Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening
|
|
- Lina Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Anette Hansen, Folkhälsomyndigheten Svenskt Vatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten
2 Bakgrund Förorening eller misstanke om förorening av dricksvatten och/eller råvatten med ämnen kan ske oavsiktligt, genom olycka eller sabotage och leda till hälsofara för dricksvattenkonsumenter VAKA (Vattenkatastrofgruppen) uppmärksammat en otydlighet i vem som kan analysera oväntade ämnen och när vid händelser Dricksvattenutredningen (SOU2016:32) lyfter behovet av ansvarstagande gällande krisberedskap inklusive laborativ kompetens och expertstöd och utveckling av kemiska och mikrobiologiska föroreningar Livsmedelsverket RSA 2015, riskvärdering beroende av tillförlitliga analysresultat Sid
3 Okända vattenprovet Stärkt förmåga till analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad kemisk, mikrobiologisk och radioaktiv förorening i fredskriser, för det civila försvaret och höjd beredskap Tvåårigt projekt mars dec 2018 Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, VAKA, FOI, Strålsäkerhetsmyndigheten Inkluderar kemiska, mikrobiologiska och radioaktiva ämnen Huvudsakliga syfte: Stärka den nationella beredskapen och förmågan att påvisa oväntade kemiska, mikrobiologiska och radioaktiva föroreningar i rå/dricksvatten i fredskriser, för civilt försvar och höjd beredskap Sid
4 Utvärdera befintliga plattformar Utvärdera befintliga analysplattformar och identifiera framtida utvecklingsbehov Identifiera behov av ovanliga analyser (som ej utförs av kommersiella laboratorier) Mikrobiologi Okända provet, med hjälp av metagenomik NGS (New Generation Sequencing) Ion Torrent FOHM, okända provet används för patientprover idag Illumina FOI, okända provet, tidigare erfarenhet av vattenprov 16 S sekvensering/18 S sekvensering Sid
5 Utvärdering av befintliga plattformar Kemi Plattformar vid Livsmedelsverket samt FOI utvärderas. SLV: Högupplösande masspektrometri (LC-Q-TOF) och kompletterande riktade multimetoder finns vid Livsmedelsverket, används för livsmedelsprov idag FOI: Liknande och alternativ metodik som kan tillämpas för kemisk analys av okända provet Prov sparas månadsvis maj dec 2018, 6 vattenverk deltar Workshop på SLV juni 2017, mjukvara till LC-Q-TOF Sid
6 Kartlägga analyskapaciteten Kartlägga, dokumentera och kommunicera analyskapacitet, tillgänglighet och kontaktvägar för kommuner/vattenverk och VAKA Mikrobiologi, Kemi och Strålsäkerhet Mikrobiologi: Bygga vidare på den myndighetsgemensamma behovsanalysen Dokumentera även mer ovanliga analyser Kemi: Enkät till landets laboratorier Utvecklar Struktur/Metod för framtida uppdateringar efter projektslut (2 gg/år) Sid
7 Scenarier och tester 2018 Testa plattformarna med okänt prov och spikade prov. Testa logistik kring beställning, logistik och provsvar i fredstid samt vid höjd beredskap. Scenariotest vid händelse i fredstid samt vid höjd beredskap. Sid
8 Workshop maj 2017 Workshop för dricksvattenproducenter Expertstöd viktigt och saknas ofta. Önskan att centrala myndigheter kan ge expert/beslutstöd. Vad ska analyseras, vad betyder analyssvaret? Innan/under/efter händelsen Transport och logistikproblem Kommersiella laboratorier används för mängd analyser, myndighetslaboratorier för specialanalyser VAKA (vattenkatastrofgruppen) ses som första ingång vid händelse. Förväntan på VAKA stor, brett stöd från riskvärdering, tolkning av analysresultat, bollplank mm. Nås 24/7 Kostnaden sekundär vid händelse Sid
9 Långsiktiga effektmål En kartläggning av analyskapaciteten och utvecklingsbehov vid svenska centrala myndigheter och privata aktörer för vattenprov är genomförd. Aktuella sammanställningar över kontaktvägar, provtagning och analysmetoder finns tillgänglig för kommuner, dricksvattenproducenter och VAKA. Scenariotester har genomförts där laboratoriestödets förmåga har tränats med autentiska prover från vattenverk och/eller prover som spikats med ämnen. Landets vattenverk, kommuner och VAKA har kännedom om vilken typ av laboratoriestöd och experthjälp som finns tillgänglig vid de centrala myndigheterna och hos privata aktörer. Sid
10 Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening Mats Forsman Forskningschef Biologiska ämnen FOI
11 Nuvarande metoder Gold standard: odling Alla mikroorganismer går inte att odla, eller är svårodlade Odling tar lång tid Baserat på indikatororganismer, kan missa mycket Leta patogener tar lång tid, specifik metod för en organism i taget Traditionell PCR Känslig för små variationer hos mikroorganismerna Hittar bara det man söker (misstänker) Slutsats: det finns en stor förbättringspotential jmf med dagens praxis
12 Hur analysera för det mikrobiellt okända eller oväntade? Önskelista för metod: Förutsättningslös Hög känslighet Snabb Specifik
13 Finns sådan metodik? Tes: Det finns sådan metodik inom överskådlig tid, nämligen DNA-sekvensering direkt från provet DNA-sekvensering = läsa DNA
14 Fördelar med DNA-sekvensering 1. Explosionsartad utveckling de senaste 10 åren - mer, snabbare, billigare 2. Förutsättningslös - sekvenserar allt DNA i prover identifiera mikroorganismer (släkte, art, linje) upptäcka oväntade egenskaper hos en mikroorganism 3. Snabb, fältmässig inom snar framtid
15 Exempel på utvecklingsprojekt vid FOI kring vatten och DNA-sekvensering - i samarbete med Livsmedelsverket mfl.
16 Spårning av källa till fekal förorening - fekal källspårning Jämförelsematerial: Sammanlagda DNA-innehållet i mikroorganismer i träck från olika djurslag + avlopp - baserat på DNA-sekvens från 16s rrna
17 Spårning av källa till fekal förorening - fekal källspårning Detekterade källor
18 Råvattenövervakning Händelse: Inläckage av avlopp Före Under Efter dag 1 fm dag 1 em dag 1 em dag 6 Lokalt vatten som bakgrund (baseline)
19 Effektivitet av dricksvattenberedning
20 Berggården vattenverk, råvatten före rening 30 maj 2017 Domän Klass Fylum Klass Ordning Familj Genus Art
21 Berggården vattenverk, efter långsamfilter 30 maj 2017 Domän Klass Fylum Klass Ordning Familj Genus Art
22 Berggården vattenverk Råvatten, Archae, Virus Efter långsamfilter Archae, Virus
23 Slutsatser för Det Okända Vattenprovet Tekniker finns! Känslighet och specificitet bestäms av DNA-sekvenseringsstrategi och teknik Representativa och korrekta Referensdatabaser viktigt Pålitlig identifiering av patogener i miljöprover höga kostnader
24 Framtiden - Mobil realtids-dna-sekvensering Biomeme - two3 qpcr system Oxford Nanopore - SmidgION
Analys av det okända vattenprovet
Analys av det okända vattenprovet Anette Hansen, Folkhälsomyndigheten Enheten för parasitologi och vattenburen smitta Anette.Hansen@folkhalsomyndigheten.se 072-3707798 Bakgrund Förorening eller misstanke
Läs merAtt analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten
Att analysera väntade och oväntade kemiska ämnen i dricksvatten Forskning och innovation för säkert dricksvatten 30 november 2017 Erik Westerberg, Johan Rosén, Emma Eriksson Kemiavdelningen, Livsmedelsverket
Läs merVerktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält
Vattenburna smittor hur kan vi hjälpas åt för att bedöma och hantera risker? Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält Avlopps? rening Vattentäkt Bakgrund Förorenat råvatten är ofta
Läs merKontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov
Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur
Läs merFekal källspårning i ytråvatten
Kunskapsseminarium om mikrobiologiska dricksvattenrisker 20161025, Hotel Clarion WINN, Gävle Fekal källspårning i ytråvatten Rikard Dryselius Varför källspåra? Vid inrapporterade dricksvattenburna sjukdomsutbrott
Läs merGenerell detektion av patogen med metagenomik
Generell detektion av patogen med metagenomik Maria Lind Karlberg Björn Hallström Avdelningen för mikrobiologi Enheten för laboratorieutveckling Hur identifieras en patogen hos en patient med infektion?
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Läs merDricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning
Nationell dricksvattenkonferens, 20181024 Västerås Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning rikard.dryselius@slv.se Bakgrund 1. Mikrobiologiskt förorenat råvatten
Läs merHandbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten
Svenskt Vattens Seminarium om vattenskydd, 20171024, Stockholm Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av svenska ytråvatten Verktygslåda
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten 2013-2015 Finansiär: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Medverkande: Livsmedelsverket SMI SVA Mikrobiologiska dricksvattenrisker
Läs merNationell laboratorieförmåga inom området Mikrobiologiska analyser
Nationell laboratorieförmåga inom området Mikrobiologiska analyser Lisa Fredlund, Teamchef/Mikrobiolog Team Mikrobiologi, Biologiavdelningen Område Undersökning och Vetenskapligt stöd Mikrobiologiska analyser
Läs merLivsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel
National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets
Läs merRiskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten
Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten Projektbeskrivning 2013-12-05 Andreas Lindhe Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning andreas.lindhe@chalmers.se DRICKS Centrum
Läs merKunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm
Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011
Läs merKrisseminarium Motverka och hantera kriser i dricksvattenförsörjningen. Lerum, 11 oktober 2016 VAKA. Erling Midlöv, Senior Advisor, VA SYD
Krisseminarium Motverka och hantera kriser i dricksvattenförsörjningen Lerum, 11 oktober 2016 VAKA Erling Midlöv, Senior Advisor, VA SYD Projektledare: Christina Nordensten, Livsmedelsverket Bitr. projektledare:
Läs merMikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience
Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience Mikrobiologins tekniksprång Den högteknologiska mikrobiologin erbjuder idag nya verktyg för att förebygga smittspridning och öka produktsäkerhet.
Läs merAtt utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten
Nationell handläggarträff för länsstyrelsernas vattenskyddshandläggare, 20170208, Stockholm Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten Rikard Dryselius, Livsmedelsverket Bakgrund Riskklassning av
Läs merSvar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-04 1 (5) HSN 1302-0251 Handläggare: Åke Örtqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-05-21, p 8 Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag
Läs merMSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA. Tobias Lilja
MSB PROJEKT: MOBIL RESURS VID MISSTÄNKT FARLIG SMITTA Tobias Lilja ÖVERBLICK AV PROJEKTET Projektet löper under två år. 2017-2018 Motsvarande 1 1/10 heltidstjänst delat på tre personer på SVA Mikhayil
Läs merSamverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen
Samverkan för stärkt krisberedskap genom behovsanalysprocessen Aktörsgemensamt CBRNE-möte 170126 Ingrid Nilsson Folkhälsomyndigheten Ingrid.nilsson@folkhalsomyndighetn.se 2016-12-19 Behovsanalysprocessen
Läs merDricksvattenburna sjukdomsutbrott
Dricksvattenburna sjukdomsutbrott Caroline Schönning Enheten för övervakning och samordning Mikrobiologiska risker hur kan vi säkra kvaliteten på dricksvattnet? Gävle 25 oktober 2016 Nordiskt dricksvattenprojekt
Läs merBygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2
Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.
Läs merKlimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare
Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare Dricksvatten på SLV Forskning och utveckling (riskvärdering) Kontroll och stöd (riskhantering) Regelarbete nationellt
Läs merHur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014
Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten Pär Aleljung 11 mars 2014 VAKA gruppen Medlemmarna kommer från kommunal nivå Geografiskt spridning Olika kompetenser/yrkesgrupper
Läs merVattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon
Vattenkvalitén i våra unitar var står vi idag/ i morgon Patogener i unitens vatten så minskar du risken för spridning av parasiter, bakterier och virus Rolf Claesson Nils Bäckman Stig Edwardsson Anders
Läs merB-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen
B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av
Läs merRiskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)
Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS) Lars Rosén Chalmers tekniska högskola DRICKS centrum för dricksvattenforskning lars.rosen@chalmers.se Projektets övergripande syfte Utveckla metoder
Läs merLivsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling
Läs merRåd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion
Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion Foto framsidan: Skövde kommun Grafisk formgivning: Sonja Ländén, Svenskt Vatten 2 Råd och riktlinjer för ansvariga inom dricksvattenproduktion
Läs merSchysst vatten i kranen?
Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har
Läs merChristina Nordensten Livsmedelsverket, Sverige VAKAs projektledare
Christina Nordensten Livsmedelsverket, Sverige VAKAs projektledare 20160210 o VAKA nås via larmnummer 020 30 20 30 (SOS) dygnet runt o Krisen ska vara akut o Larmet ska vara förankrat hos chef o Stöd på
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi med NGS-analys
Familjär hyperkolesterolemi med NGS-analys Equalis användarmöte Molekylär diagnostik Birgitta Kjellström Sektionen för Genanalys, Klinisk kemi 2017-11-16 Familjär hyperkolesterolemi Familjär hyperkolesterolemi
Läs merVATTEN- OCH MILJÖTEKNIK
VATTEN- OCH MILJÖTEKNIK Vatten är människans viktigaste livsmedel. Produktion och rening av vatten är livsviktigt både lokalt och globalt. Ämnet vatten- och miljöteknik behandlar drift, underhåll och service
Läs merIs i livsmedelsanläggningar
Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter Syfte Syftet med projektet är att med hjälp av provtagning undersöka den mikrobiologiska kvaliteten på
Läs merKontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013
Sprintrapport 2013 1 (5) Kontroll av mindre dricksvattenanläggningar i Uddevalla kommun 2013 Sammanfattning Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter ska tillämpas på vattenverk som tillhandahåller 10
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merVatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning
Läs merALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK. Erik Eriksson
ALLMÄN BAKTERIOLOGI ETT HANTVERK OCH NY TEKNIK Erik Eriksson KLINISK BAKTERIOLOGI Urinprov Sårinfektioner Prov från öron Bölder Hudinfektioner Prov från luftvägar Prov från ögoninfektioner mm OLIKA ODLINGSMETODER
Läs merLänsstyrelsen i Kalmar län Enheten för Miljö och Tillväxt. Sara Brattström Miljöskyddshandläggare Tel:
Länsstyrelsen i Kalmar län Enheten för Miljö och Tillväxt Sara Brattström Miljöskyddshandläggare sara.brattstrom@lansstyrelsen.se Tel: 010-223 86 07 Att upprätta en krisplan för dricksvatten Krisorganisation
Läs merRemissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)
Er referens N2016/03080/DL Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n,registrator@regeringskansliet.se kierstin.petersson-grawe@regeringskansliet.se Remissvar om betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning
Läs merMikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Svenskt Vatten Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014 Definitiv Uppsala 2014-12-10 Mikrobiologiska barriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014
Läs merFotograf: M. Husander. Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt
Fotograf: M. Husander Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt 2016 2018 Algblomning i sötvatten Orsakas av cyanobakterier 500 arter i Sverige Betydligt fler 175 ytvattenverk 65
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap
Läs merHur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander
Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund
Läs merLivsmedelsverket har vägledning och samordnar arbetet i Sverige Hur kan kommunerna använda detta? Per-Erik Nyström
Livsmedelsverket har vägledning och samordnar arbetet i Sverige Hur kan kommunerna använda detta? Per-Erik Nyström Instruktionen I 1 Livsmedelsverket har som förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor
Läs merProvtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket
Provtagning Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket Agenda Varför ta prov? Av vad? Och hur? - Livsmedelsföretag -Myndighet Varför ska företag ta prov? Verifiera att HACCP-baserade förfaranden
Läs merKRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning
2017-01-01 KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag ska kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget
Läs merDricksvattenförsörjning i framtiden. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
Dricksvattenförsörjning i framtiden Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en underdrift då hälsosamt
Läs merKontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?
Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort? Presentation av delar av projektet Sensation III, finansierat av VINNOVA och Svenskt Vatten Utveckling Mats Eriksson,
Läs merUtvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie
Utvärdering av BD MAX enteric parasite panel på ett kliniskt laboratorie Georgina Isak a, Leigh Davidsson a, Stina Boräng b, Silvia Botero-Kleiven b a Enhet för parasitologi och vattenburen smitta, Folkhälsomyndigheten
Läs merNGS för övervakning och utbrottshantering av livsmedelsburna bakterier
NGS för övervakning och utbrottshantering av livsmedelsburna bakterier Informationsdag om NGS Cecilia Jernberg 2016-06-02 Överföring till nya generationen typningsmetodik av de livsmedelsburna smittorna
Läs merVISK. Hur går vi tillväga för att analysera virus från. Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013. vattenprover? Fredrik Nyström
VISK Hur går vi tillväga för att analysera virus från vattenprover? Oslo Slutkonferens VISK 19 mars 2013 Fredrik Nyström Agenda Problematiken kring virusanalyser i råvatten Analysmetodik för virus i: Råvatten
Läs merLivsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1
Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om laboratorier som anlitas vid tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511); 1 (H 340) Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför
Läs merRisig i kistan kan det vara kranvattnet?
Risig i kistan kan det vara kranvattnet? Jonas Toljander Forskning och innovation för säkert dricksvatten, 29-30 november 2017 Tack till: Finansierat av Magnus Simonsson Melle Säve-Söderbergh Agneta Åkesson
Läs mersmå dricksvattenanläggningar
Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar
Läs merVatten Avlopp Kretslopp
Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar
Läs merProvtagning av färska kryddor och bladgrönsaker
MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är
Läs merPFAS i Brantafors dricksvatten
PFAS i Brantafors dricksvatten Information vid Renare Marks PFAS-seminarium Stockholm 2017-02-02 Magnus Olofsson Miljö- och byggnadsförvaltningen Brantafors vattenverk byggdes 2010, ersatte ett gammalt
Läs merInformation för dig som hanterar eller producerar dricksvatten
Information för dig som hanterar eller producerar dricksvatten Miljökontoret Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 miljo@horby.se www.horby.se Livsmedelverkets föreskrifter
Läs merNationellt nätverk för dricksvatten:
Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition
Läs merYTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,
HANDLÄGGARE: Tony Grantz, VA-ingenjör TELEFON 0522-63 88 40 tony.grantz@vastvatten.se Kommunledningskontoret kommun 451 81 UDDEVALLA Ert diarienummer: KS 2016/00310 Näringsdepartementets betänkande En
Läs merAnalysprislista Vattenlaboratoriet 2019
Analysprislista 2019 Sida 1 av 5 Välkommen till Vi erbjuder dig personlig service och ett heltäckande utbud av mikrobiologiska och kemiska analyser. är ackrediterat av Swedac enligt SS-EN ISO/IEC 17025.
Läs merCivila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR
Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR SSK driver tre system som har till uppgift att skydda medborgaren och samhället! Skydd mot olyckor Alarmeringsavtal Samhällets
Läs merKRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning
KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt
Läs merNationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013
Övervakning av norovirus i Göta älv (VISK) Thomas Pettersson, Ekaterina Sokolova, Fredrik Nyström, Emma Berglind, Olaf Dienus, Andreas Matussek, and Per-Eric Lindgren Inst. för Bygg- och miljöteknik, Chalmers
Läs mer1 (6) Dnr 3378/2013. Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post:
1 (6) Vattenmyndigheten i Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbotten via e-post: vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Livsmedelsverkets återrapportering till vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt
Läs merLångtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser
Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat
Läs merDricksvattenutredningen
Dricksvattenutredningen Folke K Larsson Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Seminarium 31 maj 2016 - Direktiv 2013:75, 2014:73, 2015:54 - Delbetänkande SOU 2014:53 (materialfrågor) - Delbetänkande
Läs merBiosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter. Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna
Biosäkerhet för nya virus och lite annat lokala erfarenheter Maria Rotzén Östlund Områdeschef, Klinisk mikrobiologi, Karolinska, Solna Vad ska jag tala om? Inledning Nya luftvägsvirus Exempel på samarbeten
Läs merKRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning
2018-01-01 KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag ska kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget
Läs merYttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merAvvikelser Länsmöte vt 2016
Avvikelser Länsmöte vt 2016 Innehåll Återkoppling och rekapitulation Juridik Fara och risk Metodik Fullständig kontrollprocess Planering Förberedelse Genomförande Delge avvikelser Uppföljning/ ytterligare
Läs merVärdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt
Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Sammanfattning av Rapport 2011-18 Svenskt Vatten Utveckling
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merRegler för dricksvatten och vattenverk
Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från
Läs merLivsmedelsverket (SLV) Livsmedelsverket
Livsmedelsverket Livsmedelsverket (SLV) (SLV) Livsmedelsburna Livsmedelsburna virus virus är är ett ett problem problem Magnus Magnus Simonsson Simonsson Annette Annette Johansson Johansson HAV Entero
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merKRAVs GMO-risklista Fodertillverkning
2019-01-01 KRAVs GMO-risklista Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag ska kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort
Läs merCryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta
Cryptosporidium och Giardia - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta Inledning Dessa rekommendationer är framtagna av Livsmedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Svenskt
Läs merNext Generation Sequencing. Anna Gréen, Klinisk Genetik, Linköping
Next Generation Sequencing Anna Gréen, Klinisk Genetik, Linköping Vad är Next Generation sequencing? First Generation sequencing- ex Sanger och pyrosekvensering 2005-massiv parallell sekvensering Stora
Läs merAktörsgemensam CBRNE-strategi
Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten
Läs merDroplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV
Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV Sara Thulin Hedberg, Molekylärbiolog, PhD Lorraine Eriksson, Kerstin Malm, Maria A Demontis*, Paula Mölling, Martin Sundqvist, Graham
Läs merEgenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar
MILJÖ & HÄLSOSKYDD Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merMikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner
Mikrobiologiska parametrar Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner Här hittar du information om varje mikrobiologisk dricksvattenparameter med ett gränsvärde i bilaga 2 till SLVFS 2001:30.
Läs merProjekt hållbarhetstester på charkprodukter
1(6) Miljöförvaltningen Projekt hållbarhetstester på charkprodukter Landskrona stad 2010 Elvira Kostovic Miljöinspektör Rapport 2011:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(6) Projekt hållbarhetstester
Läs merSmå vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning
Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna
Läs merProvtagning enligt SLVFS 2001:30
Provtagning enligt SLVFS 2001:30 Provtagning enligt föreskrifterna för dricksvatten (SLVFS 2001:30) Den som producerar eller tillhandahåller dricksvatten ska regelbundet och i enlighet med Livsmedelsverkets
Läs merMoment Delprov Lärandemål
Moment Delprov Lärandemål 1. Allmän kemi, 7,5 hp 1 1,2 2 12, 20 3 11 2. Fysikalisk kemi, 7,5 hp 4 1, 3 5 12, 20 6 13 3. Organisk kemi, 7,5 hp 7 1, 4 8 12, 20 9 13, 16 4. Grundläggande biokemi, 7,5 hp 10
Läs merKommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.
Kommittédirektiv En trygg dricksvattenförsörjning Dir. 2013:75 Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska gå igenom dricksvattenområdet, från råvatten till
Läs merNorovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?
Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas? Avstamp från genomförda projekt Elisabeth Hallin Innehåll Bakgrund Projektet Resultat Slutsatser Foto: Scandinav Sid 3. Dricksvattenburna
Läs merMolekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter
Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker
Läs merKompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten
1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring
Läs merProjektansökan. Svenskt Vatten Utveckling
Utvärdering intereferensmodulerad flödescytemetri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta 1 av 6 Svenskt Vatten Utveckling Sökande Johan Bengtsson, Vattenchef Organisation Trollhättan energi, medsökande:
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merCivilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd
Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd Civilt försvar -igen! 1. Vad kan vi lära av förra gången? 2. I vilka frågor behöver vi tänka nytt? -Värna
Läs merVad händer på HaV inom området vattenskydd?
Vad händer på HaV inom området vattenskydd? Seminarium om vattenskydd 16 november 2016 Pia Almbring pia.almbring@havochvatten.se HaVs vägledning för långsiktigt skydd av vattentäkter Vägledning kopplad
Läs merFilmArray i praktiken
FilmArray i praktiken NMMD 2016 Anna Ryberg Klinisk mikrobiologi Kronoberg och Blekinge Uppsättning Nu två instrument på varje laboratorium 3 paneler Luftvägspanel Gastroenteritpanel Meningit-/encefalitpanel
Läs merProvtagning av dricksvatten 2011
Provtagning av dricksvatten 2011 Vattenprover på vårt sommarvatten ska tas med jämna mellanrum. Nedan framgår när och var vi tagit proverna samt vilka resultat som uppnåtts. Förkortningar: VV = vattenverk
Läs merLänsmöte för livsmedelsinspektörer i Skåne Hässleholm 21 april 2016
Länsmöte för livsmedelsinspektörer i Skåne Hässleholm 21 april 2016 Ulla Stamer Håkan Ringberg Smittskydd Skåne Smittskydd Skåne Campylobacter Vad beror ökningen på? SVA-studie 2012: Källattributionsstudien
Läs mer