Positiv start på det nya årtusendet

Transkript

1 Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram emot mera pengar i plånboken nästa år. Alla löntagare får sänkt inkomstskatt och särskilt gynnas barnfamiljerna som dessutom får höjda barnbidrag. Pensionärerna och studenterna får däremot ingen del av kakan. - Skattesänkningarna är välkomna och efterlängtade, säger Catharina Andréen vid FöreningsSparbankens Institut för privatekonomi talets åtstramningar var mycket ansträngande. Barnfamiljerna drabbades särskilt hårt men får nu genom skattesänkningar och höjda barnbidrag relativt stora tillskott i sina plånböcker. Dessa båda förslag kan innebära kronor mera i månaden för en tvåbarnsfamilj i vanligt inkomstläge. Förslaget om sänkt fastighetsskatt för hyresfastigheter (0,1 procentenheter) beräknas inte få något genomslag eftersom andra kostnadsökningar, såsom höjt oljepris, högre löner och dyrare sophämtning, kan komma att medföra höjd hyra på uppskattningsvis två procent. Den höjda skatten på el och kärnkraft bidrager ju till detta. Hyran kan komma att höjas med cirka 100 kronor i månaden för en lägenhet på cirka 100 m 2. En del av förbättringarna nästa år skulle ha kommit även utan budgetpropositionen. Brytpunkterna för statlig skatt och värnskatt räknas ju upp enligt lag. Men den skattesänkning som nu föreslås berör alla löntagare och blir större. Det är en följd av att löntagarna nu ska få kompensation för en fjärdedel av egenavgiften. Pensionärerna betalar inte någon egenavgift och får därför inte denna skattesänkning. Se tabell 1. Effekten av barnbidragshöjningen beroende på antalet barn framgår av tabell 2.

2 Resultatet av höjd elskatt framgår av tabell 3.

3 Så blir år 2000 enligt Den samlade effekten av tidigare beslut, av budgetpropositionen samt av löne- och prisförändringar ger följande preliminära utslag. Jämförelsen avser januari 1999 med januari år Se budgetexempel. Barnfamiljerna får största standardförbättringen. En tvåbarnsfamilj med vanliga inkomster får i vårt exempel en löneökning på tillsammans 800 kronor medan skatten bara höjs med 60 kronor. 200 kronor mera i barnbidrag gör att den disponibla inkomsten ökar med dryga tusenlappen. Ökade kostnader för hyra och andra nödvändiga utgifter tar givetvis en del, men totalt får familjen en ökad köpkraft med närmare 700 kronor i månaden nästa år. Ensamföräldern i vårt exempel en kvinna får dryga 600 kronor mer att disponera; lönen höjs med 400 kronor och det höjda barnbidraget ger 200 kronor. När nödvändiga utgifter dragits ifrån, blir det en förbättring med drygt 300 kronor i månaden. Enpersonshushållet utan barn får i vårt exempel en lönehöjning med 500 kronor i månaden medan skatten bara höjs med 30 kronor. Efter nödvändiga utgifter blir köpkraftsförbättringen drygt 300 kronor. Pensionärerna får ingen tilldelning enligt budgetpropositionen. Pensionerna uppjusteras enbart med anledning av att prisbasbeloppet höjs från till kronor. Pensionären med enbart folkpension och pensionstillskott kommer att ha 67 kronor mer i pension i januari nästa år jämfört med januari i år. I vårt exempel ökar bostadstillägget med 60 kronor. På dessa inkomster utgår ingen skatt varför den disponibla inkomsten ökar med hela beloppet, 127 kronor i månaden. När nödvändiga utgifter betalats blir standardförbättringen emellertid försumbar. Pensionären med maximal ATP får 86 kronor mera i månaden. Skatten ökar emellertid med 30 kronor, varför den disponibla inkomsten bara ökar med 56 kronor. När nödvändiga utgifter betalats, får pensionären en försämrad köpkraft nästa år med närmare 150 kronor i månaden jämfört med januari i år. Som framgår betyder bostadstillägget mycket för pensionärer med låg inkomst. Studenterna får inte heller någon tilldelning enligt budgetpropositionen. Studenterna får bara det som basbeloppshöjningen ger, d v s 39 kronor mer per studiemånad. Detta räcker inte för att möta prisökningarna utan studenterna får räkna med en sänkt standard nästa år på ca 40 kronor i månaden.

4 Ytterligare information FöreningsSparbanken (publ), Catharina Andréen, telefon Erika Pahne, telefon Ulla Samuel, telefon Ylva Yngveson, telefon

5 Tabell 1 Nästa års skattesänkning enligt redan fattade beslut samt enligt budgetpropositionen Inkomst Kr/mån Enligt tidigare beslut och förslag Kr/år P g a budgetpropositione n Kr/år Kr/år Totalt Kr/mån Procent , , , , , , Genomsnittlig kommunalskatt , , , , , , , , , ,9

6 Tabell 2 Barnbidragens höjning Plus i plånboken Kr per Kr per Per Per år Mån Mån Mån Ett barn Två barn Tre barn Fyra barn Fem barn Sex barn Tabell 3 Vad kan höjningen av energiskatterna betyda? Ökad utgift år 2000 Lägenhet kwh 3 kr per mån kwh 5 kr per mån Villa med elvärme kwh 26 kr per mån kwh 33 kr per mån

7 Tvåbarnsfamilj Inkomster Lön Lön Barnbidrag Skatt Skatt Summa inkomster Hyra Nödvändiga utgifter Dagis Bil Summa utgifter Ensamstående förälder Inkomster Lön Underhållsstöd Barnbidrag Bostadsbidrag Skatt Summa inkomster Hyra Nödvändiga utgifter Fritids Bil Summa utgifter

8

9 Enpersonshushåll Inkomster Lön Skatt Summa inkomster Hyra Nödvändiga utgifter Bil Summa utgifter Inkomster Folkpensionär kvinna Folkpension ATP/pensionstillskot t Bostadstillägg Skatt 0 0 Summa inkomster Hyra Nödvändiga utgifter Bil Summa utgifter

10 Inkomster Pensionär, man, högsta ATP Folkpension ATP/pensionstillsko tt Tjänstepension Skatt Summa inkomster Hyra Nödvändiga utgifter Bil Summa utgifter Student Inkomster Studiemedel Bostadsbidrag Summa inkomster Hyra Nödvändiga utgifter Summa utgifter