Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen
|
|
- Maria Åström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Receptorfarmakologi Transduktionsmekanismer och Dos--sambandet Gunnar Schulte docent Karolinska Institutet FYFA Signaltransduktion och Receptorfarmakologi "Farmakologi": Läran om verkan av kemiska ämnen på levande system (organismer) signaltransduktion: förändringar som orsakas av kemiska ämnen i enstaka celler genom specifik interaktion med cellulära målprotein receptorfarmakologi: beskriver interaktionerna mellan ligander och deras receptorer - kvalitativt och kvantitativt Signaltransduktion och Receptorfarmakologi RTE-Modellen "Receptor" (enligt Rang & Dale): Mål- eller bindningsprotein där en liten molekyl (ligand) antingen verkar som eller ant (skall inte blandas ihop med andra mål för droger) R T E Den grundläggande principen: Signaltransduktion på en cellulär nivå betyder överföring av information från cellens utsida till cellens inre för att uppnå en fysiologisk förändring i cellen R T E
2 Receptorer - Jonkanaler - N Jonotropa receptorer (ligand-styrda jonkanaler) extracellulärt intracellulärt X 4 eller 5 extracellulärt intracellulärt exempel: nikotin (acetylkolin) receptor, GABA A receptor, Glutamat (NMDA) receptor Receptor aktivering -ligandstyrda jonkanalertill exempel a 2+ (excitatorisk, NMDA-R) eller l - (inhibitorisk, GABA A -R) Exempel: Neuromuskulär synaps Vesiklar fyllda med transmittorn acetylkolin [a 2+ ]=10-3 M [a 2+ ]=10-7 M Intracellulär signaltransduktion -Jonkanalerextracellulärt intracellulärt a 2+ a 2+ Depolarisering av membranpotentialen (aktionspotential) am NMDA Troponin receptor: muskelkontraktion glutamat styrd a 2+ kanal blockerad av en Mg 2+ propp AE a 2+ Muskelkontraktion Fosforylering av målprotein am kinas proppen försvinner efter en kraftig membrandepolarisering roll i synaptisk plasticitet
3 Receptorer - G protein kopplade receptorer - N Receptor aktivering -G protein kopplade receptorer- Nobelpris 1994 A. Gilman, M. Rodbell GD Adenylyl cyklas + G protein koppling Adenylyl cyklas GT AT exempel: rhodopsin, adrenerga receptor, opioid receptor, dopamin receptor cam Heterotrimera G proteiner GD-GT cykel Klassificering av G proteiner i GD G protein family Effect Effector Receptor example G s cam Adenylyl cyclase -adrenergic GD G i/o cam Adenylyl cyclase -adrenergic G q/11 a2+ hospholipase bradykinin GT G 12 ytoskeletal changes Rho-GTase Thrombin EFFEKT GT
4 Receptor-G protein komplex Förklaring: Kinaser Kinaser överför en fosfatgrupp från AT till en målmolekyl protein/ lipidkinaser protein kinaser är serin/threonin eller tyrosin kinaser specifika fosfataser tar bort fosfatgruppen AT AD Målprotein kinas Målprotein i fosfatas Intracellulär signaltransduktion -GR, cam och KA- Gs Adenylyl cyklas cam second messenger KA + REB Gi REB REB RE GEN Förändring i gentranskriptionen Förklaring: second messenger Second messenger är små budbärar molekyl som produceras intracellulärt exempel: cam, I 3, DAG, cgm etc.. viktig del i förstärkningskaskaden som formeras och bryts ned snabbt
5 Intracellulär signaltransduktion -GR, L- Förklaring: translokation Gi/q I 3 I 2 L K a 2+ DAG OH K Fosforylering av transkriptionsfaktorer, GR a 2+ För en viss del proteiner så är deras translokation efter en stimulus en viktig del i aktivering (K) Translokationen möjliggör en kompartimentering av signalen ER Fosfolipaser Fettsyra Arachidonsyra LA DAG Receptorer - Kinas-kopplade receptorer - N O O I 2 L O LD HO OH I(1, 4, 5) 3 katalytiskt domän OH exempel: insulin receptor, tillväxt faktor receptorer
6 Receptor aktivering -Receptor tyrosin kinaser- Intracellulär signaltransduktion -RTK- SOS Grb2 Shc ras GT MAKKK/ Raf AT AD MAKK/ MEK MAK/ ERK Fosforylering av transkriptionsfaktorer, som t.ex. c-fos Kinas-kopplade receptorer Förklaring: SH2 och SH3 domäner Receptor dimerisering Gen transkription Tyrosin autofosforylering Olika transkriptions faktorer SOS Grb2 Shc Tyr-fosforylering av adapterprotein MAK fosforylering ras Aktivering av GD/GT utbyte GD GT Mek activation Raf fosforylering membran fosforylering SH2 domäner verkar som docknings stället för -Tyr (enzymer och adapter protein) SH3 domäner förmedlar proteinprotein interaktioner (Shc-Grb2) L I3K src Shc, Grb2, sos, ras
7 Receptorer - steroid receptorer - Intracellulär signaltransduktion -steroidreceptorer- DNA bindande domän (zink finger) glukokortikoidreceptor hsp90 N hsp90 exempel: östrogen receptor +GRE -GRE antiinflammatoriska gener proinflammatoriska gener Vilken tid tar signalerna??? N N X 4 eller 5 G protein koppling Ligandstyrda jonkanaler GR RTK Steroid receptorer millisekunder sekunder minuter timmar Hur stängs signalerna av??? Receptorn inaktiveras GT i G proteiner hydrolyseras till GD second messenger bryts ner fosfataser defosforylerar fosfoproteiner proteiner bryts ner nukleära protein exporteras
8 Receptorfarmakologi - Mål Receptorfarmakologi Kvantitativ beskrivning av ligandreceptor interaktion och dess funktionella er Farmakologisk beskrivning av receptorer Mätning av receptorantal och -fördelning Farmakologisk beskrivning av ligander (droger, dvs potentiella läkemedel) Receptor screening för att hitta nya läkemedel med hög affinitet till en viss receptor Massverkans lag och ligandbindning Inaktiv R A+R K +1 AR + Aktiv AR + K -1 Ingen ligand Receptorbindningsstudier Ligandbindning på vävnadssnitt bindning Ligandbindning på cellmembraner log[ligand] ant bindning [ligand]
9 Mätning av receptor bindning Receptorbesättning och dos- samband bindning total binding ospecifik binding specifik binding [ligand] bindning 50% K D [ligand] Besättningsteori: en av läkemedlet är proportionellt till antalet bundna receptorer Effekt/binding dos- kurva ligandbindning log(e 50 )= log(k D ) log[drug] Dos- samband Förklaring: Agonister & Anter Agonister åstadkommer en intracellulär Anter binder till receptorn utan att åstadkomma en Anter har en inneboende aktivitet = 0 Full har en hög efficacy, partiella er har en låg efficacy log(e 50 ) log[drug]
10 Förklaring: Agonister & Anter Kompetitiv ant: binder till samma bindningsställe som en Kompetitiva anter kan vara reversibla och irreversibla Icke-kompetitiv ant: ant hämmer receptoror interaktion genom bindning till annat ställe än ens bindningsställe (allosterisk modulator) Exempel: - morfin ant - naloxon Reversibel kompetitiva anter [kompetitiv ant] log[] Irreversibel-kompetitiva anter Interaktioner mellan er och anter + kompetitiv ant [irreversibel-kompetitiv ant] + icke-kompetitiv ant log[] log[]
11 Exempel: artiella er - noradrenalin partiell -pindolol full Interaktioner mellan er och anter partiell + partiell + kompetitiv ant log[drug] log[ant] Inversa er Besättningsteorin gäller EJ! Receptorreserv (spare receptors) full 0 % Basalaktivitet av receptorn invers + ant Maximal Maximal 100 % log[drug] invers = spare receptor = ligand-bunden och aktiverad receptor
12 Receptorreserv (spare receptors) Drug 1 Drug 2 spare receptors Förklaring: Receptorreserv Agonister behöver inte aktivera den kompletta receptor populationen för att uppnå max (besättningsteori gäller ej!) Hög receptorkoncentration gör systemet känsligare för låga ligandkoncentrationer (massverkans lag) artiell kan blir en full i närvaron av en reseptorreserv Receptorreserv är beroende på vävnaden och den använda drogen!!! log[drug] dos- kurva receptor besättning Desensitisering-Tolerans Desensitisering-Tolerans Tolerans (tachyfylaxi) är en reducerad av läkemedlet efter längre eller upprepad behandling Olika molekylära mekanismer ligger bakom detta Receptorförändring (fosforylering) Receptorförlust (genom upptag och nedbrytning) Förbrukning av mediatorer (neurotransmitter, second messenger) Ökad metabolisk nedbrytning (etanol) Fysiologisk anpassning
13 Receptordesensitisering Agonister leder till en desensitisering (långsiktig nedregulering) Anter leder till kompensation av signaleringen genom uppreglering av receptorn GRK, KA receptorupptag Frågor??? Nedbrytning i lysosomer G protein oberoende signaler
Neuronens Fysiologi 1
Neuronens Fysiologi 1 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för
Läs merCELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merIntegrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Läs merFörläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering
Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering
Läs merCELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
Läs merIntroduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner
Introduktion Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner Biverkningar typ A och B A B Farmakologisk förutsägbart Ja Nej Dosberoende Ja Nej Incidens och morbiditet Hög
Läs merKursbok: The immune system Peter Parham
T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming
Läs merReceptorer - tyrosinkinas
Receptorer - tyrosinkinas RTKs och cytokin receptorer Biomedicinarprogrammet CMB Lodish; Kap 16 s. 665-668, 672-694 Finn Hallböök Receptorer - tyrosinkinas Upplägg föreläsning: Proteinkinasering ReceptorTyrosinKinas
Läs mer2014-01-05. Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik
Farmakologi FARMAKODYNAMIK Farmakologin syftar till att besvara 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? FarmakoKinetiken beskriver vad Kroppen gör med drogen 2. Hur utövar läkemedelsmolekylen
Läs merReceptorer - kinaser. Receptorer med kinas aktivitet. Cellsignalering. Celler är beroende av olika signaler (A-G) som kommer utifrån
Receptorer med kinas aktivitet CMB Lodish; Kap 16 (delar) Receptorer - kinaser Upplägg föreläsning: Receptor kinaser Ser-Thr kinasreceptorer, TGF-ß receptorer - Smad ReceptorTyrosinKinas (RTK) Receptorer
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merNamn: -------------------------------------------------------------------------------------------------
GAMMAL ÖVNINGSTENTA (HT 01) NB: Kommande tenta kommer att omfatta 75 p (inte 100!) och vissa områden har föreslästs av andra föreläsare än tidigare! 1 1. (2p) Trots att ett lågt ph gynnar membranpassagen
Läs merNeuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler
Neuronens Fysiologi 3 Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler G-protein kopplade receptorer G-protein kopplade
Läs merGlattmuskel laboration
Glattmuskel laboration Introduktion: Syftet med laborationen är att ta reda på hur potenta alfa- antagonisterna Prazosin och Yohimbin är genom att tillsätta stigande koncentration av agonisten noradrenalin
Läs merLaborationsrapport Glattmuskulatur. BASGRUPP 8 Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg
Laborationsrapport Glattmuskulatur Caroline Johansson Jenny Sjösten Matilda Lithander Stina Lindberg 2 LINKÖPINGS UNIVERSITET LINKÖPING 2014-01-30 Syfte Syftet med laborationen är att förstå hur man konstruerar
Läs merSVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl
Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt
Läs merSignaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Läs merFarmakodynamik och Farmakokinetik
Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en
Läs merNeuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade
Neuronens Fysiologi 3 Jonkanaler Ligand aktiverade Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler Excitation Na+ Na+ Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- Na+ Na+ +++ Na+ Excitation och inhibition Cl - flödet
Läs merMaria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merTentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merför erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 41p Del II, 12-21, 35p Del III, 22-29, 21p Glöm ej
Läs merMedicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.
Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 2014 01 25 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 61 p Allmän Farmakologi 17 p Hjärt kärlsystemets
Läs merPreparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv
4 th Nordic Conference on Abuse of Anabolic Androgenic Steroids, and Anti-Doping Work (Stockholm, 26-27 September 2013) Preparat ur ett populärvetenskapligt perspektiv Mathias Hallberg, docent Farmaceutiska
Läs merTentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Läs merFrån receptorpotential till aktionspotential
Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen
Läs merför erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (26 st) finns med! Del I, 1-9, 40p Del II, 10-19, 33p Del III, 20-26, 23p
Läs merför erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor (23 st) finns med! Del I, 1-9, 35p Del II, 10-17, 28p Del III, 18-23, 17p
Läs merGrupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: Handledare: Hans Eklund
Grupp: Pyrola Sandberg, Hanna Norlin och Hanna Arvidsson Kurs: Biokemi VT 2003 Inlämningsdatum: 2003-06-03 Handledare: Hans Eklund Innehåll Abstract Inledning Bakgrund Enzymlänkade receptorer Tillväxthormonet
Läs merFarmakologi. Farmakokinetik och farmakodynamik
Farmakologi Farmakokinetik och farmakodynamik Anne-Lie Svensson Apotekare, Med.Dr. Lektor, Studierektor i Farmakologi Inst f Farmacuetisk biovetenskap Farmaceutisk fakultet Uppsala universitet Wikipedia
Läs merTentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)
Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära
Läs merLaborationsrapport glattmuskel basgrupp 7
Labrapport: Glattmuskellaboration Basgrupp 7 Fredrik Bodin, Jon Gårsjö, Hanna Malm, Petra Thorsson Teoretisk bakgrund Farmakodynamik beskriver en drogs verkan på kroppen och hur plasmakoncentrationen påverkar
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs merNervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Läs merMedicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.
Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod 0101. (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402. Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 06 13 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng:
Läs merKarl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser
Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering
Läs merDe olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.
De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt. En av de väsentligaste skillnaderna mellan effektor och naiva T celler är att de inte behöver co-stimulering
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------------------------
TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.
Läs merInnehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård
Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merKarl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser
Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merEnzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider
Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet
Läs merCELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan
CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina
Läs merHjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21
järtstimulerande medel Antiarytmika Kap 21 1 järtstimulerande medel järtglykosider Adrenerga/dopaminerga medel Fosfodiesterashämmare Övriga 2 1 järtglykosider - naturprodukter Digitalisglykosider Sjölöksglykosider
Läs merMålstyrd behandling vid colorektal cancer. Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Målstyrd behandling vid colorektal cancer Mef Nilbert Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Genetiska förändringar ansamlas i tumörceller Defekt MMR AC RAS Defective MMR IK3CA TGFßRII COX2
Läs merProteiner. Kap 3,
Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur
Läs merSynapser. ehagglund.se
Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns
Läs merFarmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik 2011-11-06. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet KUT HT 2011 Farmakokinetik 1 Farmakokinetik = att matematiskt försöka beskriva tidsförloppet
Läs merTentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)
Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA
Läs merTentamen i Allmän farmakologi, 2 hp
Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merFarmakologins ABC. disposition
Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, specialist i barn och ungdomspsykiatri Linda.Halldner@ki.se
Läs merCannabis och belöningssystemet
Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National
Läs merSkrivtid: 4 timmar. Väl godkänd: 85 % av totala poängen
Medicin, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I. Kurskod: MC005G Provkod: 0100 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Christina Karlsson Datum: 2016-06-18 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 58,5.
Läs merOmtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Läs merSmak- och luktsinnet. 9 sept 2013
Smak- och luktsinnet 9 sept 2013 Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont)
Läs merReceptorfarmakologi trombocyter
Receptorfarmakologi trombocyter Bakgrund: Många hormoner och signalsubstanser verkar genom att binda till receptorer för att utöva sin effekt. Kunskapen om detta utnyttjas vid läkemedelsframställning då
Läs merVilket av nedanstående påstående gällande racemat är korrekt?
Lycka till 1 Följande påståenden kan besvaras med sant eller falskt. Kryssa för rätt alternativ. Rätt svar ger 0.5p. Felaktigt svar ger avdrag med 0.5p. Är du osäker på svaret kan du kryssa i Vet ej (ger
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merFarmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi
Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi Farmakologi - Grundläggande principer Farmakokinetik - Farmakodynamik
Läs merExamination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200)
Examination Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200) Datum: 2016 11 17 Tid: 1,5 timmar (summa 3 timmar för farmakologi (0200) samt diagnostiska metoder (0300)) Tentamens form: Salstentamen Kursansvarig:
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET
KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré
Läs merLÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET
LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET Maria Norlin LÄKEMEDELSMETABOLISM: MEKANISMER FÖR INTERINDIVIDUELL VARIABILITET 1 Varför reagerar vi olika på läkemedel? MILJÖ GENER NutriJon
Läs merV - distributionsvolym. Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi. V exempel forts.
V - distributionsvolym Clearance och distributionsvolym; agonister och antagonister = grundläggande farmakologi V är den volym i vilket läkemedlet förefaller att vara löst i givet volymens totala innehåll
Läs merVad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham
Vad är MHC? MHC och TCR struktur. Antigen processering och presentation. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 3; hela Lite Historia: 1953: George Snell upptäcker en grupp av gener som bestämmer
Läs merImmun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015. Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet
Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT 2015 Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet Viktiga inflammatoriska mediatorer Prostaglandiner och leukotriener
Läs merD E L S K R I V N I N G 1
Apotekarprogrammet (APEX - 2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktion - Allmän farmakologi, HT 2008 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 19 september 2008, kl
Läs merNERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING
NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING Nervimpulsen är en elektrisk signal med ledningshastigheter upp till 100 m/s. Uppkomst? Fortledning? Blockering? (ex. smärtstillande). Jonkanaler läkemedel, sjukdomar
Läs merGENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.
ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata
Läs merNaloxonutbildning Nässpray mot opioidöverdos
utbildning Nässpray mot opioidöverdos Hur fungerar naloxon? är ett motgift mot opioider som tillfälligt kan ta bort effekten av opioider och häva en överdos. Effekten av naloxon är beroende av dosen naloxon
Läs merD E L S K R I V N I N G 1
Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktionskurs, HT 2012 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 21 september 2012, kl 09.00 11.00
Läs merför erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013
NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013 Var vänlig kontrollera att alla frågor (28 st) finns med! Del I, 1-12, 40p Del II, 13-21, 31p Del III, 22-28, 25p
Läs merNaloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt
Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merVI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION
VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,
Läs merMedicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och
Läs merFarmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik. 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats?
Farmakologi FARMAKODYNAMIK & FARMAKOKINETIK Farmakologin syftar till att besvara 1. Hur kommer läkemedelsmolekylen till avsedd verkningsplats? FarmakoKinetiken beskriver vad Kroppen gör med drogen 2. Hur
Läs merFarmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet
Farmakologins ABC Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet Linda Halldner Henriksson PhD, ST-läkare Linda.Halldner@ki.se disposition Farmakokinetik absorption
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merCentrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.
Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga
Läs merCNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska
den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination
Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:
Läs merOBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.
Läs merTentamen i Cellbiologi med Biokemi
Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 4 juni 2010 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med datum, CMB och
Läs merReceptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter
Receptorfarmakologi Purinerga receptorer och Trombocyter Utförd av: Johanna Nylund Hanna Svahlstedt Linnea Stenlund Yousif Saeed Bakgrund Många läkemedel utövar sin effekt genom att de binder in till receptorer
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merOlika fettsyrors påverkan på insulinresistensen. Niklas Dahrén
Olika fettsyrors påverkan på insulinresistensen Niklas Dahrén Det är framförallt mättade fettsyror som verkar bidrar till insulinresistens i cellerna Fe#syror Mä#ade fe#syror Enkelomä#ade fe#syror Fleromä#ade
Läs merVarför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Av: Rikard Björkman Rickard Frithiof Magnus Lundin Roosi Verendel Nyberg Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-03-26 Varför är Ca 2+ -kanalbockerare selektiva? Effekt på hjärtat men inte på muskelceller
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merFrån cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Läs mer1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Läs merD E L S K R I V N I N G 1
Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 1: Introduktion - Allmän farmakologi, HT 2009 D E L S K R I V N I N G 1 Fredag 18 september
Läs merLadokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merCellcykeln. Cellcykelreglering. Signaler för reglerad celldelning. Skall cellen dela sig på nytt? Molekylär kontroll av cellcykeln CMB
Cellcykeln Cellcykelreglering Molekylär kontroll av cellcykeln CMB Skall cellen dela sig på nytt? En cell som just bildats genom mitos (M-fas) och cytokines går in i G 1 -fas (gap 1 i cellcykeln) Cellen
Läs merMembran-Nervcells-fysiologi-II
Membran-Nervcells-fysiologi-II Apotekarprogrammet-HT-2014 En kortikal pyramidcell; cellkropp + dendriter Bengt Gustafsson Repetition nervcell-bioelektricitet-jonkanaler (ingår ej i skrivningen) Presynaptisk
Läs mer