Kranialnerver anatomisk översikt. Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet. Kranialnerverna. Perifera nervsystemet PNS

Transkript

1 Nervsystemet 3 Sjuksköterskeprogrammet EWA GRÖNLUND VT-15 Kranialnerver anatomisk översikt Perifera nervsystemet PNS Hjärnnerver, kranialnerver 12 par: N I N XII Figur 6.13 Kranialnervernas ursprung och funktioner (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) Kranialnerver innehåller sensoriska, afferenta somatomotoriska, efferenta och autonoma nervtrådar» Parasympatiska nervsystemet» NIII, VII, IX och X Kranialnerverna I. Nn. olfactorii II. N. opticus I. Nn. olfactorii III. N. oculomotorius II. N. opticus IV. N. trochlearis III. N. oculomotorius V. N. trigeminus IV. N. trochlearis VI. N. abducens V. N. trigeminus VII. N. facialis VI. N. abducens VIII. N. vestibulocochlearis VII. N. facialis IX. N. glossopharyngeus VIII. N. vestibulocochlearis X. N. vagus IX. N. glossopharyngeus XI. N. accessorius X. N. vagus XII. N. hypoglossus XI. N. accessorius 1

2 I. Nn. Olfactorii, luktnerverna Sensoriska neuron i nässlemhinnan registrear lukt Omyeliniserade axon till luktbulben belägen på näshålans tak i pannloben, lobus frontalis Äldsta delen av storhjärnan Nervbanor till limbiska systemet kopplar ihop känslor, minne och lukt II. N. Opticus, synnerven Synnerven (nervus opticus) afferenta trådar från retina, näthinnan Nervtrådar från de laterala synfälten korsas i synnervskorsningen, chiasma opticum Intrycken från de laterala synfälten registreras på den mediala delen av retina Synbanan (tractus opticus) förmedlar synintrycken från vänster synfält (båda ögonen!) till höger del av hjärnan och vice versa omkoppling i thalamus syncortex i nackloben, occipitalloben Figur 8.14a De centrala synbanorna (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) V. N. trigeminus, trillingnerven Tredelad nerv med sensorisk ochsomatomotorisk funktion Är en viktig, sensorisk nerv som styr känslen i ansiktet motorisk komponent som innerverar tuggmuskulaturen (N.V1 innerverar pannan, cornea, hornhinnan ex. ögats blinkreflex N.V2 innerverar kinderna inkl överkäkens tänder N.V3 innerverar hakan och underkäkens tänder samt tuggmuskulaturen) Exempel: Trigeminusneuralgi 2

3 VII. N. Facialis, ansiktsnerv Parasympatisk efferens undertung- och underkäksspottkörteln: glandula sublingualis, glandula submandibularis tårkörteln (glandula lacrimalis) Sensorisk afferens Smak tungans främre två tredjedelar Motorisk efferens Ansiktsmimik Ögats blinkreflex N. Facialis somatomotoriska del Exempel: Facialispares/ Bells pares Central skada kan ge förlamning i ¼ av ansiktet, motsatt sida skadan Perifer skada kan ge förlamning i ½ ansiktet, samma sida skadan Orsak oftast okänd ca 30% kvarstående men, en liten andel med besvärande medrörelser VIII N. vestibulocochlearis, hörselnerven Endast sensorisk nerv Kranialnerv för balans och hörsel 3

4 IX N. glossopharyngeus, tung-svalgnerven Sensorisk afferens Finns sinnesorgan i övre delen av halspulsådern, som registrerar: a) blodtryck sinnescellerna i sinus caroticus reagerar på av ett ökat tryck (blodtryck eller yttre tryck) leder till en reflexmässig sänkning av blodtrycket och pulsminskning b) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet receptorer reagerar på sänkt syrgashalt i blodet och/eller ökad koldioxidhalt leder till ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup och lufthunger Motorisk efferens svalgets muskler, farynx (tillsammans med N. X) X. N. Vagus, hjärt-lung-magnerven Parasympatisk efferns Preganglionära nervtrådar till matstrupen, organen i brösthålan och buken dämpar sinusknutans egenfrekvens, hjärtfrekvensen minskar Sensorisk afferens inälvsorgan i halsen, brösthålan samt bukhålan baroreceptorer i aortabågen som registrerar blodtryck Motorisk efferens Svalgets muskler (tillsammans med IX) (Systematische Anatomie des Menschen, 1985) SYNAPTISK ÖVERFÖRING Depolarisation, Aktionspotential Celler kommunicerar genom att membranpotentialen ändras Sker genom att jonkanaler öppnas i cellmembranet Depolarisation av en cell Om spänningen ändras mer än till ett visst tröskelvärde depolariseras cellmembranet ligand- och spänningsstyrda jonkanaler öppnas 4

5 Fortledning av nervimpulsen Aktionspotentialens spridning i en nervcell Den spänningsförändring som utlöses när cellen depolariseras kallas aktionspotential membranpotentialen blir positiv sprids snabbt längs nervcellens axon är nervcellernas sätt att snabbt sprida en signal i kroppen utlöser nervcellsimpuls eller muskelkontraktion Tjocka axon, tjocka myelinskidor snabb fortledning Tunna, omyeliniserade nervtrådar långsam fortledning utlöser bara kortvariga förändringar av membranpotentialen innan cellen återgår till sin vilopotential Den neuromuskulära synapsen: Motorändplatta Nervimpuls elektrisk signal Transmittorsubstans frisätts till synapsspalten genom exocytos Transmittorsubstans är ett ämne som vidarebefordrar nervimpulsen mellan två celler acetylkolin i den neuromuskulära synapsen lagras i vesikler i nervändslutet Mottagarmolekyler, receptorer i muskelcellens membran aktiveras Muskelcellen depolariseras kontraktion utlöses Transmittorsubstansen bryts ner av ett enzym i synapsklyftan så att signalen avbryts Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) Motorisk enhet En nervcell innerverar flera skelettmuskelceller bildar tillsammans en motorisk enhet När nervcellen signalerar skickas signalen till de muskelceller som den styr över Vissa nervceller kontrollerar bara några få muskelceller Finmotorik: små, precisa rörelser Vissa nervceller kontrollerar många muskelceller Grovmotorik Bild 4.7 En neuromuskulär synaps (Människokroppen, Sand 2006) 5

6 Aktionspotential i muskelceller Skelettmuskelcell Summation av täta aktionspotentialer leder till tetanisk kontraktion av muskeln Hjärtmuskelcell Lång refraktärperiod Kontraktionen kan inte summeras - enkelkontraktioner = membranpotential = muskelsvar Täta aktionspotentialer (AP) tetani (summation) Lång refrakträperiod förhindrar tetani (och möjliggör diastolisk fyllnad) Exempel: Den neuromuskulära synapsen Allvarlig muskelsvaghet, Myastenia gravis Autoimmun sjukdom antikroppar mot recepetorerna för acetylkolin Impulsöverföringen i den neuromuskulära synapsen försämras Behandlas bl a med acetylkolinesterashämmare ökar mängden och tiden för acetylkolin att verka i synapsklyftan Källor: Sensoriskt neuron Sensoriska nerver omyeliniserade, mindre myeliniserade än motoriska nerver långsammare transmission av nervimpulsen Sensoriska neuron har sina cellkroppar utanför CNS, spinalganglier Receptormembran i slutet av neuronens utskott i huden: fria nervändslut (smärta, temperatur) nervändslut med bindvävskapsel (tryck, beröring) Nociceptorer receptorer för smärta Bild 5.3C Sensoriskt neuron (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) 6

7 Transmittorsubstanser Centrala nervsystemet Glutamat GABA Dopamin Noradrenalin Serotonin Acetylkolin Perifera nervsystemet Acetylkolin Noradrenalin Opioider (endorfiner, enkefaliner) hämmar smärtförnimmelsen Stimulerande och hämmande synapser En neurotramittor kan vara Stimulatorisk (exitatorisk) Inhibitorisk Både stimulatorisk och inhibitorisk svaret avgörs av mottagarcellens receptorer Summan av stimulatoriska och inhibitoriska signaler avgör om en aktionspotential utlöses eller ej Bild 4.8 Synapser mellan nervceller. (Människokroppen, Sand 2006) Ex: Läkemedel som påverkar synapser SSRI = selektiva serotoninåterupptagshämmare Antidepressiva läkemedel: cipramil (SSRI) Serotonin Transmittorsubtans Låg seretoninnivå är kopplad till nedstämdhet, depression Transmittorsubstansen återvinns genom att den tas upp av cellen som frisatte den SSRI hämmar återupptaget s a transmittorsubstansen kan stimulera målcellen under längre tid 7

8 Pyramidbanan (somatomotorisk) tractus corticospinalis 1:a, övre neuronet Pyramidbanan börjar i motorcortex: hjärnbarken på gyrus precentralis bilateralt, framför sulcus centralis Banan går via capsula interna trång passage i pyramidbanan Pyramidbanekorsningen i medulla oblongata 85 % av axonerna korsar över till motsatt sida 2:a neuronet, a-motorneuronet Banan slutar i ryggmärgens framhorn det 1:a neuronet kopplar till det 2:a neuronet, a-motorneuronet leder signalen vidare till musklerna. Exempel: Stroke Stroke, hjärnblödning eller propp Ischemi, syrebrist Infarkt, vävnadöd till följd av syrebristen Capsula interna trång passage med ledningsbanor från motorcortex vit substans, hundratals miljoner axon, från cortex till medulla spinalis (även uppåtstigande axoner) skada leder till hemipares, halvsidig förlamning på motsatt kroppshalva mot var skadan sitter Pyramidbanekorsningen i nedre delen av medulla oblongata: 85% av de motoriska nervbanorna korsar över till motsatt sida kopplar om till a-motorneuronen i ryggmärgens framhorn Tractus spinothalamicus, smärtbanan Uppåtstigande ledningsbana (sensorisk) smärta temperatur diffus beröring Sensoriska neuron (1) kopplar om i ryggmärgens bakhorn 2:a neuronets axon korsar direkt, på ursprungsegmentets nivå, över till motsatta ryggmärgshalvan Banan fortsätter sedan upp genom hjärnsatammen och bildar synapser med 3:e neuronet i thalamus sin tur sänder signalerna vidare till somato-sensoriska cortex på gyrus postcentralis Bild 5.14 Sensoriska ledningsbanor (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) 8

9 Baksträngsbanan Uppåtstigande bana (sensorisk) som förmedlar detaljerade uppgifter om tryck beröring töjning från huden proprioception, uppgifter om rörelseapparatens läge Sensoriska, afferenta neuron (1) med cellkropp i spinalgangliet, axonet fortsätter via bakroten in i ryggmärgen Omkoppling till neuron 2 i medulla oblongatas nedre del Korsar därefter över till motsatt sida (lemniskbanekorsningen) Omkoppling till neuron 3 i thalamus Axoner via capsula interna till primära somato-sensoriska cortex på gyrus postcentralis Sensoriska ledningsbanor (Anatomi och fysiologi, Sonesson) Reflexer Autonoma reflexer är automatiska och styr Glatt muskulatur Körtlar Homeostas, att hålla en konstant kemisk miljö Reflexbåge Sinnesceller Sensoriska neuron Samordning i CNS Motoriska neuron Muskel- eller körtelceller Somatiska reflexer styr tvärstrimmig skelettmuskulatur Monosynaptisk sträckreflex Polysynaptisk böjreflex Monosynaptisk sträckreflex Reflexbåge för reglering av kroppshållning posturala reflexer muskelspole (1) =receptor, fungerar som längdmätare i muskeln muskel tänjs aktionspotential i sensorisk, afferent (2) - efferent, a- motorneuron (3) - muskeländplatta (4) kontraktion Monosynaptisk bara en synaps i hela reflexbågen mellan det sensoriska neuronet och a-motorneuronet 9

10 Polysynaptisk böjreflex, skyddsreflex, flexionsreflexen För skydd mot vävnadsskada Sensorisk retning: smärta AP i sensoriskt, afferent neuron interneuron i ryggmärgen efferent,a-motorneuron muskeländplatta kontraktion Polysynaptisk därför att det är två synapser inblandade, två omkopplingar i ryggmärgen Först efter reflexen sänds information till sensoriska cortex Autonoma nervsystemet Parasympaticus Aktivt i vila: REST, DIGEST i CNS: preganglionära nervceller kranialnerverna III, VII, IX, X sacral gren: spinalnerverna S2-S4 PAUS i PNS: postganglionära nervceller i ganglier (terminalganglier) och nervflätor, plexa, anslutna till ovanstående nerver långa preganlionära axon korta postganglionära axon de postganglionära cellkropparna ligger oftast inströdda i målorganet omkoppling nära effektororganet - specifik aktivering av ett visst organ Sympaticus Aktivt vid stress: STRESS FRIGHT, FIGHT, FLIGHT FFF (rädsla, fäkta, fly) i CNS: preganglionära nervceller spinalnerverna Th1-L2/L3 i PNS: postganglionära nervceller i ganglier i truncus sympaticus, sympatiska gränssträngen som bildar ett pärlband bilateralt om ryggraden består av ganglier där omkoppling sker från pre- till postganlionära trådar korta preganlionära axon långa postganglionära axon omkopplingen längre från effektororganet generellt påslag på flera organ Sympaticus Öga: mydriasis, pupillen vidgas Tårkörtlar: minskad tårproduktion Spottkörtlar: salivering minskar Hjärtat: ökad puls, ökad kontraktionskraft Lungor: bronker vidgas Mag- tarmkanalen: minskad sekretion från körtlar minskade tarmrörelser Lever: glykogen bryts ned, plasmaglukos ökar Binjurar: ökad sekretion ( t ex adrenalin) Urinblåsa: blåsväggen slappnar av kontraktion av slutarmuskel Könsorgan: ejakulation Blodkärlen innerveras av sympaticus kärldilatation eller kärlkonstriktion Figur 6.33 Effekter av aktivitet i sympatiska nervfibrer (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) 10

11 Öga: N. III n.oculomotorius: mios, pupillsammandragning Tårkörtlar: N. VII n. Facialis: ökad tårproduktion Spottkörtlar: N. VII n. Facialis + IX n. Glossopharyngeus: ökad salivation Parasympaticus N. X n. Vagus: Lungor: bronker kontraherar Hjärta: sänkt puls, minskad kontraktionskraft Mag- tarmkanal: ökad sekretion från körtlar t ex ökad gallproduktion i levern ökade tarmrörelser S2-S4: Ändtarm: inre slutarmuskeln vidgas Urinblåsa: blåsväggen kontraherar slutarmuskeln slappnar av Könsorgan: erektion Figur 6.34 Effekter av aktivitet i parasympatiska nervfibrer (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009) Signalsubstanser i somatiska och autonoma nervsystemet Somatomotoriska nervsystemet: acetylkolin Autonoma nervsystemet -Preganglionära neuron: acetylkolin (AK) -Postganglionära neuron: -Parasympaticus: AK -Sympaticus: noradrenalin (NA) -Postganglionära neuron i binjuremärgen: -Katekolaminer: adranalin (A) noradrenalin (NA), dopamin (DA) Bild 5.70 Somatiska och autonoma nervsystemets perfera nervtrådar (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) ADRENERGA RECEPTORER Alfa (1 och 2) receptorer påverkar främst kärlbädden Beta 1 - receptorer påverkar främst hjärtat Beta 2 -receptorer påverkar främst bronkialmuskulatur och uterusmuskulatur Beta 3 -receptorer ökar lipolysen i fettvävnaden 11

12 Tabell: Adrenerga receptorers effekt Vävnad Receptortyp a b 1 b 2 Bronkmuskel Svag kontraktion 0 Relaxation Hjärtat: Frekvens Kontraktionskraft 0 0 Ökar Ökar 0 0 Motståndskärl Konstriktion 0 dilatation Adrenerga receptorer binder A, NA (adrenalin, noradrenalin) Ligand och receptor påverkar vad som sker och styrkan i svaret KOLINERGA RECEPTORER (Acetylkolin) Muskarin-receptorer Nikotin - receptorer 12