ÖGONPÅVERKAN VID NÄRAKTIVITET Yvonne Löf, ortoptist Ögonmott. Växjö

Transkript

1 ÖGONPÅVERKAN VID NÄRAKTIVITET Yvonne Löf, ortoptist Ögonmott. Växjö

2 Yvonne Löf, ortoptist

3

4

5 ANATOMI

6 ANATOMI ÖGONMUSKLER

7 För att kunna se tydligt måste bilden hamna i gula fläcken. Riktningen på ögonen måste ställas in för att bilden ska hamna rätt på ögats näthinna. Detta görs genom att ögonmusklerna får rätt muskelstyrkebalans.

8 Konvergens Ackommodation Korrektion för eventuella brytningsfel.

9 Ögonmusklerna får impulser från hjärnan för att ställa in ögonens riktning för det avstånd man ska titta på. När man tittar på längre avstånd, fr 4-5 m står ögonen normalt parallella rakt fram. Ju närmare föremålet är desto mer inåtriktade måste ögonen ställa sig.

10 KONVERGENS Hjärnan skickar signaler till de inre musklerna som sitter mot näsan att dra ihop sig och samtidigt signaler till de yttre musklerna att slappna av. Detta måste ske så länge man håller på med någon form av närarbete. Ju närmare man tittar desto mer måste de inre musklerna spännas för att bilden inte ska bli dubbel.

11 ACKOMMODATION För att gula fläcken ska få en klar bild måste linsen i ögat ändra form. Muskeln som styr linsens brytkraft, ciliarmuskeln, måste dra ihop sig för att linsen ska bli kupigare och bryta bilden kraftigare när man ska titta på nära håll. Denna spänning kvarstår så länge man håller på med någon form av näraktivitet.

12 ACKOMMODATION

13 Kombinationen av god konvergens- och ackommodationsförmåga krävs för ett behagligt seende på nära håll. Skulle konvergensförmågan vara nedsatt kompenserar hjärnan genom att öka ackommodationen (ger också en viss konvergensrörelse) med ökad ögonansträngning som följd.

14 Är ackommodationsförmågan nedsatt försöker hjärnan stimulera till en ökad konvergens för att få en viss ackommodation men den räcker oftast inte till utan bilden blir suddig och ibland dubbel. Man kan också uppleva det som att bokstäverna hoppar omkring.

15 Brytningsfel Samlingsnamn för alla avvikelser i ögats ljusbrytande förmåga i förhållande till det normala ögat. Översynthet ( långsynthet ) Närsynthet Astigmatism

16 Översynthet = hyperopi Ögat är för kort. Bilden faller bakom ögat och för att få skärpan på näthinnan måste ögats lins spännas (=ackommodera). Detta kan ge upphov till spänningskänsla/trötthet i ögonen och pannan.

17 Närsynthet = Myopi Ögat är för långt. Bilden faller framför näthinnan. Man ser suddigt på långt håll och kisar för att se bättre. Ser bra på nära håll. Börjar oftast i mellan-/ högstadiet

18 Brytningsfel = astigmatism Den största anledningen till astigmastism är att hornhinnan inte bryter bilden symmetriskt. Hornhinnan är lite skev vilket ger en suddig bild på näthinnan. Kan vara kombinerad med både när- och översynthet.

19 DOLD SKELNING Inåtskelning Utåtskelning Höjdskelning Vid skelning är det en obalans i ögonmuskelstyrkan.

20 Längre tids närarbete som vid användning av surfplattor, mobiler och datorer gör att de mediala ögonmusklerna samt ciliarmuskeln inne i ögat måste bibehålla en spänning för att man inte ska se dubbelt eller få oskärpa.

21 Detta leder till att ciliarmuskeln har svårt att koppla av och när man ska titta på längre avstånd blir bilden suddig. (Falsk närsynthet)

22 I värsta fall kan det leda till en kramp i de mediala ögonmusklerna som gör att man ser dubbelt framför allt på avstånd då ögonen inte kan räta upp sig och bli parallella simulerar ögonmuskelpares. Har man dessutom någon form av dold skelning eller synfel så ställer det till det ytterligare med mer besvär som följd.

23 TORRA ÖGON Lång tids tittande på nära håll, främst dator, läsplatta och mobiltelefon ger dessutom ofta besvär av torrhetskänsla i ögonen. Detta gäller speciellt om det är en spännande aktivitet som spel, film och liknande där det är lätt att man stirrar och glömmer bort att blinka. Ögats hornhinna torkar ut och ger besvär med röda och svidande ögon, gruskänsla.

24 Ökande internettid hos små barn Enligt Internetstiftelsen i Sveriges rapport hösten -16: åringar (ingen siffra) 3-åringar, 2% daglig användning (49% ibland) åringar, 32% daglig användning (72% ibland) 3-åringar, 57% daglig användning (92% ibland)

25 Tid surfplatta smart telefon 2-3 år 13% mobilanvändning av totala internettiden. 4-5 år 19% 6-7 år 22% 8-9 år 51%

26 ATT TÄNKA PÅ VID NÄRAKTIVITET Inte sitta för länge i taget. Inte titta på för nära håll, minst cm Växla fixation mellan nära och långt håll under pågående näraktivitet.

27 Försöka komma ihåg att blinka. Vara utomhus. Minskar risken för ökad närsynthet.

28 TACK FÖR ATT DU LYSSNADE!