Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre?

Transkript

1 Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre? Visuell perception Tips på vad man kan göra i klassen. Mona-Lisa Möller

2

3 Andra reviderade versionen Tack: Blinda barns stödförening r.f. De Blindas Vänner r.f. Finsk översättning: Nora Välimäki Layout: Jan Rosström

4 Förord Vi ser med vår hjärna. Våra ögon och synnerver ger vår hjärna impulser, som genom mångskiftande faser upplevs som synintryck. Om detta informationssystem störs av någon avvikelse, blir slutresultatet annorlunda än för andra människor. Synsystemets första del, ögat och synnervens ända, kan lätt undersökas t e x hos ögonläkare. Man strävar efter att med diverse hjälpmedel minska synsvårigheterna eller bristerna. Men när det är fråga om ett problem med hanteringen av syninformation, även kallad för hjärnsynskada, blir situationen svårare att förstå. En elev som ännu igår fungerade helt som de andra, kan idag inte längre arbeta med samma material på önskat sätt. Hon kanske går vilse på sin välbekanta skolväg, eller rör sig osäkert i terräng. Hon känner inte igen bekanta människor, och reagerar kanske inte på ett vänligt leende. Då hon öppnar skolboken drar hon en djup suck, då hon inte vet vad hon ska göra. Redan i första klass märkte man att det var lätt för henne att lära sig bokstäverna, medan läsinlärningen blev oöverkomligt svår. När ett barn har den här typens problem, kan det vara fråga om en svårighet i bearbetningen av den information som synsystemet förmedlar. På resan genom hjärnan stöter man på oväntade krokar, hinder och alternativa rutter. De här eleverna ser, men ser ändå inte åtminstone inte som vi. För att förstå deras sätt att fungera, lära sig och klara vardagen är det viktigt att observera varje barn som individ och hitta deras speciella karaktärsdrag. Den informationen hjälper oss att stöda dem i inlärningen och de andra dagliga funktionerna.

5 Mona-Lisa Möller har skrivit denna handbok just med tanke på dessa barn. I den presenterar hon deras speciella drag och söker efter metoder och hjälpmedel för att hjälpa dem fungera bättre. Boken är aktuell, eftersom dessa barn nu kan lättare diagnostiseras och de blir allt fler. Deras problem är svåra att förstå, då våra hjärnor fungerar på ett lite annorlunda sätt. Man har även lämnat utrymme för läsarens egna observationer, eftersom de här barnens egenskaper är högst individuella, precis som åtgärderna. En metod fungerar för någon, en annan metod för nästa, och någon av dem kan till och med försvåra funktionerna. Vi vuxna som arbetar med dessa barn står inför den ständiga utmaningen att förnya oss och kontinuerligt använda vår uppfinningsrikedom. Antero Perttunen Syninstruktör Jyväskylän näkövammaisten koulu/ skolan för synskadade i Jyväskylä

6 Från författaren Denna handledning utgår från mitt examensarbete inom utbildningen magisterexamen i synpedagogik och synnedsättning vid Lärarhögskolan i Stockholm. Mitt examensarbete behandlade elever med en hjärnsynskada och en kartläggning av vad synpedagoger rekommenderar inom de olika CVI-problemområdena. I mitt tidigare arbete som handledande lärare till elever med hjärnsynskadeproblematik har jag ofta stått tomhänt när det gällt att ge tips till lärare som arbetar med dessa elever. Detta motiverade mig till att utarbeta en sammanfattande handledning av de tips och idéer som synpedagogerna i min studie rekommenderade. Esbo den 16 juli 2008 Mona-Lisa Möller Ped. Mag./Magister i synpedagogik och synnedsättning e-post: misa.moller@edu.hel.fi Tfn:

7 7

8 Visuell perception = Att tolka vad man ser

9 1. Problem med bilduppfattning. T.ex. i följande situationer: Att kunna kopiera linjers längd och riktning. = problem med kodning Att upptäcka detaljer som saknas. Problem med att jämföra med bilder i bildminnet. Svårigheter i att»läsa serier av bilder». Visuella problem med att kopiera/rita av bilder. Förslag på underlättande strategier: utnyttja dator med ritprogram bygg upp enkla bilder genom att göra dem taktila använd enkla bilder med få detaljer rita utgående från taktil mall komplettera med ljud skär ut modell/bild i cellplast använd fotografier använd modellera och vaxsnören färggranna bilder med tydliga kontraster dölj delar av bild, ta en bit i taget förenkla bilderna bearbeta materialet för tydlig överblick Egna anteckningar:

10 2. Svårigheter vid läsning. T.ex. i följande situationer: Svårigheter med att känna igen bokstäver och ord. Bokstäverna i orden»grötar» ihop sig (crowding). Långsam och problematisk scanning av rader i en text. En dålig läseffektivitet och läsförståelse. Förslag på underlättande strategier: Om bokstäver: öka avstånd mellan bokstäver sätt finger under den bokstav som läses Om ord: öka avstånd mellan ord sätt ram runt ord undvik ord med enbart versaler undvik långa ord Om text: öka avstånd mellan rader förstora text gör lätt att överblicka läsrad kontraster fingret under texten när man läser använd läsprogram som automatiskt rör texten utnyttja talsyntes rör texten manuellt undvik kompakt text och röriga sidor använd nybörjarinlärningsmetoder Om böcker: böcker med luftig text och lättläst typsnitt använd ljudböcker öva radbyte, sidbyte och mekaniska färdigheter i läsningen 10

11 Egna anteckningar: 11

12 3. Problem med simultan perception att uppfatta detaljer i en helhet. T.ex. i följande situationer: Problem med att se föremål på avstånd. Problem med att upptäcka bekanta detaljer i en helhet (t.ex. att se bästa kompisen i en grupp av barn). Svårigheter med att bearbeta flera synintryck samtidigt (t.ex. i simhallen, gymnastiksalen). Problem att upptäcka ett på förhand valt föremål bland andra föremål. Svårigheter i att hitta ett föremål på en mönstrad bakgrund. Problem med att delta i lagsporter. Förslag på underlättande strategier: Vid bildläsning är det viktigt med; klara färger tydliga kontraster enkla och tydliga bilder få detaljer att dölja oviktiga detaljer skärma av med läsruta eller ram klippa ut det som är viktigt ha bilden på ett löst kort avskilt Med tanke på arbetsmiljön är det viktigt med; lugn miljö avskalad omgivning få föremål med tydliga kontraster enfärgade och lugna färger möjlighet till avskild arbetsvrå/rum skärma av vid behov mindre grupp välorganiserad miljö 12

13 Med tanke på ytterligare tillrättaläggelser av inlärningssituationen; vuxen vid sidan för verbal förstärkning markera rutter med färger eller mönster markera personer för lättare identifikation med t.ex. färgkod verbal och auditiv förstärkning arbetslampa med riktat ljus för att avskilja det väsentliga med en ljusfläck välj material och böcker med struktur och likadan modell från sida till sida sök efter hållpunkter i omgivningen Egna anteckningar: 13

14 4. Problem i att röra sig i den tredimensionella rymden/rumsuppfattning. T.ex. i följande situationer: Att trampa på och gå över och i föremål på golvet som om de ej fanns. Problem med att gå på ojämn mark Problem med att upptäcka trottoarkanter. (kan också bero på dålig kontrastkänslighet) Svårigheter i att röra sig i trappor. (kan också bero på nedsatt kontrastkänslighet) Problem med att sträcka sig efter föremål och uppskatta avstånd. Problem med att memorera rutter. (Då har man inte bara problem med rumsuppfattning utan man kan inte komma ihåg rutter som är en kompensatorisk funktion till brist på rumsuppfattning. Om man inte klarar rutter, så beror det; 1. på att man inte kommer ihåg i vilken ordning landmärken befinner sig 2. man kan inte igenkänna landmärken tillräckligt bra för att komma ihåg dem.) Förslag på underlättande strategier: markera med färger följ ledstång markera taktilt använd blindteknik ha ordning och reda med statiska platser undvik överraskande förändringar gå igenom ny miljö på förhand verbalt stöd av vuxen eller kompis i nya situationer gör ett»lilla rum«eller en lekstuga taktil information repetera undersök utantillinlärning vid t.ex. mått 14

15 Egna anteckningar: 5. Problem med att uppfatta former. T.ex. i följande situationer: Urskiljer föremål m.h.a. andra tips som t.ex. genom att räkna hur många hörn det finns. Förslag på underlättande strategier: utnyttja alla sinnen övergå från tredimensionellt till tvådimensionellt med hjälp av lera, play-doh bygg upp från grunden koppla formen till verkliga föremål rita runt form utnyttja vaxsnören kategorisera föremål taktilt och enligt tyngd Egna anteckningar: 15

16 6. Problem med uppfattning av rörelse. Rörelseperception. T.ex. i följande situationer: Att se på film och TV. Att se föremål i rörelse. Svårigheter att röra sig i trafiken. Typiskt för dessa barn är att de går fortare än andra barn och sedan stöter emot stora objekt som är osynliga i den hastigheten. Förslag på underlättande strategier: att stanna upp och iaktta omgivningen imitera rörelser konkretisera använd blindmetodik informera verbalt medvetandegör omgivningen om problematiken utnyttja alla sinnen förenkla färgmarkera omgivningen långsamma rörelser är ofta lättare att se utnyttja hörselinformation maximalt Egna anteckningar: 16

17 7. Problem med visuell uppmärksamhet. T.ex. i följande situationer: kan inte upprätthålla uppmärksamheten. Avsaknad av uppmärksamhet. Avbruten uppmärksamhet/pauser. Att ta in visuella information vid stimulering av andra sinnen. Förslag på underlättande strategier: en lugn och avskalad miljö avskild vrå till förfogande vid behov en egen uppgift vid grupparbeten ordning och reda verbalisera förstärk och bekräfta intryck via andra sinnen; taktilt, auditivt, visuellt förenkla ge tillräckligt med tid gör uppgiften visuellt lockande utnyttja kompisar Egna anteckningar: 17

18 8. Problem med igenkännande av ansikten. T.ex. i följande situationer: Att inte känna igen bekanta ansikten. Att felaktigt känna igen obekanta människor. Förslag på underlättande strategier: Identifikation genom; språk färg röst gångstil utseendemässiga olikheter som till exempel skägg, hår, kläder, typ av glasögon information om vem som är närvarande vissa personer kombineras med en viss färg till exempel att kombinera fotografi med person doft gör omgivningen uppmärksam på problematiken Egna anteckningar: 18

19 9. Problem med att uppfatta ansiktsuttryck. T.ex. i följande situationer: Att inte kunna urskilja olika ansiktsuttryck som ett leende och ett ogillande uttryck. Barnen kan klara testbilder då man kan titta på dem en bra lång stund. Ansiktsuttryck är mycket kortvariga rörelser på låg kontrast. Förslag på underlättande strategier: förstärk miner verbalisera diskutera öka medvetenheten förtydliga förklara medvetandegör omgivningen om problematiken Egna anteckningar: 19

20 10. Problem med att känna igen olika djur. Förslag på underlättande strategier: naturtrogen avbildning likadan avbildning från bild till bild namnge djuren på bilden ta fasta på hur djuren rör sig lär ut vilka speciella olikheter djuren har öka kunskapsbanken kring olika djur Egna anteckningar: 20

21 11. Problem med orientering. T.ex i följande situationer: Barnet går ofta vilse och kan inte finna vägen i en bekant miljö. Kan inte använda rumsuppfattning eller rutter/inomhus. Det tar lång tid att finna vägen runt t.ex. skolan/utomhus. Svårigheter att planlägga motoriska funktioner som en kedja, kan bara fatta beslut och utföra en motorisk funktion som är bunden till situationen, inte tänka framåt»och sedan». Förslag på underlättande strategier: ta fasta på olika hållpunkter längs rutter komplettera med olika sinnen börja med korta rutter ta fasta på färger i närmiljön märk upp viktiga saker längs rutten eleven väljer själv sina hållpunkter ha en bra och jämn belysning utnyttja stödperson vid behov fråga andra använd kompensatoriska strategier Egna anteckningar: 21

22 12. Svårigheter i att använda syn tillsammans med; hörsel, haptisk information och balans, samt överkänslighet för visuell och auditiv information. Förslag på underlättande strategier: använd ett sinne i taget stäng ut det mindre viktiga sinnet ha en avskild plats med lugn och ro mindre grupp undvik situationer som kräver samtidig användning av de två sinnena använd ett sinne renodlat blunda när du skall lyssna använd öronproppar eller hörlurar ge antingen verbal eller visuell info gör en sak i taget använd blindmetodik titta först och gör sedan lyssna på en sak i taget titta på en sak i taget gör den visuella och auditiva miljön så lugn som möjligt skala bort allt ovidkommande information via en CD till exempel ha en lugn miljö undvik blinkande lampor tänk på placeringen i klassrummet skärma av arbetsplatsen 22

23 Egna anteckningar: 23

24