Neuronens Fysiologi 1
|
|
- Axel Nilsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Neuronens Fysiologi 1
2 Neuronens elektriska egenskaper Vilopotentialen Aktionspotentialen Jonkanaler Spännigskänsliga och Ligand aktiverade
3 De funktionella molekylära enheterna består av receptorer för transmittorer och andra faktorer samt Receptors and channels Ionotropic G-protein coupled Enzyme Na + Cl - R R R Gq Gs Gi PLC AC??? Ion Channel TPK GC Ca 2+ IP 3 camp??? YP cgmp
4 jonkanaler som finns i neuronens eller nervcellens membran Receptors and channels Ligand gated Na + Cl - Voltage gated Second messenger gated cnp
5 jonkanaler som finns i neuronens eller nervcellens membran Receptors and channels Ligand gated Na + Cl - Voltage gated Second messenger gated cnp Na + Na +
6 Neuronens struktur Cell kropp Nervterminal Dendriter Axon Neuronens viktigaste funktionella egenskaper styrs av plasma membranens Integrala proteiner Na + och joner har också central betydelse
7 Nervcellens membran skickar och mottar signaler i form av kontrollerade elektriska impulser
8 dendrit synapser axon Elektriska impulser initieras i dendriterna och sprider sig till axonen. Längs axonen når impulsen nervterminalen och signalen överflyttas kemiskt till nästa cells dendriter i synapsen
9 Den basala kontrollenheten 2 -ARs opiate Rs GABA Rs Består av två kommunicerande neuroner postsynaptisk modulering feedback presynaptisk modulering
10 Neuronens Fysiologi Vilopotentialen
11 Jonpumparna bygger upp jongradienter DISTRIBUTIONEN AV JONER I CELLEN (mm) joner extracellulärt intracellulärt Na Ca Cl Na + finns altså främst extracellulärt och intracellulärt
12 +K+-ATPas pumpar ut och in K+
13 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+
14 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+
15 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+
16 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K + K+ K+
17 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+
18 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+
19 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+
20 Na + / -ATPas BYGGER UPP JONGRADIENTER K + K+ K+
21 I vila är neuronens membran mera permeabel för än Na + K + K+ K+
22 kanaler är öppna i vila K+ K+
23 kan läcka ut från cellen men Na + kan inte läcka in K+
24 Eftersom positiva laddningar flödar utåt blir membranen positivt laddad
25 Den negativa insidan strävar att driva tillbaka och en vilopotential har uppstått
26 GOLDMANS EKVATION Beskriver membranpotentialens beroende av, Na + och Cl - joners halt och permeabilitet (P) P K x [ ] i +P Na x [Na + ] i + P Cl x [Cl - ] o E= - 60 * log P K x [ ] o + P Na x [Na + ] o +P Cl x [Cl - ] i Om permeabiliteten är hög får vi en vilopotential med negativ insida Om Na + permeabiliteten är hög får vi en vilopotential med positiv insida
27 De olika jonernas permeabilitet styr specifika funktioner in neuronen inhibition Clinhibition excitation Na +
28 Och vi påverkar dem dagligen med olika läkemedel anxiolyter anesteter hypnoter inhibition Clinhibition alzheimer diverse läkemedel via G protein kopplade receptorer Na + excitation lokalanesteter epilepsiläkemedel
29 Eftersom permebiliteten dominerar under vila kan membranpotentialen beskrivas enligt den betydligt enklare Nernst ekvationen [K+]i E (mv)= - 60 * log [K+]o Om det finns 10 ggr mera inne i cellen än utanför blir altså [K] i /[K] o = 10 Log 10=1-60*1=-60mV
30 Man kan altså lätt experimentellt manipulera membranpotentialen genom att öka på extracellulära K+ halten. Då den extracellulära halten ökas sker en minskning i potentialskillnaden över membranen. Membranpotential Extracellulär [ ]
31 Neuronens Fysiologi Jonkanaler Aktionspotentialen
32 Begrepp Depolarisering = neuronens insida blir mera positivt laddad Hyperpolarisering = neuronens insida blir mera negativt laddad Repolarisering = Membranpotentialen återgår till viloläge
33 Neurotransmissionens sekvens Frisättning av exiterande transmitter från nervterminalen Diffusion över synaptiska klyftan Bindning till exitatorisk jonotrop receptor (el. ligand aktiverad jonkanal) Depolarisering av postsynaptisk membran Öppnandet av spänningskänsliga kanaler och uppkomst av aktionspotentialer ytterligare depolarisering och propagering av en depolariserande våg framåt När depolarisationsvågen når nervterminalen frisätts transmittern och en ny impuls initieras i följande cell
34 AKTIONSPOTENTIALEN Aktionspotentialen är en kortvarig spänningsförskjutning i neuronens membran som har en förmåga att fortplanta sig längs neuronens utskott längs axonen mot nervterminalen Aktionspotentialer uppstår då membranpotentialen depolariseras till ett visst tröskelvärde
35 Aktionspotentialen Aktionspotentialen består av : Jonströmmar genom spänningskänsliga Na + och kanaler som öppnas vid depolarisering och propagerar signalen framåt I nervterminalen avläses den elektriska informationen: Genom öppnandet av spänningskänsliga Ca 2+ kanaler och en ökning av Ca 2+ halten i terminalen
36 Aktionspotentialen Tröskel Vilopotential
37 Tröskelvärdet Olika typer av mekanismer som depolariserar neuronens membran strävar att uppnå tröskelvärdet för uppkomsten av aktionspotentialer( mv från -90 mv) Detta kan uppnås via: - ligand aktiverade jonkanaler som producerar EPSP -receptorpotentialer i sensoriska celler - jonkanaler som reagerar på metaboliska förändringar -minskning i permeabilitet via G-protein kopplade receptorer
38 VILOPOTENTIALEN
39 Mekanismer som motarbetar upprätthållandet av vilopotentialen orsakar depolarisering
40 En ökning av Na + jonens permebilitet eller en minskning av jonens permebilitet är typiska mekanismer som orsakar depolarisering
41 Aktionspotentialen - består av en uppåtstigande depolarisationsfas och en nedåtgående repolarisationsfas E/mV msec Aktionspotentialen beror av aktivering av spänningskänsliga jonkanaler, och är uppbyggd av och K+ strömmar flödar in i cellen i enlighet med sin elektrokemiska potential (Nernst potentialen + membranpotentialen) och litet senare flödar K+ ut. Potentialförändringen i en snabb nerv tar ca 2 ms.
42 Spänningskänslia Na + kanaler står för depolariseringen och kanaler för repolariseringen utsida Na + insida
43 Spänningskänsliga Na + kanaler står för depolariseringen och kanaler för repolariseringen E/mV Na + 2 msec Spänningskänsliga Na + kanaler öppnas altså först de kräver en relativt liten depolarisering Spänningskänsliga kanaler öppnas som en följd av depolariseringen som sker vid aktionspotentialens stigande fas dessa kanaler behöver en betydlig depolarisering för att öppnas
44 Olika typer av ligand aktiverade jonkanaler styr aktionspotentialens uppkomst Balansen mellan excitation och inhibition är en central faktor vid styrandet av aktionspotentialens uppkomst Denna balans beror på excitatoriska och inhibitoriska neurotransmittorer, som aktiverar ligand-aktiverade jonkanaler
45 Olika typer av ligand aktiverade jonkanaler styr aktionspotentialens uppkomst EXCITATORISKA RECEPTORER Underlättar uppkomsten av aktionspotentialer Ligand/receptor Acetylkolin Nicotin receptor, nachr Na + / / Ca 2+ 5HT, serotonin 5-HT3 receptor " ATP P 2X receptor " permeabel jon
46 Ligand aktiverade jonkanler EXCITATORISKA RECEPTORER Glutamatreceptorer NMDA Ca/Na/K AMPA Na/K / Ca Kainate "
47 Ligand aktiverade jonkanler INHIBITORISKA RECEPTORER Hämmar aktionspotentialens uppkomst -aminobutyrat (GABA) GABA A receptor Cl - Hjärnan GLYCIN glycin receptor ryggmärgen
48 AKTIONSPOTENTIALENS UPPKOMST axon
49 Ligand aktiverade jonkanaler - Excitation och inhibition Excitatorisk och inhibitorisk receptor Cl- Cl-Cl- Cl- Cl
50 Excitation och inhibition en exciterande transmitter frisätts Cl- Cl-Cl- Cl- Cl
51 Excitation och inhibition bindning till receptorn Cl- Cl-Cl- Cl- Cl
52 Excitation och inhibition kanalen öppnas och Na + flödar in Cl- Cl-Cl- Cl- Cl
53 Excitation och inhibition depolarisering Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- +++
54 Excitation och inhibition inhibitorisk transmitter frisätts och binds Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- +++
55 Excitation och inhibition Cl - kanalen öppnas Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- +++
56 Excitation och inhibition Cl - flödar in +++ Cl- Cl- Cl- Cl- Cl-
57 Excitation och inhibition Cl - flödet släcker depolariseringen Cl- Cl- Cl- Cl- Cl
58 Excitatotiska ligand aktiverade jonkanaler orsakar EPSP Då den frisatta neurotransmittern binder till sin receptor sker en minskning i potentialskillnaden över den postsynaptiska membranen. Denna potentialförändring kallas excitatorisk postsynaptisk potential eller EPSP. EPSP beror på en ökning i Na + permeabiliteten.
59 Postsynaptisk membran med excitatorisk ligand aktiverad jonkanal Na + Na + Na registrering av membran potential
60 Frisättning av exciterande neurotransmitter (NT) NT Na + Na + Na
61 Bindning av transmittern Na + Na + Na + ++ NT
62 Receptorkanalen öppnas Na + Na + ++ NT Na
63 Na + flödar genom kanalen membranen börjar depolariseras Na + Na NT Na
64 Membranen depolariseras delvis Na + ++ NT Na Na
65 Depolariseringen kallas excitatorisk postsynaptisk potential eller EPSP NT Na + Na Na EPSP -90
66 AKTIONSPOTENTIALENS UPPKOMST EPSP Signalen fortplantar sig till axonen passivt som en depolarisationvåg. axon
67 Passiv fortplantning av depolarisering från dendriter till axon hilloc= decremental konduktion Från dendriter till axon hillock
68 AKTIONSPOTENTIALENS UPPKOMST De flesta EPSP signalerna som uppkommer i dendriterna dör ut av sig själva före depolariseringen uppnår axon hillock där aktionspotentialen startar. EPSP signalerna summeras för att uppnå tröskelvärdet.
69 Spatial summering Temporal summering
70 EPSP:n summeras ref Summering -60 Na + Na + Na
71 Neurotransmitterns binds Summering -60 Na + Na + Na + NT
72 Kanalen öppnas Summering -60 Na + Na + Na + NT
73 EPSP 1-60 Summering Na + Na + Na + NT
74 + EPSP 2 Summering -60 NT Na + NT Na + Na
75 + EPSP3 Summering -60 NT Na + NT Na + Na + NT
76 Aktionspotentialens uppkomst - vilotillstånd ref
77 Transmitterfrisättning syns som EPSP
78 Summering
79 Aktionspotentialens stigande fas
80 Aktionspotentialens stigande fas Na + flödar in i cellen
81 Aktionspotentialens fallande fas
82 Aktionspotentialens fallande fas flödar ut ur cellen
83 Efterhyperpolarisering och nytt vilotillstånd
84 Flera faktorer begränsar altså uppkomsten av aktionspotentialer Balans mellan inhibition och excitation Passiv överföring av depolarisering från dendriter Summering av EPSP I vissa fall sker även reglering på neurotransmitter receptornivå dvs olika faktorer kan påverka ligandaktiverade jonkanalers funtion
Neuronens Fysiologi 3. Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler
Neuronens Fysiologi 3 Receptorer G-protein kopplade Ligand aktiverade, dvs receptorkanaler Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler G-protein kopplade receptorer G-protein kopplade
1. Introduktion. Biopotentialers ursprung
1. Introduktion Kroppens nervsystem utgörs av ett högt specialiserat nätverk som består av en mängd nervceller kopplade till varandra. Nervcellen har den speciella egenskapen att den kan reagera på yttre
Neuronens Fysiologi 3. Jonkanaler Ligand aktiverade
Neuronens Fysiologi 3 Jonkanaler Ligand aktiverade Neurotransmission excitatoriska ligand aktiverade jonkanaler Excitation Na+ Na+ Cl- Cl-Cl- Cl- Cl- Na+ Na+ +++ Na+ Excitation och inhibition Cl - flödet
CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska
den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron
Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser
Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering
Från receptorpotential till aktionspotential
Lukt och smaksinnet Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont) utmed membranen
Karl Åkerman Kaj Karlstedt. Synapser
Karl Åkerman Kaj Karlstedt Synapser Kontaktpunkten mellan två nervceller nervändan eller terminalen av axonen från en cell tar kontakt med en annan cell Den viktigaste enheten i nervsystemets signalering
Nervsystemet. Människans fysiologi kap3
Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade
Synapser. ehagglund.se
Synapser Överföringsstället mellan två nervceller kallas synaps. Synapser finns också mellan nervceller och muskelceller, och mellan nervceller och körtelceller. Vid synaps mellan två nervceller benämns
Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.
Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen
Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer
Funktionell betydelse av co-lokalisering av transmittorer LARS ZANDÉN Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04076 Numerisk analys och datalogi Department of Numerical Analysis KTH and Computer
Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent
Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger
Smak- och luktsinnet. 9 sept 2013
Smak- och luktsinnet 9 sept 2013 Från receptorpotential till aktionspotential Receptorstimuleringen lokal förändring av membranpotentialen (nästan alltid depolarisering) RP sprids passivt (elektrotont)
KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER
KURSVECKA 2: NERVCELLERS UPPBYGGNAD, AKTIONSPOTENTIAL OCH SYNAPSER (Marieb: s. 388-413) NERVSYSTEMETS ORGANISATION Människan har bara ett nervsystem, men för enkelhets skull delas detta upp i två delar:
Neuronens Fysiologi 2. Spänningskänsliga jonkanaler
Neuronens Fysiologi 2 Spänningskänsliga jonkanaler SPÄNNINGSKÄNSLIGA KANALER Na + kanaler aktionspotentialen K + kanaler aktionspotentialen inhibition Ca 2+ kanaler transmitter frisättning plasticitet
Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten
Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler
Vad menas med att mäta biopotentialer. Bioelektriska signaler. Sammanfattning I. Sammanfattning I. Vilka är de?
Bioelektriska signaler E. Göran Salerud ilka är de? ad menas med att mäta biopotentialer EG EMG EEG EOG Hur stor potential? 1 m
Neuronen 11/22/2012. Översikt. Artificiell nod. Kommunikation. Neuronen som detektor. Syftet med återstående föreläsningarna
Översikt Neuronen Biologisk neuron Artificiell nod/enhet Organisering i nät Interaktiva nätverk med inhibering Övergripande beräkningsprincip Parallel constraint satisfaction Syftet med återstående föreläsningarna
Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen
Receptorfarmakologi Transduktionsmekanismer och Dos--sambandet Gunnar Schulte docent Karolinska Institutet FYFA Signaltransduktion och Receptorfarmakologi "Farmakologi": Läran om verkan av kemiska ämnen
Nervceller och nervsystem 2
Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge?
NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING
NERVCELLERS RETBARHET OCH FORTLEDNING Nervimpulsen är en elektrisk signal med ledningshastigheter upp till 100 m/s. Uppkomst? Fortledning? Blockering? (ex. smärtstillande). Jonkanaler läkemedel, sjukdomar
Fri kunskap, i sann socialistisk anda
Fri kunskap, i sann socialistisk anda Tentor inkluderade i denna sammanfattning: 090227 ordinarie 091009 ordinarie 100326 ordinarie 101104 ordinarie 110329 ordinarie 111103 ordinarie Utöver dessa gamla
Membran-Nervcells-fysiologi-II
Membran-Nervcells-fysiologi-II Apotekarprogrammet-HT-2014 En kortikal pyramidcell; cellkropp + dendriter Bengt Gustafsson Repetition nervcell-bioelektricitet-jonkanaler (ingår ej i skrivningen) Presynaptisk
Ord. Dugga Där inte annat anges ger svaret 1 poäng, 0.5 poäng kan utdelas.
1. Vilken specialiserad ytstruktur hittar man på ytepitelceller i tunntarmen och vilken funktion har denna ytstruktur? Vilket dominerande protein innehåller dessa ytstrukturer? 2. Vad menas med merokrin
Membranegenskaper-hur modellera/förstå?
Membranegenskaper-hur modellera/förstå? Vilopotential över membran (Nernst eller GHK V- ekv) Joners fördelning vid jämvikt (Donnans regel + laddningsneutralitet) I-V relation vid linjära resp. icke-linjära
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på
Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.
Kapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad
BIOELEKTRICITET. Sammanfattning:
BIOELEKTRICITET Funderingar kring mätproblemen. Forward och inverseproblemet. Sammanfattning: Signaler för att överföra information mellan nervceller består av elektriska strömmar som har uppstått över
5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration
Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen
Vortioxetine. En ny typ av antidepressivt/ångest läkemedel
Vortioxetine En ny typ av antidepressivt/ångest läkemedel Varför ett nytt LM? Vid behandling av depression och ångest har vi alltför hög andel non-responders (OCD ca 10-15%; GAD/SocAnx/SepAnx ca 20-30%;
2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)
20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska
MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:
Integrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner
Introduktion Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner Biverkningar typ A och B A B Farmakologisk förutsägbart Ja Nej Dosberoende Ja Nej Incidens och morbiditet Hög
Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2
Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?
Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)
Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
EKG-utbildning Hösten Huset bakifrån. Huset framifrån. Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och nuklearmedicin SUS Lund
EKGutbildning Hösten 2015 Gunnel Hansson BoF, klinisk fysiologi och Huset framifrån Huset bakifrån 1 Depolarisation Repolariserad (vila)90 mv Depolariserad (aktiverad) Hjärtcell Na Ca 2 Na K Ca 2 Prot
Minnesprocesser på cellulär nivå
Minnesprocesser på cellulär nivå Noora Tirkkonen Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet
DFM3 Moment 2 Sammanfattning av Firathan Koca VT18
Sammanfattningen utgår främst från boken, föreläsningar samt gamla tentor. En mindre del av sammanfattningen kommer ifrån Lukas Löwings sammanfattning på Hus75 som jag har skrivit om och uppdaterat något.
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens
-----------------------------------------------------------------------------------------------------
TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,
Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA
Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har
Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.
Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)
SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Fysiologisk reaktion på elektrisk ström. Fysiologiska effekter av elektrisk ström I. Effekter på cellnivå
Fysiologisk reaktion på elektrisk ström Fysiologiska effekter av elektrisk ström I E. Göran Salerud Institutionen Medicinsk Teknik Muskelsammandragning genom nerv- eller muskelstimulering Stimulerar sensoriska
Inledning. Cellens fysiologi
Innehåll Inledning... 1 Cellens fysiologi... 1 Cellmembran... 1 Cellens inre... 2 Cellernas yttre miljö... 2 Jonkanaler... 2 Evolution... 3 Prokaryota celler... 3 Eukaryota celler... 3 De första nervsystemen...
Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering
Elektrolysvatten Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering 1 Aquacode AB har specialiserat sig på att erbjuda kostnadseffektiva, miljövänliga och hälsoofarliga lösningar för
Excitotoxicitet. Johan Svensson. Hur, när och varför neuroner exciteras till döds
Excitotoxicitet Hur, när och varför neuroner exciteras till döds Johan Svensson Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi, 15 hp, vårterminen 2009 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Inlärning utan övervakning
Översikt Biologiska mekanismer bakom inlärning Inlärning utan övervakning Inlärning utan övervakning Hebbiansk modellinlärning Självorganisering Arbetsfördelning mellan noder i ett lager som utvecklas
Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.
Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga
Från cell till individ. Kap 2
Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste
Signaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Kod... Sluttenta Medicinsk neurobiologi med farmakologi 10p (3MY017)
Biomedicin 2008 T4 Namn... 08 03 19 Sluttenta Medicinsk neurobiologi med farmakologi 10p (3MY017) Ditt namn är kodat. Titta efter ditt kodnummer på namnlistan i salen. Skriv endast kodnummer på varje sida
Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Linköpings universitet 1
Fysiologisk reaktion på elektrisk ström Fysiologiska effekter av elektrisk ström I E. Göran Salerud Institutionen Medicinsk Teknik Muskelsammandragning genom nerv- eller muskelstimulering Stimulerar sensoriska
30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october
Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska
Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p)
DFM 3, moment 2: Nervsystemet Resttentamen 2012-08-21 VT12 Tema 1: Nervsystemets utveckling (8 p) a) I det nybildade neuralröret kommer olika neurontyper att uppstå ventralt respektive dorsalt. Beskriv
bild sidan 454 purves.
Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas
Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p)
Nervsystemet TENTAMEN VT01 2001-05-31 Tema 1: Kanaler och nervfunktion (10 p) I nervsystemet sker signalering över stora avstånd genom nervimpulser (aktionspotentialer) i nervcellernas axoner. Förutsättningen
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen
Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Oscillationer i centrala nervsystemet. Hja rnaktivitet vid Parkinsons sjukdom. Filip de Roos Amanda Persdotter Anna Lokrantz Erik Olander
Oscillationer i centrala nervsystemet Hja rnaktivitet vid Parkinsons sjukdom Filip de Roos Amanda Persdotter Anna Lokrantz Erik Olander Kandidatarbete pa Institutionen fo r Fundamental Fysik Chalmers Tekniska
a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)
Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad
MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016
REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:
Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p
Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
OBS! Det är VIKTIGT ATT SVAREN SORTERAS RÄTT. Det kan annars bli FEL VID RÄTTNING och FEL VID SCANNING.
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants. Datum: 2017 01 07 Examinator: Eva Oskarsson. Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Centrala och perifera nervsystemet.
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING. alla levande celler tar emot och skickar signaler
CELLSIGNALERING CELLSIGNALERING alla levande celler tar emot och skickar signaler encellig organism signaler till/från omgivningen flercellig organism intracellulär signalering förutsättning för att en
EKG. Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG?
EKG Jonas Werner 021107, rev M Krantz 030216/ 050901/ef/ 060607 ef Elektrokardiografi: registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Varför tar man EKG? Viktig del i diagnostiken av hjärtsjukdom, bl a
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson
Tentamen Medicin, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC021G, MC1411 Provkod: 0500 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2016 11 19 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70,5 p Centrala och perifera
CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).
Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla
TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:
KOD: TENTA Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Biologisk psykologi Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2016-04-02 Tillåtna hjälpmedel: Inga Max poäng: 24 p Väl godkänd: 19
SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl
Mapp nr Personnummer DSM1.3 SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel 2011-01-14 Kl. 9.00-12.00 Antal frågor 14 Maxpoäng 36, Godkänd = 24 VIKTIGT! Börja med att skriva ditt MAPPNUMMER och PERSONNUMMER tydligt
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen. Kap 1
Transport över membran hur olika ämnen kommer in i cellen Kap 1 cellmembranet Hur kommer ämnen genom cellmembranet? Vilken typ av ämnen har lätt respektive svårt att komma igenom lipidlagret? små fettlösliga*
Kod... Biomedicin HT 2008 T3. Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131)
Biomedicin HT 2008 T3 Namn... 09 01 17 Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131) Ditt namn är kodat. Titta efter ditt kodnummer på namnlistan i salen. Skriv endast kodnummer på varje sida av
Klinisk smärtfysiologi
Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i
Biofysikalisk nervcellsmodellering Nervcellens elektriska egenskaper. Laborationshandledning
Biofysikalisk nervcellsmodellering Nervcellens elektriska egenskaper Laborationshandledning Holger Wigström och Oskar Wigström, Avd. för Medicinsk Fysik, 2004 Biofysikalisk nervcellsmodellering INTRODUKTION
Kalcium och nervceller
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att skruva ner volymen med dantrolen hjälper HS-möss Dantrolen, ett muskelavslappnande medel som redan
1) Aktionspotentialer är ett grundläggande fenomen för all kommunikation nervceller emellan.
Tentamen NR/SP T1 140425 (max 68 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1) Aktionspotentialer är ett grundläggande
Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.
Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras
TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet
TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet Datum: 100927 Lokal: Polacksbacken Skrivtid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 29 Anvisningar: Max. poäng: 55 Börja med
Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010
Svarsmall ordinarie sluttentamen DFM3 Nervsystemet den 26 mars 2010 Tema 1: Synaptisk transmission (10p) En synaps är ofta aktiv vid höga fyrningsfrekvenser. Denna fråga är tänkt att belysa dina kunskaper
Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga