Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering"

Transkript

1 Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering G-proteiner är On/Off switchar Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer från andra celler Extracellulär signalering Cellsignalering a) Extracellulär signalering (cellkommunikation) b) Intracellulär signalering (signaltransduktion) a) b) I frånvaro av signaler kan celler dö/gå i apoptos 1

2 Signalmolekyl Receptor Aktiverad signalväg (amplifiering) Effektorer Extracellulär signalering Utsöndrade lösliga signaler Endokrin signalering Parakrin signalering Autokrinsignalering Signalerna! 1. Utsöndrade lösliga molekyler 2. Bundna molekyler (t ex cellytan) 2

3 Utsöndrade extracellulära signalmolekyler - endocrina & parakrina Stor variation, exempel: Små molekyler: (transmittorsubstanser; GABA, DOPA, Acetylcholin, Glutamat, ATP mm) Lipofila hormoner (steroidhormoner, corticoider, thyroxin mm) Peptider (neuropeptider) Proteiner (proteinhormoner, tillväxtfaktorer, cytokiner, morfogener) Polysackarider (heparin, heparansulfat) Bundna extracellulära signaler Bundna till celler Membran proteiner Glykoproteiner Bundna till extracellulärt matrix (ECM) Proteiner Glycoproteiner Proteoglykaner Extracellulära signalerna kallas ligander och binder till receptorer Receptorer Några begrepp: Ligandspecificitet: Receptorer är protein som binder specifika ligander Aktiverad receptor : Receptor som bundit ligand Jämvikt mellan inaktiva och aktiva receptorer beror av [ligand] Receptor - Ligand interaktion Affinitet (Kd, bindningskonstant) Bindningsställen (antal receptorer/cell) 3

4 Receptorer Huvudklasser av receptorer Ligandspecifika (extracellulär domän) Aktiverar specifika svar i cellen (inåt) Aktiverar intracellulär signalering sk. Signaltransduktion Enzym-kopplade receptorer Jonkanal-kopplade receptorer G-protein-kopplade receptorer (7-TM) 7-TM receptorer utan G-protein Andra.. ex nukleära receptorer Heterogena klasser baserade på strukturella och funktionella likheter Enzym-kopplade receptorer Extracellulär-, transmembran- och intracellulär domän Receptorerna kan själva vara ett enzym Kinas, fosfatas, cyclas Receptorerna kan binda/associera med ett enzym Kinas, fosfatas, proteas Receptorer med enzymaktivitet (enzym-kopplade receptorer) Receptor tyrosin kinaser (RTKs) tillväxtfaktorreceptorer Cytokin-receptorer (typ I och typ II) TGF-ß receptorer (Transforming growth factor-ß) Receptorfosfataser TNFR (Tumour necrosis factor receptors) 4

5 Growthhormone (GH) and its receptor (GHR) Jonkanal-kopplade receptorer Ligand-reglerad jon-transport/flöde över membran Ofta på nervceller Receptortyp: cytokinreceptor (typ 1) G protein-kopplade receptorer 7-TM struktur Binder till och reglerar tri-meriska G protein G-protein= GTP bindande protein Affinitet och Dissociationskonstant" Ligand-receptor binding - enkel reversibel reaktion/jämvikt R + L κ off κ on RL κ d = [R][L] [RL] 5

6 EPO: erythropoietin reglerar bildandet av röda blodkroppar Intracellulär signalering Aktiverade receptorer orsakar ett cellulärt svar: Effekter i cytoplasman eller på membranet Snabbt svar Aktivering eller hämning av enzymaktivitet. Förändrad aktivitet av cytoskelett / cellrörelser (motilitet). Effekter på genuttryck (i kärnan) Varaktigt svar Aktivering eller inhibering av gener. Påverkan av transkriptionsfaktorer. 6

7 Signaltransduktion Signalering och effektorer: förändrade protein aktiviteter/funktioner Leder till: 1. Snabbt cellsvar (Kap 15) Short-term cellular responses metabolt svar, cell form, cellrörelser, kontraktioner, frisättning av joner/signaler, modulering av signaltransduktion etc. Signalmolekyl Receptor Aktiverad signalväg (amplifiering) Effektorer 2. Varaktigt cellsvar (Kap 16) Long-term Reglering av genexpression: Celldelning, Celldifferentiering, Varaktiga förändringar i cellen. Etc. nucleus Cellulärt svar: olika effektorer 1) Aktivering av proteinkinaser Nästan alla signalvägar aktiverar kinaser 2) G-proteiner (molekylära switchar ) 3) Aktivering av second messengers 4) Aktivering av transkriptionsfaktorer (nukleära/cytosolreceptorer) 5) Öppning av jonkanaler 6) Proteolytisk aktivering 1. Aktivering av proteinkinaser PROTEINKINASERING Reglering av proteiners funktion och aktivitet Enskilt viktigaste regleringsmekanismen Leder i många fall till förändrad proteininteraktion hur proteiner binder till varandra 7

8 Proteinkinasering Regulativ process Aktivera Inaktivera Kinasering av aminosyrarester med hydroxigrupp på sidokedjan, OH Tyrosin- (Y), Serin- (S), Threoninrester (T), Proteinkinasering Några begrepp: Proteinkinas = enzym som fosforylerar (kinaserar) ett substrat Proteinkinasering = Proteinfosforylering fosfo-tyrosin = kinaserad tyrosinrest.. fosfo-serin = kinaserad serinrest.. Proteinfosfatas = enzym som de-fosforylerar ett substrat (tar bort fosfatgrupper från substratet) (Histidinrester (H)) Proteinkinas fosforylerar specifika proteiner Substratspecificitet: Aminosyran: Serin/threoninrester (S/T) Tyrosinrester (Y) Tyrosin och Serin/Threonin (Y, S/T) Dual specificity kinaser - (Histidin (H)) Proteinet: omgivningen runt Y, S/T Proteinkinaset benämns utgående ifrån vilken aminosyra rest det fosforylerar Tyrosin (Y) kinaser Serin/threonin (S/T) kinaser Dual-specificity kinaser (både Y och S/T) Histidin (H) kinaser 8

9 Extra slide Cytosoliska kinaser och Receptorkinaser Cytosoliska Tyrosinkinaser Serin/threonin kinaser Dual-specificity kinaser Receptor- Tyrosinkinaser Serin/threonin kinaser a Fosforyleringen kan leda till ändrad proteinaktivitet / funktion genom: Ändrad protein-interaktion: se ex. i bild a ex. Fosforylering av tyrosin kan leda till att specifika proteiner (adaptorer) binder till regionen med fosfotyrosinresten Ändrad proteinkonformation: se ex. i bild b ex. Fosforylering av T och Y kan leda till konformationsändring i ett enzyms aktiva säte och därmed aktivera enzymet (ökar affiniteten mellan enzymet och dess substrat) b 2. G-proteiner är molekylära On-off switchar G-protein = GTP-bindande proteiner Trimeriska G-protein (GPCR) Små Ras -lika G-protein (Ras, Rho, Rac mfl ) PÅ och AV beroende på om de binder GTP eller GDP Deras förmåga att binda och aktivera andra proteiner regleras G-protein on off switchar 9

10 3) Syntes/aktivering av sekundära budbärare second messengers Second messengers cykliskt AMP (camp) cykliskt GMP (cgmp) DAG (diacylglycerol) IPs Fosfoinositider (IP 3 ) Ca 2+ Kväve oxid (NO) Höga konc. av 2d messengers sätter igång det cellulära svaret De vanligaste sekundära budbärarna Second messengers amplifierar och sprider ett svar i cellen från receptorer Animering Lodish 2d messengers NO Kväveoxid: påverkar bla glatt muskulatur 10

11 4a. Aktivering av transkriptionsfaktorer Ex. cytokinreceptorer Aktivering (ex. fosforylering) av transkriptionsfaktorer leder till translokation från cytoplasman in i kärnan Tex. Exponering av nukleär lokaliserings signal (NLS) I kärnan kan transkriptionsfaktorerna binda till regulativa element pch stimulera/inhibera transkriptionen 4b) Direkt Ligand-aktivering av transkriptionsfaktorer Nukleära receptorer är både receptor och transkriptionsfaktor Ligander: Steroidhormoner, tyroxin, retinoider 5) Öppning av jonkanaler Transmittorsubstanser (Ca 2+, Cl -, Na +, K + ) 11

12 6) Proteolytisk nedbrytning resp klyvning Ex Wnt signalering Aktivering genom att en inhibitor bryts ner Aktivering genom att blockera nedbrytningen av transkriptionsfaktor Inhibitorn = Protein som hindrar eller binder upp tex transkriptions co-aktivatorer och därmed hindrar dem att gå in i kärnan Reglerad nedbrytning sker med ubiquitinylering och proteasomen Kaskadeffekt amplifiering av signalen Sammanfattning Celler kommunicerar med varandra med hjälp av olika extracellulära signaler sk. ligander. Receptorer binder specifika ligander och förmedlar vanligtvis signalerna över cellmembranet. Ligandaktiverade receptorer startar intracellulära signalvägar sk. signaltransduktion. Olika receptorer använder sig av olika eller överlappande intracellulära signalvägar. 12

Receptorer - tyrosinkinas

Receptorer - tyrosinkinas Receptorer - tyrosinkinas RTKs och cytokin receptorer Biomedicinarprogrammet CMB Lodish; Kap 16 s. 665-668, 672-694 Finn Hallböök Receptorer - tyrosinkinas Upplägg föreläsning: Proteinkinasering ReceptorTyrosinKinas

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån Receptorer med kinas aktivitet CMB Lodish; Kap 16 (delar) Receptorer - kinaser Upplägg föreläsning: Receptor kinaser Ser-Thr kinasreceptorer, TGF-ß receptorer - Smad ReceptorTyrosinKinas (RTK) Receptorer

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen Receptorfarmakologi Transduktionsmekanismer och Dos--sambandet Gunnar Schulte docent Karolinska Institutet FYFA Signaltransduktion och Receptorfarmakologi "Farmakologi": Läran om verkan av kemiska ämnen

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: 2003-06-03 Handledare: Hans Eklund Innehåll Abstract Inledning Bakgrund Enzymlänkade receptorer Tillväxthormonet

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer

Läs mer

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid

Apoptos Kap 18. Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid Alberts et al., Essential Cellbiology 4th ed, 2014 Apoptos kap 18, sid 633-641 Apoptos Kap 18 Apoptos och nekros = båda är celldöd men apoptos sker ordnat och programmerat https://youtu.be/dr80hu xp4y8

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens Fysiologi 1 Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Tentamen i Molekylär Cellbiologi Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Från receptorpotential till aktionspotential

Från receptorpotential till aktionspotential Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Cellcykeln Cellcykelreglering Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Skall cellen dela sig på nytt? En cell som just bildats genom mitos (M-fas) och cytokines går in i G 1 -fas (gap 1 i cellcykeln) Cellen

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga

IDENTITETSBLAD Dugga IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3 Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark

Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark Cytostatika (vt -16) Kent Jardemark 1) Cellcykeln, apoptos, DNA replikation 2) Patobiologi 3) Läkemedelsbehandling av cancer 4) Nya och framtida läkemedel Cellcykeln G1-fasen: Cellen förbereder sig för

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2004-01-08 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi

Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi Skademekanismer i hjärnan efter hjärnischemi Tadeusz Wieloch Laboratoriet för experimentell hjärnforskning Lund Universitet ischemi och syrgasbrist i hjärnan som kan leda till celldöd, uppkommer vid: stroke

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten Enzymer, Katalys och Kinetik MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund Hastighet Reglerbarhet *Enzymer är Katalysatorer Påskyndar reaktioner utan att själv förbrukas. Kan ingå i delreaktioner men återbildas alltid

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neuronens Fysiologi 3 Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler G-protein kopplade receptorer G-protein kopplade

Läs mer

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER

DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER DIFFERENTIERING APOPTOS EMBRYOGENES STAMCELLER Föreläsningsinnehåll Befruktning Tidig embryonalutveckling och differentiering apoptos Differentierade celler i vävnader Förnyelse av vävnader Stamceller

Läs mer

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

/Molekylär Fysiologi: version

/Molekylär Fysiologi: version /Molekylär Fysiologi: version 2010-10-14 Kursbok: "Animal Physiology second edition Hill, Wyse, Anderson 2008. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av Lodish m.fl., eller Molecular biology of

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Enzymologi och proteinsortering

Enzymologi och proteinsortering Enzymologi och proteinsortering Table of Contents Enzymer... 3 Generellt om enzymer... 3 Typer av enzymer... 3 Hur enzym fungerar... 3 Termodynamiska parametrar... 3 Delta G... 3 Aktiveringsenergi... 3

Läs mer

Molekylär Fysiologi: version

Molekylär Fysiologi: version Molekylär Fysiologi: version 2009-09-30 Kursbok: "Animal Physiology second edition Hill, Wyse, Anderson 2008. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av Lodish m.fl., eller Molecular biology of

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015

Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 1. På bilden visas en principiell struktur hos en av cellens makromolekyler. A. Vilken makromolekyl är detta? B. Makromolekylen kan ha två olika grundstrukturerer. Vilken av

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL

CELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade Neuronens Fysiologi 3 Jonkanaler Ligand aktiverade Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler Excitation Na+ Na+ Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- Na+ Na+ +++ Na+ Excitation och inhibition Cl - flödet

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 5 juni 2013 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Instruktioner: Märk alla papper med din tentamenskod. Ev extrablad dessutom med datum,

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv 4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska

Läs mer

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager IMMUNOLOGI Anna Carlsson, Medical Manager 2017-10-09 Immunförsvaret Mekaniskt skydd Kemiskt skydd Immunceller Keratinocyter 5 Olika begrepp inom immunologi Immunogenicitet är förmågan att inducera ett

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart

Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart Molekylär Fysiologi Preliminärt chema: kan förekomma små förändringar på kursstart Kursbok: "Animal Physiology third edition Hill, Wyse, Anderson 2012. Samt: Molecular cell biology, 6e upplagan 2007, av

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer