Lins. Glaskropp. Hornhinna. Näthinna Gula fläcken

Transkript

1 Diabetes och ögat

2 2

3 Hornhinna Lins Glaskropp Näthinna Gula fläcken Synen är ett av våra viktigaste sinnen. När vi öppnar ögonen strömmar ljuset in. Det passerar genom hornhinnan, linsen och glaskroppen och vidare till näthinnan. Näthinnan består av miljontals små synceller och fungerar som ett slags film som fångar upp det vi ser. Centralt på näthinnan finns ett 2 3 millimeter stort område som kallas för den gula fläcken, eller makula på latin. Det är ett extra känsligt område där bilden blir som skarpast, och därför är sjukliga förändringar som inträffar här särskilt allvarliga.» 3

4 Diabetes och ögat Diabetes påverkar din kropp på många olika sätt. Bland annat kan förändringar ske i kroppens blodkärl. När det drabbar blodkärlen i ögats näthinna kallas det diabetesretinopati. Förloppet är smygande och förändringarna är till en början helt symtomfria, det vill säga synskärpan förblir normal. Men efter hand kan den centrala delen av näthinnan drabbas, den så kallade gula fläcken. Då påverkas din synskärpa. Det kan också uppstå blödningar inne i ögat som leder till plötsligt försämrad syn. Genom att regelbundet undersöka din ögonbotten kan vi upptäcka förändringarna i tid, innan symtomen börjar komma. Det är viktigt eftersom behandlingen vanligen bara bromsar sjukdomsförloppet. Förlorad synskärpa på ett öga kan inte alltid återfås. Det här händer i ögat Näthinnan består av synceller och ett stort antal små blodkärl. Vid diabetes leder de höjda blodsockervärdena till störningar i ämnesomsättningen som gör att kärlväggarna försvagas och det uppstår små utbuktningar på dessa små blodkärl. Utbuktningarna är de första synliga förändringarna och vid en undersökning syns de som små röda prickar på näthinnan. 4

5 I vissa fall kan utbuktningarna brista och börja läcka ut olika blodprodukter. Då syns förändringarna som svullnader, blödningar eller som läckage av blodfetter. När svullnaderna eller läckagen når och påverkar gula fläcken störs nät hinnans förmåga att återge synintryck. I ett senare skede kan de små blodkärlen täppas till, vilket leder till att blodflödet försämras och till syrebrist i näthinnan. Näthinnan försöker kompensera syrebristen genom att bilda nya blodkärl. Dessa är svaga och brister lätt, vilket gör att det uppstår blödningar som kan leda till en hastigt försämrad syn. I slutändan kan blödningarna leda till ärrbildning på näthinnan, som därmed riskerar att lossna. Det kan i sin tur i värsta fall orsaka blindhet. Bild av ögonbotten i ett friskt öga. Bild av ögonbotten med diabetesförändringar i form av blödningar (röda fläckar) och läckage av blodfetter (de ljusa fläckarna). 5

6 Vanligt med förändringar i näthinnan En tredjedel av alla med diabetes har någon form av näthinneförändringar. Av dem riskerar procent att få synskador. Hos personer med diabetes av typ 1 som har insjuknat före tioårsåldern förekommer i praktiken inga näthinneförändringar innan puberteten. Hos personer med diabetes av typ 2 syns näthinneförändringar i upp till en tredjedel av fallen redan då patienten får sin diabetesdiagnos. Två olika former av synhotande näthinneförändringar Förändringar i näthinnan som hotar synen har två former. Hos personer med diabetes av typ 1 är tillväxt av nya små blodkärl den vanligaste formen. Hos personer med diabetes av typ 2 är förändringar i området kring gula fläcken vanligast. Riskfaktorer Det finns några faktorer som vi vet påverkar förändringarnas hastighet och intensitet. De viktigaste riskfaktorerna är: 1. Hur länge någon har haft diabetes Efter 20 år med sjukdomen har cirka 90 procent av både typ 1- och typ 2-patienterna någon form av näthinneförändringar. 2. Dålig inställning av blodsockervärdet Blodsockervärdet är av avgörande betydelse hos både typ 1 och typ 2. 6

7 3. Högt blodtryck Blodtrycket bör inte överstiga 130/80 mm Hg. 4. Höga blodfettsvärden Vissa höjda blodfettsvärden kan bidra till näthinneförändringar. 5. Hormonella förändringar i kroppen Exempelvis kan graviditet påskynda näthinneförändringar. 7

8 Förebyggande åtgärder Du som har diabetes kan förebygga näthinneförändringar. Det krävs att du har god kontroll över din diabetes med låga och stabila blodsockervärden, ett bra blodtryck och goda blodfetter. Gå på regelbundna ögonkontroller, där din ögonbotten blir fotograferad. Då kan vi upptäcka de smygande, helt symtom fria, förändringarna i tid. Ögonbottenfotografering Vi fotograferar din ögonbotten för att dokumentera och kunna följa upp eventuella förändringar över tid. För att kunna fotografera din ögonbotten med bästa möjliga bildkvalitet ger vi dig droppar i ögat som gör att pupillen vidgar sig och blir större. Efter cirka en halv timme eller då pupillerna är tillräckligt stora, kan sjuk sköterskan fotografera din ögonbotten med en specialkamera. Första undersökningen Har du diabetes typ 1 får du gå på regelbundna kontroller från tio års ålder. Har du diabetes typ 2 bör du undersöka dina ögon när du får din diabetesdiagnos. Fortsatta kontroller Har du diabetes typ 1 utan några förändringar i näthinnan och utan några riskfaktorer får du gå på ny kontroll vartannat år. Har du diabetes typ 2 utan några förändringar i näthinnan och utan några riskfaktorer får du gå på ny kontroll vart tredje år. Det är din vanliga diabetesläkare som ska skicka en remiss för 8

9 ögonbottenfotografering. Det är bra om du själv håller reda på när det är dags för nästa fotografering, även om du normalt blir kallad. Specialundersökningar Om undersökningen visar att det finns förändringar i ögonbotten eller att det finns några riskfaktorer som kan påverka förändringarnas hastighet och intensitet (hos typ 1 och typ 2) anpassar vi kontrollintervallen efter dig. Det finns några olika typer av kontroller. Synprövning Vi testar din syn med hjälp av en vanlig bokstavstavla. OCT-undersökning (Optical Coherence Tomography) Vid svullnad och läckande blodkärl i och i närheten av gula fläcken kan vi granska näthinnan med en OCT-undersökning. Det gör vi för att kunna studera näthinnans olika lager. För att underlätta undersökningen får du droppar i ögat som gör att pupillen vidgar sig och blir större. Efter cirka en halvtimme eller då pupillerna är tillräckligt stora, kan vi ta en tvärsnittsbild av näthinnan. Med hjälp av OCT-bilderna kan vi se om ditt öga har några onormala förändringar på näthinnan. Angiografi av ögonbotten Vi injicerar ett färgämne via ett blodkärl i armen. När färgämnet når ögat och näthinnan tar vi bilder av ögonbotten med hjälp av en ögonbottenkamera. Den här undersökningen gör vi vid svårare förändringar i ögat för att kunna granska blod 9

10 kärlen och cirkulationen i ögonbotten inför en eventuell laserbehandling. Ultraljudsundersökning Vid svåra blödningar, som skymmer insynen till ögonbotten, undersöker vi näthinnan med hjälp av ultraljud. Behandling av diabetesretinopati Traditionellt blir förändringar i näthinnan behandlade med laser vid ett besök hos läkare. Vilken typ av laserbehandling som vi gör beror på vilken typ av förändringar du har. Om problemet är nybildade blodkärl som växer på näthinnan genomför vi en så kallad panscatter-behandling, som är en omfattande laserbehandling av nät hinnan. Behandlingen bromsar bildandet av nya blodkärl och minskar risken för allvarliga komplikationer som blödning och näthinneavlossning. Bild av en laserbehandlad ögonbotten. De ljusa fläckarna som syns i näthinnan är små ärr efter laser. 10

11 Om förändringarna sitter i närheten av gula fläcken kan de många gånger behandlas med försiktig laser. Finns förändringen däremot i centrum av gula fläcken kan vi inte använda laser, då det riskerar att skada gula fläcken. I stället behandlar vi förändringarna med injektioner av läkemedel in i ögat. Läkemedlet torkar effektivt upp svullnad i gula fläcken och många gånger blir synen bättre. Behandlingarna behöver oftast upprepas och kräver regelbundna kontroller. Andra behandlingsmetoder Vid svårare förändringar i näthinnan kan vi genomföra en glaskroppskirurgi, så kallad vitrektomi. Vid behandlingen tar vi bort glaskroppen och blödningarna som finns där. Därefter kan vi, om det behövs, operera på näthinnan. Den här typen av operation gör vi om: det finns en stor mängd blödningar i glaskroppen som skymmer din syn. blödningarna har lett till ärrbildning på näthinnan, som därmed riskerar att lossna. Efter behandling Beroende på typ av förändringar och om behandling sätts in i tid uppnår vi goda resultat i procent av fallen. 11

12 S:t Eriks Ögonsjukhus Växel Sjukvårdsrådgivningen för ögon (Ögonakuten) S:t Eriks Ögonsjukhus AB är ett av Europas ledande ögonsjukhus. Vi bedriver både planerad och akut ögon sjuk vård och tar varje år emot cirka patientbesök från Sverige och utlandet. Tillsammans med Karolinska Institutet bedriver vi forskning, utveckling och utbildning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus har närmare 400 medarbetare och ägs av Stockholms läns landsting. Tryckt augusti 2015