 R-kvadrat 0,23038 Justerad R-kvadrat 0,21871 Standardfel 0,00413 Observationer 68 Regression 1 0, , , ,00003 Residual 66 0, ,00002 Totalt 67 0,00146 Konstant 0, , , ,2877E-01-0, ,00224 Ranking inbördes -0, , , ,4455E-05-0, ,

31 Total regression samtliga kommuner Multipel-R 0,56165 R-kvadrat 0,31545 Justerad R-kvadrat 0,31307 Standardfel 0,00676 Observationer 290 Regression 1 0, , , ,00000 Residual 288 0, ,00005 Totalt 289 0,01925 Konstant 0, , ,488 2,12E-25 0, ,01119 Genomsnittsranking , , ,520 1,65E-25-0, ,00005 Sysselsättning Stora städer Multipel-R 0,56879 R-kvadrat 0,32353 Justerad R-kvadrat 0,29937 Standardfel 0,00457 Observationer 30 Regression 1 0, , , ,00104 Residual 28 0, ,00002 Totalt 29 0,00086 Konstant 0, , , ,0295E-11 0, ,02151 Ranking inbördes -0, , , ,0390E-03-0, ,

32 Pendlarkommuner Multipel-R 0,21672 R-kvadrat 0,04697 Justerad R-kvadrat 0,03459 Standardfel 0,00771 Observationer 79 Regression 1 0, , , ,05506 Residual 77 0, ,00006 Totalt 78 0,00480 Konstant 0, , , ,1401E-09 0, ,01501 Ranking inbördes -0, , , ,5058E-02-0, ,00000 Glesbygdskommuner Multipel-R 0,00573 R-kvadrat 0,00003 Justerad R-kvadrat -0,02699 Standardfel 0,01112 Observationer 39 Regression 1 0, , , ,97239 Residual 37 0, ,00012 Totalt 38 0,00458 Konstant 0, , , ,7548E-01-0, ,00998 Ranking inbördes -0, , , ,7239E-01-0, ,

33 Varuproducerande kommuner Multipel-R 0,51413 R-kvadrat 0,26433 Justerad R-kvadrat 0,24497 Standardfel 0,00567 Observationer 40 Regression 1 0, , , ,00069 Residual 38 0, ,00003 Totalt 39 0,00166 Konstant 0, , , ,2900E-04 0, ,01051 Ranking inbördes -0, , , ,8984E-04-0, ,00013 Övriga kommuner med fler än inv. Multipel-R 0,31741 R-kvadrat 0,10075 Justerad R-kvadrat 0,07265 Standardfel 0,00677 Observationer 34 Regression 1 0, , , ,06737 Residual 32 0, ,00005 Totalt 33 0,00163 Konstant 0, , , ,7366E-04 0, ,01493 Ranking inbördes -0, , , ,7365E-02-0, ,

34 Övriga kommuner med färre än inv Multipel-R 0,41036 R-kvadrat 0,16839 Justerad R-kvadrat 0,15579 Standardfel 0,00768 Observationer 68 Regression 1 0, , , ,00051 Residual 66 0, ,00006 Totalt 67 0,00469 Konstant 0, , , ,7326E-03 0, ,00963 Ranking inbördes -0, , , ,0975E-04-0, ,00008 Total regression samtliga kommuner Multipel-R 0,37502 R-kvadrat 0,14064 Justerad R-kvadrat 0,13765 Standardfel 0,00840 Observationer 290 Regression 1 0, , , ,00000 Residual 288 0, ,00007 Totalt 289 0,02365 Konstant 0, , ,668 1,30E-22 0, ,01305 Genomsnittsranking , , ,865 4,08E-11-0, ,

35 Skatteintäkter Stora städer Multipel-R 0,34500 R-kvadrat 0,11902 Justerad R-kvadrat 0,08756 Standardfel 0,00612 Observationer 30 Regression 1 0, , , ,06188 Residual 28 0, ,00004 Totalt 29 0,00119 Konstant 0, , , ,95E-18 0, ,05060 Ranking inbördes -0, , , ,19E-02-0, ,00001 Pendlarkommuner Multipel-R 0,14657 R-kvadrat 0,02148 Justerad R-kvadrat 0,00878 Standardfel 0,00953 Observationer 79 Regression 1 0, , , ,19740 Residual 77 0, ,00009 Totalt 78 0,00714 Konstant 0, , , ,68E-28 0, ,04210 Ranking inbördes 0, , , ,97E-01-0, ,

36 Glesbygdskommuner Multipel-R 0,37486 R-kvadrat 0,14052 Justerad R-kvadrat 0,11729 Standardfel 0,00819 Observationer 39 Regression 1 0, , , ,01871 Residual 37 0, ,00007 Totalt 38 0,00289 Konstant 0, , , ,06E-17 0, ,04583 Ranking inbördes -0, , , ,87E-02-0, ,00005 Varuproducerande kommuner Multipel-R 0,40782 R-kvadrat 0,16631 Justerad R-kvadrat 0,14438 Standardfel 0,00672 Observationer 40 Regression 1 0, , , ,00900 Residual 38 0, ,00005 Totalt 39 0,00206 Konstant 0, , , ,74E-22 0, ,04825 Ranking inbördes -0, , , ,00E-03-0, ,

37 Övriga kommuner med fler än inv. Multipel-R 0,47349 R-kvadrat 0,22419 Justerad R-kvadrat 0,19995 Standardfel 0,00803 Observationer 34 Regression 1 0, , , ,00468 Residual 32 0, ,00006 Totalt 33 0,00266 Konstant 0, , , ,61E-17 0, ,05262 Ranking inbördes -0, , , ,68E-03-0, ,00014 Övriga kommuner med färre än inv. Multipel-R 0,45938 R-kvadrat 0,21103 Justerad R-kvadrat 0,19907 Standardfel 0,00720 Observationer 68 Regression 1 0, , , ,00008 Residual 66 0, ,00005 Totalt 67 0,00434 Konstant 0, , , ,54E-36 0, ,04871 Ranking inbördes -0, , , ,13E-05-0, ,

38 Total regression samtliga kommuner Multipel-R 0,29424 R-kvadrat 0,08658 Justerad R-kvadrat 0,08341 Standardfel 0,00824 Observationer 290 Regression 1 0, , , ,00000 Residual 288 0, ,00007 Totalt 289 0, ,38E- Konstant 0, , , , ,04565 Genomsnittsranking , , ,225 3,35E-07-0, ,