Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Transkript

1 Ögonmelanom 1

2

3 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio personer varje år. I den här broschyren berättar vi om symptom, behandling och efterbehandling av ögonmelanom. Längst bak finns en ordlista som förklarar medicinska ord och termer.» 3

4 4 Symptom Ögonmelanom kan ge symptom som ljusblixtar eller minskat synfält, vilket ofta kan uppfattas som en gradvis ökande skugga framför ögat. Orsaker till ögonmelanom Det är oklart vad som orsakar ögonmelanom. I vissa fall uppkommer det troligen i födelsemärken i ögonbotten. Det är mycket sällan ärftligt. Sjukdomen drabbar oftast bara det ena ögat. Det finns inget som entydigt visar att en kraftig exponering för solljus orsakar ögonmelanom. Undersökningsmetoder Vi diagnostiserar ögonmelanom genom att undersöka ögonbottnen. Vi gör också ett ultraljud där vi mäter bland annat tumörens storlek. Behandling Vi behandlar ögonmelanom på olika sätt beroende på tumörens storlek. Den vanligaste behandlingen är strålning, som ibland kompletteras med laserbehandling. I vissa fall kan ögat behöva opereras bort.

5 5 Syftet med strålbehandlingen är att tumören ska skrumpna. För att kunna stråla fäster vi en platta i ögat. Det gör vi under en operation då patienten är nedsövd. På plattans insida finns ett radioaktivt ämne (rutenium 106 eller jod 125). Patienten bär sedan strålplattan under några dagar eller någon vecka. Tiden som patienten har strålplattan varierar beroende på tumörens tjocklek och strålplattans aktivitet för att en viss bestämd stråldos ska kunna nå hela tumören. Strålplattan tar vi sedan bort vid en ny operation, som också utförs när patienten är under narkos. Vid behandlingen strålar vi endast själva tumören och en mindre del av den omgivande näthinnan. Ögat kan bli rött,

6 6 irriterat och synen kan försämras. Det kan även skava under behandlingstiden och några veckor därefter, men det värker sällan. Andra biverkningar är mycket ovanliga. Ibland kan patienten få dubbelseende, men det är oftast övergående. Efter operationen behandlar vi patienten med två olika sorters ögondroppar. Dropparna ska användas under två till fyra veckors tid efter det att strålplattan har tagits bort. Det är patienten själv eller en anhörig som sköter droppbehandlingen. I vissa fall kan det bli nödvändigt att komplettera strålbehandlingen med laserbehandling. Denna behandling gör vi antingen i samband med operationen eller senare. Kontroller efter strålbehandlingen Patienter som har behandlats med strålplatta får komma på kontroll efter en månad och därefter ungefär tre, sex och tolv månader efter operationen. Oftast tar det upp till sex månader innan vi märker någon effekt av strålbehandlingen. Om behandlingen har varit framgångsrik går patienten på kontroll årligen livet ut, de första åren på S:t Eriks Ögonsjukhus. Vid dessa kontroller undersöker en sjuksköterska synen och vidgar pupillen med hjälp av ögondroppar. Därefter undersöker en läkare ögat. Vid vissa tillfällen gör vi ett ultraljud och ibland tar vi en bild på patientens ögonbotten.

7 7 Ett ärr kommer alltid att finnas kvar i ögonbottnen. Det kan göra att synfältet blir något mindre än tidigare. Operera bort ett öga Ibland kan det bli nödvändigt att operera bort ögat (enukleation). Det gör vi då tumören är stor eller om den sitter på ett sådant ställe i ögat att den inte går att behandla med strålplatta. Operationen sker under narkos. Efter att ögat tagits bort får patienten ett implantat i ögonhålan för att det ska se kosmetiskt bra ut. I slutet av operationen lägger vi också in en tunn plastskiva innanför ögonlocken. Den ska ligga kvar tills patienten får sin

8 8 ögonprotes och används för att ögonlocken ska behålla sin form. Plastskivan får patienten behålla tills dess att en ögonprotes är färdig. Patienten upplever oftast en irritation från sårområdet en kort tid efter att ögat opererats bort, men sällan värk eller smärta. Efter operationen är patientens ögonlock stängda och det ser ut som om att patienten blundar. En viss svullnad och missfärgning kan förekomma. De första veckorna efter operationen behandlas ögonhålan med antibiotikadroppar. Det är patienten själv eller en anhörig som sköter droppbehandlingen. Ungefär fyra till sex veckor efter operationen är det dags att prova ut en ögonprotes. Det gör oftast en ögonklinik eller en enskild ögonprotesmakare. Ögonproteser är antingen tillverkade av plast eller glas. Vi kallar patienten för en kontroll en månad efter operationen. Därefter sker en kontroll efter ungefär ett halvår och sedan årligen livet ut. Prognos Strålbehandling är en framgångsrik metod hos en stor majoritet av patienter med ögonmelanom. I en del fall kan vi

9 9 dock behöva upprepa strålbehandlingen, komplettera med laserbehandling eller operera bort ögat. Ögonmelanom kan ibland sprida dottertumörer (metastaser). Spridningsrisken varierar från fall till fall och beror framförallt på modertumörens storlek. Risken för spridning påverkas inte av valet av behandlingsmetod (strålning eller borttagande av öga). Eventuella dottertumörer sprids nästan aldrig till patientens andra öga, utan i första hand till levern. Vid en kontroll av eventuell tumörspridning undersöks levern med ultraljud eller datortomografi. Om dottertumörer uppträder sker den fortsatta behandlingen i samråd med en onkolog. Vanliga reaktioner Att få diagnosen cancer utlöser ofta en kris, även hos den som varit beredd på beskedet. De första dagarna upplever många ett inre kaos. Det är svårt att ta till sig informationen och många patienter förnekar det som hänt. Det som läkaren sagt vid läkarbesöket kommer patienten i många fall inte ihåg. Därför kan det vara bra att ha en anhörig eller nära vän med sig vid läkarbesöket.

10 10 När insikten om cancern börjar infinna sig hos patienten är det naturligt att starka känslor som ångest, nedstämdhet, ilska och sorg kommer fram. Så småningom börjar de flesta patienter tänka framåt igen och inse att det går att leva med osäkerheten. Kontakten med läkare och sjuksköterska är viktig under hela behandlingsperioden och vid kontrollerna därefter. En god kontakt gör det lättare att ställa frågor som kanske känns dumma eller onödiga, men som i själva verket inte är det. Patienten kan också behöva diskutera frågor som inte är av medicinsk karaktär. Hos oss på S:t Eriks Ögonsjukhus finns därför en kurator som kan hjälpa till vid behov. Råd inför läkarbesök Skriv gärna ned alla frågor före besöket. Ta med en vän eller anhörig till läkarbesöket. Om du känner dig osäker på något efter besöket, ta kontakt med läkaren igen. Om du inte får tag på läkaren per telefon, ring till vår sköterska eller sekreterare och lämna ett meddelande, så ringer läkaren upp dig.

11 11 ORDLISTA RUTENIUM 106 Ett radioaktivt ämne som används vid strålning av tumörer. JOD 125 Ett radioaktivt ämne som används vid strålning av tumörer. UVEA Kallas också för druvhinnan och är det mellersta skiktet i ögonväggen. NAEVUS/NAEVI Det latinska ordet för födelsemärke(n). METASTASER En medicinsk benämning på cancertumörer som spritt sig till andra organ än det där den primära tumören finns. ONKOLOG En läkare med specialkunskap om tumörsjukdomar. DRUVHINNA Se Uvea. ENUKLEATION Kirurgiskt avlägsnande av öga. KONFORMER Tunn plastskiva som placeras i ögonhålan efter enukleation.

12 TRYCKT 2012 Telefon växel: S:t Eriks Ögonsjukhus är beläget i Stockholm och bedriver både planerad och akut ögonsjukvård. Varje år tar vi emot patientbesök från Sverige och utlandet. I egenskap av universitetssjukhus driver vi tillsammans med Karolinska Institutet forskning, utveckling och undervisning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus AB, som miljöcertifierades år 2000, har cirka 360 anställda, drivs som ett aktiebolag och ägs av Stockholms läns landsting.