TENTAMEN I OFTALMOLOGI HT I 1998

Transkript

1 TENTAMEN I OFTALMOLOGI HT I 1998 Instruktioner: Skrivningen består av 4 fall. I varje fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Besvarat ark läggs när det är klart upp och ned på golvet till höger om dig. Tag därefter fram nästa fråga och vänd den rätt. Det är inte tillåtet att ha flera ark framme samtidigt.. Lagt ark ligger. Det är således inte tillåtet att vandra fram och tillbaka i tentamen. Lägg alla sidorna i kuvertet efter skrivningen. Vi hoppas att frågorna känns relevanta för den genomgångna kursen. Lycka till Peter Ingar

2 FALL 1 Du arbetar som överläkare på Medicinkliniken 5. Denna dag har du kandidatundervisning, och då EKG undervisningen är färdig noterar du att en av kandidaterna, Jörgen, är ovanligt rödögd. Du får genast dåligt samvete över ditt hårda tempo, och beslutar dig för att ta tag i situationen. På direkt fråga förklarar Jörgen att han inte alls är ledsen, utan nog stället har fått något skräp i ögat. Vilka ytterligare frågor vill Du ställa till Jörgen? Ange hur svaren hjälper Dig att värdera allvarlighetsgrad respektive orsak till besvären.

3 Du arbetar som överläkare på Medicinkliniken 5. Denna dag har du kandidatundervisning, och då EKG undervisningen är färdig noterar du att en av kandidaterna, Jörgen, är ovanligt rödögd. Du får genast dåligt samvete över ditt hårda tempo, och beslutar dig för att ta tag i situationen. På direkt fråga förklarar Jörgen att han inte alls är ledsen, utan nog stället har fått något skräp i ögat. Du fördjupar traumaanamnesen. Det framkommer då inget direkt trauma. I stället berättar Jörgen att han haft linser sedan många år tillbaka, men att han i går kväll för första gången känt obehag i ögat då han tog av dessa. Han har faktiskt skaffat glasögon för en vecka sedan, detta för att det börjat bli jobbigare att sätta på linserna på morgonen på sista tiden. I morse var ögat rött och rann, och han hade svårt att öppna det. Nu på eftermiddagen har det börjat värka i ögat, och han har börjat se lite suddigt med det. Vilka undersökningar vill Du göra på platsen? Vilka instrument har Du till Ditt förfogande på medicinavdelningen?

4 Du arbetar som överläkare på Medicinkliniken 5. Denna dag har du kandidatundervisning, och då EKG undervisningen är färdig noterar du att en av kandidaterna, Jörgen, är ovanligt rödögd. Du får genast dåligt samvete över ditt hårda tempo, och beslutar dig för att ta tag i situationen. På direkt fråga förklarar Jörgen att han inte alls är ledsen, utan nog stället har fått något skräp i ögat. Du fördjupar traumaanamnesen. Det framkommer då inget direkt trauma. I stället berättar Jörgen att han haft linser sedan många år tillbaka, men att han i går kväll för första gången känt obehag i ögat då han tog av dessa. Han har faktiskt skaffat glasögon för en vecka sedan, detta för att det börjat bli jobbigare att sätta på linserna på morgonen på sista tiden. I morse var ögat rött och rann, och han hade svårt att öppna det. Nu på eftermiddagen har det börjat värka i ögat, och han har börjat se lite suddigt med det. Du vill undersöka synen men hittar tyvärr ingen syntavla. Snabbt lokaliserar Du en ficklampa på läkarexpeditionen, och du tittar på Jörgens högra öga. Han är mycket riktigt röd i höger öga, lite mer på laterala delen av ögat, och runt om hornhinnan. Då Du lyser med ficklampan på hornhinnan ser Du en vit, lite suddig, fläck centralt. Vänster öga är helt blekt och retningsfritt. Vilka differentialdiagnoser tänker Du på?

5 Du arbetar som överläkare på Medicinkliniken 5. Denna dag har du kandidatundervisning, och då EKG undervisningen är färdig noterar du att en av kandidaterna, Jörgen, är ovanligt rödögd. Du får genast dåligt samvete över ditt hårda tempo, och beslutar dig för att ta tag i situationen. På direkt fråga förklarar Jörgen att han inte alls är ledsen, utan nog stället har fått något skräp i ögat. Du fördjupar traumaanamnesen. Det framkommer då inget direkt trauma. I stället berättar Jörgen att han haft linser sedan många år tillbaka, men att han i går kväll för första gången känt obehag i ögat då han tog av dessa. Han har faktiskt skaffat glasögon för en vecka sedan, detta för att det börjat bli jobbigare att sätta på linserna på morgonen på sista tiden. I morse var ögat rött och rann, och han hade svårt att öppna det. Nu på eftermiddagen har det börjat värka i ögat, och han har börjat se lite suddigt med det. Du vill undersöka synen men hittar tyvärr ingen syntavla. Snabbt lokaliserar Du en ficklampa på läkarexpeditionen, och du tittar på Jörgens högra öga. Han är mycket riktigt röd i höger öga, lite mer på laterala delen av ögat, och runt om hornhinnan. Då Du lyser med ficklampan på hornhinnan ser Du en vit, lite suddig, fläck centralt. Vänster öga är helt blekt och retningsfritt. Du misstänker att det kan röra sig om en keratit men med tanke på värken och injektionstypen har Du också irit i åtanke. Ett mekaniskt kornealsår kan Du också tänka Dig. Du har nu två uppenbara möjligheter: Antingen a) behandlar Du själv Jörgens ögonbesvär eller så b) remitterar Du honom till Ögonkliniken. Hur gör Du? Stryk det alternativ a) eller b) som ej passar a) Behandla själv: Ange preparat Ange behandlingstid Övriga råd b) Remittera Diagnos/Frågeställning? Är remissen akut eller icke-akut? När bör Jörgen komma till Ögonkliniken?

6 Du arbetar som överläkare på Medicinkliniken 5. Denna dag har du kandidatundervisning, och då EKG undervisningen är färdig noterar du att en av kandidaterna, Jörgen, är ovanligt rödögd. Du får genast dåligt samvete över ditt hårda tempo, och beslutar dig för att ta tag i situationen. På direkt fråga förklarar Jörgen att han inte alls är ledsen, utan nog stället har fått något skräp i ögat. Du fördjupar traumaanamnesen. Det framkommer då inget direkt trauma. I stället berättar Jörgen att han haft linser sedan många år tillbaka, men att han i går kväll för första gången känt obehag i ögat då han tog av dessa. Han har faktiskt skaffat glasögon för en vecka sedan, detta för att det börjat bli jobbigare att sätta på linserna på morgonen på sista tiden. I morse var ögat rött och rann, och han hade svårt att öppna det. Nu på eftermiddagen har det börjat värka i ögat, och han har börjat se lite suddigt med det. Du vill undersöka synen men hittar tyvärr ingen syntavla. Snabbt lokaliserar Du en ficklampa på läkarexpeditionen, och du tittar på Jörgens högra öga. Han är mycket riktigt röd i höger öga, lite mer på laterala delen av ögat, och runt om hornhinnan. Då Du lyser med ficklampan på hornhinnan ser Du en vit, lite suddig, fläck centralt. Vänster öga är helt blekt och retningsfritt. Du misstänker att det kan röra sig om en keratit men med tanke på värken och injektionstypen har Du också irit i åtanke. Ett mekaniskt kornealsår kan Du också tänka Dig. Du väljer att remittera patienten akut eftersom Du har hittat en ciliär injektion och patienten har värk och synnedsättning. Han fick en tid samma eftermiddag, och undersöktes av en ögonläkare. I remissvaret står det Visus höger öga : 0,4 med glaskorrektion 3,5 vänster öga : 1,0 med 3,5 Status höger öga: Uttalad ciliär injektion, på cornea fanns ett stort vitt infiltrat centralt, med omgivande ödem. Inre retning med ljusväg svårvärderad pga. corneal påverkan. Suddig insyn till en troligtvis normal ögonbotten. Bedömning: Keratit hos kontaktlinsbärare. Åtgärd: Kontaktlinsvila, Odling från kontaktlins och behållare, Konjunktivalodling, Chloromycetinsalva X 5 i höger öga. Återbesök 2 dagar. Hur går en konjunktivalodling till? Idet här fallet rörde det sig om en allvarlig keratit. Bakteriella konjunktiviter å andra sidan kan man sköta själv som icke-ögonläkare. Vilka alternativ till Chloromycetin finns då och vilka för- resp nackdelar har olika preparat?

7 FALL 2 Detta är din fjärde jour på medicinakuten, som randande ST läkare i allmänmedicin. Du har precis fyllt den sista tillgängliga vårdplatsen på neurologavdelningen. Nästa fall på jourlistan är en 43-årig man med nytillkommen huvudvärk. Patienten: Lars Svenningson, tidigare frisk lastbilschaufför har sista veckan fått allt mer uttalad huvudvärk. Huvudvärken är mest uttalad på kvällarna, lokaliserad över panna och tinningar, och är i sin karaktär mer tryckande än bultande. Dessutom tycker patienten att det flimrar för ögonen ibland och att synen har försämrats. Vilka frågor skulle du vilja komplettera anamnesen med? Vilka undersökningar är lämpliga att utföra på platsen?

8 Detta är din fjärde jour på medicinakuten, som randande ST läkare i allmänmedicin. Du har precis fyllt den sista tillgängliga vårdplatsen på neurologavdelningen. Nästa fall på jourlistan är en 43-årig man med nytillkommen huvudvärk. Patienten: Lars Svenningson, tidigare frisk lastbilschaufför har sista veckan fått allt mer uttalad huvudvärk. Huvudvärken är mest uttalad på kvällarna, lokaliserad över panna och tinningar, och är i sin karaktär mer tryckande än bultande. Dessutom tycker patienten att det flimrar för ögonen ibland och att synen har försämrats. Du har nu försäkrat dig om att patienten inte har några neurologiska bortfallssymtom. Du frågar på vilket sätt synen försämrats och får veta att patientens närseende är dåligt, han måste hålla armbandsklockan på en meters avstånd för att se att klockan nu är på morgonen. Däremot ser han klockan i korridoren utan problem. Eftersom du är ovanligt noggrann har du även utfört en synfältundersökning enligt Donders, bedömt pupillreflexer och inspekterat synnervspapillerna utan att finna några fel. Ögonen är bleka. Allmänstatus inkl. blodtryck, är ua. Samtidigt har provsvar anlänt : Hb, V, Diff, SR, CRP och samtliga är ua. Vilken diagnos är mest trolig? Hur förklarar Du den för patienten?

9 Detta är din fjärde jour på medicinakuten, som randande ST läkare i allmänmedicin. Du har precis fyllt den sista tillgängliga vårdplatsen på neurologavdelningen. Nästa fall på jourlistan är en 43-årig man med nytillkommen huvudvärk. Patienten: Lars Svenningson, tidigare frisk lastbilschaufför har sista veckan fått allt mer uttalad huvudvärk. Huvudvärken är mest uttalad på kvällarna, lokaliserad över panna och tinningar, och är i sin karaktär mer tryckande än bultande. Dessutom tycker patienten att det flimrar för ögonen ibland och att synen har försämrats. Du har nu försäkrat dig om att patienten inte har några neurologiska bortfallssymtom. Du frågar på vilket sätt synen försämrats och får veta att patientens närseende är dåligt, han måste hålla armbandsklockan på en meters avstånd för att se att klockan nu är på morgonen. Däremot ser han klockan i korridoren utan problem. Eftersom du är ovanligt noggrann har du även utfört en synfältundersökning enligt Donders, bedömt pupillreflexer och inspekterat synnervspapillerna utan att finna några fel. Ögonen är bleka. Allmänstatus inkl. blodtryck, är ua. Samtidigt har provsvar anlänt : Hb, V, Diff, SR, CRP och samtliga är ua. Du berättar för patienten att Du misstänker presbyopi (ålderssynthet). Du förklarar att detta är ett tillstånd som alla råkar ut för och att det har att göra med ögats normala åldrande. Ögat förmår inte längre ställa om sig för närseende på samma sätt som i ungdomen. Du lugnar patienten, men denne undrar hur du kan vara säker på att han inte har en hjärntumör, vilket han har läst om kan börja med huvudvärk. Patienten önskar en röntgenundersökning av hjärnan. Är en akut CT/MR skalle indicerad (motivera)? Vilka råd ger Du patienten avseende presbyopin?

10 Detta är din fjärde jour på medicinakuten, som randande ST läkare i allmänmedicin. Du har precis fyllt den sista tillgängliga vårdplatsen på neurologavdelningen. Nästa fall på jourlistan är en 43-årig man med nytillkommen huvudvärk. Patienten: Lars Svenningson, tidigare frisk lastbilschaufför har sista veckan fått allt mer uttalad huvudvärk. Huvudvärken är mest uttalad på kvällarna, lokaliserad över panna och tinningar, och är i sin karaktär mer tryckande än bultande. Dessutom tycker patienten att det flimrar för ögonen ibland och att synen har försämrats. Du har nu försäkrat dig om att patienten inte har några neurologiska bortfallssymtom. Du frågar på vilket sätt synen försämrats och får veta att patientens närseende är dåligt, han måste hålla armbandsklockan på en meters avstånd för att se att klockan nu är på morgonen. Däremot ser han klockan i korridoren utan problem. Eftersom du är ovanligt noggrann har du även utfört en synfältundersökning enligt Donders, bedömt pupillreflexer och inspekterat synnervspapillerna utan att finna några fel. Ögonen är bleka. Allmänstatus inkl. blodtryck, är ua. Samtidigt har provsvar anlänt : Hb, V, Diff, SR, CRP och samtliga är ua. Du berättar för patienten att Du misstänker presbyopi (ålderssynthet). Du förklarar att detta är ett tillstånd som alla råkar ut för och att det har att göra med ögats normala åldrande. Ögat förmår inte längre ställa om sig för närseende på samma sätt som i ungdomen. Du lugnar patienten, men denne undrar hur du kan vara säker på att han inte har en hjärntumör, vilket han har läst om kan börja med huvudvärk. Patienten önskar en röntgenundersökning av hjärnan. Du anser inte att en akut röntgenundersökning är indicerad eftersom Du 1) finner normalt allmänstatus, 2) normala papiller och 3) rimligtvis kan förklara patientens symtom utifrån presbyopidiagnosen. Du rekommenderar därför patienten att köpa läsglasögon. I första hand kan patienten själv prova ut dessa i exempelvis varuhus el.likn. Han ska bekvämt kunna se på ca 35 cm avstånd med dem eller +1.0 är sannolikt lagom styrka. Har patienten särskilda synkrav vid närseende kan ett optikerbesök vara motiverat.

11 FALL 3 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral. Du träffar en 64-årig kvinna som under lång tid tillbaka känt sig lite trött och hängig. Hon har haft upprepade men lindriga infektioner, förkylningar och ett par urinvägsinfektioner. Hon har på sista tiden blivit allt törstigare. För tillfället har hon ett infekterat sår på fingret efter potatisskalning. Du misstänker Diabetes och finner bl.a. mycket riktigt ett förhöjt blodsocker och socker i urinen. Diabetesdiagnosen känns klar. När ska denna patient remitteras till ögonklinik för undersökning? Vilka ögonundersökningar behöver Du själv göra vid dagens besök?

12 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral. Du träffar en 64-årig kvinna som under lång tid tillbaka känt sig lite trött och hängig. Hon har haft upprepade men lindriga infektioner, förkylningar och ett par urinvägsinfektioner. Hon har på sista tiden blivit allt törstigare. För tillfället har hon ett infekterat sår på fingret efter potatisskalning. Du misstänker Diabetes och finner bl.a. mycket riktigt ett förhöjt blodsocker och socker i urinen. Diabetesdiagnosen känns klar. Du ställer diagnosen Typ II diabetes och bestämmer Dig därför för att skicka remiss till ögonkliniken redan idag. Du mäter synskärpan med patientens egna glas och finner S hö=0.6, vä=0.8. Patienten har inte märkt någon direkt synpåverkan och säger sig kunna läsa telefonkatalogstext utan större bekymmer. Hon minns dock att hon hos optiker för många år sedan haft full syn. Vilka två orsaker är troligast orsak till att patientens synskärpa inte är 1.0 men att hon upplever närseendet som normalt? Är någon av dessa orsaker någon av dessa orsaker anledning till akut remiss?

13 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral. Du träffar en 64-årig kvinna som under lång tid tillbaka känt sig lite trött och hängig. Hon har haft upprepade men lindriga infektioner, förkylningar och ett par urinvägsinfektioner. Hon har på sista tiden blivit allt törstigare. För tillfället har hon ett infekterat sår på fingret efter potatisskalning. Du misstänker Diabetes och finner bl.a. mycket riktigt ett förhöjt blodsocker och socker i urinen. Diabetesdiagnosen känns klar. Du ställer diagnosen Typ II diabetes och bestämmer Dig därför för att skicka remiss till ögonkliniken redan idag. Du mäter synskärpan med patientens egna glas och finner S hö=0.6, vä=0.8. Patienten har inte märkt någon direkt synpåverkan och säger sig kunna läsa telefonkatalogstext utan större bekymmer. Hon minns dock att hon hos optiker för många år sedan haft full syn. Du förmodar att synförändringen sannolikt betingas av hyperglykemin eller av katarakt. Då närseendet är normalt skickar Du remissen på vanligt sätt och inte akut. Hur kan hyperglykemi eller katarakt ge upphov till försämrat avståndsvisus men bibehållet närvisus? Bortsett från ovanstående mindre allvarliga fynd så löper patienten risk att få permanent synskada på grund av sin diabetes. På vilket sätt kan synen skadas permenent av diabetes?

14 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral. Du träffar en 64-årig kvinna som under lång tid tillbaka känt sig lite trött och hängig. Hon har haft upprepade men lindriga infektioner, förkylningar och ett par urinvägsinfektioner. Hon har på sista tiden blivit allt törstigare. För tillfället har hon ett infekterat sår på fingret efter potatisskalning. Du misstänker Diabetes och finner bl.a. mycket riktigt ett förhöjt blodsocker och socker i urinen. Diabetesdiagnosen känns klar. Du ställer diagnosen Typ II diabetes och bestämmer Dig därför för att skicka remiss till ögonkliniken redan idag. Du mäter synskärpan med patientens egna glas och finner S hö=0.6, vä=0.8. Patienten har inte märkt någon direkt synpåverkan och säger sig kunna läsa telefonkatalogstext utan större bekymmer. Hon minns dock att hon hos optiker för många år sedan haft full syn. Du förmodar att synförändringen sannolikt betingas av hyperglykemin eller av katarakt. Då närseendet är normalt skickar Du remissen på vanligt sätt och inte akut. Såväl hyperglykemi som katarakt ger upphov till täthetsförändringar i linsen. Detta resulterar i en mypoisering och kan förklara dåligt avståndsvisus och normalt närvisus. Du förklarar för patienten att ögonkontrollerna är viktiga för att förebygga synhandikapp. Diabetes kan leda till kärlförändringar och ischemi. Detta kan ge upphov till 1) makulaödem som i förlängningen kan ge permanent makulaskada eller 2) nybildning av blodkärl (proliferationer). Det nybildade kärlen är sämre och blöder lättare vilket kan ge upphov till upprepade glaskroppsblödningar. Dessutom föreligger även fibros om kärlen växer in i glaskroppen. Detta kan leda till traktion i näthinnan med avlossning som följd. Hur kan man som ögonläkare förebygga dessa förändringar? Hur kan man som behandlande icke-oftalmolog (i detta fall Du som At-läkare) förebygga förändringarna på bästa sätt?

15 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral. Du träffar en 64-årig kvinna som under lång tid tillbaka känt sig lite trött och hängig. Hon har haft upprepade men lindriga infektioner, förkylningar och ett par urinvägsinfektioner. Hon har på sista tiden blivit allt törstigare. För tillfället har hon ett infekterat sår på fingret efter potatisskalning. Du misstänker Diabetes och finner bl.a. mycket riktigt ett förhöjt blodsocker och socker i urinen. Diabetesdiagnosen känns klar. Du ställer diagnosen Typ II diabetes och bestämmer Dig därför för att skicka remiss till ögonkliniken redan idag. Du mäter synskärpan med patientens egna glas och finner S hö=0.6, vä=0.8. Patienten har inte märkt någon direkt synpåverkan och säger sig kunna läsa telefonkatalogstext utan större bekymmer. Hon minns dock att hon hos optiker för många år sedan haft full syn. Du förmodar att synförändringen sannolikt betingas av hyperglykemin eller av katarakt. Då närseendet är normalt skickar Du remissen på vanligt sätt och inte akut. Såväl hyperglykemi som katarakt ger upphov till täthetsförändringar i linsen. Detta resulterar i en mypoisering och kan förklara dåligt avståndsvisus och normalt närvisus. Du förklarar för patienten att ögonkontrollerna är viktiga för att förebygga synhandikapp. Diabetes kan leda till kärlförändringar och ischemi. Detta kan ge upphov till 1) makulaödem som i förlängningen kan ge permanent makulaskada eller 2) nybildning av blodkärl (proliferationer). Det nybildade kärlen är sämre och blöder lättare vilket kan ge upphov till upprepade glaskroppsblödningar. Dessutom föreligger även fibros om kärlen växer in i glaskroppen. Detta kan leda till traktion i näthinnan med avlossning som följd. Ögonläkarens viktigaste behandling är laserljusbehandling. Icke-oftalmologens är optimal metabol kontroll. Beskriv hur laserbehandling fungerar i preventivt syfte.

16 Du tjänstgör som AT-läkare på en vårdcentral. Du träffar en 64-årig kvinna som under lång tid tillbaka känt sig lite trött och hängig. Hon har haft upprepade men lindriga infektioner, förkylningar och ett par urinvägsinfektioner. Hon har på sista tiden blivit allt törstigare. För tillfället har hon ett infekterat sår på fingret efter potatisskalning. Du misstänker Diabetes och finner bl.a. mycket riktigt ett förhöjt blodsocker och socker i urinen. Diabetesdiagnosen känns klar. Du ställer diagnosen Typ II diabetes och bestämmer Dig därför för att skicka remiss till ögonkliniken redan idag. Du mäter synskärpan med patientens egna glas och finner S hö=0.6, vä=0.8. Patienten har inte märkt någon direkt synpåverkan och säger sig kunna läsa telefonkatalogstext utan större bekymmer. Hon minns dock att hon hos optiker för många år sedan haft full syn. Du förmodar att synförändringen sannolikt betingas av hyperglykemin eller av katarakt. Då närseendet är normalt skickar Du remissen på vanligt sätt och inte akut. Såväl hyperglykemi som katarakt ger upphov till täthetsförändringar i linsen. Detta resulterar i en mypoisering och kan förklara dåligt avståndsvisus och normalt närvisus. Du förklarar för patienten att ögonkontrollerna är viktiga för att förebygga synhandikapp. Diabetes kan leda till kärlförändringar och ischemi. Detta kan ge upphov till 1) makulaödem som i förlängningen kan ge permanent makulaskada eller 2) nybildning av blodkärl (proliferationer). Det nybildade kärlen är sämre och blöder lättare vilket kan ge upphov till upprepade glaskroppsblödningar. Dessutom föreligger även fibros om kärlen växer in i glaskroppen. Detta kan leda till traktion i näthinnan med avlossning som följd. Ögonläkarens viktigaste behandling är laserljusbehandling. Icke-oftalmologens är optimal metabol kontroll. Lasrbehandlingens effekt beror på att delar av näthinnan skadas. Detta leder till minskat syrebehov och därmed minskad tendens till proliferationer.

17 FALL 4 Du är AT-läkare på en vårdcentral i en avlägsen norrländsk by. Det finns en spaltlampa på mottagningen. Du har 7 mil till närmaste ögonläkare. En 25-årig man söker eftersom han på bilverkstan, där han arbetar, förmodligen fått något i ögat i samband med att han slipat eller kanske när han bankade på en rostig balk. Han vet inte säkert när det kom för det är först nu på kvällen som det börjat irritera i ögat. Du undersöker honom i spaltlampan. Vilka fynd i status är Du särskilt intresserad av att hitta eller utesluta? Vilken annan undersökning utöver den i spaltlampa vill Du göra?

18 Du är AT-läkare på en vårdcentral i en avlägsen norrländsk by. Det finns en spaltlampa på mottagningen. Du har 7 mil till närmaste ögonläkare. En 25-årig man söker eftersom han på bilverkstan, där han arbetar, förmodligen fått något i ögat i samband med att han slipat eller kanske när han bankade på en rostig balk. Han vet inte säkert när det kom för det är först nu på kvällen som det börjat irritera i ögat. Du undersöker honom i spaltlampan. Du finner en svart främmande kropp enligt figur. Du ser varken subkonjunktival blödning eller blod i främre kammaren. Pupillen är rund och reagerar normalt för ljus. Du gör även en synundersökning och finner att S på aktuella ögat är 1.0 utan korrektion. Främmande kropp Pupill Limbus Ska denna främmanded kropp tas bort på vårcentralen eller på ögonkliniken (motivera)?

19 Du är AT-läkare på en vårdcentral i en avlägsen norrländsk by. Det finns en spaltlampa på mottagningen. Du har 7 mil till närmaste ögonläkare. En 25-årig man söker eftersom han på bilverkstan, där han arbetar, förmodligen fått något i ögat i samband med att han slipat eller kanske när han bankade på en rostig balk. Han vet inte säkert när det kom för det är först nu på kvällen som det börjat irritera i ögat. Du undersöker honom i spaltlampan. Du finner en svart främmande kropp enligt figur. Du ser varken subkonjunktival blödning eller blod i främre kammaren. Pupillen är rund och reagerar normalt för ljus. Du gör även en synundersökning och finner att S på aktuella ögat är 1.0 utan korrektion. Främmande kropp Pupill Limbus Du fjärmar själv den främmande kroppen. Hur bedövar Du ögat? Vilka biverkningar finns det med denna metod? Hur lång tid sitter bedövningen i?

20 Du är AT-läkare på en vårdcentral i en avlägsen norrländsk by. Det finns en spaltlampa på mottagningen. Du har 7 mil till närmaste ögonläkare. En 25-årig man söker eftersom han på bilverkstan, där han arbetar, förmodligen fått något i ögat i samband med att han slipat eller kanske när han bankade på en rostig balk. Han vet inte säkert när det kom för det är först nu på kvällen som det börjat irritera i ögat. Du undersöker honom i spaltlampan. Du finner en svart främmande kropp enligt figur. Du ser varken subkonjunktival blödning eller blod i främre kammaren. Pupillen är rund och reagerar normalt för ljus. Du gör även en synundersökning och finner att S på aktuella ögat är 1.0 utan korrektion. Främmande kropp Pupill Limbus Du fjärmar själv den främmande kroppen. Du bedövar med oxibuprocaindroppe eller tetracaindroppe. Överkänslighetsreaktioner är ytterst sällsynta. Däremot hämmar ytanestetika hornhinnans läkning. Därför får inte patienten med sig sådana droppar hem efteråt. Dropparna har effekt under ca 15 minuter. Något längre för tetracain. Vilken efterbehandling är aktuell? Beh på vårdcentralen?, recept? Annat?

21 Du är AT-läkare på en vårdcentral i en avlägsen norrländsk by. Det finns en spaltlampa på mottagningen. Du har 7 mil till närmaste ögonläkare. En 25-årig man söker eftersom han på bilverkstan, där han arbetar, förmodligen fått något i ögat i samband med att han slipat eller kanske när han bankade på en rostig balk. Han vet inte säkert när det kom för det är först nu på kvällen som det börjat irritera i ögat. Du undersöker honom i spaltlampan. Du finner en svart främmande kropp enligt figur. Du ser varken subkonjunktival blödning eller blod i främre kammaren. Pupillen är rund och reagerar normalt för ljus. Du gör även en synundersökning och finner att S på aktuella ögat är 1.0 utan korrektion. Främmande kropp Pupill Limbus Du fjärmar själv den främmande kroppen. Du bedövar med oxibuprocaindroppe eller tetracaindroppe. Överkänslighetsreaktioner är ytterst sällsynta. Däremot hämmar ytanestetika hornhinnans läkning. Därför får inte patienten med sig sådana droppar hem efteråt. Dropparna har effekt under ca 15 minuter. Något längre för tetracain. Du ger en sträng kloramfenikol eller Fucithalmicsalva i ögat. Du tycker inte att recept är nödvändigt. Patienten vill gärna ha en lapp för ögat även om Du inte ser det som nödvändigt. Du sätter på honom ett bandage för ögat för att tillmötesgå hans önskan. Vilken fråga måste Du ställa innan Du sätter på förbandet? I en viss situation är det nämligen olagligt att ha sådant förband. Vilken?

22 Du är AT-läkare på en vårdcentral i en avlägsen norrländsk by. Det finns en spaltlampa på mottagningen. Du har 7 mil till närmaste ögonläkare. En 25-årig man söker eftersom han på bilverkstan, där han arbetar, förmodligen fått något i ögat i samband med att han slipat eller kanske när han bankade på en rostig balk. Han vet inte säkert när det kom för det är först nu på kvällen som det börjat irritera i ögat. Du undersöker honom i spaltlampan. Du finner en svart främmande kropp enligt figur. Du ser varken subkonjunktival blödning eller blod i främre kammaren. Pupillen är rund och reagerar normalt för ljus. Du gör även en synundersökning och finner att S på aktuella ögat är 1.0 utan korrektion. Främmande kropp Pupill Limbus Du fjärmar själv den främmande kroppen. Du bedövar med oxibuprocaindroppe eller tetracaindroppe. Överkänslighetsreaktioner är ytterst sällsynta. Däremot hämmar ytanestetika hornhinnans läkning. Därför får inte patienten med sig sådana droppar hem efteråt. Dropparna har effekt under ca 15 minuter. Något längre för tetracain. Du ger en sträng kloramfenikol eller Fucithalmicsalva i ögat. Du tycker inte att recept är nödvändigt. Patienten vill gärna ha en lapp för ögat även om Du inte ser det som nödvändigt. Du sätter på honom ett bandage för ögat för att tillmötesgå hans önskan. Du har försäkrat Dig om att patienten inte ska köra bil hem. SLUT

23 Tentamen i Oftalmologi HT 1, 1998.

24