Perceptuell Störning

Transkript

1 Perceptuell Störning Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com

2 Agenda 1) Synstörningar 2) Perceptuella störningar Unilateral Spatial Neglekt/Neglektsyndrom 3) Andra perceptuella störningar

3 Synstörningar

4 Synstörningar Skada kan i princip uppstå var som helst

5 Stroke kan ge upphov till synstörningar

6 Synstörningar Synfältsbortfall beror av skadans fokus Right eye blindness Bitemporal hemianopia Left homonymous hemianopia Left homonymous superior quadrantanopia Left homonymous hemianopia

7 Synstörningar Flera olika synstöringar kan uppstå vid stroke. Examplen inkluderar: Dubbelseende (diplopi) Dysfunktion av ögonmuskulatur Nedsatt syn - eller kontrastskärpa Synfältsbortfall (Khan et al., 2008)

8 Synstörningar Använd glasögon om patienten har sådana Uppmuntra den sjuke att vända huvudet mot det drabbade synfältet. Ställ dig i det intakta synfältet vid kommunikation.

9 Perceptuella störningar

10 Unilateral Spatial Neglekt/neglektsyndrom Spatial neglekt kan uppstå vid lesioner i parietal-, temporal-, eller frontallobscortex.

11 Unilateral Spatial Neglekt Spatial neglekt orsakas ofta av en högersidig stroke i a. cer.med. dex..

12 Spatial hemineglekt Oförmåga att orientera sig till, benämna eller reagera på stimuli lokaliserade till motsatt sida av hjärnskadan utan förekomst av sensoriska/motoriska svårigheter; hänförs till oförmåga att inte kunna titta, lyssna, röra vid eller utforska stimuli; manifesteras påtagligare och mer persistent efter högersidiga parietallobslesioner. Ses dock även vid frontala och subkortikala lesioner. Ofta i kombination med ngn form av synstörning

13 Unilateral Spatial Neglect Ung. 23% av de som överlevt en stroke är drabbade. Ung. 8% har personlig neglekt. (Pederson, Jorgensen, Nakayama, Raaschou, & Olsen, 1997; Appelros, Karlsson, Seiger, & Nydevik, 2002) Neglektsymtomen försvinner hos många efter ung. 6 mån. (Appelros, Nydevik, Karlsson, Thorwalls, & Seiger, 2004).

14 Unilateral Spatial Neglekt Det finns olika former av unilateral neglekt: Personal neglect Peri-personal neglect Extra-personal neglect (Eskes & Butler, 2001)

15 Unilateral Spatial Neglekt Kam & Rakhyvel Test- ett screening test för personal neglect.

16 Unilateral Spatial Neglekt Personal neglect: Uppmuntra användning av den sämre fungerande armen/benet. Om omöjligt att använda benet/armen vid tex påklädning uppmuntra användning för upprätthållande av balans

17 Unilateral Spatial Neglekt Peri-personal och extra-personal neglect: Visa viktiga objekt på den intakta sidan (Eskes & Butler, 2001). Stå på den opåverkade sidan vid kommunikation. Ge den drabbade ledtrådar med syfte att skanna av den påverkade sidan (Vahlberg & Hellstrom, 2008, Salter et al., 2009). Visuella ledtrådar som ex. post-it lappar eller tejpbitar kan fungera.

18 Spatial hemineglekt- vilka former? Allocentrisk spatial neglekt missbedömning av det spatiala sambandet mellan två i rummet åtskilda stimuli ( dela-linje-test ) Egocentrisk spatial neglekt en ipsilesionell avvikande positionering av den egna kroppen, huvud och /eller hand i rummet

19 Spatial hemineglekt vilka former? Objektcentrerad neglekt negligerande av den vänstra/kontralesionella sidan av ett objekt (ex. ett ord/ansikte) oavsett var i rummet objektet är lokaliserat Representationsneglekt svårighet att föreställa sig objekt på den ena sidan av den inre scenen Motorneglekt och Direktiv hypokinesi nedsatt spontan motorik av den kontralesionella handen/armen/benet resp. förlångsammad exekvering av ipsilaterala armrörelser mot den kontralaterala sidan av rummet

20 Test för bedömning av neglekt

21 Objektcentrerad neglekt

22 Kopiering resp. ritning på fri hand av patient med neglekt syndrom

23 Gimme a break!!

24 ANDRA PERCEPTUELLA STÖRNINGAR Kliniskt kan perceptionsstörningar innebära svårigheter att sortera och tolka sinnesintryck samt att bortse från allt oväsentligt runtomkring. Svårigheterna kan påverka både koncentrations- och inlärningsförmågan hos den drabbade

25 Perceptuella störningar kan uppkomma vid stroke i parietal-, temporal- eller frontal loberna.

26 Perceptuella Störningar - Oftast pga stroke i a cer.med.

27 Perceptuella Störningar kan t e x bedömas med: Rivermead Perceptual Assessment Battery- Bedömning av form konstans, spatiala relationer, figure- bakgrund diskrimination, personal space och hemiattention/neglekt. Batteriet kräver minimal tal- och språkförståelse (Whiting, Lincoln, Bhavnani, & Cockburn, 1985).

28 Nedsatt formkonstans: Svårighet att identifiera objekt från olika perspektiv. (Jutai et al., 2003)

29 Nedsatt formkonstans: Tillåt extra tid för utforskning av föremålet i rummet. Flytta om nödvändigt föremålet så att det kan ses ur ett annat perspektiv.

30 Spatial desorientering: Svårighet att orientera sig i rummet/omgivningen Störning av spatiala relationer: Svårighet att relatera olika delar till varandra (Jutai et al., 2003)

31 Spatial desorientering: Ordna med en säker omgivning och uppmuntra sekvensiering och sk landmärken. Se upp med vänster och höger ledtrådar. Störning av spatiala relationer: Tillåt extra tid för att undersöka omgivningen innan verbala ledtrådar presenteras. (Jutai et al., 2003)

32 Nedsatt figure-bakgrund diskrimination: Svårighet att urskilja objekt från bakgrunden (Jutai et al., 2003)

33 Nedsatt figur -bakgrund diskrimination: Kontrollera om den drabbade kan se föremålet. Eventuellt nödvändigt att förse den drabbade med verbala ledtrådar eller att placera föremålet på annat underlag/mot annan bakgrund för större kontrast.

34 Nedsatt stereognos: Svårt att enbart med känsel identifiera föremål (Jutai et al., 2003)

35 Nedsatt stereognosi : Kan kompenseras med synen.

36 Visuell agnosia: Svårt att med synen identifiera föremål (Jutai et al., 2003)

37 Visuell agnosia: Tillåt extra tid. Låt den drabbade ta på föremålen och/eller beskriv objektets utseende/funktion.

38 Olika former av visuell agnosi

39 Visuell objektagnosi (svårighet att visuellt känna igen objekt) Apperceptiv agnosi oförmåga att tillförlitligt benämna, matcha eller urskilja geometriska former trots intakt synskärpa, färgseende och synfält. Vanligast vid högersidig parietallobsskada (nedsatt objektkonstans till följd av störd perceptuell kategorisering)

40 W. W. Norton

41 Kopiering av patient med apperceptiv objektagnosi

42 Apperceptiv visuell objektagnosi: matchning

43 W. W. Norton

44 Olika former av visuell agnosi

45 Visuell objektagnosi (svårighet att visuellt känna igen objekt) Associativ visuell agnosi oförmåga att, vare sig verbalt eller ickeverbalt, ge uttryck för igenkännande av visuellt presenterade objekt trots förmåga att korrekt avbilda/matcha objekt. Vanlig oavsett hemisfär vid posteriora (occipito/temporala) skador (nedsatt objektkonstans till följd av störd semantisk kategorisering)

46 Associativ visuell objektagnosioförmåga att benämna föremålen som färgats :

47 Kopiering av patient med associativ visuell objektagnosi

48 Associativ visuell agnosi: svårighet med semantisk kategorisering ( Matching By Function Test )

49 6.26 top Adapted from Warrington, E.K., Neuropsychological studies of object recognition, Philosophical Transactions of the Royal Society, London, Section B 298 (1982):

50 W. W. Norton

51 Olika former av visuell agnosi

52 Kategorispecifik agnosi?

53 PROSOPAGNOSI?

54 Agnosi eller minnesstörning?

55 Tack för uppmärksamheten!!