Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering."

Transkript

1 Visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Svara nu på följande frågor: Åt vilket håll tittar elefanten? Är elefanten mörk-, mellan-, eller ljusblå? Mental visualisering Föregående var ett exempel på mental visualisering. Att mentalt föreställa sig visuella objekt i frånvaro av sensorisk stimulans från objekten. Mentala föreställningar kan även ske för andra modaliteter, t ex lukt och hörsel. Mental visualisering är mer studerat än andra modaliteter, därför fokuserar vi på det. 1

2 Visualisering och upptäckter Det finns många redogörelser för användandet av mental visualisering i samband med vetenskapliga upptäckter. Kekule bensenmolekylens struktur. Einstein relativitetsteorin. Mental visualisering i psykologins historia Wilhelm Wundt (första psykologiska laboratoriet). 3 elements of consciousness sensations, feelings, images. Debatt om möjligheten att tänka utan bilder. Francis Galton Studerade mental visualiseringsförmåga. Frågeformulär om vividness of mental imagery. Behaviorism Ej intressant med mental visualisering. Obevisbart, mytologiskt (Watson). Kognitiva revolutionen Kognitiva revolutionen på 50-talet skapade nytt intresse för mental visualisering. T ex Alan Paivio (1963). Dual-coding verbal vs. bildlig representation. Fann att deltagare hade bättre minne för konkreta än för abstrakta ord. Förklaring: Konkreta ord kan kodas dubbelt, d v s även bildligt. Abstrakta ord är svårare att visualisera. 2

3 Shepard & Metzler (1971) Avgör om objekten i varje par är samma objekt sett från olika vinklar eller olika objekt. Resultat för likadana objekt: Linjär relation mellan rotation och responstid. Slutsats: Deltagarna använder mental rotation. Mental visualisering och perception: samma mekanismer? Enligt en del forskare så involverar mental visualisering samma grundläggande mekanismer som perception. T ex så verkar det som att båda involverar spatiala representationer. Kosslyn (1973) Image-scanning. Memorisera bild (t ex båt). Visualisera bilden mentalt. Fokusera på en viss punkt (t ex ankare). Försök sedan hitta en viss del i bilden (t ex motor). Resultat: Tar längre tid att hitta delar i bilden som är längre ifrån utgångspunkten. 3

4 Kosslyn et al. (1978) Lea (1975) kritiserade föregående experiment. Slutsatsen att mental visualisering är spatial är kanske inte giltig. Längre avstånd i bilderna innebär också fler interfererande objekt emellan. Kosslyn et al. (1978) använde istället kartor där uppgiften var att förflytta sig mellan punkterna. Inga interfererande objekt. Så, mental visualisering verkar vara baserat på spatiala representationer. Pylyshyn (1973) Mental visualisering är inte baserat på spatiala representationer. Den spatiala upplevelsen som hänger samman med visualisering är ett epifenomen. Ett epifenomen har inga kausala effekter, och kan därför inte vara del av mekanismen bakom visualisering. Det verkar som att vi har en bild i huvudet, men vi har inte det. Pylyshyn menar att visualisering kan förklaras av en enklare, mer generell, typ av representationer: Propositionella representationer. Propositionella vs. Spatiala representationer Pylyshyn Kosslyn 4

5 Propositionella representationer Pylyshyn Visualisering representeras propositionellt, via symboler, eller symbolliknande koder. Spatiala, analoga representationer Kosslyn Visualisering representeras via spatiala koder. Visualisering är som beskrivning av en bild. Relationer representeras direkt. Samma slags representation för olika sinnen. Visualisering är som att se en bild. Relationer representeras indirekt. Olika slags representationer för olika sinnen. De flesta forskare säger det är klart att vi inte har riktiga bilder i hjärnan. Men en bildteori av Kosslyns slag förutsätter det enligt Pylyshyn (2003). För vad är en bildlig, spatial, avbildande representation? Man kan alltså läsa av de spatiala relationerna ur en spatial representation. Som på en karta, där relationerna finns bevarade på samma sätt som i verkligheten. I en propositionell representation är det inte spatialt representerat. Tacit knowledge (Pylyshyn) När deltagare blir ombedda att visualisera något så tänker de sig hur det skulle vara om de såg det. När folk gör det så har de implicit, tyst kunskap (tacit knowledge) om hur saker och ting går till. Därför får man resultat som Kosslyn et al (1978). Det tar längre tid att visualisera längre avstånd, för i verkliga livet tar det oftast längre tid att färdas längre avstånd. 5

6 Box 1, Pylyshyn (2003) Streckad linje i grafen nedan representerar klassiska resultat. Längre tid att scanna längre avstånd. Pylyshyn rapporterar ett annat experiment. När deltagarna tänker på kartan så tänker de också att det finns en ljusströmbrytare som sätter på ljus på en plats. 1) fokusera på en plats, tänk att ljuset är tänt där. 2) tänk att du trycker på strömbrytaren, och ljuset går på vid en annan plats. 3) Kan du se ljuset? De klassiska resultaten försvinner. En bildteori kan inte förklara detta. Pylyshyn kan förklara det genom tacit knowledge. Argument mot tacit knowledge Finke & Pinker (1982) Rapportera om det fanns en prick i pilens riktning. Längre responstid för längre avstånd. Dock tveksamt om det verkligen ger stöd för spatiala representationer. Deltagarna kan ha scannat på skärmen. Deltagarna implicita kunskap om avstånd kan ha påverkat. Att förstå Pylyshyn Pylyshyn blir ofta missförstådd (bland forskare). Här är ett försök att undvika det. Obestritt faktum: Du ser en mental bild. Ingen tvekan om det. Men, är den underliggande representationen spatial? Att du tycker att du ser en bild, betyder inte att du kan avgöra om den underliggande mekanismen är spatial. Vi tar ofta fel om underliggande mekanismer. Vi tror t ex att vårt synfält är mycket större än det är (jmfr. Dennetts exempel om läsning). För att representera spatiala relationer så behöver inte representationens format nödvändigtvis vara spatialt. Lika lite som en representation av vanilj måste lukta vanilj. 6

7 Mental rotation igen Pylyshyn menar även att studier på mental rotation inte ger stöd för spatiala representationer. De resultaten kan inte direkt förklaras med hjälp av tacit knowledge. Men det finns andra problem. T ex så ändras resultaten om man har mer komplexa figurer. Det borde inte spela någon roll om bilderna bara roteras holistiskt på ett rigidt sätt. Vi återkommer till Pylyshyn senare. Låt oss för tillfället se på vidare studier som sägs ge belägg för spatiala, bildliknande representationer. Mental visualisering och perception När vi ser saker på nära håll så fyller dom upp mer av synfältet och vi ser mer detaljer. Är det likadant för mental visualisering? Kosslyn (1978) Deltagarna föreställde sig bilder. Föreställ dig en elefant och en kanin jämte varandra. Föreställ dig en elefant och en fluga jämte varandra. Det tog längre tid att svara på frågor om kaninens utseende när den stod jämte en elefant. Kaninen blir mindre då. [Jmfr. Mental-walking tasks] 7

8 Interaktion mellan mental visualisering och perception Perky (1910) Deltagarna föreställer sig en mental bild på skärmen. Samtidigt projiceras en bild svagt på skärmen. Deltagarna beskrev den som sin egen bild. Ingen märkte att det var en riktig bild på skärmen. D v s, en riktig bild misstogs vara ens mentala bild. Då har de något gemensamt. Farah (1985) Föreställ dig H eller T på skärmen. H eller T visas sedan kort tid på skärmen. Antingen efter eller före en tom fyrkant. Uppgift: säg om bokstaven visades i första eller andra fyrkanten. Resultat: Högre procent korrekt när ens mentala bild är samma som target. En slags priming som indikerar att mental visualisering kan underlätta perception. 8

9 Neurokognition och mental visualisering En del (t ex Farah, 1988) menar att visualiseringsdebatten kan närma sig ett slut genom neurokognitiva studier. Gemensamma mekanismer för perception och visualisering borde gå att kartlägga genom sådana studier. Som vi kommer att se så håller Pylyshyn (2003) inte med: den propositionella teorin håller fortfarande. ERP och visualisering Farah et al. (1988) Visualisering verkar aktivera framför allt perceptionsstrukturer i hjärnan (t ex V1 i occipitalloben). fmri och visualisering LiBihan et al. (1993) Ökad aktivitet i V1 (primary visual receiving area) både vid perception och visualisering. 9

10 Single cell recording Kreiman et al. (2000) Imagery neurons Neuropsykologiska fallstudier Skador på perceptuella områden i hjärnan kan påverka visualisering. M.G.S. mental-walking task En del som förlorar färgseende p g a hjärnskada förlorar också förmågan att mentalt visualisera färger. Unilateral neglect kan också yttra sig vid mental visualisering. Bisiach och Luzatti (1978) Patient med unilaterial neglect. Patienten föreställer sig att han är vid A eller vid B. Om vid A, så kan han bara nämna objekt a. Om vid B, så kan han bara nämna objekt b. 10

11 Dissocieringar Perception och visualisering är dock inte helt associerade. Det förekommer även dissocieringar. Dubbel dissociering mellan visualisering och perception. R.M. kunde känna igen objekt men inte göra uppgifter som kräver visualisering. C.K. kunde inte känna igen objekt korrekt, men kunde t ex rita objekt bra från minnet. C.K. Svårt att känna igen dessa objekt för C.K. Kunde dock rita dessa objekt ur minnet (bevarad visualiseringsförmåga). Tolka dissocieringar Enligt dissocieringslogik så implicerar dubbel dissociering två olika system. Då verkar det som att perception och visualisering trots allt inte tillhör samma system Dock, som vi har varit inne på, dissocieringslogik är inte så vattentät. Behrmann et al. (1994) föreslår en förklaring: 11

12 Behrmann et al. (1994) Perception: mestadels bottom-up Visualisering: mestadels top-down Enligt modellen så överlappar perception och visualisering delvis, men inte helt och hållet. (LGN = Laterate Geniculate Nucleus, en struktur i Thalamus som tar emot visuell information.) Slutsatser Det finns en del likheter mellan perception och mental visualisering. Men också fundamentala skillnader. De flesta anser att visualisering involverar representationer som är bildliga, spatiala i sitt format. Kanske är det dock som Pylyshyn säger: None of this requires that we assume a spatial display in the head; the one in the world will do! Jmfr. Max Velmans Standardmodell av perception Velmans reflexiva modell Likheter mellan perception och visualisering är bara ett argument för en bildteori av visualisering om perception verkligen involverar bilder i huvudet. Velmans reflexiva modell är ett exempel på en modell som inte involverar det. 12

Kunskapsrepresentation

Kunskapsrepresentation Kunskapsrepresentation Hur representeras information? Representationer som bevarar strukturen perceptionsbaserad kunskapsrepresentation Representationer som bevarar innebörden meningsbaserad kunskapsrepresentation

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Dual coding hypothesis: en empirisk studie kring hur väl hypotesen fungerar för auditiva stimuli (HS-IDA-EA )

Dual coding hypothesis: en empirisk studie kring hur väl hypotesen fungerar för auditiva stimuli (HS-IDA-EA ) Dual coding hypothesis: en empirisk studie kring hur väl hypotesen fungerar för auditiva stimuli (HS-IDA-EA-01-502) Jannica Eklund (a97janek@student.ida.his.se) Institutionen för datavetenskap Högskolan

Läs mer

Perception: av vadå?

Perception: av vadå? Perception: av vadå? Fråga 1: I vilken mån är vår uppfattning av världen en uppfattning av den riktiga (fysiska) världen? Är det blå en egenskap hos stolen eller en hos mig? Är stolen blå på riktigt eller

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

Tentamens-/instuderingsfrågor

Tentamens-/instuderingsfrågor PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till

Läs mer

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception)

Perception och Språkutveckling. Kognitiv utveckling. Perception. Upptäcka världen. Metod. Förnimmelse till Varseblivning (Sensation to Perception) Kognitiv utveckling Perception och Språkutveckling Perception Tolkning av sinnesintryck Aktivt process Urvalsprocess Föreställningar och begrepp Bottom-up top-down process Förnimmelse till Varseblivning

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13

PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Formulär 20 Boo J PSYKOLOGISK UNDERSÖKNING H 70: 2011-13 Fördelskohort 1923-88 åringar Frågor & Test Personnr: -. Namn:.. Proband nr.: 88 88 Undersökningsdatum: 20 / / (å,m,d) kl.. Allmän introduktion:

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan?

Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan? PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan? Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en

Läs mer

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2

Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Det Fysiska, det Mentala och det Medvetna 2 Föreläsningsanteckningar 21 december 2012 Behaviorism (t.ex. Gilbert Ryle 1949 eller Ludwig Wittgenstein 1953) Mentala tillstånd är beteendedispositioner. -

Läs mer

Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory

Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory Kognitionspsykologi (forts) Bottom-up och Top-down Signal-Detection Theory Bottom up och Top down Bottom up Stimulusdriven Datadriven Det lilla till det stora Top down Begreppsdriven Det stora till det

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention Relationships between attentional concepts and general states of arousals Uppmärksamhet: Psykologiska perspektiv http://viscog.beckman.uiuc.edu/flashmovie/15.php Riktad och delad uppmärksamhet Selective

Läs mer

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Upprepade mönster kan talen bytas ut mot bokstäverna: A B C A B C eller mot formerna: Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Algebra Del 1 Upprepade mönster Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Det är välkänt att barn långt innan de börjat skolan utforskar och skapar mönster på olika sätt och med olika material. Ofta skapas

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Möte med multimodalt material

Möte med multimodalt material Möte med multimodalt material Vilken roll spelar dyslexi för uppfattandet av text och bild? Eva Wennås Brante eva.wennas.brante@gu.se Presentationens innehåll Vad är multimodalitet Vad är eye-tracking

Läs mer

Structuring Two Dimensional Space

Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Structuring Two Dimensional Space Vi tar in mönster mestadels som tvådimensionella plan utan djup. Dessa tvådimensionella mönster är viktiga av två anledningar; 1. De

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi FK UO ÖD Felix Koch Ulrich Olofsson Örjan Dahlström Kursansvarig felix.koch@liu.se uo@liu.se orjan.dahlstrom@liu.se 1 Kognitiv psykologi Vecka 43

Läs mer

Upplägg. Visuella effekter Visuell Perception Uppmärksamhet. Perception

Upplägg. Visuella effekter Visuell Perception Uppmärksamhet. Perception Visuell Perception Uppmärksamhet Tobias.Johansson@hkr.se Perception Upplägg Bottom-up vs Top-down. Objektperception. Perceptuell organisation. Perception som problemlösning. Perception och utveckling.

Läs mer

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet 1 Vad är kognitionsvetenskap? Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 7 Tvärvetenskap Delvetenskaper, metoder Integrationsutmaningen Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p

Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p Linköpings Universitet Jour: 9-10 Institutionen för beteendevetenskap Ulrik Olofsson 0702646392 Tentamen Psykologi 1: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 6p 070120, kl 08.00-12.00 Namn; Personnummer;

Läs mer

PERCEPTION OCH NEUROPSYKOLOGI, 7,5 hp. Kursbeskrivning för höstterminen 2012

PERCEPTION OCH NEUROPSYKOLOGI, 7,5 hp. Kursbeskrivning för höstterminen 2012 Psykologiska institutionen Stockholms universitet Psykologi II 31 augusti 2012 PERCEPTION OCH NEUROPSYKOLOGI, 7,5 hp Kursbeskrivning för höstterminen 2012 Kursbeskrivning Kursen i perception och neuropsykologi

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Kognitiv neurovetenskap

Kognitiv neurovetenskap Översikt Kognitiv neurovetenskap Cognitive neuroscience (CNS) Svårt att relatera kognitiva funktioner till hjärnans olika områden Lashley, Luria Hjärnans sätt att beräkna Ex. bearbetning av visuella intryck

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2011-12-03

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

K L Ä M. Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik

K L Ä M. Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik K L Ä M Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter i matematik BARBARA PELICANO SOEIRO WHATCOLOURISANORANGE.WORDPRESS.COM ORANGEEDUSITE@GMAIL.COM KLÄM - Klassificeringsmodell för inlärningssvårigheter

Läs mer

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning

Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Hierarchical Temporal Memory Maskininlärning Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Vad är HTM?... 4 Hur fungerar HTM?... 4 Hierarchical... 4 Temporal... 5 Memory... 5 Hitta orsaker i världen... 5

Läs mer

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion Hélène Hallström, leg sjukgymnast, MSc Specialist i smärta

Läs mer

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Långtidsminnekunskapsrepresentation Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

GIS som stöd för rumsligt tänkande

GIS som stöd för rumsligt tänkande GIS som stöd för rumsligt tänkande Aktuell utredning Learning to Think Spatially GIS as a Support System in the K-12 Curriculum Roger Downs och Anthony de Souza National Research Council. 2005. Anders

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter

Upplägg. Perception. Olika slags perception. Sensorik och perception. Generella aspekter. Generella aspekter Perception Pär Nyström www.babylab.se Upplägg Syn / Hörsel / Lukt / Smak / Känsel Från sensation till perception till kognition Summering Sensorik och perception Olika slags perception När ett sinnesorgan

Läs mer

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn

Läs mer

Neurokognitiv arkitektur

Neurokognitiv arkitektur Tre beskrivningsnivåer (Marr, 1982) Neurokognitiv arkitektur Beräkningsnivå (beteende) Vad som beräknas (ex. fokusering av uppmärksamhet) Algoritmnivå (mekanismer) Hur det beräknas (ex. släpp nuvarande

Läs mer

ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL)

ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL) ALLT DU VELAT VETA OM LUKTSINNET (OCH LITE TILL) Johan Lundström, PhD Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet The Monell Center & University of Pennsylvania

Läs mer

Kognitionspsykologi (KP)

Kognitionspsykologi (KP) Kognitionspsykologi (KP) KP studerar mentala förmågor och mentala aktiviteter Informationsprocessande modeller Datormetaforen mycket använd Experiment är vanligaste metoden* En datavetare grundade KP!!

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning. Birgitta Thorslund & Niklas Strand

Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning. Birgitta Thorslund & Niklas Strand Synförmågans mätbarhet och inverkan på säker bilkörning Birgitta Thorslund & Niklas Strand Bakgrund och syfte De flesta får nedsatt syn med stigande ålder, men det kan också följa med medicinska åkommor.

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING

NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING NKR NEURO-KOGNITIV REHABILITERING MAPP Minne B Session 23 1 FÄRDIGHETSFUNKTIONER 1. Arbetsminne 2. Prospektivt minne 3. Verbal förmedling 4. Verbalt uttryck 5. Gestaltperception 6. Perception av delar

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar

Läs mer

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler

Arbetsminnes- testutbildning. Neuropsykolog Björn Adler. Björn Adler Arbetsminnes- testutbildning Neuropsykolog Björn Adler Innehåll Arbetsminnet (teori) Arbetsminnestestet Praktiskt arbete -testet Didaktik (teori) Praktiskt arbete - hjälparbetet Summering Arbetsminnet

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

I programmet används det en rad ord som det är bra om du känner till vad de innebär.

I programmet används det en rad ord som det är bra om du känner till vad de innebär. Kom i gång Allmänt Manualen för kartmodulen omfattar alla versioner av Näsgård Karta. Därför finns beskrivit funktioner som inte finns i den version av programmet som du köpt. Manualen är uppdelad i olika

Läs mer

Vårt undereller. omedvetna spelar oss spratt! Experters egenskaper. Förnuft eller känsla vad styr din hjärna?

Vårt undereller. omedvetna spelar oss spratt! Experters egenskaper. Förnuft eller känsla vad styr din hjärna? Förnuft eller känsla vad styr din hjärna? Lars Björklund 2009 09 18 Experter Vårt undereller omedvetna spelar oss spratt! Experter Experters egenskaper De ser mer och urskiljer bättre vad som är relevant

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 12 januari 2013 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.

Läs mer

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn?

OBS! FÅR EJ SPRIDAS VIDARE! Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv. Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkiga barn Flerspråkighet ur ett emotions- och kognitionsperspektiv Marie-France Champoux-Larsson Doktorand i Psykologi Varför är det viktigt att studera tvåspråkiga barn? Tvåspråkighet är vanligare

Läs mer

Mental träning. I teorin och i praktiken

Mental träning. I teorin och i praktiken Mental träning I teorin och i praktiken Katarina Stenbacka, 07.05.2008 Mentala kartor/tankemodeller Sammanhängande helhet med mönster som utvecklas genom erfarenhet (minne, fantasi) I kombination med ett

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding.

The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding. Kunskapsprov i KUSK The sexy job in the next 10 years will be statisticians, said Hal Varian, chief economist at Google. And I m not kidding. Yet data is merely the raw material of knowledge. We re rapidly

Läs mer

Modelleringsmetodologi

Modelleringsmetodologi Översikt Modelleringsmetodologi Problem: Modeller är ofta underbestämda För många frågor (= parametrar) För lite uppstyrning (= data) Två sätt att öka sannolikheten att en kognitiv modell är korrekt (valid)

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Perceptuell Störning

Perceptuell Störning Perceptuell Störning Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Agenda 1) Synstörningar 2) Perceptuella störningar

Läs mer

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken Annette Brown Med kartor från det lilla rummet till den stora världen Här beskrivs ett temaarbete med syftet att barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt skulle få möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Perception och kunskap

Perception och kunskap BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten

Läs mer

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys

Läs mer

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut 2015-11-09 Nedsatt primär visuell förmåga Nedsatt ackommodation Nedsatt vergens Synfältsbortfall Nedsatt visuell skärpa Nedsatt spatial kontrastsensitivitet

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G

MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G DEFINITION MATEMATIK matemati k (latin mathema tica (ars), av likabetydande grekiska mathēmatikē (te chnē), av ma thēma 'kunskap', 'läroämne'), en abstrakt

Läs mer

Displays. Den kognitiva soppteorin!

Displays. Den kognitiva soppteorin! Displays En kommentar om begreppet "Mental Modell" 1. MDI-folket använder begreppet som "Mental Representation" 2. Psykolog-folk kan lika gärna referera till Johnson-Lairds teori om spatiala relationer

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2012-02-25

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. Försättsblad KOD: Kurskod: PC1203, PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod, Kognitiv psykologi och utveckling Provmoment: Kognitiv psykologi Ansvarig lärare: Ulf Dahlstrand Tentamensdatum: 2011 11

Läs mer

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare

Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Riksidrottsförbundet elitstöd Catarina Bergström, Idrottspsykologisk rådgivare, lärare Kommunikation Mål: Medvetandegöra hur vår kommunikation påverkar oss själva och andra Ramar Bygger på tvärvetenskaplig

Läs mer

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06

Syntolkningsproblem. Visuell Perceptionsstörning. Hjärnsynskada /CVI. Bakre synbaneskada. Monica Danielsson 2014-02-06 Syntolkningsproblem Visuell Perceptionsstörning Hjärnsynskada /CVI Bakre synbaneskada Monica Danielsson 2014-02-06 Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska skolfrågor.

Läs mer

Vad utmärker ett bra gränssnitt?

Vad utmärker ett bra gränssnitt? Vad utmärker ett bra gränssnitt? Kommunikation med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphical User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt hittar vi på alla sorters skärmar I

Läs mer

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA

Läs mer

En Raggningsexperts Bekännelser

En Raggningsexperts Bekännelser En Raggningsexperts Bekännelser AV: Dennis Danielsson Förord Dom allra flesta av oss har någon gång i sitt liv gjort saker man sedan ångrat, vissa har gjort fler saker och andra har gjort färre. Den stora

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB3, 26--28 Maria Magnusson (maria.magnusson@liu.se), Anders Eklund DEL : Grundläggande 2D signalbehandling Uppgift (3p) Translationsteoremet säger att absolutvärdet

Läs mer