En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning
|
|
- Åke Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En skola med språket i centrum Specialskola i Stockholm och Umeå för elever med grav språkstörning EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 1
2 2 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM
3 Hällsboskolan en skola med språket i centrum Alla har rätt till en likvärdig utbildning, oavsett funktionsförmåga. För att få det behövs kompetens inom skolan. Hällsboskolan är en tioårig specialskola med förskoleklass som tar emot elever med grav språkstörning från hela landet. Skolan finns i Stockholm och Umeå. På skolan arbetar vi med språk och kommunikation på olika sätt. Målet är att våra elever ska få förutsättningar att nå kunskapsmålen, vara delaktiga och aktiva i olika sociala sammanhang och utvecklas som individer. Undervisningen anpassar vi utifrån individuella behov. Står du inför ditt första skolval? Kanske du är fundersam över nuvarande skolform och har börjat tänka på specialskola som ett alternativ för ditt barn? Då är du varmt välkommen att kontakta oss. EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 3
4 Läroplan och kursplan i specialskolan Specialskolan har en egen läroplan. I den regleras skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner med kunskapskrav. Specialskolans läroplan liknar i stort grundskolans. För elever med grav språkstörning gäller samma kursplaner som i grundskolan. Både i grundskola och i specialskola kan eleven ha rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner om de tillhör målgruppen. Lärmiljö Vi lägger stor vikt vid lärmiljön. Personalen på Hällsboskolan har särskild kunskap om alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Det handlar om att se alternativ för att stärka barns och elevers delaktighet och ha respekt för individen. Det handlar också om social tillgänglighet så att det går att delta i alla aktiviteter. Vi arbetar med hög personaltäthet och små undervisningsgrupper vilket gör att vi kan bemöta eleverna utifrån deras möjligheter och förutsättningar. Det gäller förstås inte bara under lektionerna, utan också under rasterna, på fritids och i våra elevhem. Språket i centrum Språket står alltid i centrum på Hällsboskolan, oberoende om det är på lektionerna, i samtalet i matsalen eller under rasten, i boendet eller på fritidshemmet. Vi har specialpedagog och logoped som arbetar elevnära och ibland med enskilda elever. Målet är att skapa goda förutsättningar för lärande och 4 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM
5 att varje elev ska känna sig delaktig och få utveckla sin kommunikativa förmåga och sitt språk tillsammans med andra. Hur språket används i olika vardagssituationer är en viktig del i arbetet med elevernas språkutveckling. Språkstimulans och kommunikationsträning finns med i olika sammanhang under hela skoldagen, på fritids och på boendet. Lärarna och övrig personal stöttar elevernas kommunikation genom att använda visuellt stöd med hjälp av bilder och teckenkommunikation för att förstärka det talade språket, det vill säga alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) ge tydliga uppmärksamhetssignaler tala tydligt och anpassa talhastighet, ordval och begrepp begränsa ord och meningslängd presentera ett fåtal uppgifter samtidigt. Skolnet ger insyn och delaktighet Skolnet är skolornas utbildningsplattform. Elever och föräldrar kan genom Skolnet följa arbetet i skolan, kommunicera med skolan och ta del av viktig information. Skolnet är byggt som ett socialt nätverk på internet mellan elever, föräldrar och skolans personal. Alla kan både ge och ta emot information. Med Skolnet blir skolan mer flexibel. När en elev inte kan komma till skolan kommer den ändå att kunna delta i skolarbetet. Resor till och från skolan Hällsboskolan ansvarar för elevernas dagliga resor till och från skolan. De flesta yngre elever har skolskjuts mellan hemmet och skolan. Äldre elever åker i de flesta fall kommunalt. Eleverna som bor på elevhem reser hem till sina familjer varje helg. De reser då med flyg, tåg, buss eller taxi, beroende på var de bor. Yngre elever och elever med behov av särskilt stöd har med sig personal från skolan när de reser. Skolan organiserar alla veckoslutsresor och alla resor i anslutning till skoldagens start och slut. EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 5
6 6 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM Nu vet jag att jag kan lära mig att skriva bra. När jag gick i min gamla skola trodde jag aldrig det skulle gå.
7 Här är alla sociala tillsammans på ett trevligt sätt Jesper Johansson är 17 år och går i tian på Hällsboskolan i Umeå. Nu är han på väg ut i livet med stora planer och en ny tro på sig själv. Helst skulle han vilja bli socionom. Han vill hjälpa människor. Gärna familjer som kanske har dålig ekonomi eller där föräldrarna har problem. Jag hoppas jag kan bli det jag vill, säger han. Jesper började på Hällsboskolan i åttan och då tänkte han att han skulle bli byggare. Fast egentligen var han inte alls intresserad av att jobba på bygge. Han var bara övertygad om att arbeta med händer var vad han kunde klara av. Men kroppsarbete stämmer inte alls med Jespers intressen. Han gillar samhällskunskap och politik. Han vill veta hur länder styrs, hur ekonomin fungerar och hur företag arbetar. Jesper tar fram en bok som han läser, De 500, en 400 sidor tjock roman om maktspel i USA:s affärsvärld. Den läser han med hjälp av ett program som han fått av skolan och som gör att han kan lyssna på texten samtidigt som han läser. Då hänger jag med mycket bättre och jag behöver inte läsa flera gånger för att förstå, säger han. I Jespers klass går elva elever från årskurs åtta till tio och nästan alltid är det två lärare på lektionerna. Jesper och hans fyra kompisar som går i tian har anpassade scheman. Jesper ersätter till exempel en del idrott med svenska och han får extra skrivuppgifter. Annars är det precis som i vanlig klass, säger han. Fast man får mer hjälp och lärarna är bättre än i min gamla skola. De är tydliga, de förklarar så man förstår. Och så känner lärare och elever varandra väldigt bra. Här är alla sociala tillsammans på ett trevligt sätt. När Jesper skulle bli bättre på att skriva fanns lärarna med hela tiden. De förklarade och uppmuntrade. Jesper övade och övade. Och självkänslan växte. Jag började förstå och jag gjorde framsteg. I min gamla skola låg jag alltid efter och det var som en stress över mig hela tiden. Jag kom aldrig ikapp. I den gamla skolan drog Jesper sig ofta undan på lektionerna. Han säger att han var besviken på sig själv för att han inte kunde läsa och skriva med samma flyt som klasskamraterna. Jag ville inte skriva inför andra för jag ville inte att de skulle kritisera mig. Så jag arbetade mycket hemma. Jag har fyra syskon och de har varit ett stort stöd för mig. Jag fick mer hjälp av dem än jag fick i skolan. Ibland har han bara velat ge upp kampen med bokstäverna. Det skulle i alla fall aldrig gå att skriva bra. Jag känner inte alls så längre. Men jag trodde aldrig att jag skulle lära mig så mycket som jag kan nu. Det känns faktiskt väldigt bra, säger han. EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 7
8 8 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM Det var lite pirrigt att börja här. Jag var rädd att ingen skulle tycka om mig. Men jag hade fel för jag har fått flera jättebra kompisar.
9 Här är det lugnt och tyst, och Natalie får hjälp Natalie Rosén är 12 år och sedan sjätte klass går hon på Hällsboskolan i Stockholm. Hällsboskolan ligger centralt i Stockholm, nära Rålambshovsparken och Norr Mälarstrand och bara några tunnelbanestationer från city. Natalie kommer från Torshälla, ett litet samhälle med invånare som nästan vuxit ihop med Eskilstuna, där inte mycket är likt hennes nya stad. Hon hade bara varit i Stockholm några gånger när hon kom hit för att bo, utan sina föräldrar och börja i en klass där hon inte kände någon. Nu bor Natalie tillsammans med fyra andra elever i en lägenhet tillsammans med tre vuxna. Två som jobbar på eftermiddag och kväll och en som jobbar på natten. Jag har kompisar på boendet men jag är enda tjejen, säger Natalie. Men jag kan umgås med killar, tillägger hon. På kvällarna brukar hon sitta vid datorn och ibland går hon och kompisarna ut och promenerar. Jag har ju inte varit så ofta i Stockholm så för mig är det spännande att upptäcka allting. Hur stora husen är och hur många hus det finns. Ibland är det svårt att hitta. Då försöker vi gå tillbaka vägen vi gick. Men den största skillnaden jämfört med hur det var i Torshälla är lektionerna. I hennes förra skola pratade alla i munnen på varandra. Här är det lugnt och tyst, och Natalie får hjälp. Det är så få elever i klassen att man inte behöver sitta och räcka upp handen jättelänge och ändå inte få säga något. Natalie började här i sexan för att hon har svårt att läsa och ibland hitta rätt ord när hon pratar. Hennes föräldrar tog kontakt med Hällsboskolan när de märkte att den ordinarie skolan hade svårt att ge Natalie det stöd hon behöver. Nu går hon i en klass med bara sju elever och två, ibland tre lärare. Det är inte bra att vara kvar på en vanlig skola om man har svårt att läsa. Det är bättre att byta, för på en skola där många har svårt att läsa känner man sig inte så ensam, säger Natalie. I den gamla skolan kände hon sig annorlunda och hon var ofta ledsen när hon kom hem från skolan. Hon övade och övade på att läsa trots att det var mycket svårare för henne än för de andra i klassen. Ändå var det inte självklart för Natalie att byta skola. Även om föräldrarna sa att det skulle bli bättre, var det ju inte säkert att de hade rätt. Jag var orolig för att jag skulle vara utanför och att ingen skulle gilla hur jag var. Jag var jättenervös första dagen. Men oron försvann när jag fick träffa de som går här. På helgerna åker Natalie hem. En taxi kommer och hämtar utanför skolan på fredag eftermiddag och måndag morgon åker hon tillbaka. Hon har bara gått på Hälssboskolan några månader, men redan går läsningen mycket bättre. Natalie visar böckerna hon läser. Hon är precis klar med Mitt liv som monster och ska börja på en Lasse Maja-bok. Nu har jag den här energin. Jag kan, jag kan bara jag försöker. Det var svårt att tro på det i min gamla skola. Har du något råd till ett barn som funderar på att börja på Hällsboskolan? Tänk på den hjälp du kan få! Även om du förlorar vänner så är det värt det. Och man får nya kompisar. EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 9
10 David har bara gått på skolan i några månader och det kändes bra från början. Lärarna är duktiga, de vet vad de gör. För David var Hällsboskolan på Kungsholmen i Stockholm det bästa alternativet. Han har svårt att läsa och skriva, och här på Gotland kan han inte få den hjälp han behöver nu när han börjar i sjuan, säger Mattias White, Davids pappa. David är 14 år och slukar ljudböcker. Favoriterna är Harry Potter och Sagan om ringen. Han gillar att hjälpa till på familjens gård. Gården är stor med 130 mjölkkor och ligger i Garda, på Gotland. När David kommer hem från skolan är han van att byta om och gå ut och jobba med maskinerna, djuren och traktorn. Han har gått i språkskola sedan förskolan. Han var sen med att börja prata och även om han nu pratar bra, har han fortfarande svårt att läsa och skriva. Vi har väntat på att det skulle lossna och att läsningen och skrivandet skulle komma igång men det har det aldrig gjort, säger Mattias. Ända sedan förskolan har David åkt taxi fem mil till Visby varje morgon och sedan fem mil hem igen. Nu veckopendlar han till Stockholm. Varje fredag kommer han hem och måndag morgon åker han tillbaka. I Stockholm möter personalen från boendet honom på Bromma flygplats och fredag eftermiddag följer de med honom ut till flygplatsen. Det är klart att vi saknar honom när han inte är hemma, men vi känner ändå att det här är det bästa för honom. Egentligen var det aldrig någon diskussion om att David skulle börja på Hällsboskolan. Han har en äldre kompis från språkskolan i Visby som började på Hällsboskolan tidigare, så för David var det självklart att göra samma sak. David har bara gått på skolan i några månader och det kändes bra från början. Lärarna är duktiga, de vet vad de gör, säger Mattias. I Stockholm bor David tillsammans med fem elever i en sjurumslägenhet bredvid skolan. På dagarna finns två personal på plats och på natten en som sover kvar hos eleverna. Jag var med första veckan och man märker att personalen har lång erfarenhet och vet hur man hanterar situationen. De sköter all tvätt, disk, matlagning och städning. Ungarna behöver inte göra någonting och först tänkte jag att David skulle bli alldeles för bortskämd. Men det är för att barnen inte ska behöva känna att de ska klara av allt praktisk. Det kan ju räcka med att de har flyttat hemifrån. När David saknar jordbruket spelar han Farming simulator på datorn. Ibland när Mattias ringer plöjer David eller tar hand om djuren. När han slutar skolan har han sagt att han vill komma hem och arbeta på gården. Jag hoppas att han ska vara väl förberedd för framtiden. Men ibland kan jag känna mig orolig. Nu för tiden kräver ju alla jobb läskunnighet. Även inom jordbruket. Till exempel robotmjölkas alla våra kor och för att klara av det måste man kunna läsa och skriva. Men det ordnar sig säkert, tillägger han. David är en praktiker ut i fingerspetsarna och hans kunskaper kommer alltid att behövas. 10 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM
11 Namn: Mattias White Bor: Gotland Pappa till: David, 14 år, som går på Hällsboskolan i Stockholm. EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 11
12 Boende och fritid Hällsboskolan erbjuder elevhem för elever som bor långt från skolorten och som inte kan dagpendla till skolan. Elevhemmen ligger i skolornas närhet och har en hemlik miljö där personalen lägger stor vikt på trivsel och trygghet. Stöd i kommunikationen ges i alla sociala sammanhang. Eleven motiveras till att delta i olika fritidsaktiviteter utifrån intresse och önskemål. Fritidshem Plats på fritidshem erbjuds till alla elever under 13 år. Fritidshemsverksamheten finansieras av hemkommunen. Besök oss Du som förälder har möjlighet att komma till oss på besök med ditt barn för att prova på skolgång och elevhem. Tillsammans planerar vi ett besök anpassat för just er. Hur ansöker man? Det är du som vårdnadshavare som ansöker om en plats i specialskolan. För elever som ska börja till höstterminen, ska ansökan med tillhörande handlingar ska vara inlämnad senast den 15 januari samma år. För elever som ansöker till annan tid på året behöver vi få in ansökan i så god tid som möjligt. Vi strävar efter en handläggningstid på tre månader, men under sommaren kan det ta längre tid. En ansökan kan inte godkännas förrän den är komplett. Därför är det viktigt att du bifogar alla handlingar. Det är Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning som fattar beslutet och du får skriftligt besked per brev. Nämnden sammanträder flera gånger per år. Specialskolan får medel från staten och elevernas hemkommuner. Föräldrarna betalar därför ingenting för skola, boende och resor. 12 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM
13 Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialskolorna ingår i Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel samt statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser. Våra statliga specialskolor tar emot elever som behöver ett alternativ till den vanliga grundskolan. Förutom Hällsboskolan som presenteras i broschyren har SPSM ytterligare specialskolor för olika målgrupper. De skolor som tar emot elever från hela landet är Ekeskolan i Örebro för elever med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar. Åsbackaskolan i Örebro för elever som är döva eller har hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning och elever med medfödd dövblindhet. För elever som är döva eller har en hörselnedsättning finns Birgittaskolan i Örebro Kristinaskolan i Härnösand Manillaskolan i Stockholm Vänerskolan i Vänersborg Östervångsskolan i Lund EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 13
14 14 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM
15 EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM 15
16 VILL DU VETA MER OM OSS? Kontakta Hällsboskolan i Stockholm eller Umeå. Telefon: Texttelefon: e-post: hallsboskolan@spsm.se Besöksadress i Stockholm: Rålambsvägen 32B Besöksadress i Umeå: Aktörgränd 29 Webbplats: Vill du ha den här informationen i alternativt format kontaktar du order@spsm.se TRYCK: DANAGÅRDLITHO AB FOTO: HANS ALM. ISBN: (tryckt) (pdf) Best nr: EN SKOLA MED SPRÅKET I CENTRUM
Upplevelsernas skola för lärande och utveckling
Upplevelsernas skola för lärande och utveckling Specialskola för elever som är döva eller som har en hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning. Skolan tar även emot elever med medfödd eller
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merAllt vi ser är möjligheter. Specialskola för elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar
Allt vi ser är möjligheter Specialskola för elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar Ekeskolan allt vi ser är möjligheter I ett naturskönt område i Örebro ligger Ekeskolan. Ekeskolan
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merDefinition av indikatorer i Barn-ULF 2013
1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merStödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Läs merRiksgymnasier med Rh-anpassad utbildning
Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Förord 3 Riksgymnasieverksamheten 4 Skola 6 Habilitering 7 Elevhem 8 Villkor för antagning 9 Finansiering av verksamheten 10 Riksgymnasieåret 12 Huvudmän för riksgymnasierna
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex
2008 Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem sex Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med
Läs merEn likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Specialpedagogiska skolmyndigheten ett samlat stöd i specialpedagogiska frågor 1 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Specialpedagogiska
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merMellan dig och mig Mårten Melin
Lärarmaterial SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Max, som är tillsammans med Hanna. Max vet inte riktigt om han är riktigt kär i Hanna. Är det ok att röra vid Hannas snippa, och att hon rör
Läs merJag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke
Frågeformulär Jag 1. Jag är en Flicka Pojke 2. Jag går i årskurs fyra fem Din familj och ditt hem 3. Hur bor du (om du bor på två ställen kan du kryssa i två rutor)? med mamma och pappa bara med mamma
Läs merSchemalagd lunch. Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012
Schemalagd lunch Intervju med Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås 9 mars 2012 Hur länge har du varit rektor på skolan? Ca 12 år. Hur många elever och vilka årskurser har ni på
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport år 8
Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen
Läs merElevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Läs merkapitel 4 en annan värld
Hej! kapitel 1-hej Jag heter Amy. Jag är 10 år gammal. Jag har brunt hår och gröna ögon. Jag har bott här i Sverige i snart 1 månad. Innan jag flyttade hit var mitt liv som vanligt. Just nu är min mamma
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merFakta om Malala Yousafzai
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit
Läs merKommunal - Åk 2 - Partille kommun
Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Resultatet av undersökningen
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merUgglumskolan - Åk 2 - Partille kommun
Ugglumskolan - Åk - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden.
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merElevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.
SEP Skola Elev Plan Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till särskild undervisningsgrupp eller vid problematisk skolfrånvaro. Den skrivs
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merVandrande skolbussar Uppföljning
Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)
Läs merTäby gymnasiesärskola. Möjligheternas skola
Täby gymnasiesärskola Möjligheternas skola Liten skola. Stora möjligheter. Vi som arbetar på skolan har en bred kompetens och erfarenhet. I små undervisningsgrupper får Du kunskap om sådant som är bra
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merBarns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet
Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet Västernorrlands modell för att göra barns röster hörda En definition av begreppet delaktighet Delaktighet
Läs merRapport Gemensam skolundersökning åk 8 Göteborgsregionen 2011
Rapport Gemensam skolundersökning åk Göteborgsregionen Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen är bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett
Läs merLikabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling Det här är Likabehandlingsplanen. Här kan du läsa vad du inte får göra i skolan. Det står också vad som är bra att göra. Alla elever och alla lärare
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merElevenkät år 6-9 2012
Elevenkät år 6-9 2012 Vilken skola går du på? A. Barkestorpsskolan B. Falkenbergsskolan C. Kalmarsundsskolan D. Lindsdalsskolan 1 0,5 0 0 1 0,5 1 0,5 E. Vasaskolan 0 0 F. Östra Funkaboskolan G. Kalmar
Läs merUngdomsenkät Om mig 1
Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merwww.viljaforlag.se Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN SOM Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet! Kapitel 1 1. Jim och Amir studerar på en folkhögskola. Vet du vad en folkhögskola är? Vad är
Läs merStockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor
Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor stockholm.se December 2014 3 (6) Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merNKI - Särskilt boende 2012
NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,
Läs merEnkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merRitade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken
Ritade Tecken för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken Grunden i all kommunikation är att kunna göra sig förstådd och att förstå andra. Det är också viktigt att kunna samspela i olika situationer
Läs merNorrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014
Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merRutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska
6 MAJ 2011 Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska I förskolan i Enköpings kommun finns dag ett antal barn med ett eller i ibland flera modersmål. I läroplanen för förskolan,
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Läs merKvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010
Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan
Läs merDet blåste nästan storm ute. Trädens
1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,
Läs merResultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merCentrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merFramtidstro bland unga i Linköping
Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...
Läs merUNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och
Läs merVerksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016
Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal
Läs merPLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET
PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merFörlossningsberättelse
Förlossningsberättelse Torsdag 17 oktober På kvällen börjar jag känna av mensvärkslika smärtor i nedre delen av magen. Jag antar att det är helt normalt och reflekterar inte mer över det. Jag sover oroligt
Läs merSjötorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola samt fritidshem
Sjötorpsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola samt fritidshem Läsår: 2015/2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merVälkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014
Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla
Läs merElevernas trygghetsplan
Elevernas trygghetsplan Parkskolan 2015-2016 Vår guldregel Som du vill att andra ska vara mot dig, så ska du vara mot andra Planen är förnyad av rektor, personal, elever och föräldrar 2015-08-24. Innehåll
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merEnkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,
Läs merElevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merMottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever
Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merOm mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2
Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,
Läs merLärarhandledning Språk och erfarenheter
Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Lärarhandledning Språk och erfarenheter Steg 1 2 3 Det här är det första steget i kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Steg 1 ger dig tillsammans med
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2010 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Obligatoriska särskolan Inlämnad av: Verksamhetschef Ann-Catrin A-Göthlin Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merTVÅ SPRÅK ELLER FLERA?
TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag
Läs merBoken om svenska för 3:an
Boken om svenska för 3:an Boken om svenska åk 1-3 består av tre arbetsböcker: Boken om svenska för 1:an, Boken om svenska för 2:an och Boken om svenska för 3:an. De bygger på kursplanens syfte, centrala
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs mer