Funktionell syn

Transkript

1 Funktionell syn Pargas - Kårkulla December 2013 Misa Möller/ Ped.mag. och mag. i synpedagogik och synnedsättning Folkhälsans Resurscenter misa.moller@folkhalsan.fi

2 Synskador Orsak Synsystemet Viktiga steg i synutvecklingen Synsvårigheter efter en hjärnskada Synnedsättning vid Down syndrom Synnedsättning vid autismspektrumtillstånd Synen i vardagen, iakttagelser Yrkesövergiripande samarbete Synpedagogens arbete Synrehabilitering Tips och webadresser

3 Synskadan kan bero på; en främre synbaneskada, OVI = Ocular Visual Impairment en bakre synbaneskada, CVI = Cerebral Visual Impairment = hjärnrelaterad synskada en kombination av främre och bakre synbaneskador.

4 Funktionsstörningar; främre skador medför nedsatt bildkvalitet bakre skador medför en varierande synfunktion med en nedsatt bildkvalitet och tolkningsproblem, visuella perceptionsstörningar.

5 Ögat Synfunktioner - Avståndssynskärpa - Närsynskärpa - Ackomodation - Synfält - Färgseende - Mörkerseende, adaptation - ögonmotorik

6 Synbanor

7 Ögonmuskler

8 Hjärnnerver Sex av våra 12 hjärnnerver bidrar till synsinnet = HJÄRNAN STYR ÖGONEN

9 Den visuella informationens väg: Ögon Synbanor Laterala knäkroppen Primära visuella hjärnbarken Sekundära visuella hjärnbarken - VAR? - VAD?

10 Hjärnan (beskrivning enl. Zihl och Priglinger 2002) Frontalloben/pannloben: -motorik, planering, problemlösning m.m. Temporalloben/tinningloben: - Visuellt igenkännande m.m. Frontalloben Parietalloben Occipitalloben Parietalloben/hjässloben: - Rumsuppfattning, visuo-motorik m.m. Temporalloben Hjärnstammen Lillhjärnan Occipitalloben/nackloben: - Visuell förnimmelse/igenkänning Mitthjärnan/hjärnstammen: - Vakenhet och uppmärksamhet

11 Stora delar av vår hjärna är involverad i bearbetning av synintryck Upp till 60% av det vi kommer ihåg är visuell information (auditiv information enbart 10%) Vi ser med vår hjärna

12 Viktiga faser i synutvecklingen Kommunikation - Visuell kommunikation och interaktion är de tidigaste visuella funktioner man kan observera

13 Ögonkontakt och socialt leende Viktigt för babyn och föräldrarna

14 Ackomodationen kan vara - Svag på grund av medicinering - Epilepsi - Utvecklingsstörning - hjärnskada

15 Viktigt att stöda ackomodationen för närseende Det lilla barnets synsfär är nära Barnet lär sig genom synen på nära håll i tidig ålder

16 Avstånd för visuell kommunikation Ansiktsuttryck är snabba rörelser i lågkontrast. Spegelneuronsystemet.

17 Figurer i rörelse Möjligt att följa med figurer i rörelse från 4 månaders ålder Viktigt med närkorrektion och huvudstöd. Observera överkänslighet.

18 Taktil information Händerna och munnen lär oss förstå abstrakt syninformation

19 Kopiering av handrörelse Vid 4 månaders ålder följer barnen handrörelser med blicken. Iaktta om barnet använder synen för ögahand- och läppavläsning

20 Igenkänning av familjemedlemmar vid 7-8 (senast 10-11) månaders ålder börjar småbarn se skillnaden mellan familjemedlemmar och främmande. - barn som tittar igenom eller förbi vuxna kan ha: 1) mycket hög långsynthet eller 2) svag ackommodation eller 3) dåligt rörelseseende eller 4) Svårigheter med ansiktsigenkänning FARAN: småbarnets beteende kan tolkas som autistiska drag och barnet remitteras inte till ögonläkaren och neurologen.

21 Mera om synutveckling och avvikelser i synboken; = synboken

22 Synsvårigheter efter en hjärnskada Synfältsbortfall Visuell neglekt, visuell ouppmärksamhet Ögonmotoriska svårigheter

23 Synfältsbortfall Med synfält avses det område som näthinnan tar emot ljus från medan blicken fixeras rakt fram och huvudet hålls stilla. Skador i synbanan ger synfältsbortfall indikation på var i hjärnan skadan inträffat.

24 Skadans läge och påverkan på synfältet

25 Visuell neglekt En neuropsykologisk skada som kan uppstå efter en hjärninfarkt. = en visuell uppmärksamhetsstörning Visuellt stimuli från delar av rummet registreras inte.

26 Ögonmotoriska svårigheter Ögonmusklerna, nerverna och de tillhörande hjärnområdena utgör det ögonmotoriska systemet.

27 Problemområden Sackader fixering Minisackader Följerörelser Samsyn Konvergens Nystagmus

28 Svårigheterna kan påverka: Läsning Orientering Djupseende Balans dubbelseende Uppmärksamhet Förflyttning Dagliga aktiviteter Igenkänning av ansikten och ansiktsuttryck

29 Synsvårigheter som kan förekomma vid Down syndrom: Brytningsfel - Översynthet (hyperopi, +glas) - Närsynthet (myopi, - glas) - Astigmatism

30 Ögonmotorik - Följerörelser - Sackader - Ackommodation - Konvergens - Fixation - Skelning - Amblyopi (lat öga) - Ögondarr (nystagmus) Linsen - Linsgrumlingar - Katarakt

31 Övrigt - Låg synskärpa - Svag kontrastsyn - Nedsatt färgsyn - Svårigheter med visuell perception

32 En synnedsättning i kombination med Down syndrom kan innebära svårigheter med att: Att avläsa och tolka kroppsspråk Ta och hålla kvar ögonkontakt Uppfatta turtagning i dialoger Kontrollera vad som händer i omgivningen

33 Imitera andras beteende Bilda begrepp Använda hjälpmedel Påverka sin omgivning Anpassa sig i nya miljöer Koncentrera sig

34 Synsvårigheter hos personer med autism: Synprocessering Ögonmotoriska svårigheter Varierande synsvårigheter (Kaplan, 2004; Simmons, Robertson, McKay et al., 2009)

35 Synen i vardagen Synen behövs för:

36 Visuell perception utgående från fyrklövern Kommunikation Får du ögonkontakt med ditt barn? Känner ditt barn igen bekanta människor utgående från ansiktet? Kan ditt barn tolka andra människors miner och kroppsspråk? Följer barnet med händelser runtomkring sig med sin syn?

37 Närarbete Känner ditt barn igen bekanta föremål på 1 meters avstånd? Hittar ditt barn ett bestämt föremål med synen bland andra föremål? Tycker ditt barn om att titta på bilder? Känner ditt barn igen olika geometriska figurer? Kan ditt barn se vad en bild föreställer? Tycker ditt barn om att rita?

38 Orientering i rummet, rörelser Hittar ditt barn i en bekant miljö? Kan ditt barn lära sig rutter i en ny miljö? Kan ditt barn bedöma avstånd och lägga märke till föremål i rörelse? Kan ditt barn röra sig i trappor och på ojämn mark?

39 Dagliga aktiviteter Använder ditt barn sin syn ändamålsenligt i matsituationer? Använder ditt barn synen ändamålsenligt vid påklädning?

40 Synfunktioner Synskärpa: Ögats förmåga att uppfatta detaljer på nära och långt håll. Har betydelse för hur barnet kan skilja på och känna igen detaljer. Iaktta hur nära barnet kan se på bilder i olika storlekar. Fråga barnet var bilden är tydligast. Kolla också om barnet ser detaljer på avstånd t.ex. ute på gården.

41 Synfält Är det område som man samtidigt kan överblicka. Synfältsbortfall kan innebära svårigheter att hitta alla delar på till exempel ett bord. Be barnet titta rakt fram på en leksak och samtidigt för någon in ett föremål från olika vinklar bakom huvudet på barnet. Iaktta när barnet reagerar på föremålet. Jämför med din egen reaktion. Du kan också placera favoritleksaker i olika delar av synfältet och iaktta om barnet hittar dem.

42 Ögonmotorik Följerörelser: Ögats förmåga att fokusera ett föremål och följa med blicken utan att röra på huvudet. Sätt dig framför barnet och be barnet följa med en liten bild på en pinne. För pinnen i olika riktningar. Iaktta om följerörelserna är smidiga eller hoppiga. Fråga också på vilket avstånd bilden är tydlig?

43 Sackader: Små hopp som ögat hela tiden gör. Viktigt speciellt vid läsning. Använd två färgpennor och be barnet snabbt flytta blicken från den röda till den blå pennan. Viktigt att huvudet hålls stilla och att enbart ögonen rör på sig. Iaktta om barnet har svårt att enbart flytta blicken.

44 Ackomodation: Ögats förmåga att fokusera på olika synavstånd. Barnet kan ha svårt att växla mellan kort och långt avstånd. Fråga barnet om de kan se en bild tydligt på olika avstånd från näsan och på 5, 10, 20 och 50 cm:s avstånd. Samsyn: Ger djupseende och bidrar till avståndsbedömning. Iaktta om barnet kan se tredimensionella bilder. Konvergens och fixation

45 Kontrastkänslighet: Förmågan att uppfatta skillnader i ljushet mellan angränsande ytor. Fråga barnet på vilket avstånd hon kan se om du är glad eller ledsen. På 3 meters avstånd skall man kunna se ansiktsuttryck.

46 Färgseende: Ögats förmåga att uppfatta och skilja på färger. Be barnet para ihop liknande färger i olika nyanser och iaktta om det verkar svårt.

47 Synperception: Synsystemets förmåga att ta emot, bearbeta, tolka och sortera synintryck till en begriplig helhet. Kan påverka bland annat förmågan att uppfatta form, riktning och läge samt möjligheten att hitta det viktiga i en rörig miljö. Iaktta barnets förmåga att sätta pussel, Titta på bilder i böcker etc. Hurudana bilder och Och pussel föredrar barnet?

48 Iaktta dessutom barnets förmåga att: Bedöma djup och avstånd Uppfatta rörelse Känna igen personer Skelning

49 Än sen då? Om du misstänker att barnet har synsvårigheter kontakta föräldrarna och hälsovården. Diskutera tillsammans med dem om dina funderingar. Be om remiss till ögonläkare och skriv ner vad du funderar över. Nöj dig inte alltid med svaret att allt är ok! Kräv ett skriftligt utlåtande av ögonläkare och optiker. Be om remiss till funktionell synutredning om problemen fortsätter.

50 Yrkesövergripande samarbete Föräldrar Personal i daghem/skola Terapeuter Vårdpersonal Ögonläkare Optiker Synpedagog

51 Synpedagogens arbete Kartlägger hur den funktionella synen fungerar genom; samlande av fakta, observation i vardagen och test. Den funktionell synbedömning innehåller; - Utredning av visuella styrkor och svagheter. - Pedagogiska råd för att underlätta för barnet i vardagen (kompensatoriska strategier). - Utlåtande - En funktionell synkartläggning kan ta allt från 2h till flera år. - Rekartläggning viktig eftersom hjärnan är plastisk, kan hitta nya väger, mognar och utvecklas. - Viktigt med uppföljning också p.g.a. att den visuella behovet är olika i olika åldrar.

52

53 Synrehabilitering Synproblem efter en hjärnskada är vanligt, men ofta ofullständigt kartlagd, och rehabiliteringstjänsterna är begränsade.

54 Vad innebär synrehabilitering? Omfattar åtgärder som vill bidra till en förbättrad funktionsnivå i alla synkrävande aktiviteter; - Stärkning av ögonmotoriska funktioner - Stärkning av visuell kapacitet - Inlärning av eventuella visuella kompenseringsstrategier - Uppöva förmågan till visuellt rumslig orientering - Lässtrategier och tekniker för annat närarbete

55 Tips som underlättar vardagen för en elev med nedsatt syn: Tydliga kontraster Tydliga och klara grundfärger Använd ett behagligt typsnitt Tydliga och enkla bilder Tillräcklig förstoring Optimal belysning Bra placering Avskalade, inte brokiga ytor Markera trappor Ha givna platser Använd de synhjälpmedel som eleven har behov av

56 Tips som underlättar för en elev med grav synnedsättning: Använd taktilt material! En auditivt behaglig omgivning Informera om förändringar i miljön Förklara situationer verbalt En välorganiserad miljö Tänk på hur de andra fungerande sinnena kan utnyttjas Underlätta inlärningen genom att använda de hjälpmedel som står till buds

57 Intressanta länkar: Min e-postadress;

58 Böcker; Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2013) Där man söker får man svar, Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Tobiason Jackson, G., Gustafsson, I. & Edlund, M. (2012) Samspråk. Stöd i kommunikation tillsammans med synnedsättning i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar. Liljeson, K. & Jarmeby, T. (2009) Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning. Alla ovanstående rapporter kan beställas eller laddas ner från Specialpedagogiska skolmyndigheten;