ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

Transkript

1 ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Bild 5.24 Människokroppen, Sand, 2006 Senhinnan (Sclera) Ytterst Seg En del av denna syns som ögonvitan. Fäste för de sex ögonmusklerna Övergår framtill i Hornhinnan Åderhinnan (Choroidea ligger under hornhinnan. innehåller blodkärl som försörjer ögat. riklig på svart pigment som hindrar att ljus reflekteras inne i ögat. Övergår framtill i Regnbågshinnan = Iris. Regnbågshinnan Iris PUPILLEN ligger runt ögats ljusöppning Pupillen. mycket pigment, brunögd lite pigment, blåögd. Har en radiärmuskel och en ringmuskel som reglerar insläppet av ljus 8mm 2mm Bild 5.26 Människokroppen, Sand,

2 PUPILLENS STYRNING Parasympaticus: N. III, n.oculomotorius: mios, pupillsammandragning. Sympaticus: mydriasis, pupillen vidgas. Exempel: o Atropin Antikolinergika o Belladonna PUPILLSAMMANDRAGNINGEN Viktig skyddsfunktion (ljus) Belysning i endast ett öga medför sammandragning av båda pupillerna (om inte tecken på allvarlig hjärnskada på medvetslös patient) Kontraheras även vid ackomodation och emotioner LINSEN Fästs och regleras genom den ringformade ciliarkroppen. Delar ögongloben i två delar: o främre ögonkammaren med kammarvatten o den geléaktiga glaskroppen. Här sker den kontrollerade ljusbrytningen (1/3) resten sker okontrollerat i hornhinnan (2/3) KAMMARVATTEN filtreras från små blodkärl i ciliarkroppen. strömmar genom pupillen till rummet mellan regnbågshinnan och hornhinnan. Absorberas tillbaka till blodet. Livnär cellerna i linsen och hornhinnan och forslar bort avfallsprodukter. Övertryck så att ögongloben behåller sin form. Schlemms kanal Kammarvatten Hornhinna Kammarvinkel Lins Regnbågshinna Ciliarkropp Senhinna KAMMARVATTEN Bild 5.27 Människokroppen, Sand, 2006 NÄTHINNAN RETINA Innerst av ögats hinnor Ögats bakre del Innehåller tappar (färgseende) och stavar (ljus) Förmedlar synintrycken till n. opticus. 2

3 TÅRVÄTSKAN Rensar och smörjer ögats framsida. Hindrar hornhinnan från att torka ut. Motverkar frostskador på hornhinnan. Fuktar näsans slemhinna. Innehåller bakteriedödande enzym som motverkar infektioner i öga och näsa. Blinkreflexen viktig Ackomodation av linsen På långt håll - ciliarkroppen avslappnad På nära håll - ciliarkroppen kontraherad Nervus oculomotorius (N.III) -parasympatiskt Bild 5.29 Ackomodation (Människokroppen, Sand 2006) Stråloptik Stråloptik Långsynthet Ögat Närsynthet Ögat En långsynt person kan ej fokusera objekt nära, eftersom linsen i sitt tjockaste läge har en brännvidd som är för lång. Detta kan kompenseras med en konvergerande lins. En närsynt person kan ej fokusera objekt långt bort, eftersom linsen i sitt tunnaste läge har en brännvidd som är för kort. Detta kan kompenseras med en divergerande lins. Konvergerande lins Divergerande lins Näthinnan retina Ackomodation tillsammans med hur synfältet projiceras på näthinnan och förs vidare är viktigt för djupseendet Figur 8.2 Ögonglobens tre väggskikt (Den levande människan, Fasting 2009) 3

4 STAVAR Fotoreceptor Ljuskänsliga Hela näten men flest utanför centralgropen Ganglionceller interneuron TAPPAR Fotoreceptor Ger färgseende rött, grönt och blått Stimuleras bara vid goda ljusförhållanden Flest vid gula fläcken och centralgropen Ganglionceller Interneuron FOTORECEPTORERNA Rhodopsin Opsin och retinal Stimuleras av ljus retinal spjälkas membranets form förändras nervimpuls A-vitamin viktigt för nybildning av retinol GANGLIONCELLERNA HAR ÄVEN BETYDELSE FÖR Pupillsammandragningen Koordination av syninformation med annan sensorisk information t.ex. hörseln (justerar t.ex. ögon- och huvudrörelser) Står i förbindelse med hypothalamus dygnets ljusvariationer påverkar olika kroppsfunktioner BLINDA FLÄCKEN N. opticus utträde Inga tappar eller stavar N. opticus synnervskorsningen (chiasma) tractus opticus syncortex 1. Associationsområden i temporalloben (ffa igenkänning av föremål) 2. Parietalloben, betydelsefullt för uppfattningen om föremåls läge i rymden Staspapill visar förhöjt tryck i hjärnan pga synnervens direkta kontinuitet med hjärnan (svullnad av synnerven vid papillen) 4

5 Sinnesorgan: öra Anatomi och fysiologi, SJSB14 Ewa Grönlund, Lunds universitet Örats anatomi, auris Ytterörat Öronmusslan Yttre hörselgången Mellanörat Trumhinnan (membrana tympanica) Hammaren Städet Stigbygeln Ovala fönstret Runda fönstret Trumhålan Örontrumpeten tuba auditiva (Den levande människan, Fasting 2009) Innerörat Innerörat Kraniehålan Balansorganet eller det Vestibulära systemet otolitorganen båggångarna Snäckan cochlea Övre kanalen Mellersta kanalen Nedre kanalen Yttre hörselgång Runda fönstret Balansorgan Snäckan Scala media (endolymfa) Scala tympani (perilymfa) Scala vestibuli (perilymfa) Nervus vestibulucochlearis N VIII (Den levande människan, Fasting 2009) Figur 7.6 Ljudvågor (Den levande människan, Fasting 2009) Hörseln Balans Lymfans passage genom trapporna, dess påverkan på membra och hårceller Hörselns frekvensomfång (Människokroppen, Sand 2006) Bild 5.19a Balansorganen i innerörat. b. Båggångarna c. Otolitorganen (Människokroppen, Sand 2006) 5

6 Balans och hörsel Områden i Hjärnstammen Lillhjärnan Cortex Vad innebär det att vi har - två ögon - två öron -två balansorgan? Figur 7.1 Det auditiva och det vestibulära systemet (Den levande människan, Fasting 2009) 6