Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen"

Transkript

1 Receptorfarmakologi Transduktionsmekanismer och Dos--sambandet Gunnar Schulte docent Karolinska Institutet FYFA Signaltransduktion och Receptorfarmakologi "Farmakologi": Läran om verkan av kemiska ämnen på levande system (organismer) signaltransduktion: förändringar som orsakas av kemiska ämnen i enstaka celler genom specifik interaktion med cellulära målprotein receptorfarmakologi: beskriver interaktionerna mellan ligander och deras receptorer - kvalitativt och kvantitativt Signaltransduktion och Receptorfarmakologi RTE-Modellen "Receptor" (enligt Rang & Dale): Mål- eller bindningsprotein där en liten molekyl (ligand) antingen verkar som eller ant (skall inte blandas ihop med andra mål för droger) R T E Den grundläggande principen: Signaltransduktion på en cellulär nivå betyder överföring av information från cellens utsida till cellens inre för att uppnå en fysiologisk förändring i cellen R T E

2 Receptorer - Jonkanaler - N Jonotropa receptorer (ligand-styrda jonkanaler) extracellulärt intracellulärt X 4 eller 5 extracellulärt intracellulärt exempel: nikotin (acetylkolin) receptor, GABA A receptor, Glutamat (NMDA) receptor Receptor aktivering -ligandstyrda jonkanalertill exempel a 2+ (excitatorisk, NMDA-R) eller l - (inhibitorisk, GABA A -R) Exempel: Neuromuskulär synaps Vesiklar fyllda med transmittorn acetylkolin [a 2+ ]=10-3 M [a 2+ ]=10-7 M Intracellulär signaltransduktion -Jonkanalerextracellulärt intracellulärt a 2+ a 2+ Depolarisering av membranpotentialen (aktionspotential) am NMDA Troponin receptor: muskelkontraktion glutamat styrd a 2+ kanal blockerad av en Mg 2+ propp AE a 2+ Muskelkontraktion Fosforylering av målprotein am kinas proppen försvinner efter en kraftig membrandepolarisering roll i synaptisk plasticitet

3 Receptorer - G protein kopplade receptorer - N Receptor aktivering -G protein kopplade receptorer- Nobelpris 1994 A. Gilman, M. Rodbell GD Adenylyl cyklas + G protein koppling Adenylyl cyklas GT AT exempel: rhodopsin, adrenerga receptor, opioid receptor, dopamin receptor cam Heterotrimera G proteiner GD-GT cykel Klassificering av G proteiner i GD G protein family Effect Effector Receptor example G s cam Adenylyl cyclase -adrenergic GD G i/o cam Adenylyl cyclase -adrenergic G q/11 a2+ hospholipase bradykinin GT G 12 ytoskeletal changes Rho-GTase Thrombin EFFEKT GT

4 Receptor-G protein komplex Förklaring: Kinaser Kinaser överför en fosfatgrupp från AT till en målmolekyl protein/ lipidkinaser protein kinaser är serin/threonin eller tyrosin kinaser specifika fosfataser tar bort fosfatgruppen AT AD Målprotein kinas Målprotein i fosfatas Intracellulär signaltransduktion -GR, cam och KA- Gs Adenylyl cyklas cam second messenger KA + REB Gi REB REB RE GEN Förändring i gentranskriptionen Förklaring: second messenger Second messenger är små budbärar molekyl som produceras intracellulärt exempel: cam, I 3, DAG, cgm etc.. viktig del i förstärkningskaskaden som formeras och bryts ned snabbt

5 Intracellulär signaltransduktion -GR, L- Förklaring: translokation Gi/q I 3 I 2 L K a 2+ DAG OH K Fosforylering av transkriptionsfaktorer, GR a 2+ För en viss del proteiner så är deras translokation efter en stimulus en viktig del i aktivering (K) Translokationen möjliggör en kompartimentering av signalen ER Fosfolipaser Fettsyra Arachidonsyra LA DAG Receptorer - Kinas-kopplade receptorer - N O O I 2 L O LD HO OH I(1, 4, 5) 3 katalytiskt domän OH exempel: insulin receptor, tillväxt faktor receptorer

6 Receptor aktivering -Receptor tyrosin kinaser- Intracellulär signaltransduktion -RTK- SOS Grb2 Shc ras GT MAKKK/ Raf AT AD MAKK/ MEK MAK/ ERK Fosforylering av transkriptionsfaktorer, som t.ex. c-fos Kinas-kopplade receptorer Förklaring: SH2 och SH3 domäner Receptor dimerisering Gen transkription Tyrosin autofosforylering Olika transkriptions faktorer SOS Grb2 Shc Tyr-fosforylering av adapterprotein MAK fosforylering ras Aktivering av GD/GT utbyte GD GT Mek activation Raf fosforylering membran fosforylering SH2 domäner verkar som docknings stället för -Tyr (enzymer och adapter protein) SH3 domäner förmedlar proteinprotein interaktioner (Shc-Grb2) L I3K src Shc, Grb2, sos, ras

7 Receptorer - steroid receptorer - Intracellulär signaltransduktion -steroidreceptorer- DNA bindande domän (zink finger) glukokortikoidreceptor hsp90 N hsp90 exempel: östrogen receptor +GRE -GRE antiinflammatoriska gener proinflammatoriska gener Vilken tid tar signalerna??? N N X 4 eller 5 G protein koppling Ligandstyrda jonkanaler GR RTK Steroid receptorer millisekunder sekunder minuter timmar Hur stängs signalerna av??? Receptorn inaktiveras GT i G proteiner hydrolyseras till GD second messenger bryts ner fosfataser defosforylerar fosfoproteiner proteiner bryts ner nukleära protein exporteras

8 Receptorfarmakologi - Mål Receptorfarmakologi Kvantitativ beskrivning av ligandreceptor interaktion och dess funktionella er Farmakologisk beskrivning av receptorer Mätning av receptorantal och -fördelning Farmakologisk beskrivning av ligander (droger, dvs potentiella läkemedel) Receptor screening för att hitta nya läkemedel med hög affinitet till en viss receptor Massverkans lag och ligandbindning Inaktiv R A+R K +1 AR + Aktiv AR + K -1 Ingen ligand Receptorbindningsstudier Ligandbindning på vävnadssnitt bindning Ligandbindning på cellmembraner log[ligand] ant bindning [ligand]

9 Mätning av receptor bindning Receptorbesättning och dos- samband bindning total binding ospecifik binding specifik binding [ligand] bindning 50% K D [ligand] Besättningsteori: en av läkemedlet är proportionellt till antalet bundna receptorer Effekt/binding dos- kurva ligandbindning log(e 50 )= log(k D ) log[drug] Dos- samband Förklaring: Agonister & Anter Agonister åstadkommer en intracellulär Anter binder till receptorn utan att åstadkomma en Anter har en inneboende aktivitet = 0 Full har en hög efficacy, partiella er har en låg efficacy log(e 50 ) log[drug]

10 Förklaring: Agonister & Anter Kompetitiv ant: binder till samma bindningsställe som en Kompetitiva anter kan vara reversibla och irreversibla Icke-kompetitiv ant: ant hämmer receptoror interaktion genom bindning till annat ställe än ens bindningsställe (allosterisk modulator) Exempel: - morfin ant - naloxon Reversibel kompetitiva anter [kompetitiv ant] log[] Irreversibel-kompetitiva anter Interaktioner mellan er och anter + kompetitiv ant [irreversibel-kompetitiv ant] + icke-kompetitiv ant log[] log[]

11 Exempel: artiella er - noradrenalin partiell -pindolol full Interaktioner mellan er och anter partiell + partiell + kompetitiv ant log[drug] log[ant] Inversa er Besättningsteorin gäller EJ! Receptorreserv (spare receptors) full 0 % Basalaktivitet av receptorn invers + ant Maximal Maximal 100 % log[drug] invers = spare receptor = ligand-bunden och aktiverad receptor

12 Receptorreserv (spare receptors) Drug 1 Drug 2 spare receptors Förklaring: Receptorreserv Agonister behöver inte aktivera den kompletta receptor populationen för att uppnå max (besättningsteori gäller ej!) Hög receptorkoncentration gör systemet känsligare för låga ligandkoncentrationer (massverkans lag) artiell kan blir en full i närvaron av en reseptorreserv Receptorreserv är beroende på vävnaden och den använda drogen!!! log[drug] dos- kurva receptor besättning Desensitisering-Tolerans Desensitisering-Tolerans Tolerans (tachyfylaxi) är en reducerad av läkemedlet efter längre eller upprepad behandling Olika molekylära mekanismer ligger bakom detta Receptorförändring (fosforylering) Receptorförlust (genom upptag och nedbrytning) Förbrukning av mediatorer (neurotransmitter, second messenger) Ökad metabolisk nedbrytning (etanol) Fysiologisk anpassning

13 Receptordesensitisering Agonister leder till en desensitisering (långsiktig nedregulering) Anter leder till kompensation av signaleringen genom uppreglering av receptorn GRK, KA receptorupptag Frågor??? Nedbrytning i lysosomer G protein oberoende signaler

Neuronens Fysiologi 1

Neuronens Fysiologi 1 Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering

Förläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering

Läs mer

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler

CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en

Läs mer

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner Introduktion Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner Biverkningar typ A och B A B Farmakologisk förutsägbart Ja Nej Dosberoende Ja Nej Incidens och morbiditet Hög

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

Receptorer - tyrosinkinas

Receptorer - tyrosinkinas Receptorer - tyrosinkinas RTKs och cytokin receptorer Biomedicinarprogrammet CMB Lodish; Kap 16 s. 665-668, 672-694 Finn Hallböök Receptorer - tyrosinkinas Upplägg föreläsning: Proteinkinasering ReceptorTyrosinKinas

Läs mer

2014-01-05. Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik

2014-01-05. Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik Farmakologi FARMAKODYNAMIK Farmakologin syftar till att besvara 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? FarmakoKinetiken beskriver vad Kroppen gör med drogen 2. Hur utövar läkemedelsmolekylen

Läs mer

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån

Receptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån Receptorer med kinas aktivitet CMB Lodish; Kap 16 (delar) Receptorer - kinaser Upplägg föreläsning: Receptor kinaser Ser-Thr kinasreceptorer, TGF-ß receptorer - Smad ReceptorTyrosinKinas (RTK) Receptorer

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Namn: -------------------------------------------------------------------------------------------------

Namn: ------------------------------------------------------------------------------------------------- GAMMAL ÖVNINGSTENTA (HT 01) NB: Kommande tenta kommer att omfatta 75 p (inte 100!) och vissa områden har föreslästs av andra föreläsare än tidigare! 1 1. (2p) Trots att ett lågt ph gynnar membranpassagen

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler

Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neuronens Fysiologi 3 Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler G-protein kopplade receptorer G-protein kopplade

Läs mer

Glattmuskel laboration

Glattmuskel laboration Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin

Läs mer

Laborationsrapport Glattmuskulatur. BASGRUPP 8 Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg

Laborationsrapport Glattmuskulatur. BASGRUPP 8 Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg Laborationsrapport Glattmuskulatur Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET LINKÖPING 2014-01-30 Syfte Syftet med laborationen är att förstå hur man konstruerar

Läs mer

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt

Läs mer

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB

Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser

Läs mer

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en

Läs mer

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade

Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade Neuronens Fysiologi 3 Jonkanaler Ligand aktiverade Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler Excitation Na+ Na+ Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- Na+ Na+ +++ Na+ Excitation och inhibition Cl - flödet

Läs mer

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund

Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 41p Del II, 12-21, 35p Del III, 22-29, 21p Glöm ej

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2014 01 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 61 p Allmän Farmakologi 17 p Hjärt kärlsystemets

Läs mer

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv

Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv 4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Från receptorpotential till aktionspotential

Från receptorpotential till aktionspotential Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (26 st) finns med! Del I, 1-9, 40p Del II, 10-19, 33p Del III, 20-26, 23p

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (23 st) finns med! Del I, 1-9, 35p Del II, 10-17, 28p Del III, 18-23, 17p

Läs mer

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund

Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: 2003-06-03 Handledare: Hans Eklund Innehåll Abstract Inledning Bakgrund Enzymlänkade receptorer Tillväxthormonet

Läs mer

Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik

Farmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik Farmakologi Farmakokinetik och farmakodynamik Anne-Lie Svensson Apotekare, Med.Dr. Lektor, Studierektor i Farmakologi Inst f Farmacuetisk biovetenskap Farmaceutisk fakultet Uppsala universitet Wikipedia

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7

Laborationsrapport glattmuskel basgrupp 7 Labrapport: Glattmuskellaboration Basgrupp 7 Fredrik Bodin, Jon Gårsjö, Hanna Malm, Petra Thorsson Teoretisk bakgrund Farmakodynamik beskriver en drogs verkan på kroppen och hur plasmakoncentrationen påverkar

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 06 13 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:

Läs mer

Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser

Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering

Läs mer

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser

Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

Hjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21

Hjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21 järtstimulerande medel Antiarytmika Kap 21 1 järtstimulerande medel järtglykosider Adrenerga/dopaminerga medel Fosfodiesterashämmare Övriga 2 1 järtglykosider - naturprodukter Digitalisglykosider Sjölöksglykosider

Läs mer

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Målstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Målstyrd behandling vid colorektal cancer Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Genetiska förändringar ansamlas i tumörceller Defekt MMR AC RAS Defective MMR IK3CA TGFßRII COX2

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

Synapser. ehagglund.se

Synapser. ehagglund.se Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns

Läs mer

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Farmakologins ABC. disposition

Farmakologins ABC. disposition Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, specialist i barn och ungdomspsykiatri Linda.Halldner@ki.se

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Skrivtid: 4 timmar. Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Skrivtid: 4 timmar. Väl godkänd: 85 % av totala poängen Medicin, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I. Kurskod: MC005G Provkod: 0100 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Christina Karlsson Datum: 2016-06-18 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 58,5.

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013

Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013 Smak- och luktsinnet 9 sept 2013 Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont)

Läs mer

Receptorfarmakologi trombocyter

Receptorfarmakologi trombocyter Receptorfarmakologi trombocyter Bakgrund: Många hormoner och signalsubstanser verkar genom att binda till receptorer för att utöva sin effekt. Kunskapen om detta utnyttjas vid läkemedelsframställning då

Läs mer

Vilket av nedanstående påstående gällande racemat är korrekt?

Vilket av nedanstående påstående gällande racemat är korrekt? Lycka till 1 Följande påståenden kan besvaras med sant eller falskt. Kryssa för rätt alternativ. Rätt svar ger 0.5p. Felaktigt svar ger avdrag med 0.5p. Är du osäker på svaret kan du kryssa i Vet ej (ger

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi Farmakologi - Grundläggande principer Farmakokinetik - Farmakodynamik

Läs mer

Examination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200)

Examination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200) Examination Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200) Datum: 2016 11 17 Tid: 1,5 timmar (summa 3 timmar för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET

LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon

Läs mer

V - distributionsvolym. Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi. V exempel forts.

V - distributionsvolym. Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi. V exempel forts. V - distributionsvolym Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi V är den volym i vilket läkemedlet förefaller att vara löst i givet volymens totala innehåll

Läs mer

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham

Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer

Läs mer

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener

Läs mer

D E L S K R I V N I N G 1

D E L S K R I V N I N G 1 Apotekarprogrammet (APEX - 2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktion - Allmän farmakologi, HT 2008 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 19 september 2008, kl

Läs mer

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING

NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING Nervimpulsen är en elektrisk signal med ledningshastigheter upp till 100 m/s. Uppkomst? Fortledning? Blockering? (ex. smärtstillande). Jonkanaler läkemedel, sjukdomar

Läs mer

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata

Läs mer

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos

Naloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon

Läs mer

D E L S K R I V N I N G 1

D E L S K R I V N I N G 1 Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktionskurs, HT 2012 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 21 september 2012, kl 09.00 11.00

Läs mer

för erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013

för erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013 Var vänlig kontrollera att alla frågor (28 st) finns med! Del I, 1-12, 40p Del II, 13-21, 31p Del III, 22-28, 25p

Läs mer

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och

Läs mer

Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik. 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats?

Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik. 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? Farmakologi FARMAKODYNAMIK & FARMAKOKINETIK Farmakologin syftar till att besvara 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? FarmakoKinetiken beskriver vad Kroppen gör med drogen 2. Hur

Läs mer

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p. Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.

OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING. Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och

Läs mer

Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter

Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Utförd av: Johanna Nylund Hanna Svahlstedt Linnea Stenlund Yousif Saeed Bakgrund Många läkemedel utövar sin effekt genom att de binder in till receptorer

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén

Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen Niklas Dahrén Det är framförallt mättade fettsyror som verkar bidrar till insulinresistens i cellerna Fe#syror Mä#ade fe#syror Enkelomä#ade fe#syror Fleromä#ade

Läs mer

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung

1. Introduktion. Biopotentialers ursprung 1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre

Läs mer

D E L S K R I V N I N G 1

D E L S K R I V N I N G 1 Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktion - Allmän farmakologi, HT 2009 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 18 september

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB

Cellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Cellcykeln Cellcykelreglering Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Skall cellen dela sig på nytt? En cell som just bildats genom mitos (M-fas) och cytokines går in i G 1 -fas (gap 1 i cellcykeln) Cellen

Läs mer

Membran-Nervcells-fysiologi-II

Membran-Nervcells-fysiologi-II Membran-Nervcells-fysiologi-II Apotekarprogrammet-HT-2014 En kortikal pyramidcell; cellkropp + dendriter Bengt Gustafsson Repetition nervcell-bioelektricitet-jonkanaler (ingår ej i skrivningen) Presynaptisk

Läs mer