Neuro/Rörelse

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse"

Håkan Mattsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. a. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen (1p) b. Nämn för varje del två (typer av) signaler som går ut från respektive in till ryggmärgen. Ange vilken signal som hör till vilken del av ryggmärgen (2p) c. I diencephalon finns endast en av dessa delar. Vilken funktionell konsekvens har detta? (1p) 2. Om du trampar på något riktigt vasst med vänster fot leder det till att du snabbt drar undan den. a. Flera ryggmärssegment kommer att aktiveras när du trampar på det vassa. Hur är det möjligt och vilken funktionell betydelse har det? (1p) b. Motoriska neuron kommer att ha kontakt med muskler i foten. Beskriv den neuromuskulära synapsfunktionen till den excitatoriska postsynaptiska potential (EPSP) som följer (2p) c. Vilken blir effekten vid kontraktion i en muskel med stora motoriska enheter jämfört med en med små motoriska enheter? Motivera ditt svar (2p) d. Hur blir du medveten om den smärtsamma upplevelsen? Beskriv smärtimpulsens (egentligen aktionspotentialens) väg från receptorer under foten till cortex i CNS (3p) e. Eftersom alla aktionspotentialer som genereras i en nervfiber har samma storlek, hur kan då CNS veta om stimuleringen är stark eller svag? (1p) f. Redogör för den myeliniserade nervtråden, funktionella aspekter och skillnad mellan PNS och CNS (2p)

Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen (1p) b. Nämn för varje del två (typer av) signaler som går ut från respektive in till ryggmärgen.

2 3. Robert Lefkowitz och Brian Kobilka belönas med 2012 års Nobelpris i kemi för banbrytande upptäckter där de har kartlagt en betydelsefull familj av s k G-proteinkopplade receptorer. Brian Kobilka antog under 1980-talet utmaningen att ur kroppens gigantiska arvsmassa leta fram den gen som kodar för β-adrenerg receptor. a. Beskriv kortfattat vad en adrenerg receptor är (2p) b. Har inbindning till den adrenerga receptorn direkt eller indirekt effekt på membranpotentialen? Motivera svaret (1p) 4. Smärta kring knäskålen är vanligt hos tonåringar, dock utan att någon sjuklig förändring kan påvisas. a. Varför har vi en knäskål? Ange två skäl. (2p) b. Vad kallas ett ben som ligger inbäddat i en sena? (1p) c. Vilka ledband finns i knäet? Beskriv varje ledbands funktion. (2p) d. Beskriv uppbyggnaden av ett ledband. (1p) e. Vilka andra mjukvävnader finns i knäleden? Beskriv form och funktion. Svara gärna med både skiss och text. (1,5p) f. Nämn 4 muskler med tillhörande nervförsörjning som ansvarar för en knäflexion. (4p) 5. Ont i ryggen är ett vanligt besvär och beror på skador i olika vävnader som utgör ryggraden. Därför är kunskaper om ryggradens struktur och funktion viktiga för vår förståelse av uppkomsten av ryggradsskador. a. Vilka 5 viktiga ligament stabiliserar ryggkotpelaren? (2,5p) b. Beskriv den allmänna strukturen hos en kota. (2p) c. Vilka skillnader finns mellan thorakala och lumbala kotor? (2p) d. Vad är skillnad mellan brosket i disken och brosket i ledytorna? (1p) e. Redogör för hur diskarna får sin näring. (1p)

Har inbindning till den adrenerga receptorn direkt eller indirekt effekt på membranpotentialen? Motivera svaret (1p) 4.

3 6. Höftleden är en av kroppens största och starkaste leder då den utsätts för stora belastningar. Samtidigt medför höftledens konstruktion en stor rörlighet. a. Beskriv vilken typ av led höftleden är och vilka ben (skelettdelar) som ingår i höftleden. (1,5p) b. Beskriv os iliums olika delar. (2p) c. Nämn 3 viktiga ligament som stabiliserar höftleden. (1,5p) d. Nämn 2 muskler med tillhörande nervförsörjning som ansvarar för en höftabduktion. (2p) Framför respektive bakom höftleden passerar två av kroppens stora perifera nerver. e. Vad heter nerven framför respektive bakom leden? (1p) Sinnesbiologi och sinnesorgan 7. Sinnesceller reagerar med graderad respons på stimulus, men hjärnan behöver aktionspotentialer för att kunna tolka den inkommande informationen. Hur svarar en sinnescell i huden med ökat stimulus och vilken förändring sker av aktionspotentialerna vid ökat stimulus? (2 p). 8. Även om lukt- och smaksinnena är anatomiskt separerade är de intimt förknippade med varandra. Till exempel behövs luktförnimmelser för att vi skall känna en smak, vilket bland annat märks då vi har en förkylning. (5 p) a, var finns de sinnesceller som förmedlar lukt- respektive smakförnimmelser? b, vilken typ av sinnesceller är detta? c, vad kan hända då en kemoreceptor utsätts för stimulering under en längre tid d, vilka mekanismer finns för att motverka adaptation? 9. Hörsel- och balansorganen är samlade till innerörat och informationen leds till temporalcortex via en kranialnerv för tolkning. Vid laboration med Frenzel-glasögon var det möjligt att sätta igång en balansrespons som kunde avläsas i ögonens rörelse. De sinnescellerna (hårceller) i innerörat som är relaterade till hörsel och balans beskrivs som mekanoreceptorer, det vill säga att de reagerar på en mekanisk påverkan. a) Beskriv stimulustransduktionen i en mekanoreceptor i cochlea/hinnsäckar. (3 p) b) förklara kortfattat hur ögonrörelser uppstår vid laboration med Frenzel-glasögon (2 p).

(2p) Framför respektive bakom höftleden passerar två av kroppens stora perifera nerver. e. Vad heter nerven framför respektive bakom leden?

4 10. Bilden visar ett tvärsnitt av ett öga i låg förstoring och flera olika strukturer är markerade (1-10). Tyvärr uppvisar vissa delar artefakter, vilka lätt uppstår då ett öga prepareras för histologi. a) Ange de strukturer som är märkta med: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 (4 p) b) Ögat kan delas in i två funktionellt separata delar; det främre respektive det bakre segmentet. Det främre segmentet är den optiska delen som är specialiserad för ljusbrytning och ackommodering (linsens brytningsförmåga) medan det bakre segmentet är själva sinnesdelen med omvandling av ljus till visuell information. a:a) vilka delar utgör det främre segmentet? (2 p) b:b) hur regleras linsen då ljusbrytningen skall förändras? (2 p) c:c) Det är soligt och fint så mors lille Olle skall ut och plocka lite smultron. Men han kommer hem nästan tomhänt, för Olle tycker att det är svårt att se de små smultronen

a) Ange de strukturer som är märkta med: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 (4 p) b) Ögat kan delas in i två funktionellt separata delar; det främre respektive det bakre segmentet.

5 mot bladen. Vilka fotoreceptorer behövs vid dagsljus (fotopisk seende) och för att vi skall se detaljer. Ange även vilken del av näthinnan där dessa fotoreceptorer samlas. ( 1 p) Kranialnerver 11. Under temat har kranialnerverna tagits upp i olika sammanhang och de är 12 styck och funktionen hos några har studerats på laborationen. Påstående 1-5 är beskrivningar av olika kranialnervers funktion och utbredning, och du skall kombinera vart påstående med rätt kranialnerv (listade som A- L.) (OBS inget avdrag för fel svar). (5 p) 1. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av svalget, samt komponenter i autonoma nervsystemet. 2. Enbart motorisk. Innerverar tungmuskulatur och möjliggör vanligt tal och sväljning. 3. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av ansiktsmotorik, en gren kontrollerar tår och salivproduktion. Sensoriska fibrer svarar för känsel och smak på tungans främre 2/3 del 4. Sensorisk nerv som leder synimpulser. 5. Mixad nerv som bland annat innerverar smakreceptor i tungans bakre del samt känsel bakom örat, svalget och tungan. Svarsalternativ: A. n. olfactorius (I) B. n. opticus (II) C. n. oculumotorius (III) D. n. trochlearis (IV) E. n.trigeminus (V) F. n. abducens (VI) G. n. facialis (VII) H. n. vestibulo-cochlearis (VIII) I. n. glossopharyngeus (IX) J. n. vagus (X)

Under temat har kranialnerverna tagits upp i olika sammanhang och de är 12 styck och funktionen hos några har studerats på laborationen.

6 K. n. accessorius (XI) L. n. hypoglossus (XII) Autonoma nervsystemet 12. Beskriv den generella strukturen av denna del av sympatiska delen av det autonoma nervsystemet på följande sätt: (2,5 poäng) a. Varifrån utgår de preganglionära fibrerna? b. Vilken transmittor frisätts från de preganglionära fibrerna? c. Till vilken sorts receptorer binder denna transmittor? d. Vilken transmittor frisätts från de postganglionära fibrerna? e. Till vilken sorts receptorer binder denna transmittor? 13. Ett specialfall i den sympatiska delen är de strukturer som är inblandade i ett snabbt adrenalinpåslag. Beskriv denna del i enkla ordalag. (2 p) Rätt till vård 2p Professionell utveckling 14. En patient x, söker dig på vårdcentralen p å grund av besvär med värk i knät. Efter en noggrann undersökning kommer du fram till att det mest sannolikt rör sig om en förslitningsskada. Du ordinerar patienten sjukgymnastik och smärtstillande tabletter. Patienten är ytterst tveksam till din ordination, och tror inte att det ska hjälpa, utan vill i stället ha en behandling med någon form av insprutning med ett nytt preparat som X läst om på nätet. a) Hur förhåller du dig till att A avböjer den behandling du ordinerat, Kan x neka? b) Hur förhåller du dig till den behandling X vill ha, har X rätt att besluta om att få denna behandling?

Vilken transmittor frisätts från de preganglionära fibrerna? c. Till vilken sorts receptorer binder denna transmittor? d. Vilken transmittor frisätts från de postganglionära fibrerna? e.

Relevanta dokument

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)