Vågrörelselära och optik
|
|
- Göran Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vågrörelselära och optik Kapitel 34 - Optik 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel Mekaniska vågor: Kapitel Ljud och hörande: Kapitel Elektromagnetiska vågor: Kapitel 32.1 & 32.3 & 32.4 Ljusets natur: Kapitel & 33.7 Stråloptik: Kapitel Interferens: Kapitel Diffraktion: Kapitel &
2 Vågrörelselära och optik 3 Speglar Del 1. Platta speglar 4
3 Speglar Virtuella bilder: utgående strålar divergerar Reella Bilder: utgående strålar konvergerar till en bild som kan visas på en skärm 5 Speglar Tecken regler: Punkt objekt positiv Objekt avstånd (s) positiv om samma sida som inkommande ljus. Bild avstånd (s ) positiv om samma sida som utgående ljus. negativ Virtuell bild Utsträckt objekt 6
4 Speglar Platt spegel 7 Speglar Del 2. Konkava speglar 8
5 Speglar Sfärisk spegel R Ett punktobjekt på en optisk axel kommer att ha bilden på den optiska axeln. s = avstånd spegel - objekt s = avstånd spegel - bild R = spegelns krökningsradie Tecken regel: Krökningsradie (R) positiv om centrum ligger på samma sida som utgående ljus. 9 Speglar Givet En konkav spegel med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Reflektionslagen + Trigonometri 10
6 Steg 1 Speglar Trigonometri Summan av vinklarna i en triangel är 180 grader förhållande mellan α, β och φ 11 Steg 2 Speglar Trigonometri Använd tangens på trianglarna förhållande mellan α, β, φ och S, R, S 12
7 Steg 3 Speglar Approximera och kombinera steg 1 och 2 Om vinklarna och δ är små så gäller Image 13 Speglar Hur bra är approximationen för små vinklar? sin(θ) = θ tan(θ) = θ sin(1 o ) = sin( rad) = tan(1 o ) =tan( rad) = sin(5 o ) = sin( rad) = tan(5 o ) =tan( rad) = sin(10 o ) = sin(0.175 rad) = tan(10 o ) =tan(0.175 rad) = sin(20 o ) = sin(0.349 rad) = tan(20 o ) =tan(0.349 rad) =
8 Speglar Brännpunkts avstånd 15 Speglar Givet En sfärisk spegel med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S och en bild på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut förstoringen m Hur Brytningslagen + Trigonometri 16
9 Speglar Sfäriska speglar - Förstoring Definition av förstoring tan(θ) = y/s tan(θ) = -y /s Bildens riktning inverterad 17 Speglar Sammanfattning sfäriska speglar Tecken regler: Positivt objekt avstånd (s) = om objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) = om bild och utgående ljus på samma sida. y negativ y, s, s, f positiv y s y R f s Positiv krökningradie (R) = om center på samma sida som utgående ljus. Positiv förstoring (m) = om samma riktningen av objekt och bild. 18
10 Speglar Ett oändligt antal strålar kan dras från ett objekt till sin bild. Men endast två strålar behövs för att bestämma läget för bilden. 19 Speglar Hur man hittar bilden i en konkav spegel Botten av objektet är på den optiska axeln och så botten av bilden kommer också att vara på den optiska axeln. Den övre delen av bilden kan hittas med vilka två strålar som hellst. Använd till exempel två strålar som går genom brännpunkten. y s y f s 20
11 Speglar Objekt 21 Speglar y negativ y, s, s, f positiv y negativ y, s, s, f positiv s s y negativ y, s, s, f positiv s negativ y, y, s, f positiv 22
12 Problem Del 3. Problem lösning 23 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 30 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 30 cm 24
13 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 20 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 20 cm 25 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 10 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 10 cm 26
14 Problem En konkav spegel har R = 20 cm. Ett föremål placeras 5 cm framför spegeln. Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Alltid positiv för en konkav spegel f = R/2 = 10 cm och s = 5 cm 27 Problem Ett 5 mm stort föremål placeras 10.0 cm framför en konkav spegel och ger en bild på en vägg 3.00 meter bort. Vad är spegelns radie och brytpunktsavstånd? Vad är förstoringen och storleken av bilden? s = 10 cm y y f=9.7 cm s =300 cm Höjden av bilden är 30 x 5 mm = 150 mm 28
15 Speglar Del 4. Konvexa speglar 29 Speglar Konvexa speglar Virtuell Brännpunkt s, f negativ y, y, s positiv 30
16 Speglar Objekt Bild 31 Problem Del 5. Problem lösning 32
17 Problem Jultomten som är 1.60 m hög, speglar sig i en julgranskula som har diametern 7.20 cm på ett avstånd av m. En 1.6 mm stor mygga sitter på hans näsa. Var hamnar bilden av myggan och hur stor är den? = 7.2 / 2 / 2 = cm f is negative for a convex mirror mm cm 3.6 cm 75 cm 33 Sfäriska ytor Del 6. Sfäriska ytor 34
18 Problem Givet En sfärisk yta med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Brytningslagen + Trigonometri 35 Steg 1 Sfäriska ytor Trigonometri Summan av vinklarna över en rak linje är 180 grader förhållande mellan θ och α, β, φ Objekt Bild 36
19 Sfäriska ytor Steg 2 Brytninglagen förhållande mellan α, β, φ och n a, n b Brytninglagen n a n b Om små vinklar: Objekt Bild 37 Steg 3 Sfäriska ytor Trigonometri Använd tangens på trianglarna förhållande mellan α, β, φ och S, R, S Om vinklarna och δ är små gäller: R 38
20 Steg 4 Sfäriska ytor Kombinera steg 2 och 3 Steg 3: Steg 2: 39 Sfäriska ytor Givet En sfärisk yta med krökningsradien R som har ett objekt på avståndet S och en bild på avståndet S Mål Härled en formel så att man kan räkna ut förstoringen m Hur Brytningslagen + Trigonometri 40
21 Sfäriska ytor Steg 1 - Geometri Bild riktning inverterad θ a = y/s Om vinklarna är små: θ b = -y /s Steg 2 Brytningslagen Kombinera steg 1 och 2 Om vinklarna är små: n a θ a = n b θ b 41 Tecken regler: Positivt objekt avstånd (s) objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) bild och utgående ljus på samma sida. Sfäriska ytor Sammanfattning Sfäriska ytor s positiv s positiv R positiv Positiv krökningradie (R) center på samma sida som utgående ljus. Positiv förstoring (m) samma riktningen av objekt och bild. 42
22 Problem Del 7. Problem lösning 43 Problem Var hamnar bilden och vad blir förstoringen? Objekt Bild Bildens avstånd Förstoringen 44
23 Platta ytor Del 8. Platta ytor 45 Platta ytor Special fall: Platt yta n a /s = -n b /s -s /s = n b /n a 46
24 Problem Del 9. Problem lösning 47 En simbassäng är 2 m djup. En person tittar rakt ner på botten. Hur djup verkar polen att vara? Problem 48
25 Problem n a / s = -n b / s -s /s = n b /n a = 1.00/1.33 = 0.75 Det vill säga brytningen av ljuset får sjön att se en faktor 0.75 grundare ut x 370 feet = 278 feet = 85 m Sjön ska enligt artikeln se ut som om den är 85 m djup. Detta stämmer uppenbarligen inte! Sjön är här bara några meter djup. 49 Linser Del 10. Konvexa linser 50
26 Linser Olika typer av linser En lins som är tjockare i mitten än i kanterna är konvergent. En lins som är tunnare i mitten än i kanterna är divergerande. 51 Linser 52
27 Linser Två användbara strålar 53 Linser Givet En lins med brytpunktsavståndet f som har ett objekt på avståndet S Mål Härled en formel för förstoringen m Härled en formel så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Trigonometri 54
28 Linser Härledning av lins formler Del 1 Del 2 55 Linser Förstoringsformeln för linser Del 1 56
29 Linser Del 1 Del 2 s s Linser 58
30 Linser Ett föremål placerat vid brännpunkten verkar vara oändligt långt borta 59 Linser Tecken regler: Sammanfattning konvexa linser Positivt objekt avstånd (s) objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) bild och utgående ljus på samma sida. Positivt brännpunktsavstånd (f) Konvergerande (konvexa) linser Positiv förstoring (m) samma riktningen av objekt och bild. s is positiv f is positiv m is negativ s s is negativ f is positiv m is positiv s 60
31 Linser Gauss formel Newtons formel Formelsamling 61 Linser Kombinera två linser s 1 s 1 s 2 s 2 y 2 y 1 f 1 f 2 f 1 f 2 y 1 y 2 62
32 Problem Del 11. Problem lösning 63 Två linser med f 1 = 8.0 cm och f 2 = 6.0 cm placeras 36.0 cm i från varandra. Ett föremål placeras 12.0 cm framför den första linsen. Var är läget av bilden? Problem f 1 f 2 f 1 f2 S 2 = L S 1 = = 12 cm S 1 S 1 S 2 S 2 L = f 1 f 2 64
33 Två linser med f 1 = 8.0 cm och f 2 = 6.0 cm placeras 36.0 cm i från varandra. Ett föremål som är 5.0 cm högt placeras 12.0 cm framför den första linsen. Vad är storlekheten Y 2 av bilden? Problem Y 2 5cm f 1 f 1 f 2 f S 1 S 1 = S 2 = S 2 = 24 cm 12cm 12 cm L = Y 2 = 5.0 x 2.0 = 10 cm 65 s 1 s 1 s 2 s 2 Problem L f 2 f 1 f 1 f 2 Givna: s 1, f 1, f 2 and L Ge ett uttryck för s 2 66
34 Linser Del 12. Konkava linser 67 Linser Linser 68
35 Linser 69 Linser 70
36 Linser Lins formeln för konkava linser s s f är negativ för divergerande linser s är negativ för divergerande linser m är positiv 71 Problem Del 13. Problem lösning 72
37 Problem En divergerande lins har brännpunktsavståndet 20.0 cm. Förstoringen är 1/3. Vad är läget av objektet och bilden? f = cm 73 Linser Del 14. Linsmakarens formel 74
38 Linser Olika typer av linser En lins som är tjockare i mitten än i kanterna är konvergent (f är positivt) En lins som är tunnare i mitten än i kanterna är divergerande (f är negativt) 75 Linser Givet En lins med brytningsindex n och krökningradierna R 1 och R 2 som har ett objekt på avståndet S Mål Härled linsmakarformeln så att man kan räkna ut var bilden hamnar dvs S Hur Använd formeln för brytningen i en sfärisk yta 76
39 Linser Sfärisk yta R Objekt yta 1 Bild yta 1 Objekt yta 2 Bild yta 2 Steg 1 77 Linser Steg 1 Steg 2 n b = n 78
40 Linser Steg 2 Steg 3 Addera de två ekvationerna: Förenkla: 79 Linser s s Steg 3 Step 4 s 1 = s s 2 = s 80
41 Linser Steg 5 kombinera ny och gammal formel Linsmakarens ekvation = 81 Linser Tecken regel för krökningsradie R är positiv om centrum är på sidan med utgående ljus. f = positiv R 1 = positiv R 2 = positiv s = positiv eller negativ f = positiv R 1 = positiv R 2 = negativ s = positiv eller negativ f = negativ R 1 = negativ R 2 = positiv s = negativ 82
42 Problem Del 15. Problem lösning 83 Problem En dubbel konvex lins har R 1 = R 2 = 10 cm och n = 1.52 Vad är brännpunktsavståndet? 84
43 Sammanfattnig Del 16. Sammanfattning Konkav spegel Konvex spegel Sfärisk yta Konvex lins Konkav lins 85 Sammanfattnig Formler Konkav spegel Konvex spegel Sfärisk yta Konvex lins Konkav lins 86
44 Sammanfattnig Tecken regler speglar: Positivt objekt avstånd (s) om objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) om bild och utgående ljus på samma sida. Positiv krökningradie (R) om center på samma sida som utgående ljus. Positiv förstoring (m) om samma riktningen av objekt och bild. Tecken regler linser: Positivt objekt avstånd (s) om objekt och inkommande ljus på samma sida. Positivt bild avstånd (s ) om bild och utgående ljus på samma sida. Positivt brännpunktsavstånd (f) Konvergerande (konvexa) linser Positiv förstoring (m) om samma riktningen av objekt och bild. 87 Kameran Del 17. Kameran 88
45 Kameran 89 Kameran CCD Charge Coupled Device De två viktigaste uppgifterna för en kamera: 1. Fokusering av bilden på bildsensorn (CCD) 2. Lagom exponering (rätt mängd ljus på bildsensorn) 90
46 Kameran Fokusering 1. Ändra avståndet mellan linsen och CCD. eller 2. Ändra brännvidden av objektivet. Telefoto lins: Vidvinkel lins: Lång brännvidd Kort brännvidd 91 Kameran Exponering: ljusenergi per ytenhet som träffar CCD Exponeringen beror på slutartiden och bländaren. Långa slutartider leder till problem om objektet rör sig. Öppningen styrs av bländaren som kan ändra sin diameter (D). f nummer = f / D Exponering 1 / f nummer 2 f nummer Litet f nummer = Stor D 92
47 Kameran Kamera utan zoom lins 50 mm 1:1.7 Brännpunkts avstånd: f = 50 mm f nummer = 1.7 Bländarens diameter: D = f / f nummer = 50/1.7 = 29 mm 93 Kameran Zoom lins: Kombination av flera linser Linserna är nära varandra: Långt brännpunkts avstånd Telefoto lins Linserna mer separerade: Kortare brännpunktsavstånd Vidvinkel lins 94
48 Kameran mm 1: mm 1: Brännpunkts avstånd: f = mm f nummer = Brännpunkts avstånd: f = mm f nummer = Problem Del 18. Problem lösning 96
49 Problem En telefoto lins har brännpunkts avståndet 200 mm och f-värden mellan f/2.8 och f/22. Vilka bländar diametrar motsvarar f/2.8 och f/22? Vad är skillnaden i exponering mellan f/2.8 och f/22? f nummer = f / D Exponering 1 / f nummer 2 Maximal exponering = C / Minimal exponering = C / 22 2 Maximal / Minimal = 22 2 / = Ögat Del 19. Ögat 1936 var 8.9% av svenska rekryter närsynta var 37.7% av svenska rekryter närsynta. Anledningen: Tid tillbringad utomhus (exponering till dagsljus). 98
50 Ögat Ögats funktion 99 Ciliar muskeln reglerar linsens tjocklek Ögat Tappar Stavar Stavar: Mycket ljuskänsliga. Används för mörkerseende i svart och vitt Tappar: Tre typer (röd, blå, grön). Används för att se färg. 100
51 Ögat Det mänskliga ögats känslighet för olika våglängder. 101 Ögat När punkten: kortaste avståndet till ögat vid vilken människor kan se klart (från 7cm vid 10 års ålder till 40 cm vid 50 års ålder för normalt ögat). Normalt läsavstånd: antas vara 25 cm när man utformar korrektionslinser. Fjärr punkten: Längsta avståndet till ögat vid vilken människor kan se klart. Linser för korrigeringar anges i dioptrier: Lins styrka = 1/f (enhet: dioptrier = m -1 ) Normalt öga Närsynt Myopi Översynt Långsynt Hyperopi 102
52 Ögat Problem Del 20. Problem lösning 104
53 Problem Ett översynt öga har närpunkten på ett avstånd av 100 cm. Vilken linsstryka behövs för att närpunkten ska flyttas till 25 cm? Med ett föremål på s = 25 cm från korrektionslinsen vill vi att bilden ska hamna vid s = 100 cm för det är den närmsta punkten ögat kan se skarpt. Lins styrka = 1/f = 1/0.33 m -1 = 3 dioptrier 105 Problem Ett närsynt öga har fjärrpunkten på ett avstånd av 50 cm. Vilken linsstyrka behövs för att korrigera ögat om linsen sitter 2 cm framför ögat? Linsen ska flytta fjärrpunkten från 50 cm till oändligt långt bort. Korrektionslinsen ska därför ha s = oändligheten och s = 50-2 = 48 cm. OBS Lins styrka = 1/f = -1/0.48 m -1 = -2.1 dioptrier 106
54 Förstoringsglas Del 21. Förstoringsglas 107 Förstoringsglas Ett förstoringsglas är en konvex lins. Håller man ett förstoringsglas långt borta från ögat (armlängds avstånd) kan man se en förstorad och upp och ner vänd bild. s Normal användning av ett förstoringsglas är att sätta objektet mellan brännpunkten och glaset för att få en förstorad upprätt bild. s 108
55 Förstoringsglas När punkten (σ): Kortaste avståndet ett öga kan fokusera (ca 25 cm) σ = 25 cm Maximal vinkel utan förstoringsglas Maximal vinkel med förstoringsglas När objektet är i brännpunkten använder man vinkel förstoring (M) i stället för lateral förstoring (m). 109 Mikroskop Del 22. Mikroskop OKULAR OBJEKTIV OBJEKT LAMPA FOKUSERING 110
56 OKULAR Mikroskop BILD Förstoringsglas (f är några cm) OBJEKTIV Okular OBJEKT LAMPA Objektiv Skapar förstorad bild nära okularets brännpunkt (f < 1 cm) 111 Mikroskop s s L OKULAR Vinkel förstoringen av ett förstoringsglas: Objektiv Okular OBJEKTIV MIKROSKOP Förstoring: σ är närpunkts avståndet vilket är typiskt 25 cm 112
57 Teleskop Del 23. Teleskop 113 Teleskop Objektiv Föremålet är oändligt långt borta så bilden kommer att vara i brännpunkten av objektivet. Okular Okularet fungerar som ett förstorings glas med bilden I i dess brännpunkt. Ett teleskops vinkelförstoringen är definierad som förhållandet mellan vinkeln av bilden till det av det inkommande ljuset. 114
58 Teleskop Teleskop Föremålet är oändligt långt från objektivet Stort f 1 & Litet f 2 Mikroskop s 1 s 1 L Föremålet är nära objektivet σ är närpunkten (typiskt 25 cm) Litet f 1 & Litet f Teleskop Olika typer av spegel teleskop 116
59 Teleskop 117
Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik 2006-04-25
Geometrisk optik Syfte och mål Laborationens syfte är att du ska lära dig att: Förstå allmänna principen för geometrisk optik, (tunna linsformeln) Rita strålgångar Ställa upp enkla optiska komponenter
Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:
Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du: A.Mer av dig själv. B.Mindre av dig själv. C.Lika mycket av dig själv. ⱱ Hur hög måste en spegel vara för att du ska
OPTIK läran om ljuset
OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 35-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Optik. Läran om ljuset
Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker
Vågrörelselära och optik
Denna vecka 1 Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 2 Harmonisk Svängning Experiment Ett experiment som hjälper oss att hitta en matematisk beskrivning av harmonisk svängning: https://www.youtube.com/watch?v=p9uhmjbzn-c
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 36-1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 33 - Ljus 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel
3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D
Facit: en avbildning Sfärisk gränsyta 1) l= 2,0 mm, n=4/3 och n =1. m=l/l =nl /(n l)=1,25 ger l = 1,875 mm. Avbildningsformeln för sfärisk gränsyta L =L+(n n)/r ger r= 2,5 mm. 2) Bilden måste hamna på
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2013-08-26 Tentamen i Fotonik - 2013-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Sammanfattning: Fysik A Del 2
Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.
Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)
Vågfysik Geometrisk optik Knight Kap 23 Historiskt Ljus Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion) Hooke, Huyghens (~1660): ljus är ett slags vågor Young
Laboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen
Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 1 december 2011
Räkneövning 6 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 december 20 Problem 36.23 Avståndet mellan två konvexa linser i ett mikroskop, l = 7.5 cm. Fokallängden för objektivet f o = 0.8 cm och för okularet f
Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion
Förklara dessa begrepp: Ackommodera, ögats närinställning, är förmågan att förändra brytkraften i ögats lins. Ljus från en enda punkt på ett avlägset objekt och ljus från en punkt på ett närliggande objekt
λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m
Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten
Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.
Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också
Gauss Linsformel (härledning)
α α β β S S h h f f ' ' S h S h f S h f h ' ' S S h h ' ' f f S h h ' ' 1 ' ' ' f S f f S S S ' 1 1 1 S f S f S S 1 ' 1 1 Gauss Linsformel (härledning) Avbilding med lins a f f b Gauss linsformel: 1 a
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren
Geometrisk optik Förberedelser Läs i vågläraboken om avbildning med linser (sid 227 241), ögat (sid 278 281), färg och färgseende (sid 281 285), glasögon (sid 287 290), kameran (sid 291 299), vinkelförstoring
Geometrisk optik. Laboration
... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter Geometrisk optik Linser och optiska instrument Avsikten med laborationen är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska
Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
Instuderingsfrågor extra allt
Instuderingsfrågor extra allt För dig som vill lära dig mer, alla svaren finns inte i häftet. Sök på nätet, fråga en kompis eller läs i en grundbok som du får låna på lektion. Testa dig själv 9.1 1 Vilken
Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla
Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva
1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Måndagen den 5 maj 2008 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare.
Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv
Avbildningskvalitet Föreläsning 1 2: Sfärisk aberration och koma Repetition: brytning och avbildning i sfärisk yta och tunn lins Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 1,5 högskolepoäng, FK49 Tisdagen den 17 juni 28 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok (Physics handbook eller motsvarande) och räknare
Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv
1 Avbildningskvalitet Föreläsning 1-2 Brytning i sfärisk yta Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv Brytningslagen (Snells lag): n sin i = n sin i Paraxial approximation (vid
Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Karaktäristiskt för periodiska svängningar är att det finns en återförande kraft riktad mot jämviktsläget y 0 F F F k y F m a 4 Svängningar genererar vågor - Om en svängande
Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se. www.tabyenskilda.se/fy
www.tabyenskilda.se/y ÖÖvvnni iinn ggssuuppppggi ii teer 1. Lars lyser med en icklampa mot ett prisma. Han kan då se ett spektrum på väggen bakom prismat. Spektrumet innehåller alla ärger. Vilken av dessa
Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics
1 Föreläsning 12 Kameran Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics Kameran är ett instrument som till vissa delar fungerar mycket likt ett öga. Kamerans optik, det så kallade kameraobjektivet, motsvarar ögats
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 1 augusti 008 kl 9-15 Hjälpmedel: handbok och räknare. Varje uppgift ger maximalt 4 poäng. Var
Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik
Geometrisk optik Innehåll Inledning... 1 Litteraturhänvisning... 1 Förberedelseuppgifter... 1 Utförande 1. Undersökning av tunna positiva linser... 3 2. Undersökning av tunna negativa linser... 3 3. Galileikikaren...
v F - v c kallas dispersion
Övning 1 Dispersion och prismaeffekt Färg För att beteckna färger används dessa spektrallinjer: Blått (F): λ F = 486.1 nm Gult (d): λ d = 587.6 nm Rött (C): λ c = 656.3 nm (Väte) (Helium) (Väte) Brytningsindex
Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017
Avsikten med denna laboration är att du ska få träning i att bygga upp avbildande optiska system, såsom enkla kikare och mikroskop, och på så vis få en god förståelse för dessas funktion. Redogörelsen
Tentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-03-20 Tentamen i Fotonik - 2015-03-20, kl. 14.00-19.15 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 14 Harmonisk oscillator 1 Vågrörelselära och optik 2 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator:
Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.
Källa: Fysik - Kunskapsträdet Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus. Ljusets natur Ljusets inverkan
Optik Samverkan mellan atomer/molekyler och ljus elektroner atomkärna Föreläsning 7/3 200 Elektronmolnet svänger i takt med ljuset och skickar ut nytt ljus Ljustransmission i material Absorption elektroner
Repetition Ljus - Fy2!!
Repetition Ljus - Fy2 Egenskaper ör : Ljus är inte en mekanisk vågrörelse. Den tar sig ram utan problem även i vakuum och behöver alltså inget medium. Exakt vilken typ av vågrörelse är återkommer vi till
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 15 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 : Kapitel 15.1 15.8 Ljud och
Vågrörelselära & Kvantfysik, FK2002 29 november 2011
Räkneövning 5 Vågrörelselära & Kvantfysik, FK00 9 november 0 Problem 35.9 En dykare som befinner sig på djupet D 3 m under vatten riktar en ljusstråle (med infallsvinkel θ i 30 ) mot vattenytan. På vilket
Tentamen Optik, FYSA11, 2012-05-25
Tentamen Otik, FYSA, 0-05-5 Hjälmedel: TEFYMA, ormelsamling, linjal, ickräknare och biogat ormelblad. Glöm inte att beskriva hur du kommer ram till dina svar. Även delvis lösta ugiter kan ge oäng.. Den
Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet
Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid 345-353, 358-362) Retinoskopet Utvecklat från oftalmoskopi under slutet av 1800-talet. Objektiv metod för att bestämma patientens
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING
LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se
b) Calculate the dispersion in the vicinity of the Fraunhofer D line for each glass, using the Cauchy relation.
3 Optiska instrument Uppgift 3. (Pedrotti 3 3 8) a) Approximate the Cauchy constants A and B for crown and flint glasses, using data for the C and F Fraunhofer lines from Table 3. Using these constants
Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration
Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration Bildkonstruktion med linser. Generell Applet Information: 1. Öppna en internet läsare och öppna Optisk Bänk -sidan (adress). 2. Använd FULL SCREEN. 3. När applet:en
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON
Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON Prismor A θ 1 n=1 n n=1 2 Prismor A δ 1 θ 1 θ 1 n=1 n n=1 3 Prismor A θ 2 θ 2 n=1 n n=1 4 Prismor A δ θ 1 θ 1 δ 1 δ 2 B θ 2 θ 2 n=1 n n=1 5 Prismor, dispersion
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT
Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15
FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15 Hjälpmedel: Handbok, kopior av avsnitt om Fouirertransformer och Fourieranalys
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-08-26 Tentamen i Fotonik - 2014-08-26, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2013-04-03 Tentamen i Fotonik - 2013-04-03, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?
Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar
för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2016 06 01 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)
5 Föreläsning 2 (kap 1.6-1.12, 2.6 i Optics) Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
Övning 9 Tenta
Övning 9 Tenta 014-11-8 1. När ljus faller in från luft mot ett genomskinligt material, med olika infallsvinkel, blir reflektansen den som visas i grafen nedan. Ungefär vilket brytningsindex har materialet?
Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
Tillämpad vågrörelselära 2 Föreläsningar Vad är optik? F10 och upplösning (kap 16) F11 Interferens och böjning (kap 17) F12 Multipelinterferens (kap 18) F13 Polariserat ljus (kap 20) F14 Reserv / Repetition
Kapitel 35, interferens
Kapitel 35, interferens Interferens hos ljusvågor, koherensbegreppet Samband för max och min för ideal dubbelspalt Samband för intensitetsvariation för ideal dubbelspalt Interferens i tunna filmer Michelson
LABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX (5) Att läsa före lab: LABORATION 2 MIKROSKOPET Synvinkel, vinkelförstoring, luppen och
Laboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och relektionslagen 2 4 Linser 2 4.1 Att rita strålgångar........................
Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Vågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Tentamen i Optik för F2 (FFY091)
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-03-10 Teknisk Fysik 08.30-12.30 Sal: H Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics
1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).
AKUSTIK Håkan Wennlöf, hwennlof@kth.se Övning : Akustik. Intensitet är effekt per area I = P A [ ] W m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt). För ljudvåg gäller
Parabeln och vad man kan ha den till
Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I det här dokumentet diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den
Vad skall vi gå igenom under denna period?
Ljus/optik Vad skall vi gå igenom under denna period? Vad är ljus? Ljuskälla? Reflektionsvinklar/brytningsvinklar? Färger? Hur fungerar en kikare? Hur fungerar en kamera/ ögat? Var använder vi ljus i vardagen
Föreläsning 11 (kap i Optics)
45 Föreläsning 11 (kap 5.7-5.8 i Optics) Hittills har vi behandlat avbildningen i sig, dvs. var bilden av ett objekt hamnar och vilken förstoring det blir. Det finns också andra krav man kan ställa på
Laboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2011 Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och relektionslagen 2 4 Linser 2 4.1 Att rita strålgångar........................
Tentamen i El- och vågrörelselära,
Tentamen i El- och vågrörelselära, 23 2 8 Hjälpmedel: Physics Handbook, räknare. Ensfäriskkopparkulamedradie = 5mmharladdningenQ = 2.5 0 3 C. Beräkna det elektriska fältet som funktion av avståndet från
Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Laurent Duda Tentamen i Vågor och Optik 5hp Skrivtid kl. 8-13 Hjälpmedel: Räknedosa, Physics Handbook eller motsvarande (även Mathematical Handbook är tillåten)
TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00
FAFF25-2012-03-09 Tentamen i Fotonik - 2012-03-09, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Laboration i Geometrisk Optik
Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2014 Kontakt: olga. b ylund@ysik.su.se Instruktioner ör redogörelse ör laboration 1: Laboration 1 innehåller em experiment. Varje experiment bör presenteras
LABORATION 2 MIKROSKOPET
LABORATION 2 MIKROSKOPET Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Assistent Kungliga Tekniska högskolan BIOX 1 (6) LABORATION 2 MIKROSKOPET Att läsa i kursboken: sid. 189-194 Förberedelseuppgifter:
Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5
Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen
LJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
Tentamen i Våglära och optik för F
Tentamen i Våglära och optik för F FAFF30, 2013 06 03 Skrivtid 8.00 13.00 Hjälpmedel: Läroboken och miniräknare Uppgifterna är inte sorterade i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och
Exempelsamling i Ögats optik
Exempelsamling i Ögats optik 1. Ett reducerat öga har n =1.336, F=62 och längden 26,2 mm. Vilken av följande linser fungerar bäst för a) avståndsseende och b) närarbete (0,5 m)? (i) +2 D (ii) -9 D (iii)
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!
Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande Rita figurer och motivera ordentligt! Repetition av geometrisk optik 1. Ett objekt i luft ligger 400 mm innan en sfärisk gränsyta med krökningsradien
AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop
AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop Fenomenet aberration. Varför mikroskop? En ensam lins kan förstora maximalt c:a 5-0 gånger. Ofta slipas dessa linser så enkelt som möjligt vilket gör
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek
Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 4 r Ljudintensitetsnivå I 1 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffekt, ljud v v f m m fs v v s Relativistisk Dopplereffekt,
Optik 1 Geometrisk och fysikalisk optik fo r optiker HT 2019
Optik 1 Geometrisk och fysikalisk optik fo r optiker HT 2019 Optik 1 Innehållsförteckning Föreläsning 1 Vågfronter, strålar och bilder... 1 Föreläsning 2 Reflektion och brytning... 5 Föreläsning 3 Avbildning
Kapitel 36, diffraktion
Kapitel 36, diffraktion Diffraktionsbegreppet, en variant av interferens Hitta min värden för enkelspalt med vidden a Intensitet för enkelspalt med vidden a Två spalter med vidd a och separation d Många
Så, hur var det nu? Tillämpad vågrörelselära FAF260. Cirkulär polarisation (höger) Cirkulär polarisation FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1
FF60 Tillämpad vågrörelselära FF60 Så, hur var det nu? 3 Plan, elliptisk och cirkulär polarisation Fig 0.4, sid 405 Cirkulär polarisation (höger) När det elektro-magnetiska fältet består av två vinkelräta
Föreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!
TENTAMEN I FYSIK FÖR n1, 9 JANUARI 2004 Skrivtid: 08.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och godkänd räknare. Obs. Inga lösblad! Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och
Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260
Geometrisk optik reflektion oh brytning Geometrisk optik F7 Reflektion oh brytning F8 Avbildning med linser Plana oh buktiga speglar Optiska system F9 Optiska instrument 1 2 Geometrisk optik reflektion
Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport
Polarisation Laborationsrapport Abbas Jafari Q2-A Personnummer: 950102-9392 22 april 2017 1 Innehåll 1 Introduktion 2 2 Teori 2 2.1 Malus lag............................. 3 2.2 Brewstervinklen..........................
Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624
Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624 Laser En laserstråle är speciell på flera sätt den består av en enda färg, t.ex. röd eller grön. ljuset går nästan helt parallellt (utan att sprida ut sig).
I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PP för arbetsområde: Ljud & Ljus Ur kursplanen för ämnet fysik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: diskutera, granska och ta ställning i frågor som handlar om ljud och buller planera
Föreläsning 7: Antireflexbehandling
1 Föreläsning 7: Antireflexbehandling När strålar träffar en yta vet vi redan hur de bryts (Snells lag) eller reflekteras (reflektionsvinkeln lika stor som infallsvinkeln). Nu vill vi veta hur mycket som
3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret
3. Ljus 3.1 Det elektromagnetiska spektret Synligt ljus är elektromagnetisk vågrörelse. Det följer samma regler som vi tidigare gått igenom för mekanisk vågrörelse; reflexion, brytning, totalreflexion
räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. (1,0 p) vationen
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ettt nytt blad och skriv bara på
Ögonlaboration 1(1) ÖGONLABORATION
Ögonlaboration 1(1) Uppsala Universitet Institutionen för Neurovetenskap, Fysiologi VT 08 GS, LJ För Neural reglering och rörelse ÖGONLABORATION Avsikten med laborationen är att illustrera teoretisk bakgrund
Parabeln och vad man kan ha den till
Parabeln och vad man kan ha den till Anders Källén MatematikCentrum LTH anderskallen@gmail.com Sammanfattning I den här artikeln diskuterar vi vad parabeln är för geometrisk konstruktion och varför den