Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84?

Transkript

1 2009 : 3 ISSN Stockholms Handelskammares analys Illusionerna i det svenska skattesystemet 1+1=1,84? Det svenska skattesystemet för inkomster är obegripligt för den som inte är expert. Förutom att det i sig är ett demokratiskt problem får det också konsekvensen att folk blir lurade. I Sverige pratar vi nästan uteslutande om löner före skatt, mer sällan om dem efter skatt. Detta leder till en rad illusioner där vanlig matematik slår helt fel. 1+1 blir sällan 2 i det svenska skattesystemet. Trodde du till exempel att en tusenlapp är en tusenlapp, att fyra procent är fyra procent eller att dubbelt så mycket är dubbelt så mycket? Då ser du illusionen. Huvudprinciperna för det svenska skattesystemet bygger på den blocköverskridande skatteomläggningen från I korthet innebär den att vanliga inkomsttagare ska betala 30 procent av sin inkomst i skatt och höginkomsttagare ska betala 50 procent på höga inkomster. Men införandet av jobbskatteavdraget, tillsammans med effekterna av grundavdraget gör att den bilden inte är sann. Vanliga inkomsttagare betalar i dag procent skatt på sin inkomst. Avdragens komplicerade konstruktioner gör att skattesystemet inte bara blivit svårt att överblicka, det har också lett till en rad nya skadliga konsekvenser. En är att löntagare luras att tro att de får högre löneökningar än de verkligen får. En annan är att jämförelser mellan inkomster blir allt svårare att göra. I denna analys avslöjas illusionerna i det svenska skattesystemet. I slutet föreslås också hur ett nytt, mer begripligt, inkomstskattesystem borde se ut. Trodde du till exempel att en tusenlapp är en tusenlapp, att fyra procent är fyra procent eller att dubbelt så mycket är dubbelt så mycket? Då ser du illusionen.

2 Prolog: Om skattesystemet användes i det sociala livet Sju barndomskamrater hängde fortfarande ihop sedan högstadietiden. De trivdes bra i varandra sällskap och även om flera av dem var upptagna personer fanns en tradition de höll för helig. Onsdagsmiddagen. Varje första onsdag i månaden gick de ut på en finare restaurang och åt gemensamt. De hade det svenska skattesystemet som modell för att fördela notan mellan dem. Eftersom de gjorde detta regelbundet hade en lokal restaurangägare gett dem ett fast pris, trerätters middag med vin, cognac och kaffe för kronor tillsammans. Det var smidigt och bekvämt, alla visste vad det skulle kosta. få mer rabatt? Ska du säga sa Lasse, jag fick bara en hundring! Men de som blev allra argast var Greger och Nisse. De tjänade ju ingenting alls. Unisont uttryckte de sitt klagande detta är ett system som suger ut de fattiga, varför ska vi som tjänar så lite inte få någonting? Alla var sura på Hasse, som var den stora vinnaren på rabatten. Hasse kunde inte riktigt förstå varför folk som ändå fick maten gratis var sura. Han beslutade sig för att inte följa med dem ut någon mer gång. Nästa gång gänget, minus Hasse, gick ut var stämningen trevlig igen. De tyckte att det var rätt åt Hasse att han inte följde med. De var glada ända fram tills de fick notan, där blev något fel. Det saknades kronor. Hasse å sin sida upptäckte vilken otroligt trevlig middag han fick för kronor på sin nya lokala kvarterskrog. I Monaco. Men eftersom det ändå var ganska dyrt att äta hade vännerna beslutat sig för att dela upp notan utifrån vad de tjänade. De hade det svenska skattesystemet som modell för att fördela notan mellan dem. Således betalade Hasse som var hög chef på ett börsbolag kronor per gång, Per och Nils som också tjänade bra betalade kronor var, Sergej och Lasse betalade 500 kronor var och Greger och Nisse som var arbetslösa behövde inte betala alls. Alla var nöjda med uppgörelsen eftersom de tyckte att det viktigaste var att hålla uppe traditionen och träffas. En kväll sa restaurangägaren att Eftersom ni är mina bästa kunder vill jag ge er en bra rabatt. Jag drar av 20 procent på er nota och hoppas att ni ska fortsätta att äta hos mig. Alla blev så klart glada för erbjudandet. När väl notan kom in uppstod dock problemet: hur skulle rabatten fördelas? Sergej som var statistiker kläckte snabbt ur sig, men det är ju enkelt, vi drar av 20 procent på allas andelar. Det föreföll logiskt och rimligt. Men när de skulle betala inser plötsligt Nisse att han fick 500 kronor i rabatt medan Hasse fick nästan dubbelt så mycket. Det var ju orättvist, varför skulle Hasse

3 Det svenska skattesystemet har blivit mer komplicerat Huvudprinciperna för det svenska skattesystemet härstammar från den blocköverskridande skatteomläggningen från Den byggde i korthet på att vanliga inkomsttagare skulle betala 30 procent av sin inkomst i skatt och höginkomsttagare (definierat som 15 procent av de skattskyldiga) skulle betala 50 procent på inkomster överskridande en viss gräns, så kallad brytpunkt. Trots att skattesystemet genomgått stora förändringar sedan dess lever fortfarande bilden hos många personer kvar av att man betalar enligt denna modell. Det ger intuitivt antaganden som att en person som tjänar kronor i månaden betalar dubbelt så mycket i skatt som en person som tjänar kronor i månaden. Det är dock en illusion numera. Skillnaden mellan marginalskatt och verklig skatt Jobbskatteavdraget minskar skatten Det finns dock en väsentlig skillnad på marginalskatt och verklig skatt i procent av inkomst. En person som förvärvsarbetar och tjänar kronor i månaden betalar inte 31 procent i skatt. Den faktiska siffran är 20,5 procent. Den främst bidragande anledningen är till detta är införandet av jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget har successivt införts i tre olika steg under beskattningsåren 2007 (steg 1), 2008 (steg 2) och 2009 (steg 3). Jobbskatteavdraget minskar den inkomst som tas upp till beskattning för personer som förvärvsarbetar. I diagrammet beräknas skattesänkningen i kronor som den skattskyldige får behålla jämfört med om jobbskatteavdraget inte funnits. Införandet av värnskatten gav en extra pålaga för höginkomsttagarna som innebar att den högsta marginalskatten i Sverige i dag är 25 procent plus kommunal inkomstskatt. I genomsnittskommunen år 2009 innebär det cirka 57 procent. Högsta marginalskatten (59,17 procent) gäller för invånare i Ragunda kommun. Marginalskatten 2 på inkomst år 2009 ser ut enligt följande: Grundavdraget förstärker effekten En annan anledning till att de flesta inkomsttagare i praktiken betalar under 30 procent i skatt är att grundavdraget gör att en del av inkomsten inte tas upp till beskattning. Grundavdraget är konstruerat så att skattelättnaden blir som störst vid inkomster motsvarande en månadslön på cirka kronor per månad. Då motsvarar grundavdraget en skattelättnad på strax över kronor per år. Grundavdraget minskar sedan ner till en nivå som motsvarar en minskad skatt på kronor per år för månadslöner över kronor. 1 Värnskatt som begrepp avskaffades formellt 1999, men själva skattesatsen på 5 procent blev kvar. De extra 5 procentenheterna i statlig skatt tas ut på inkomster över motsvarande en månadslön på kronor. 2 Marginalskatt är den andel i procent en inkomsttagare ska betala i inkomstskatt på den sist intjänade hundralappen. Detta innebär att det finns en negativ marginaleffekt inbyggd i grundavdraget i inkomstspannet kronor i månaden. För löner i detta spann innebär varje ökning av månadslönen med kronor därmed ett minskat värde av grundavdraget motsvarande 372 kronor per år efter skatt.

4 För en person som ökar sin lön från till ser en kalkyl som tar hänsyn till både jobbskatteavdrag och grundavdrag ut enligt följande: Exempel 1 3 Före höjning Efter höjning Skillnad Månadslön kr kr kr Kommunalskatt Effekt av grundavdrag kr kr -318 kr 823 kr 792 kr -31 kr Den sammanlagda effekten av jobbskatteavdraget och grundavdraget gör att den faktiska skatten, i procent av inkomst, har ändrats radikalt. De flesta inkomsttagare betalar i dag lägre än 30 procent av sin inkomst i skatt. Först vid en månadslön på över kronor betalar en inkomsttagare över 30 procent av sin lön i skatt. Kurvan över skatt i procent av inkomst är konstant stigande, från cirka 15 procent skatt vid en inkomst på kronor per månad till 30 procent vid , för att slutligen närma sig den högsta marginalskatten (59 procent) vid väldigt höga inkomster. Effekt av jobbskatteavdrag Inkomst efter skatt 741 kr 793 kr 52 kr kr kr 703 kr Som synes i exemplet ökar vinsten av jobbskatteavdraget med högre inkomst samtidigt som vinsten av grundavdraget minskar något. Mer tekniskt uttryckt: den negativa marginaleffekten av grundavdraget tas ut av den positiva marginaleffekten av jobbskatteavdraget. 4 En sammanläggning av effekterna av grundavdraget tillsammans med jobbskatteavdraget får följande utseende: 3 Siffror i dessa exempel enligt skatteberäkning på Den kommunala skattesatsen är i exemplen satt till 31,00 kronor. 4 Gäller för personer med förvärvsinkomst.

5 Dubbelt så mycket är inte dubbelt så mycket De svåröverskådliga effekterna av grundavdrag och jobbskattavdrag är anledningen till att enkla intuitiva antaganden om inkomst blir fel. En person som tjänar dubbelt så mycket som en annan person betalar inte dubbelt så mycket i skatt. Inte ens när inkomsterna håller sig under brytpunkten för statlig skatt (se exempel 2 nedan). Detta beroende på att även inkomstökningar för låga löner per automatik innebär att en högre andel av lönen går till skatt. Exempel 2 Lön 1 Lön 2 Lön 2 i % av lön 1 Månadslön kr kr 200 % Skatt kr kr 283 % Lön efter skatt kr kr 184 % En person som ökar sin lön före skatt med 100 procent, från kronor till kronor får bara 84 procent högre inkomst efter skatt. Däremot kommer personen att få betala 183 procent högre skatt. De populära jämförelser som brukar göras mellan exceptionellt höga löner och normala löner haltar ännu mer eftersom man då också måste ta hänsyn till den statliga skatten. En jämförelse mellan en person som tjänar kr/mån och en som tjänar 50 gånger så mycket, kr/mån, blir väldigt annorlunda efter skatt. Efter skatt är skillnaden nere i 29 gånger så hög lön. Skillnaden i hur mycket skatt de betalar är å andra sidan över 120 gånger så stor. En person som tjänar dubbelt så mycket som en annan person betalar inte dubbelt så mycket i skatt. Månadslön kr kr 50 Skatt kr kr 123 Lön efter skatt kr kr 29 Skillnad i antal Effekterna av brytpunkter För högre inkomster betalas också statlig skatt på den inkomst som ligger över de så kallade brytpunkterna. 5 Brytpunkterna, särskilt den nedre, innebär en kraftig ökning av marginalskatten från 31 till 51 procent. Fortfarande kommer inkomster under brytpunkten att beskattas med 31 procent. En person som tjänar marginellt över brytpunkten för statlig skatt får därför inte någon större förändring i den procentuella andelen inkomst som betalas i skatt. En person som tjänar kr/mån (strax under brytpunkten) betalar 25,3 De svåröverskådliga effekterna av skattesystemet ger en rad illusioner i bilden av löner. procent av sin inkomst i skatt. En person som tjänar kr/mån betalar 26,5 procent. Andelen inkomst till skatt fortsätter sedan med högre inkomst att stiga med cirka en halv procentenhet per ytterligare intjänad tusenlapp. En tusenlapp är inte en tusenlapp Effekterna av skattesystemet ger en rad illusioner i bilden av löner. Orsaken är att vi i Sverige nästan uteslutande pratar om och jämför inkomster före skatt och inte efter skatt. Det som ser lika ut före skatt blir sällan eller aldrig lika efter skatt. En löneökning med kronor per anställd i ett företag skulle kunna låta som att alla får lika stor löneökning. Men av uppenbara skäl får de inte det efter skatt eller i procent av inkomst. Ju mer man tjänar desto högre andel av inkomsten går i skatt. Därmed blir en extra tusenlapp olika stor i kronor efter skatt beroende personens inkomst. Dessutom är kronor på en lägre lön betydligt mer i procent av inkomst än på en högre lön. Effekten efter skatt på en inkomstökning på kronor blir därför i procentuell löneökning: 6 5 Brytpunkter år 2009 för statlig skatt på 20 procent (nedre brytpunkt) var kronor och på 25 procent (övre brytpunkt) kronor. Båda siffrorna i årsinkomst. 6 Hänsyn tagen till alla skatteeffekter

6 Detta innebär att många luras av skattesystemets effekter. De flesta som får höra att de fått en löneökning på fyra procent tänker att deras lön ökar med fyra procent. Men det är en illusion. Fyra procent är inte fyra procent Även en procentuellt lika stor ökning av löner före skatt ger ett mycket varierat utfall om man tittar på inkomst efter skatt. Det enda olika inkomstgrupper har gemensamt före och efter skatt är att i alla inkomstlägen är ökningen i procent större före än efter skatt. De som drabbas värst är heller inte de som har extremt höga inkomster, 7 vilket skulle kunna antas. De som drabbas värst är heller inte de som har extremt höga inkomster 7, vilket skulle kunna antas. De som drabbas värst är de som har inkomster nära de båda brytpunkterna för statlig skatt (cirka ). En löneökning på en procent före skatt varierar för normala inkomster i värde mellan 0,66 och 0,93 procent efter skatt. Det innebär att alla löneökningar före skatt måste räknas med hjälp av faktorn i kurvan nedan för att se vad de är värda efter skatt. Diagrammet nedan ska tolkas så att löneökningen före skatt ges ett omräkningstal i kurvan. För att få fram värdet av en löneökning efter skatt tas löneökningen före och multipliceras med talet som ges av kurvan. Som exempel innebär det att en person som tjänar kronor per månad och får en löneökning före skatt på 4 procent får en ökning efter skatt på 2,64 procent 8. Detta innebär att många luras av skattesystemets effekter. De flesta som får höra att de fått en löneökning på fyra procent tänker att deras lön ökar med fyra procent. Men det är en illusion. För att få reda på vad din löneökning är värd egentligen: Leta rätt på din inkomst i diagrammet och multiplicera omräkningstalet med din löneökning i procent före skatt. Tabellen stämmer väl för normalstora löneökningar upp till cirka fem procent. Om löneökningarna blir väsentligt större än fem procent måste värdet korrigeras. Effekten av omräkningstalen blir också att lönestrukturen i Sverige blir allt mer sammanpressad, om man ser till lön efter skatt. En generell löneökning på en viss procentsats för alla inkomstgrupper innebär att de som då får störst löneökning, i procent, efter skatt är de som tjänar under brytpunkten för statlig skatt. Därmed tar de ikapp del av inkomstskillnaden för gruppen som betalar statlig skatt. Enkelt uttryckt förlorar en stor del av Sveriges akademiker och högspecialiserade arbetskraft på att vi fokuserar på lön före skatt och inte efter. 7 Vid riktigt höga inkomster försvinner snarare effekten nästan helt. 8 4 procent multiplicerat med omräkningstalet 0,66 från diagrammet.

7 Sverige behöver ett nytt skattesystem Sveriges skattesystem är i dag så komplext och konsekvenserna av det är så svåra att överblicka att detta i sig är ett demokratiskt problem. Legitimiteten för skattesystemet minskar avsevärt om det inte går att förstå, utan att vara expert. Dagens system innehåller också märkliga marginaleffekter som riskerar att leda till ökade lönekrav från de som begriper det och att de som inte gör det blir lurade. Det med högre inkomst kontinuerligt stigande skattetrycket minskar incitamenten för att utbilda och specialisera sig. En löneökning bestraffas genast med att högre andel av lönen går till skatt. Den höga marginalskatten för dem som betalar statlig skatt gör också att vinsterna med att öka sin inkomst genom tex extraarbete i hög grad försvinner i skatt. Det minskar i sig arbetsutbudet av högspecialiserad personal. Det vore därför på sin plats att diskutera hur det nuvarande lappverket efter den stora skatteomläggningen 1991 kan ersättas av ett nytt system. Legitimiteten för skattesystemet minskar avsevärt om det inte går att förstå, utan att vara expert. Grunder för ett nytt skattesystem Ett nytt skattesystem bör bygga på principen att det ska löna sig att arbeta och att det ska löna sig att satsa på utbildning och specialisering. Ett system som belönar dessa faktorer kommer också att vara ett system som maximerar vår ekonomiska utveckling. En större kaka att beskatta behöver heller inte ha lika höga skattesatser för att finansiera våra gemensamma åtaganden. Systemet bör också vara enkelt, lättbegripligt och i mesta möjliga grad undvika negativa marginaleffekter. Marginaleffekter kommer dock alltid att finnas i ett system som inte innebär en platt skatt, det vill säga lika för alla inkomster. Förändringar av dagens skattesystem Statens skatteinkomster Under år 2009 beräknas statens inkomster av skatt på arbete uppgå till 907,5 miljarder kronor miljarder kronor utgörs av direkt skatt på arbete, varav 43,8 miljarder kronor är statlig inkomstskatt. Den statliga inkomstskatten, vilken inkluderar värnskatten, utgör totalt strax under fem procent av statens skatteintäkter på arbete eller 2,9 procent av de offentliga skatteinkomsterna. Totalt uppgår den offentliga sektorns skatteintäkter till miljarder kronor under år Slå ihop grundavdraget och jobbskatteavdraget Både grundavdraget och jobbskatteavdraget är konstruerade enligt en samhällsingenjörsliknande metod i syfte att uppnå en viss politisk effekt för vissa inkomstgrupper. Som redan konstaterats tar dock dessa två effekter i hög grad ut varandra. Därmed kan de båda avdragens legitimitet ifrågasättas. En möjlig åtgärd vore att slå ihop dessa två avdrag för personer med förvärvsinkomster. Det skulle ge ett regressivt stigande avdrag med i dagsläget en maximinivå motsvarande en minskad skatt på cirka kronor per år (se figur sid 4). Man kan dock ifrågasätta om det finns någon poäng alls med att beskatta förvärvsinkomster under kronor 10 per år. Det motsvarar en månadsinkomst på under kronor vilket är under existensminimum. Risken är stor att skatten bara går till att finansiera samma persons bidrag från samhället. Ännu enklare vore därför att införa ett rakt grundavdrag för förvärvsinkomster, dvs att inkomster under kronor per år inte omfattas av inkomstskatt. Det skulle få ungefär samma effekt som dagens system, men med lite större tyngdpunkt åt skattesänkning för verkligt låga inkomster. Men det skulle vara betydligt enklare att begripa sig på. 9 Statsbudgeten, 6df53bf7.pdf 10 Vilket är den inkomstnivå som ett skatteavdrag på motsvarar före skatt.

8 För inkomster som inte omfattas av jobbskatteavdraget kan antingen det nuvarande grundavdraget behållas eller ersättas med ett grundavdrag, lika stort för alla. Dagens grundavdrags negativa effekter skulle därmed försvinna även för denna grupp. Avskaffa eller förändra den statliga inkomstskatten För att komma åt de effekter som beskrivs under rubriken Fyra procent är inte fyra procent, måste nivåerna för eller skattesatsen av den statliga inkomstskatten förändras. Alla negativa effekter försvinner om den statliga skatten tas bort helt. På sikt vore det den bästa lösningen. På vägen dit kan några kortare steg tas för att mildra de värsta problemen. Alla negativa effekter försvinner om den statliga skatten tas bort helt. För att minska antalet personer som drabbas av effekten bör den nedre brytpunkten för statlig skatt höjas. I dag finns en betydande andel av Sveriges akademiker i de inkomstskikt som drabbas av de värsta marginaleffekterna på grund av den statliga skatten. Även ganska blygsamma höjningar av nivån undantar förhållandevis många personer från effekterna. Den statliga skatten kan också delas upp i fler nivåer. Från 31 till procent i marginalskatt är en kraftig ökning. En variant att mjuka upp systemets skadliga effekter kan vara att införa en mellannivå på 10 procent som sedan efter ytterligare en brytpunkt övergår i 50 procent. Beroende på hur den utformas och till vilken nivå den sätts skulle den i alla fall kunna garantera att en inkomstökning på fyra procent före skatt aldrig skulle kunna bli lägre än tre procent efter skatt. Införandet av ytterligare en brytpunkt ger också flera möjligheter till ett stegvis avskaffande av den statliga inkomstskatten. Möjligheten finns då att såväl sänka de båda nivåerna i procent som att successivt flytta brytpunkterna uppåt. Avskaffa värnskatten De som studerat effekten av värnskatten är överens om att den kostar mer än den gynnar landet. 12 I sin studie konstaterar professor Bertil Holmlund från Uppsala Universitet och Martin Söderström från Konjunkturinstitutet att även med förhållandevis försiktiga antaganden kan det mycket väl kan bli en vinst för statskassan att avskaffa värnskatten. 13 Värnskatten står också i strid med den breda överenskommelsen om skatterna från 1991, där det sades att alla skulle få behålla hälften av en löneökning. Principen om hälften kvar skulle förvisso inte ens upprätthållas om värnskatten avskaffades. Men det skulle vara det viktigaste steget på vägen. Dessutom sades det när den infördes att skatten skulle vara tillfällig. Värnskatten var en av nödåtgärderna i saneringen av de statliga finanserna under 1990-talet. Värnskatten kan därför avskaffas direkt. Kostnaden för statskassan att avskaffa värnskatten är cirka tre promille av den offentliga sektorns skatteintäkter. 14 Skadan i förlorad tillväxt är med all sannolikhet större, vilket också forskning visar. Ökad politisk transparens Slutprodukten av det system som skissas ovan gör att också politiska förändringar av systemet blir enkla att göra och transparenta för medborgarna. Skattesänkningar kan då följa denna modell: Effekt av skattesänkning Lika sänkning för alla i procent Lika sänkning för alla i kronor Metod att välja Sänkt kommunalskatt Höjt grundavdrag För att inte förryckas över tid bör samtliga nivåer (grundavdrag, brytpunkter) knytas till löneutvecklingen. Exempelvis kan de räknas upp med Konsumentprisindex (KPI) + 2 procent som var grundtanken i skatteuppgörelsen respektive 20 procent statlig inkomstskatt. 12 Bland annat Uppsala Universitet (Holmlund och Söderström (2007)) 13 I det mer optimistiska scenariot blir vinsten med att avskaffa värnskatten fem miljarder kronor för statskassan 14 År 2008 drog värnskatten in cirka fem miljarder kronor att jämföra med den offentliga sektorns totala skatteintäkter på 1529 miljarder kronor.

9 Handelskammarens förslag Slå samman grundavdraget och jobbskatteavdraget för förvärvsinkomster. Avskaffa värnskatten. Inför en tillfällig mellannivå för den statliga skatten. Avskaffa på sikt den statliga skatten. Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box , Stockholm Tel: , ISSN: Ansvarig analys och information: Andreas Krohn,