Molekylärbiologi: Betygskriterier

Transkript

1 Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan). Examineras på skriftlig tentamen. Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: Mål 1: - redogöra för eukaryota genoms uppbyggnad, geners struktur samt principer för hur genetisk information nedärvs hos eukaryota organismer DNA:s struktur: genom, gener, kromosomer. Kopiering av DNA (replikation) i eukaryota celler inför nedärvning av DNA till dotterceller vid celldelning Kap 1.1, 1.4, 4.1 (se "DNA, gener", "Replikation" "Kromosomer, cellcykeln, celldelning". DNA:s och geners struktur, packning av DNA i kromatin/kromosomer. viktiga principer för hur replikationen går till. olika nivåer vid packning av DNA i kromatin. mekanismerna för replikationen inkl olika enzymers roll. Mål 2: - redogöra för förändringsprocesser i genomet via mutationer och rekombination, samt hur skador i DNA repareras Mutationer, reparation av DNA-skador, rekombination samt dessa processers betydelse i överföring av arvsmassa till nya generationer Kap 1.1, 4.2, 4.3 (se "Överkorsning, homolog rekombination", Mutationer och DNA-reparation. olika typer av mutationer och på ett grundläggande principer för hur mutationer uppkommer. Kunna ange möjliga konsekvenser av mutationer samt översiktligt redogöra för reparation av DNAskador. Kunna förklara begreppet apoptos och dess betydelse för cellen och organismen. principerna för homolog rekombination i överföring av arvsmassa till nya generationer. Kunna noga redogöra för orsakerna till mutationer samt väl förklara bakgrunden till mutationers uppkomst samt kunna diskutera och reflektera över mutationers olika konsekvenser. Kunna beskriva och väl förklara mekanismerna för homolog rekombination och dess betydelse för genetisk variation inför bildande av könsceller.

2 Mål 3: - beskriva mekanismerna för hur den genetiska informationen uttrycks till protein, med särskild hänsyn till förhållanden hos människa Mekanismer för eukaryot translation under normala förhållanden Kap 1.1, 1.3, 2.1, 2.2, 2.3 (se "Genexpression - processning", "Proteinbiosyntes - translation, posttranslationell processning". sätt principerna för eukaryot genexpressions olika delar och deras betydelse. hur translation går till i eukaryota celler. processning av primärt RNA samt posttranslationell modifiering av protein. Kunna väl förklara vilka roller olika enzymer och proteiner har i samband med transkription. Kunna detaljerat beskriva initiering av transkription och translation och olika proteiners roll i samband med dessa processer. viktiga begrepp och funktioner gällande t ex genetiska koden, trna, ribosomer, promotor (styrsekvens). Mål 4: - ange de huvudsakliga skillnaderna mellan prokaryot och eukaryot genexpression Viktiga skillnader mellan prokaryot och eukaryot genexpression Föreläsningar, handouts/relevant kursmaterial utdelade i samband med föreläsningar sätt kunna ange skillnader mellan prokaryot och eukaryot genexpression med avseende på cellmorfologi, strukturella skillnader i gener och kromosomer, viktiga skillnader i genexpressionsprocessen. och diskutera de skillnader som finns i prokaryot och eukaryot genexpression vad gäller olika typer av proteiner och enzymer och deras roller. Mål 5: - beskriva grundläggande principer för cellsignalering och reglering av genexpression i eukaryota celler Principer för olika typer av cellsignalering, genreglering via nukleära receptorer Kap 1.1, 1.4, 3.2, 3.3, 3.4, 4.1 (se "Reglering av varför genexpressionen behöver regleras. och diskutera mekanismerna för reglering

3 genexpression, cellsignalering", Reglering av genexpression: farmaceutiska tillämpningar. vilka olika steg i genexpressionen där reglering kan ske. grundprinciperna för olika typer av cellsignalering och receptorer i olika delar av cellen som är inblandade i sådan signalering. redogöra för mekanismer för reglering av transkription inkl kontroll av basal transkriptionshastighet. redogöra för funktioner och egenskaper hos transkriptionsfaktorer som binder till reglerande sekvenser (styrsekvenser) uppströms om transkriptionsstarten. redogöra för nukleära receptorers funktioner i effekter av reglerande ämnen som t ex steroidhormoner. begreppet epigenetisk inmärkning (epigenetisk modifiering) och kunna ge exempel på epigenetisk prägling av betydelse för reglering av genexpression. av genexpression via olika typer av nukleära receptorer samt dessa receptorers egenskaper och roll(er) i reglering av hormoner och andra reglerande ämnen. Kunna noggrant redogöra för effekter av cellytereceptorer på genexpression. Kunna noggrant redogöra för olika typer av epigenetisk inmärkning och dessa mekanismers betydelse för reglering av genexpression. Mål 6: - redogöra för vanliga molekylärbiologiska metoder samt hur de kan utnyttjas i samband med forskning och tillverkning av läkemedel Metodik av betydelse för molekylärbiologisk forskningsverksamhet och läkemedelsutveckling Kap 5.1, 5.2, 5.3, 5.4, 6.1, 6.3 (se principerna för PCR, DNA-sekvensering och rekombinant DNA- detaljerat kunna redogöra för de molekylärbiologiska

4 Molekylärbiologisk metodik I, Molekylärbiologisk metodik II. teknik samt vad dessa tekniker används till. sätt kunna förklara hur molekylärbiologisk metodik utnyttjas vid läkemedelstillverkning och läkemedelsforskning. sätt kunna förklara begreppet genmodifierade djur samt hur sådana djur kan användas. sätt grundläggande termer och begrepp av relevans för genteknik och framställning av genmodifierade djur. metoder som tas upp under kursen, samt kunna diskutera och analysera dessa metoders relevans för medicinsk forskning och läkemedelstillverkning inkl fördelar och begränsningar med olika metoder för specifika problem. detaljerat kunna förklara hur genmodifierade djur framställs samt redogöra för olika användningsområden för sådana djur. Mål 7: - förklara hur grundläggande kunskap om genreglering och genexpression kan utnyttjas i utveckling och användning av läkemedel Betydelsen av kunskaper om genreglering och genexpression i samband med läkemedelsutveckling och läkemedelsanvändning. Experimentell styrning av genexpression i samband med tillverkning av proteinläkemedel. Genetisk polymorfism och betydelse av interindividuell genetisk variation i läkemedels utveckling och användning Kap 4.4, 6.3 (se Reglering av genexpression: farmaceutiska tillämpningar, Molekylärbiologisk metodik II, Individuell genetisk variation och LMterapi redogöra för nukleära receptorers roll i läkemedelsmetabolism. några proteinläkemedel och förklara översiktligt hur de framställs. begreppet genetisk polymorfism och ge något exempel på sådan polymorfism av betydelse för läkemedelsanvändning och vad det kan innebära. sätt kunna förklara hur genetisk polymorfism kan påverka läkemedelsanvändning. Kunna väl förklara och motivera nukleära receptorers betydelse i läkemedelsutveckling. vederhäftigt sätt förklara och analysera nukleära receptorers betydelse i läkemedelsinteraktioner. vederhäftigt sätt beskriva hur genexpression kan manipuleras i framställning av proteinläkemedel. Kunna väl förklara och exemplifiera olika orsaker till genvariation. Kunna diskutera och analysera den betydelse som genetiska skillnader kan ha i läkemedelsutveckling och läkemedelsterapi.

5 Mål 8: - utnyttja grundläggande molekylärbiologiska kunskaper för att identifiera orsaker till genetiska sjukdomar Molekylärbiologisk bakgrund till genetiska sjukdomar, genterapi Kap 6.2, 6.4, 8.3 (se Föreläsning: Gener och sjukdom. föreläsning. några sjukdomar med genetisk bakgrund och översiktligt förklara vad som orsakar sjukdom. sätt vanliga genförändringar i cancerceller och vad dessa genförändringar kan innebära för cellen och organismen. begreppet genterapi inkl förklara skillnaderna mellan somatisk och zygotisk genterapi. Kunna förklara varför gentester utförs och översiktligt hur de går till. cancercellers egenskaper jämfört med normala celler samt mer detaljerat beskriva de genförändringar som kännetecknar cancerceller. miljöns betydelse för canceruppkomst. Kunna diskutera och analysera etiska aspekter när det gäller gentester samt genterapi. Mål 9: - beskriva grundläggande koncept och användningsområden för bioinformatik Grundläggande bioinformatiska begrepp, grundläggande koncept vid informationshantering av sekvenser och kemiska strukturer. Översikt över användning av bioinformatiska metoder i forskning och utveckling av läkemedel Introduktion till farmaceutisk bioinformatik, Applikationer med farmaceutisk bioinformatik kursmaterial utdelade i föreläsning. Översiktligt förklara vad bioinformatik innebär och vad det kan användas till. sätt kunna förklara grundläggande bioinformatiska och keminformatiska begrepp och metoder såsom sekvenslikhet, sekvensanpassning, strukturanpassning, proteinveckning, SMILES. Översiktligt kunna redogöra för de vanligaste bioinformatiska och keminformatiska databaserna och deras användningsområden. bioinformatiska metoders användningsområden inom läkemedelsutveckling. Tillfredsställande kunna redogöra för virtuell screening, dockning, molekyldynamik, och prediktiva modeller och deras användningsområden inom bioinformatik.