LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET
|
|
- Ann Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1
2 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon Sjukdom? Alkohol/Rökning? Miljöföroreningar Intag av andra LM? Individuella genvarianter GeneJsk kontroll Enzymer Receptorer Transkrip3onsfaktorer Transportproteiner B. Testa, S.D. Krämer. The Biochemistry of Drug Metabolism Verlag Helve3ca Chimica Acta/WILEY VCH,
3 LM-metabolismens två faser: Fas I och Fas II LÄKEMEDEL FAS I-reakJon OXIDATION REDUKTION HYDROLYS KEMISKT DERIVAT FAS II-reakJon KONJUGERING (sammankoppl m en annan molekyl, t ex glukuronsyra) KONJUGAT Propranolol Hydroxypropranolol Hydroxypropranolol-glukuronid GeneJsk polymorfism GeneJsk polymorfism: normal genejsk avvikelse som finns hos 1 % av befolkningen alleliska varianter av en gen Många av de gener som kodar för LM-metaboliserande enzymer är polymorfa Varierande allelkomposijon mellan individer kan ge e\ stort antal möjliga genvarianter egen komposijon av LM-metaboliserande enzymer med varierande katalyjska egenskaper Gener för receptorer eller andra faktorer som påverkar LM-metabolism kan också vara polymorfa 3
4 B. Testa, S.D. Krämer. The Biochemistry of Drug Metabolism Verlag Helve3ca Chimica Acta/WILEY VCH, 2010 Långsamma och snabba metaboliserare EM PM EM IM PM B. Testa, S.D. Krämer. The Biochemistry of Drug Metabolism Verlag Helve3ca Chimica Acta/WILEY VCH,
5 Polymorfism i CYP2C9, CYPC19 och CYP2D6 Ingelman-Sundberg et al. Trends Pharmacol Sci Polymorfism i N-acetyltransferas 2 cc 5
6 GeneJska variajoner i kodande DNA-regioner är väl känt Ingelman- Sundberg et al. Trends Pharmacol Sci GeneJsk variajon finns inte bara i kodande DNA-regioner * Förändringar i en gens regulatoriska sekvenser t ex i promotorn * Förändring av struktur/akjvitet hos transkripjonsfaktorer (beroende på mutajoner) * Förändring av struktur och akjvitet hos faktorer som deltar i splicing, translajon eller transport 6
7 MutaJon i UGT1A1 kan leda Jll Gilberts syndrom UGT1A1 (UDP-glukuronosyltransferas 1 A1) katalyserar metabolism av bl a bilirubin Gilberts syndrom *minskad akjvitet av UGT1A1 beroende på mutajon i UGT1A1:s promotor-region *förhöjda halter av bilirubin *kan ge gulsot men ofa få el inga symtom *nega3v effekt: toxicitet vid behandling med LM som metaboliseras av UGT1A1 *posi3v effekt: Gilbert-individer rapporteras ha mindre risk för hjärt-kärlsjukdom 7
8 Förändring av struktur/akjvitet hos transkripjons-faktorer - modifiering av ligandbindande domän - modifiering av DNA bindande domän - modifiering av delar som interagerar med andra proteiner Ligand-binding domain (LBD) DNA-binding domain (DBD) Binder signalmolekyl Interagerar med DNA 8
9 GeneJsk polymorfism förekommer i nukleära receptorer som styr LM-metabolism och LM-transport Nukleära receptorer är en sorts transkriptionsfaktorer Jonker et al., Front Biosci,
10 Genreglering via PXR (pregnane X receptor) Response element för PXR Genreglering via Ah-receptorn ARNT= aryl hydrocarbon receptor nuclear translocator Response element för AhR 10
11 Det finns många transkripjonfaktorer som kan påverka läkemedelsmetabolism Chai et al., Expert Opin Drug Metab Toxicol, 2013 Splicing är en vikjg del av eukaryot genexpression 11
12 Splice-varianter Ingelman-Sundberg et al. Trends Pharmacol Sci
13 GeneJsk polymorfism förekommer även i LMtransportörer Några exempel: *BSEP (bile salt export pump) *MDR1/PgP (p-glykoprotein) Ho & Kim, Clin Pharmacol Ther,
14 BSEP (bile salt export pump) Deltar i sekrejon av gallsyror från hepatocyten Jll gallgången Nödvändig för utsöndring via galla (kan gälla både kroppsegna ämnen och LM) Regleras bl a av den nukleära receptorn FXR (farnesoid X receptorn) PgP (P-glykoprotein) P-glykoprotein (PgP): transporterar LM från intracellulära delar Jll extracellulära VikJgt t ex för absorpjon i tarmen, transport i njuren och över blod-hjärnbarriären Regleras bl a av PXR 14
15 Hur undvika negajva effekter pga genejsk polymorfism vid LM-behandling? Tidig screening av nya läkemedelskandidater för ev metabolism av polymorfa enzymer Undvika substanser som har en elimineringsväg eller presystemisk metabolism som är huvudsakligen beroende på e\ polymorf enzym Om polymorfa metabolismvägar inte kan undvikas: informera tydligt om de\a och Jllhandahåll e\ test för fenotypning eller genotypning Sträva mot individualiserad farmakoterapi SLUT 15
Molekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing. Anna-Lena Zackrisson PhD. anna-lena.zackrisson@rmv.se
Bestämning av antalet aktiva CYP2D6 genkopior (CNV) med Pyrosequencing Anna-Lena Zackrisson PhD INTRODUKTION LINKÖPINGSENHETEN RÄTTSMEDICIN RÄTTSKEMI RÄTTSGENETIK INTRODUKTION Sammanställa genetisk information
Farmakodynamik och Farmakokinetik
Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en
Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv
4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska
Farmakogene*k/genomik
Farmakogene*k/genomik HT- 2009 Jonas Melke Ins2tu2onen för neurovetenskap och fysiologi Sek2onen för farmakologi Göteborgs universitet jonas.melke@pharm.gu.se Översikt Introduk*on Defini2oner Gene2sk varia2on.
Farmakogenetik/genomi k. Översikt. Farmakogenetik / farmakogenomik. Introduktion. Farmakogenetik: Vad testar man? Klinisk praxis idag?
Farmakogenetik/genomi k HT-2009 Jonas Melke Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet jonas.melke@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner Genetisk
Farmakogenetik/genomik
Farmakogenetik/genomik HT-2013 Lars Westberg Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet lars.westberg@pharm.gu.se Översikt Introduktion Definitioner
Genvägen till bättre läkemedelsanvändning
Genvägen till bättre läkemedelsanvändning Magnus Ingelman-Sundberg, PhD, BScM Section of Pharmacogenetics Department of Physiology and Pharmacology, Karolinska Institutet Stockholm, Sweden magnus.ingelman-sundberg@ki.se
Biotransformation av xenobiotika
Biotransformation av xenobiotika Henrik Gréen Forskarassistent i klinisk farmakologi Henrik.green@liu.se Ack: Prof Curt Peterson Biotransformation - Kemisk modifiering av en organism på en kemisk förening.
RNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Farmakogenomik definition. Farmakogenomik och läkemedelsmetabolism. Innehåll. Individuella reaktioner vid läkemedelsbehandling
Farmakogenomik och läkemedelsmetabolism Farmakogenomik definition Studier av genetisk variation som påverkar en individs reaktion på ett läkemedel. Syftar till individbaserad läkemedelsbehandling Eva Brittebo
Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.
Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2014 01 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 61 p Allmän Farmakologi 17 p Hjärt kärlsystemets
Molekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Introduktion till farmakokinetik
Introduktion till farmakokinetik FSL HT14 Michael Ashton Enheten för farmakokine;k och läkemedelsmetabolism Sek;onen för farmakologi Farmakokinetik Pharmacon [grek.] läkemedel/ört Kinetikos [grek.] (kroppar
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
HT 2011. En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci
HT 2011 En farmakologs syn på Biologisk variation Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning I Nylander Medicin & Farmaci Individrelaterade faktorer Vad händer i veckan? Introduktion Miljöns inverkan
Farmakogenetik för individualiserad läkemedelsbehandling
Farmakogenetik för individualiserad läkemedelsbehandling AV MARJA-LIISA DAHL Interindividuell variation i läkemedelssvar Det föreligger stora skillnader mellan individer med avseende på vilken effekt en
Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Xenobiotikas öde i organismen
Xenobiotikas öde i organismen Eva Lindström, univ.lektor Avdelningen för Läkemedelsforskning/Farmakologi Eva.Lindstrom@liu.se Xenobiotikas öde i organismen (farmakokinetik) Xenobiotika främmande substans
Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell
För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp
Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik
Farmakologi Farmakokinetik och farmakodynamik Anne-Lie Svensson Apotekare, Med.Dr. Lektor, Studierektor i Farmakologi Inst f Farmacuetisk biovetenskap Farmaceutisk fakultet Uppsala universitet Wikipedia
Kunskapsmål. Biotransformation av xenobiotika. Biotransformation av läkemedel och av andra kemiska ämnen. Xenobiotika
Kunskapsmål Biotransformation av xenobiotika Elvar Theodorsson Ureacykelns roll vid ammoniaknedbrytningen Biotransformationens fas 1- och fas 2- reaktioner (mikrosomala oxidationssystemet (cytokrom p450)
Transkriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Lite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SF01 Tentamen ges för: GSJUK17V 7,5 högskolepoäng Student-ID: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 6 april 2018 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME
Administration Distribution Metabolism Exkretion Allmän farmakologi Farmakokinetik Daniel Eckernäs Avdelningen för farmakologi Daniel.eckernas@neuro.gu.se Innehåll - Farmakokinetik Definition Administrationsvägar
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (23 st) finns med! Del I, 1-9, 35p Del II, 10-17, 28p Del III, 18-23, 17p
Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Kursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter
Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.
Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)
Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i
Farmakogenetik. Problem med läkemedel. Typ A biverkning. Problem med läkemedel. Typ B biverkning. Problem med läkemedel.
Problem med läkemedel Farmakogenetik Regionmöte för Laboratoriemedicin 8 november 2013 Mia Wadelius typ A biverkning Mannheimer & Eliasson. Drug-drug interactions to reduce the formation of pharmacologically
för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (26 st) finns med! Del I, 1-9, 40p Del II, 10-19, 33p Del III, 20-26, 23p
Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV NAMN PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 2008-06-17 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är 5 timmar.
Ett nytt Karo Bio tar form
Ett nytt Karo Bio tar form VD Per Bengtsson Årsstämma 7 maj 2013 Ledstjärnor i nya Karo Bio Mer kommersiellt orienterad verksamhet baserad på unikt specialistkunnande God riskspridning Balans mellan intäkter
Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering
Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering
Petter Holme. 8e September, 2008
struktur biologi Petter Holme KTH, CSC, Beräkningsbiologi 8e September, 2008 http://www.csc.kth.se/ pholme/ struktur biologi Definition Ett av ett stort antal enheter vars globala egenskaper kommer från
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation. Jäv. Steg i absorptionen. 1) Läkemedlet sönderdelas
Läkemedelsupptag vid mag-tarmsjukdom och efter gastric bypass operation Eva Wikström Jonsson överläkare, docent Klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Jäv Klinisk farmakologi, Karolinska
Enzymer och fiberfraktioner
Enzymer och fiberfraktioner i slaktkycklingfoder, Institutionen för husdjurens utfodring och vård Innehåll # Vad är fiber? # Hur påverkar fiber kycklingen? # Vad är enzymer? # Hur påverkar enzymer kycklingen?
GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.
ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata
Hjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21
järtstimulerande medel Antiarytmika Kap 21 1 järtstimulerande medel järtglykosider Adrenerga/dopaminerga medel Fosfodiesterashämmare Övriga 2 1 järtglykosider - naturprodukter Digitalisglykosider Sjölöksglykosider
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Kod-ID: Tentamen
Kod-ID: Enheten för farmakokinetik och läkemedelsmetabolism Sektionen farmakologi Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Program: Apotekarprogrammet Kurs: Farmakoterapi 7,5 p Tid: 5 timmar Godkända
Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB
Instuderingsfrågor avsnitten Molekylär genetik och Rekombinant DNA tekniker, MCB Molekylärgenetikdelen 1. Vad är DNA? 2. Vad heter byggstenarna i DNA? 3. Vad är RNA? 4. Vad är en bas, nukleosid, nukleotid
Vilka mekanismer är viktiga för att upprätthålla rätt järnnivå i kroppen?
Vilka mekanismer är viktiga för att upprätthålla rätt järnnivå i kroppen? BILD?!?! Emelie Bladin Lisalott Gezici Jenny Rylander Disposition Inledning Upptaget i tarmen Retikulo Endotelia Systemet Levern
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läkemedelsmetabolism en introduktion. Kursinnehåll. Kursmål för läkemedelsmetabolism. Läkemedelsmetabolism undervisning
Läkemedelsmetabolism en introduktion Eva Brittebo Inst farmaceutisk biovetenskap Kursmål för läkemedelsmetabolism - de viktigaste metaboliska reaktionerna, samt metabolismens betydelse för ett läkemedels
SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl
Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt
Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Gener, genom och kromosomer , 6.6 och sid
Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Mutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Datorbaserade modeller inom ADMET samt molekylär funktion av transportörer. Pär Matsson, Inst f farmaci Biofarmaci 7.5p HT 2014
Datorbaserade modeller inom ADMET samt molekylär funktion av transportörer Pär Matsson, Inst f farmaci Biofarmaci 7.5p HT 2014 Vad gör en molekyl till ett läkemedel? Molekylen måste binda tillräckligt
Oxidation, reduktion och redoxreaktioner. Niklas Dahrén
Oxidation, reduktion och redoxreaktioner Niklas Dahrén Vad innebär oxidation och reduktion? Oxida'on: Ämnet får e* elektronundersko* genom a* elektroner avges helt eller delvis (oxida8onstalet ökar). Reduk'on:
Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)
BIMA43 Patobiologi och farmakologi Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development) 2017-04-07 Johan Andersson Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap Föreläsningens innehåll!
Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär
Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär Margareta Littorin f d överläkare, AMM SYD, nu adjungerad Avd för Arbets- och miljömedicin i Lund (margareta.littorin@med.lu.se) Diisocyanater - sjukdomar och besvär
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Deepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Leverns Struktur. Leverlobulus. Portatrakt. Centralven. V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner. A.hepatica Tillför O 2.
Leverns Struktur Leverlobulus Portatrakt Centralven A.hepatica Tillför O 2 V. Porta tillför Näringsämnen Hormoner Gallgångarna Avlägsnar bilirubin, Sekretoriskt IgA Toxiner Virus Lever Cirros Leverlobulus
Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv. Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet
Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet helen.hakansson@ki.se Disposition Hormonsystem och hormonstörare: Vad är det? Hormonstörare:
5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.
1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter
GENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Farmakologi Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 17 november 2017 Tid: 3 tim
Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Exviera (dasabuvir)
EMA/775993/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Exviera (dasabuvir) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Exviera som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att
STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
SELENOPROTEINER. Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder
SELENOPROTEINER Elin Ander, Malin Andersson, Sara Franzén och Helena Skröder Agenda Introduktion Bildning av selenoproteiner Fördelar med adekvat intag Nackdelar med alltför lågt intag Toxiska effekter
Hans Adolfsson - Organisk Kemi Stockholms Universitet
ans Adolfsson - rganisk Kemi Stockholms Universitet Stereocenter och kiralitet ans Adolfsson, Stockholms universitet Stereocenter i molekylernas värld Vad är kiralitet? Ett föremål är kiralt om det inte
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1
Hyaluronsyra Ia Pudas Biologiskt aktiva naturprodukter i läkemedelsutvecklingen, vt-2004 1 Innehållsförteckning 1 Historisk bakgrund... 3 2 Kemiska egenskaper... 4 3 Hyaluronanets biologiska egenskaper
Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell
För en del läkemedel sker inte fördelningen i kroppen så snabbt som krävs för att kinetiken ska kunna analyseras med en 1-kompartment modell. Exempel är läkemedel med hög fettlöslighet som kan lagras upp
DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING
EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )
Interaktioner del 1. Loka Brunn Mia Koskiranta, Klinikapotekare, Läkemedelsenheten Västmanland
Interaktioner del 1 Loka Brunn 2016-02-18 Mia Koskiranta, Klinikapotekare, Läkemedelsenheten Västmanland mia.koskiranta@ltv.se Disposition Klassificering av interaktioner Beslutsstöd i er kliniska vardag
2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.
Farmakologi Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 15 7,5 högskolepoäng KOD: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 29 december 2015 Tid: 3 tim Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng
Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet
Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm
Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen
Antikoagulantia Trombocytaggregationshämmare Fibrinolytika - trombolytika Antifibrinolytika Kap 26 1 Medel som påverkar blodkoagulationen 2 1 Läkemedel att gå igenom Antikoagulantia Heparingruppen Heparin
Delprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Studiehandledning. Molekylär nutrition I, 7.5 hp, VT2012. Kursledare:
Studiehandledning Molekylär nutrition I, 7.5 hp, VT2012 Kursledare: Joseph Rafter (joseph.rafter@ki.se), 524 83 545 Johanna Zilliacus (johanna.zilliacus@ki.se), 524 83 544 1 Uppgift 1 Grupparbete om metoder
Omtentamen Biomätteknik, TFKE augusti 2014
Omtentamen Biomätteknik, TFKE37 29 augusti 2014 Kursansvarig: Professor Maria Sunnerhagen, Molekylär bioteknik, IFM Tillåtna hjälpmedel: linjal, räknedosa (krävs dock ej för tentan). Var noga med att förklara
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:
1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder: a) Vid samtidig behandling med rifampicin, vissa HIV-läkemedel, antiepileptika såsom karbamazepin, fenytoin och fenobarbital
Vetenskapliga slutsatser
Bilaga II Vetenskapliga slutsatser och skäl till upphävande eller ändring av villkoren i godkännandena för försäljning och utförlig förklaring av skillnaderna jämfört med rekommendationen från PRAC 70
Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
2013-01-08. Farmakologi. Centralt inom farmakodynamiken och farmakokinetiken är. Farmakodynamik
Farmakologi FARMAKODYNAMIK & FARMAKOKINETIK Centralt inom farmakodynamiken och farmakokinetiken är Interaktionen mellan kroppen och den upprenade kemiska substansen där farmakologin syftar till att besvara
HUGO-projektet. Kartläggningen av det mänskliga genomet
Vem är HUGO? HUGO-projektet Kartläggningen av det mänskliga genomet Kartläggning av genom Genom= allt DNA hos en organism. Kartläggningen sker genom att man bestämmer DNA-sekvensen för hela genomet och
CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL
CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära
Felveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
NYHET! Baserad på klinisk forskning Prisvinnande naturligt tomatextrakt En kapsel om dagen
Baserad på klinisk forskning Prisvinnande naturligt tomatextrakt En kapsel om dagen FÖR GOD HJÄRTHÄLSA* NYHET! SanoKardio innehåller ett standardiserat, tomatbaserat extrakt med växtnäringsämnen som tar
Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd